Johan Büser

Herr talman! Mänskliga rättigheter hör ytterst ihop med demokratisk utveckling, för demokrati och mänskliga rättigheter förutsätter varandra. Demokratin måste vara social, och för att kunna säkerställa sociala rättigheter krävs demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter

Vi var nog många som höjde på ögonbrynen för några dagar sedan när vi fick årets pressfrihetsindex för Europa presenterat för oss och det visade sig att endast åtta länder bedömdes ha en fullgod pressfrihet. Sverige är ett av de åtta länderna tillsammans med Norge, Danmark, Nederländerna, Finland, Estland, Portugal och Irland. Detta är något som vi ska värna om och fortsatt säkerställa, för det handlar om vår yttrandefrihet. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 fastslår dessutom rätten till yttrandefrihet som en grundläggande mänsklig rättighet.

Pressfrihet, demokrati, välfärd, rättigheter för minoriteter, ett fritt domstolsväsen, ett starkt och aktivt civilsamhälle och bekämpning av korruption är alla viktiga komponenter för att i förlängningen kunna säkerställa våra gemensamma mänskliga rättigheter. Detta var teman som jag återkommande lyfte under de två år jag var rapportör för demokrati och mänskliga rättigheter i OSSE:s parlamentariska församling.

Vi ser runt om i världen just nu många exempel på en oroande utveckling när det gäller de mänskliga rättigheterna. När journalister som Anna Politkovskaja och Nils Horner mördas i sin gärning utmanas demokratin och de mänskliga rättigheterna. När krig, bedrövelse och terror drabbar den oskyldiga civilbefolkningen i Ukraina och Mellanöstern utmanas demokratin och de mänskliga rättigheterna. När en foreign agents-lag som begränsar civilsamhället ska införas i Georgien och när hbtqi-rättigheter ifrågasätts utmanas demokratin och de mänskliga rättigheterna. Och ja - när stöveltrampen, hatet och hoten åter hörs i Europa måste vi här i riksdagen och på gator och torg höja rösten för vår demokrati, de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde.

Herr talman! För att säkerställa universella mänskliga rättigheter krävs ett världssamfund som respekterar den internationella rätten. Den internationella rätten måste gälla i fred men också i händelse av krig. De brutala krig i Ukraina och Gaza som vi dagligen får fasansfulla rapporter om vittnar om omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, där oskyldiga civila människor drabbas på de mest barbariska sätt. Detta väcker vrede hos mig och hos miljontals människor världen över.

När Karin Pettersson för ett tag sedan i Aftonbladet satte ord på situationen i Gaza gjorde hon det bland annat under en rubrik om det outhärdliga svenska sveket mot Gaza. Hon konstaterade att den regelbaserade världsordningen visat sig bara gälla vissa länder och att Sverige har bidragit till den tyngd av tystnad som gör att illusionen om en världsordning nu tydligt brister i många människors ögon.

Herr talman! I januari i år besökte jag ett land som liksom Ukraina drabbats av den ryska aggressiviteten. Jag besökte Georgien, ett land vars territorium till 20 procent i dag kontrolleras av ryska intressen. Vi fick möjlighet att på plats, tillsammans med EU:s krishanteringsinsats, besöka den så kallade administrativa skiljelinjen vid Sydossetien.

Världens blickar riktas nu åter mot Georgien, men av andra skäl. Den så kallade agentlagen som riskerar att införas inom kort är en kopia av rysk lagstiftning, och varianter av den har införts även i länder som Kirgizistan och Ungern. Detta är en utveckling som vi måste följa och kritisera, för den är ytterst ett hot mot många organisationers arbete för de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Runt om i världen ser vi godtyckligt och orättfärdigt fängslade politiska fångar. Jag har för egen del varit aktiv när det gäller frigivningen av Dawit Isaak. Jag skrev för någon vecka sedan en fråga till utrikesministern om Ahmadreza Djalali i Iran. För några år sedan demonstrerade jag utanför det fängelse i Turkiet där Selahattin Demirtas sitter fängslad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter

Ytterligare några politiska fångar nämns i det betänkande vi debatterar i dag.

Nationalekonomen Gubad Ibadoghlu attackerades och fängslades godtyckligt i Azerbajdzjan, av politiska skäl.

Den 4 november 2016 fängslades den tidigare nämnda Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag, partiledare för HDP, tillsammans med nio andra turkiska parlamentsledamöter.

Osman Kavala, en annan turkisk människorättsförsvarare, dömdes till livstids fängelse av en turkisk domstol i april 2022.

Det är viktigt att understryka att en fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Det är av stor vikt att vår svenska regering i multilaterala sammanhang och vid bilaterala kontakter tar upp den utsatta situationen för oppositionspolitiker och människorättsförsvarare. Dessa politiska fångar måste friges, och deras mänskliga rättigheter måste respekteras.

Herr talman! Behovet av en internationellt bindande lag för att hålla stater ansvariga för grova miljöbrott är stort. Romstadgans syfte är att upprätthålla freden och reglera de grövsta internationella brotten. Storskalig miljöförstörelse hör definitivt till dem. Sverige bör därför driva på inom FN och EU för att stärka det juridiska ramverket så att det blir ett kraftfullt verktyg för att förhindra ekocid genom att ekocid inkluderas i Romstadgan. De som är ansvariga för storskalig miljöförstöring kan då ställas till svars för detta vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

Under den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland orsakat omfattande förstörelse av naturen och miljön, det vi kallar ekocidbrott. Detta har skett löpande men framför allt genom förstörelsen av Kachovkadammen den 6 juni 2023. Sprängningen av Kachovkadammen måste utredas, och ansvariga måste ställas till svars.

Som tidigare nämnts besökte den socialdemokratiska före detta utrikesministern Margot Wallström utrikesutskottet tidigare i år och redogjorde då för en rapport som hennes grupp har lagt fram, om miljökonsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En av de rekommendationer som arbetsgruppen lade fram var just att internationellt införa ekocid som ett miljöbrott i Romstadgan. Detta är något som vi socialdemokrater här i dag kräver tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet: att ekocid läggs till som ett brott i Romstadgan och att Ryssland i konsekvens med detta åtalas för ekocidbrott.

Herr talman! Om ett par veckor öppnar förtidsröstningen till EU-valet. Snart kommer därmed ett nytt Europaparlament att tillträda. Även det valet handlar faktiskt om det som vi diskuterar här i dag, mänskliga rättigheter.

Vi ser återigen hur högerextrema och främlingsfientliga partier som vill inskränka demokrati och mänskliga rättigheter ökar i vissa länder och söker mer makt. Vi ser det i Frankrike, Tyskland och också här hemma - sverigedemokrater som bedriver trollfabriker och är del av en internationellt farlig rörelse som bygger hela sin identitet och väljarbas på splittring och hat. Vi har sett det förr, och vi ser det igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter

I ett sådant klimat är det viktigt att ha med sig att det ytterst är våra mänskliga rättigheter och idén om varje människas unika särart som hotas - värderingen om alla människors lika värde som jag en gång i tiden valde att engagera mig för.

Det är detta som den här debatten handlar om, och det är detta som vi måste kämpa för. De mänskliga rättigheterna kan vi inte ta för givna. De mänskliga rättigheterna är ett resultat av en politisk långsiktig kamp, och den kampen måste vi fortsätta att stå upp för både här hemma på vår egen kontinent och runt om i världen.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till våra reservationer nummer 2, om politiska fångar, och nummer 5, om ekocid.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Tolgfors för svaret.

Det stämmer att före detta utrikesministern Margot Wallström besökte utrikesutskottet tidigare i år. Hon föredrog där de 50 rekommendationer som högnivågruppen har utrett gällande konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En sådan rekommendation var precis den som ledamoten Tolgfors tog upp, nämligen att ekocid blir en del i Romstadgan. Därmed kan stater få stå till svars för grova övergrepp och storskalig miljöförstörelse.

Vi är fyra partier i Sveriges riksdag som driver på för detta. Jag uppskattar att ledamoten tar till sig av detta, och jag hoppas att vi, liksom i många andra frågor när det gäller Ryssland och Ukraina, också kan kroka arm i denna fråga. Jag ser fram emot en fortsatt dialog, och jag hoppas att regeringen tar de steg som våra partier driver på för i Sveriges riksdag.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för ett engagerat tal om mänskliga rättigheter. Ledamoten överskred sin talartid, och detta är också ett oerhört stort område som förtjänar att uppmärksammas, debatteras och diskuteras. Det ska uppmärksammas givet den oroliga utveckling vi ser i världen gällande mänskliga rättigheter.

En fråga i betänkandet gäller ekocid. Vi socialdemokrater driver tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att frågan om brottet ekocid ska inkluderas i Romstadgan så att stater som begår grova brott kan åtalas.

Jag har noterat majoritetspartiernas, regeringspartiernas, svar att man ser vårt förslag som innovativt, men man är inte beredd att ta steget nu. Man vill inte heller driva på regeringen om att ta fram en lagstiftning. Jag ser det som oerhört viktigt att vi inte bara ser till att stater följer den internationella rätten utan att vi också utvecklar den internationella rätten. En utveckling av den internationella rätten skulle vara detta.

Vi brukar vara flera partier i Sveriges riksdag som krokar arm när det gäller frågor som rör Rysslands fullskaliga krig i Ukraina. Ryssland såg ju till att spränga Kachovkadammen under förra året. Det är ett exempel på ett sådant brott som Ryssland kan ställas till svars för.

Jag ställer därmed följande fråga till ledamoten Tolgfors: Varför är ni inte villiga att driva regeringen framför er och få till den lagstiftning som skulle vara så viktig och innebära ett stärkande av den internationella rätten vad gäller ekocid?

Herr talman! Under de senaste dagarna har vi kunnat följa en brutalitet som har drabbat tusentals georgier som marscherat i Tbilisi och protesterat mot det lagförslag som äventyrar många frivilligorganisationers möjlighet att verka i landet. De senaste dygnen har politiker grovt misshandlats, och hot om repression har uttalats. Det lagförslag som sannolikt kommer att antas den 17 maj är av samma karaktär som den så kallade agentlag som ryska organisationer har drabbats av.

Sverige är ju en av de största bilaterala givarna till Georgien. Vårt bistånd till landet uppgick år 2023 till 230 miljoner kronor. Nu känner jag och många andra en stark oro för hur vårt bistånd ska kunna fortsätta verka effektivt. Mot bakgrund av den allvarliga utveckling vi ser i Georgien vill jag fråga biståndsministern vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa verksamheten hos de organisationer som Sverige stöder. Jag vill också fråga vilka sanktioner statsrådet ser som möjliga ifall dessa antidemokratiska lagar antas.

Fru talman! Yousef, som är tolv år, äter ett halvt bröd om dagen. Det kunde vi läsa i Expressen i går. Han är en av alla de människor i Gaza som på grund av den fruktansvärda situationen med anledning av kriget lider brist på mat, rent vatten och annat som behövs för att tillgodose de grundläggande behoven.

Vi ser hur situationen förvärras dag för dag. Sedan några veckor har barn börjat svälta ihjäl, och nästan vart tredje barn under två år lider nu av undernäring, enligt Unicef. Sedan Israel inledde den militära operationen efter den 7 oktober beräknas 13 000 barn ha dött, och den officiella siffran över antalet döda är en bra bit över 30 000. Unicef varnar kraftigt för att vi snart når en situation med massvält i Gaza.

Samtidigt hör vi hur Israels ledare Benjamin Netanyahu säger att det ska genomföras en markinvasion i Rafah och att han aldrig kommer att acceptera någon form av tvåstatslösning. Vi ser också att Hamas fortsätter hålla gisslan - alla dem som togs till fånga efter den vidriga terrorattacken den 7 oktober. Man kan fråga sig: När är det nog?

Fru talman! Socialdemokraternas partiordförande Magdalena Andersson satte i veckan ord på det som många av oss nu känner. Hon sa: Att den situation som råder i Gaza över huvud taget har kunnat uppstå är en skamfläck i historien.

Vår internationella rätt, med rättigheter och skyldigheter, måste gälla alla. Vi som kan måste nu höja våra röster för detta. Det gäller oavsett om du lever i Ukraina, Iran, Israel eller Palestina. Många, även i vårt land, upplever att den regelbaserade världsordningen visade sig bara gälla vissa länder. Illusionen av en världsordning värd namnet brister i många människors ögon. Men Sverige ska inte och får inte bidra till den tyngd av tystnad som vi ser från vissa håll när det gäller situationen i Gaza.

Fru talman! Vi socialdemokrater har ända sedan den 7 oktober vid upprepade tillfällen träffat representanter för såväl Israel som Palestina. För några veckor sedan besökte jag för egen del regionen, tillsammans med generalsekreteraren för Olof Palmes internationella center. Vi besökte Jerusalem, Ramallah och Tel Aviv. På plats träffade vi organisationer från det civila samhället som Palmecentret arbetar med. Vi träffade politiker från våra systerpartier på båda sidor. Vi träffade den svenska representationen på plats. Vi träffade också anhöriga till dem som tagits som gisslan av Hamas, och vi träffade företrädare för UNRWA.

Det är så vi socialdemokrater gör när vi besöker regionen. Vi ser till att besöka och ta kontakt med båda sidor, för att markera närvaro och för att undvika ensidighet.

Resan gav naturligtvis många intryck som är omöjliga att sammanfatta här i riksdagens talarstol i dag. Men läget är fortsatt mycket dystert. I skuggan av tragedin med de gisslantagna och den humanitära katastrofen i Gaza ökar bosättarvåldet och repressionen på Västbanken. Palmecentrets partnerorganisationer från det civila samhället kunde genom egna upplevelser vittna om rädslan, hopplösheten och obehaget i att dagligen lida av ockupationen på Västbanken, en ockupation som fortskrider med nya illegala israeliska bosättningar.

Vi träffade som sagt även representanter för FN-organet UNRWA, som sedan 1949 är aktivt med att hjälpa palestinier att få mat, utbildning och samhällsutveckling. Nu är behoven större än någonsin i Gaza. UNRWA berättade om en mycket tuff ekonomisk situation, efter att flera länder beslutat att frysa sina utbetalningar.

Vi socialdemokrater har som bekant drivit på hårt för att den svenska högerregeringen ska återuppta biståndet till UNRWA, vilket nu också nyligen har skett enligt ett besked från biståndsministern. Precis som utrikesminister Tobias Billström sa här i kammaren i riksdagens utrikespolitiska debatt nyligen är UNRWA den enda organisation som har kapaciteten att förse Gazas invånare med förnödenheter.

Fru talman! Det är som sagt bra att stödet till UNRWA har återupptagits, efter att vi socialdemokrater tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet drivit regeringen framför oss i detta. Nu återstår det för regeringen att också återuppta det svenska utvecklingsbiståndet till Palestina, ett bistånd som går till det civila samhället - till organisationer som bland annat jobbar med att organisera kvinnor och unga och med att bidra till samhällsutveckling och demokrati och till att stoppa Hamas. Vi förväntar oss därför att det besked regeringen ska komma med är att också det svenska utvecklingsbiståndet ska återupptas. Förnödenheterna måste omedelbart in i Gaza, och det är oacceptabelt att Israel fördröjer och stoppar transporterna på det sätt som sker i dag.

Fru talman! Som framgår av mitt anförande är våra socialdemokratiska krav mycket tydliga när det gäller situationen i Israel och Palestina. Vi kräver en omedelbar vapenvila. Vi kräver att de som tagits som gisslan av Hamas släpps omgående, att det svenska stödet till UNRWA snabbt utbetalas och att utvecklingsbiståndet återupprättas. Vi välkomnar beskedet att EU tar fram sanktioner mot bosättare.

Svensk socialdemokrati har sedan länge ett starkt engagemang för att en tvåstatslösning ska uppnås, med målet att såväl Israel som Palestina och deras befolkningar ska kunna leva i fred, frihet och demokrati. För första gången på mycket länge talar fler länder om det verkliga behovet av en tvåstatslösning värd namnet. Om vi menar allvar med vårt arbete för alla folks frihet och hela världens fred har vi en skyldighet att i vårt internationella arbete fortsätta verka för ett fritt Israel och ett fritt Palestina.

Fru talman! Vi måste också med alla medel stoppa riskerna för en regional eskalering av kriget. Vi ser situationen i Röda havet, och vi ser hur Iran understöder destruktiva krafter och farliga rörelser som Huthirebellerna, Hizbollah och Hamas, och det slutar inte där. Det har också rapporterats att Iran tros ha haft långt framskridna planer på att mörda svenska judar. En terrorlistning av det iranska Islamiska revolutionsgardet, IRGC, är det enda rätta, eftersom de uppenbart är ett säkerhetshot också utanför Irans gränser.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till våra motivreservationer under punkt 7 och punkt 8 om utvecklingsbiståndet och biståndet till UNRWA samt till reservationen under punkt 10 om Iran. Det handlar alltså om reservationerna 9, 10 och 12.

(Applåder)

(forts. § 9)

Fru talman! Jag tackar ledamot Aydin för svaret. Jag välkomnar naturligtvis positionsförflyttningar, om det är vad du ger uttryck för här. Som jag nämnde i mitt anförande har KD historiskt inte offentligt uttryckt sig särskilt kritiskt mot bosättningarna eller för den delen den israeliska högern.

Vi har under det fruktansvärda krigets utveckling ändå sett en positionsförflyttning, delvis därför att vi har drivit regeringen framför oss när det kommer till kraven om den omedelbara vapenvilan och vidare kraven att regeringen åtminstone i skrift tydligare ska uttrycka att man fördömer bosättningarna. Nu hör jag det också från ledamot Aydin i kammaren. I så fall välkomnar jag det.

Jag noterade också i går vid ett möte med Palestinas ambassadör att två ledamöter från Kristdemokraterna medverkade. Det var första gången under mina snart tio år i riksdagen som något av de fyra högerpartierna deltog i ett sådant sammanhang. Jag skulle välkomna att fler partier från Tidöpartierna skulle göra något liknande för att få ett bredare perspektiv på konflikten, om man menar allvar med orden om en verklig tvåstatslösning.

Fru talman! Jag välkomnar Aydins ord. Jag är dock bekymrad över dessa resor och hur det ser ut för Sveriges anseende när ledamöter deltar i resor arrangerade av tvivelaktiga organisationer. Jag vill därför ställa en avslutande fråga till ledamoten Aydin: Kommer du att ta initiativ i ditt parti för att ni i framtiden inte ska genomföra liknande tvivelaktiga resor, som också kritiseras högljutt av forskare och experter inom internationell rätt?

Fru talman! I augusti reste ett stort antal riksdagsledamöter från Kristdemokraterna till Israel. Resan arrangerades av KKL, en organisation som anklagas för finansiering av illegala bosättningar på palestinsk mark. Under resan träffade KD-delegationen heller ingen representant från den palestinska sidan, ungefär som är brukligt när högerpartierna reser i regionen.

I början av mars, det vill säga för några veckor sedan, bjöd IAF in till en konferens i Israel där bland annat ledamoten Aydins kollega i utrikesutskottet Magnus Berntsson närvarade. IAF stöder för övrigt den nuvarande israeliska så kallade närvaron på Västbanken, och båda resorna har blivit medialt uppmärksammade.

Kristdemokraternas resor möter med rätta omfattande kritik. Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet och expert på Palestinakonflikten, tillhör dem som är kritiska. Hon är särskilt tydlig med det internationellrättsliga perspektivet om att Västbanken är ockuperat av Israel och att Kristdemokraterna som parti har en lång tradition av att inte förhålla sig särskilt kritiskt till bosättarrörelsen och den israeliska högern.

Därför vill jag fråga ledamoten Yusuf Aydin om hur ledamoten ser på partikollegan i utrikesutskottet Magnus Berntssons besök. Kan ledamoten även säga något om Kristdemokraternas förhållningssätt till bosättningar och den israeliska högern?

Fru talman! Jag tycker ändå att pudelns kärna i de resor som ni genomför, de uttalanden ni gör och så vidare är att Sverigedemokraterna som parti har en otroligt ensidig syn i konflikten mellan Israel och Palestina.

Tyvärr riskerar det största partiet i regeringsunderlaget och ert agerande i frågan att leda till ökad polarisering. Jag är rädd att också grupper här hemma riskerar att ställas mot varandra. Det hänger ihop med er som parti, er affärsidé och ert existensberättigande i viss mån.

Nu har ändå den svenska högerregeringen ändrat positioner efter att vi socialdemokrater har drivit på. Vi ser en förändrad position när det kommer till den omedelbara vapenvilan och kravet på återupptaget stöd till UNRWA. Tydliga fördömanden finns numera också i regeringens text om illegal ockupation och de illegala bosättarna.

Jag vill ge utrikesutskottets ordförande Aron Emilsson möjligheten att tydligt ta avstånd från illegala bosättningar och att ge en kommentar till att regeringen har återupptagit stödet till UNRWA. Jag tror att det skulle vara intressant för allmänheten att höra vad utrikesutskottets ordförande i Sveriges riksdag anser om regeringens syn på den svenska Israel- och Palestinapolitiken.

Fru talman! En tydlig hållning som är officiell från Israels sida är att man undviker kontakter med Sverigedemokraterna med anledning av partiets historia och uttalanden som dess företrädare har gjort i modern tid, till exempel att judar inte kan vara riktiga svenskar.

Ledamoten Emilssons partiledare Jimmie Åkesson reste trots detta till Israel och lyckades få till ett möte med Amichai Chikli. Han är som bekant diasporaminister i Israel. Det har uppmärksammats att stora delar av hans egen diaspora inte vill ha med honom att göra på grund av extrema uttalanden som han har gjort. Han har dessutom uttryckt sig nedsättande om homosexuella, och han har nära band till bosättarrörelsen, som agerar illegalt.

Jag skulle vilja fråga utrikesutskottets ordförande Aron Emilsson hur ledamoten ser på att Jimmie Åkesson träffade denne Chikli. Anser ledamoten Emilsson att SD har åsiktsgemenskap med denne företrädare, eller är han beredd att här och nu ta avstånd från Chiklis uttalanden?

Herr talman! Tack, ledamoten Olsson, för svaret!

Jag skulle vilja ställa en annan fråga som handlar om de uppgifter som vi kunde ta del av i medierna i går om att två moderata ledamöter i utrikesutskottet, Margareta Cederfelt och John Weinerhall, nyligen besökte Israel. Det råder oklarheter kring finansieringen av resan, och ledamöterna har, vad jag har sett, undvikit att svara på frågor gällande vem som har finansierat dessa resor.

Jag förutsätter att man tar ansvar i den moderata partigruppen och påtalar vikten av gott omdöme nu samt att ledamöterna också kan svara öppet på hur de här resorna har finansierats.

Det jag tycker är mest relevant gällande den här resan och det som har rapporterats, som så ofta blir fallet när högerregeringens partier är ute och reser i regionen, är att det blir väldigt ensidiga program. Vad jag förstår träffade de här båda ledamöterna endast israeliska företrädare trots den uppmärksammat svåra situationen i regionen som helhet. Flera av de företrädare som man har träffat uppges dessutom ha uttalat till exempel att UNRWA är en fientlig organisation samt att kraftiga epidemier på Gaza kommer att föra den israeliska segern närmare. Jag tycker att det är uppseendeväckande uttalanden med tanke på vilken position den svenska regeringen har intagit på senare tid.

Jag skulle därför vilja fråga hur ledamoten Olsson ser på den här resan i dess helhet, både när det gäller transparensen angående finansieringen och gällande dem man har träffat nu när också den svenska regeringen begär en vapenvila och har återställt stödet till UNRWA.

Tycker inte ledamoten Olsson att man bör träffa företrädare för både Israel och Palestina när man väljer att resa till den här regionen?

Herr talman! Det moderata favoritslagordet om det svenska biståndet är att det ska vara effektivt och noga kontrollerat. En rad internationella utvärderingar har år efter år visat att det svenska biståndet är just detta. Ändå fortsätter ett, vad vi upplever i den offentliga debatten, ständigt misstänkliggörande av biståndet i den moderata retoriken.

Nu har vi delvis fått se vad moderat, effektivt bistånd är i praktiken. Den fördjupade granskningen som Sida tvingades att göra, får man väl säga, i fallet med UNRWA kostade 650 000 kronor och är en genomgång av närmare 108 000 inlägg och meddelanden i sociala medier från organisationer som får del av det svenska biståndet till Palestina. Bland alla dessa meddelanden hittade man två meddelanden som på något sätt kunde sägas stödja Hamas.

Jag välkomnar naturligtvis att regeringen nu har återstartat det svenska stödet till UNRWA. Men jag ifrågasätter själva hanteringen och kostnadseffektiviteten i detta arbete.

Jag har också för övrigt själv nyligen besökt Västbanken. Där pågår illegala bosättningar, och vi ser också det ökade fruktansvärda bosättarvåldet. Vid mitt besök träffade jag många organisationer i det civila samhället som arbetar för att stärka bland annat kvinnor och unga. Det är ju en garant för att få en demokratisk utveckling i regionen och faktiskt också en garant mot Hamas.

Ändå har regeringen stoppat det svenska utvecklingsbiståndet. Det var en nyhet för mig att besked kommer inom kort, och det är i så fall välkommet om man omedelbart återupptar detta. Från Socialdemokraternas sida tycker vi att det är fel att kollektivt bestraffa en hel befolkning.

Vad anser Stefan Olsson personligen om det svenska utvecklingsbiståndet? Anser ledamoten att det ska återupptas så snart som möjligt?

Herr talman! Årets utrikespolitiska debatt, som har pågått i ganska många timmar nu, äger rum i en mycket orolig omvärld. Om det har vi talat mycket i dag. Om någon vecka är det två år sedan Ryssland inledde sitt folkrättsvidriga krig i Ukraina och därmed slog sönder tryggheten för miljontals människor. Därtill förändrades också det säkerhetspolitiska läget i vår del av världen.

Man brukar minnas var man befann sig när avgörande händelser skedde. För egen del satt jag i Wien i samband med OSSE:s vintermöte. OSSE är en organisation där både Ukraina och Ryssland är medlemmar. Nyheten om att ett medlemsland i strid med den europeiska säkerhetsordningen attackerat och invaderat ett annat medlemsland var svår att ta in. Sveriges och omvärldens stöd till Ukraina ska och måste fortsätta att vara såväl starkt som uthålligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Den svenska OSSE-delegationen besökte i januari i år ett annat land, Georgien, som liksom Ukraina i allra högsta grad drabbats av rysk aggressivitet. I dag kontrolleras 20 procent av Georgiens internationellt erkända territorium de facto av Ryssland och ryska intressen.

Vi i delegationen fick möjlighet att tillsammans med EU:s krishanteringsinsats besöka den administrativa skiljelinjen vid Sydossetien. Territoriet, som ligger endast några mil från Georgiens huvudstad Tbilisi, kontrolleras sedan mer än ett decennium av främmande makt.

Vi träffade bland annat en kvinna vars trädgård hade skurits av. Hon hade inte heller fått träffa sin åldrade bror på flera år. Han befann sig på andra sidan. Vi besökte en liten by där kyrkogården också skurits av och där människor inte längre tilläts träffa sina anhöriga från andra sidan eller besöka anhörigas gravar. Värst var exemplet där byns kyrka tagits i anspråk. Sonen till dem som byggt kyrkan valde ändå att besöka den en sista gång. För det fick han betala med sitt liv. Det hände i november.

Georgien är ett land vars befolkning nu vill gå med i EU och som förra året fick besked om att bli kandidatland i unionen. Senare i år går Georgien också till val.

Herr talman! Inte bara Georgien går till val. En stor andel av världens befolkning går och röstar i år. Det kanske mest uppmärksammade valet blir väl det amerikanska. Donald Trump är inte bara ett säkerhetspolitiskt hot utan också ett hot mot demokratin i sin helhet.

I vår tid är demokrati inte något av högre makt givet. Demokratin måste försvaras varje dag. Vi vet att om demokratin utmanas utmanas vår trygghet, våra mänskliga rättigheter och ytterst vår gemensamma säkerhet. En regelbaserad världsordning där internationell rätt råder måste alltid gå före en värld med imperialistiska stormaktsintressen.

Herr talman! Dagens utrikespolitiska debatt ger också möjlighet att lyfta upp situationen i länder som vi inte dagligen möter i våra nyhetsflöden. Ett sådant exempel är den illegala ockupationen i Västsahara, som det talats om tidigare här i kammaren.

Vår internationella rätt, med rättigheter och skyldigheter, måste gälla alla. Och vi som kan måste höja våra röster för detta. Den gäller oavsett om du lever i Ukraina, Västsahara, Israel eller Palestina.

I går kunde vi i Aftonbladet läsa Karin Petterssons artikel med rubriken "Det svenska sveket mot Gaza är outhärdligt". Pettersson konstaterar att den regelbaserade världsordningen visade sig gälla bara vissa länder och att Sverige bidrar till den tyngd av tystnad som gör att illusionen av en världsordning nu tydligt brister i många människors ögon.

Herr talman! Jag måste erkänna att det den senaste tiden stundtals varit näst intill tröstlöst att som svensk riksdagsledamot se hur Sveriges regering duckar och inte höjer rösten på ett tydligt sätt mot det mänskliga helvetiska lidandet i Gaza. Detta ser omvärlden, och detta ser många i vårt land.

Många riksdagsledamöter i Tidö-högergänget har inte heller förmått se lidandet på både den israeliska och den palestinska sidan de senaste månaderna. Vi socialdemokrater har från dag ett fördömt Hamas fruktansvärda terrordåd och krävt att gisslan omedelbart ska släppas. Vi kräver i likhet med FN och många andra länder omedelbar vapenvila, och vi kräver att den svenska regeringen omedelbart återupptar stödet till UNRWA. Vi stöder också att International Court of Justice får fullt tillträde för att utreda krigsbrott. Vi stöder även kravet att Israel omedelbart vidtar alla åtgärder för att förhindra folkmord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är en tvåstatslösning som nu måste till. Enda vägen framåt är de diplomatiska lösningarnas väg till ett stopp på våldet med den internationella rätten som ledstjärna.

Morgan Johansson nämnde att jag kommer att resa ned senare den här veckan till Israel och Palestina för att besöka båda sidor. Det är så vi socialdemokrater arbetar. Vi ser båda sidor, och vi kräver en tvåstatslösning och ett tydligare agerande från den svenska regeringens sida för en värld där internationell rätt råder.

(Applåder)

Herr talman! UNRWA är FN:s organ för att hjälpa flyktingar i Palestina. Det är det organ som kan leverera mat och nödhjälp till alla de nödlidande i den extremt svåra humanitära situation som för närvarande råder på Gaza.

Jag noterar att jag fick flytande exempel. Jag fick inga konkreta exempel. Jag tycker att vi ska vara försiktiga med vilka ord vi använder i kammaren när det handlar om människor. Tusentals kvinnor och barn har dött i den här konflikten. Vi har hittat 12 misstänkta personer inom UNRWA bland 30 000 anställda. Vilket tycker egentligen ledamoten Giertz är värst - är det att vi har hittat dessa 12 anställda bland 30 000, eller är det att kvinnor och barn dör? Vem ska göra det här arbetet när regeringen drar in på de just nu mest nödlidande i hela världen? Svara på det!

Herr talman! Det är välkommet att ledamoten Giertz tar starkt avstånd från terrorism och från antisemitism. Det är någonting som vi socialdemokrater också gör.

Men sedan går ledamoten Giertz in på stödet till UNRWA. Vi tycker att det är otroligt beklagligt att man från regeringen och dess stödparti, Sverigedemokraterna, drar ned så kraftigt på stödet till den myndighet som kan hjälpa kvinnor, barn och civilbefolkning på plats. Ledamoten Giertz sa i talarstolen att det är väldokumenterat vilka samrören UNRWA har med Hamas. Jag vill gärna att ledamoten Giertz redogör för vilka exempel han har på att det är väldokumenterat att UNRWA har tydliga kopplingar till Hamas.

Fru talman! Denna debatt går så sakteliga mot sitt slut, och jag tycker att den har varit tydlig. Vi från oppositionen har varit tydliga mot utrikesministern med vad vi vill se

För att det inte ska bli någon förvirring: Vi socialdemokrater har oerhört tydligt fördömt Hamas fruktansvärda attacker den 7 oktober. Jag har själv, tillsammans med min partiordförande Magdalena Andersson, träffat anhöriga till de gisslantagna, och vi kräver ett omedelbart frisläppande av dessa. Men debatten här i dag handlar om att vi skiljer oss åt i ansträngningarna. Från Socialdemokraternas sida är vi oerhört tydliga med att Sverige tydligt måste säga ifrån gällande Israels för närvarande aggressiva krigföring, som drabbar oskyldiga civila, kvinnor och barn.

Vår uppmaning till dig, utrikesminister Tobias Billström, utöver att ge dig stöd att höja rösten och stå upp för den internationella rätten och för en tvåstatslösning, är: Höj rösten inte bara i ord i möten med EU-nämnden eller genom förslag till ståndpunkter! Där är vi nämligen överens i många delar. Höj rösten, stå upp för detta och känn stödet från våra partier! Jag tror att utrikesministern kan uträtta en hel del genom att göra det, så det är vår uppmaning här i dag.

Den internationella rätten måste vara ledstjärnan, och den måste gälla alla. Den måste gälla jämlikt. Den internationella rätten måste visa vägen, och det gäller även rätten för Gazas befolkning.

(Applåder)

Fru talman! Många tidigare talare i den här debatten har varit inne på den fruktansvärda, helvetiska situation som råder i Gaza för närvarande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många av oss kanske såg Rapport häromkvällen. Där fick vi möta en familj som lagade mat till barnen, som så många andra familjer. Skillnaden var att väggarna i köket, i vardagsrummet och i sovrummen var bortsprängda, och runt omkring bostäderna fanns det inga andra hus kvar.

Man frågade familjen: Vad gör ni när ni lagar mat åt era barn? De svarade: Vi kan endast hoppas på att freden en dag ska komma. Den kommer säkert snart, sa familjen uppgivet.

Jag tror att många blev berörda av den lilla flickan i samma inslag. Hon berättade först att hon saknade alla sina leksaker, som hade försvunnit, men kom snart in på att hon skulle kunna göra vad som helst för att åtminstone någon enda av alla dem som hon kände som inte längre finns skulle få komma tillbaka till livet. Därpå brast flickan ut i hejdlös gråt.

Fru talman! Vi väljer själva om vi i ett sådant läge vänder bort blicken eller försöker påverka situationen med det lilla var och en av oss kan göra.

Är man Sveriges utrikesminister har man faktiskt möjlighet att göra sin röst hörd. Man har möjlighet att tala som företrädare för ett land som historiskt sett engagerat sig mot våld, krig och förtryck och göra sin röst hörd. Med företrädare på utrikesministerposten som Sten Andersson, Anna Lindh, Margot Wallström och till och med Carl Bildt råder det inget tvivel om att Sverige haft tydliga röster för fred, mot ockupation, mot terrorism och för en tvåstatslösning och därmed spelat en viktig roll.

Fru talman! I november frågade jag utrikesministern i en interpellation hur Sverige tänkte agera givet den mycket svåra humanitära situation som redan då rådde i Gaza. Jag gjorde det delvis mot bakgrund av att många riksdagsledamöter och andra företrädare för den SD-ledda högerregeringen hade sagt och skrivit konstiga saker om både internationell rätt och situationen i Israel och Palestina.

Jag fick svar av utrikesministern, ett svar som jag till delar uppskattade, där utrikesministern fastslog att Sverige kommer att fortsätta bedriva intensiva diplomatiska förhandlingar och ansträngningar för att säkerställa efterlevnaden av humanitär rätt. Frigivning av gisslan togs upp, liksom behovet av att undvika en regional eskalering. Vidare var utrikesministern vid det tillfället tydlig med att det inte finns någon annan väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.

Gott så, fru talman. Jag välkomnade de orden från utrikesministern. Men som jag sa tidigare måste ord följas av handling, och att titta bort från det som sker är inte ett alternativ. Vi som jobbar med frågan dagligdags, i både utrikesutskott, EU-nämnd och andra forum, vet och tar del av dessa ståndpunkter. Men utöver detta kvarstår frågan: Vad har Sveriges regering och utrikesministern gjort för att bedriva de intensiva diplomatiska förhandlingar som utrikesministern nämnde senast här i kammaren? Har kritik till exempel framförts direkt till Israel för den pågående mycket aggressiva krigföringen? Har Sveriges regering tagit andra initiativ?

Jag tror att vi är många som undrar över detta här i dagens interpellationsdebatt, och jag tycker att det skulle vara intressant att få ta del av denna redogörelse här, när utrikesministern får tillfälle att svara efter våra inlägg.

(Applåder)

Herr talman! Det finns ett starkt engagemang för det som händer i Israel och Palestina i denna kammare men också bland det svenska folket som nu med fasa ser vart detta fruktansvärda krig är på väg. Jag tror att det svenska folket förväntar sig att vi har en regering som agerar, står upp för internationell rätt, pekar på en möjlig lösning på detta och kräver en humanitär vapenvila i enlighet med FN:s krav.

Jag frågade utrikesministern vad utrikesministern har tagit för kontakt med exempelvis Israel för att framföra detta, inte bara skriftligt utan om man också aktivt driver frågan om Israels ansvar för att åstadkomma en tvåstatslösning och för att få stopp på det urskillningslösa våldet mot civila. Jag har inte fått något svar. Ändå har jag passat på att berömma utrikesministern för svaret att vi ska stå upp för internationell rätt och att tvåstatslösningen är den enda vägen framåt.

Där är vi eniga. Men det krävs att man utöver skriftliga produkter bedriver en aktiv utrikespolitik, att man inte gömmer sig bakom EU eller andra stater utan också visar vad man själv vill. Detta skulle jag vilja se att utrikesministern gör, i enlighet med vår svenska tradition att föra en aktiv svensk utrikespolitik där rösten för demokrati, mänskliga rättigheter, fred och frihet är stark.

Jag vill gärna ha ett konkret svar. Vad har utrikesministern tagit för diplomatiska kontakter för att framföra det som sades i interpellationssvaret?

(Applåder)

Herr talman! Dagens debatt sker under mycket allvarliga omständigheter. Jag delar mycket av det som flera föregående talare har framfört. Det gäller inte minst min socialdemokratiska kollega Azra Muranovic, som har tagit initiativ till den här interpellationsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också passa på att framföra mitt djupa deltagande till alla dem som nu drabbas av detta fruktansvärda krig, oavsett varifrån man kommer. Jag har själv träffat personer hemma i Göteborg som har drabbats. De har släkt och vänner i området och har mist nära och kära.

Situationen på Gaza är fruktansvärd ur ett humanitärt perspektiv. Vi ser också hur Västbanken drabbas. Bosättningarna ökar. Över 1 000 människor har sedan den 7 oktober drabbats och fördrivits. Fortfarande har vi också gisslan som tagits av den fruktansvärda terrorrörelsen Hamas. Det finns för närvarande få tecken på ljus i denna fruktansvärda konflikt.

Världssamfundet har därför ett stort ansvar att agera och ta vara på alla människors rätt till mänskliga rättigheter, demokrati och en möjlighet att leva sitt liv i fred och frihet.

Herr talman! Det gläder mig att utrikesministern i sitt interpellationssvar är tydlig med att Sverige kommer att fortsätta att bedriva intensiva diplomatiska förhandlingar och ansträngningar för att säkerställa efterlevnaden av den internationella humanitära rätten. Jag tycker också att det är bra att utrikesministern är tydlig med att det inte finns någon annan väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.

Detta är viktigt att få sagt i den här kammaren, för vi ser att Israels Netanyahu förkastar tanken om en tvåstatslösning. Vi har också enskilda riksdagsledamöter som inte längre står upp för tvåstatslösningen. Det tycker jag är allvarligt, och därför vill jag tacka utrikesministern för att linjen är tydlig och klar gällande detta.

Problemet, och det har vi som har följt Israel sett under lång tid, är att ord sällan får konsekvenser. Det blir sällan så att det vi säger och det vi kräver av Israel följs upp: att den internationella humanitära rätten ska följas, att ockupation måste upphöra och att vi nu måste få till en tvåstatslösning. För detta har vi jobbat i många år. Båda parter måste vara ansvariga för en tvåstatslösning. Både Israel och palestinska företrädare måste ta detta ansvar.

Jag såg ett uttalande häromdagen av Ronald S Lauder, ordförande för den judiska världskongressen, där han säger: "En sådan process bör inledas omedelbart genom att Israel sträcker ut sin hand till Mahmoud Abbas, ledare för den palestinska myndigheten, och erbjuda sig att återuppta förhandlingarna om ett interimsavtal, eller till och med ett slutligt avtal för en tvåstatslösning [- - -] Historien kommer inte att förlåta oss om vi vid denna kritiska tidpunkt inte erbjuder fred trots krigets tragedi."

Därför är min fråga till utrikesministern dels om han delar denna uppfattning från Ronald S Lauder, som är ordförande för den judiska världskongressen, dels vilka ansträngningar som Sverige i konkret handling, utöver uttalanden, kommer att vidta. Kommer utrikesministern att kontakta israeliska företrädare med det här perspektivet, som också har framförts i interpellationssvaret? Hur ser utrikesministern vägen fram till en tvåstatslösning så att vi med tiden kan uppnå en långsiktigt hållbar fred?

(Applåder)

Herr talman! Efter Hamas fruktansvärda terrordåd för en månad sedan har Israel rätt att försvara sig inom den humanitära folkrättens ram. Men vi ser nu att tusentals oskyldiga civila i Gaza har fått sina hus och liv förstörda. Familjemedlemmar har dödats, och man befinner sig i en mycket svår situation där tillgång till vatten, mat och förnödenheter saknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nyligen valde regeringen att för Sveriges del lägga ned sin röst i FN när kravet på en humanitär vapenvila lades fram. Det är beklagligt. Cheferna för alla FN-organisationer, inklusive FN:s generalsekreterare, vädjar nu gemensamt om en humanitär vapenvila. Detta är något som även vi socialdemokrater kräver.

Vi är många som frågar oss varför regeringen är så tyst när det kommer till de civila som drabbas i Gaza. "Varför är våra nära och kära mindre värda än andra som drabbas av krig?" är en fråga jag som riksdagsledamot numera ofta får. Är det inte dags, utrikesminister Tobias Billström, att också den svenska regeringen omedelbart kräver en humanitär vapenvila i enlighet med FN:s krav?

Fru talman! Det betänkande vi diskuterar i dag är till stor del en beskrivning av det gångna året inom det arbete som vi i den svenska OSSE-delegationen har gjort. Jag tänkte berätta lite om mina perspektiv och mitt arbete.

OSSE är världens största regionala säkerhetsorganisation med 57 deltagande stater i Europa, Kaukasus, Centralasien och Nordamerika. OSSE:s roll är att arbeta för att främja säkerhet och stabilitet i regionen utifrån en brett definierad syn på säkerhet, som omfattar tre dimensioner: en säkerhetspolitisk, en ekonomisk och miljömässig samt en för demokrati och mänskliga rättigheter.

Så länge krig, ofrihet, förtryck, förföljelse, konflikter och korruption är en så stor del av vardagen i många av OSSE:s medlemsländer kommer OSSE att ha en viktig funktion genom att i en mycket utmanande tid stå upp för den europeiska säkerhetsordningen, verka för en bred definition av säkerhet samt skapa utrymme för dialog mellan medlemsstaterna.

Fru talman! Rysslands barbariska krig i och fullskaliga invasion av Ukraina är inne på sitt andra år och ännu tycks inget slut på kriget finnas i sikte. Kriget är den största geopolitiska förändringen sedan Berlinmurens fall. Utöver enorma mänskliga lidanden bidrar kriget till en betydligt osäkrare värld, också utanför vårt närområde och bortom OSSE:s geografiska område dit både Ukraina och Ryssland hör.

Vi ser en värld med mer upprustning, mer tuff retorik mellan olika länder och mer osäkerhet och genuin rädsla inför framtiden. Vi har därmed stora säkerhetspolitiska utmaningar som vi måste hantera. Inom OSSE:s parlamentariska församling står vi enade i fördömandet av kriget och det ansvar som Ryssland och Belarus har för kriget. Det är vi noga med att ofta påpeka. Vi står i stark solidaritet med våra ukrainska parlamentarikerkollegor i OSSE, och vi står gemensamt upp för det ukrainska folkets rätt till fred och frihet.

Det är dock viktigt att påminna oss om att Rysslands krig i Ukraina inte började under 2022. Ända sedan 2014 har Ryssland annekterat Krim. Vi som har följt utrikespolitik över tid såg att presidenten i Ryssland, Vladimir Putin, förändrade sin retorik redan 2007-2008 till att bli betydligt mer aggressiv.

I januari i år besökte jag för egen del Georgien, och jag hade då möjlighet att vistas i trakterna kring Sydossetien som sedan 2008 kontrolleras av en av Ryssland militärt understödd självutnämnd republik. Det så kallade bildandet av denna republik ägde rum redan 2008 i samband med att Ryssland gick in Georgien och bedrev krig. Georgien är ytterligare ett exempel på stater i Rysslands direkta gränsområde som är utsatta för rysk påverkan och vars säkerhet hotas.

Det är oacceptabelt att den europeiska säkerhetsordningen så som vi känner den inte respekteras, och här måste vi tillsammans med andra länder i OSSE, EU och FN ständigt och tydligt markera. Det tål att poängteras att OSSE i stora drag i dag till och med är i en värre kris och i en mer komplex situation än när organisationen en gång bildades i kalla krigets skugga.

Fru talman! Utöver mitt uppdrag i den svenska OSSE-delegationen är jag också rapportör för demokrati och mänskliga rättigheter. Inom en månad kommer jag på vårt sommarmöte i Vancouver i Kanada att presentera den rapport som jag har arbetat med under året. Det är ingen hemlighet att auktoritära stater, både inom OSSE:s geografiska område och på andra håll, stärker sitt inflytande på de nationella parlamentens och demokratins bekostnad.

Jag kommer i min rapport att ta upp flera av de utmaningar och hot som vi i dag ser mot demokratin och rätten att bestämma över sin egen kropp och identitet och därmed också möjligheten att åtnjuta fullvärdiga mänskliga rättigheter.

Sådana hot är något vi ser i alltför många länder. Den fria pressen, domstolsväsendet och yttrandefriheten hotas. Journalister och oppositionella fängslas, försvinner och till och med förklaras eller hittas döda. Rätten till abort inskränks, och kvinnor riskerar att drabbas särskilt hårt i områden där det råder konflikt. Hbtq-personer trakasseras, attackeras och i värsta fall mördas.

Många är de länder som under de senaste åren har haft en fallande trend i årliga indexeringar och listningar av demokratisk status. Utmaningarna inom och mellan OSSE:s medlemsländer förblir därmed stora.

Att trygga en gemensam säkerhet är detsamma som att varje dag försvara demokratin och mänskliga rättigheter. Även i många av de länder som vi har för vana att kalla fullt utvecklade demokratier ser vi tendenser som innebär att demokratin inskränks, något som bidrar till ökad oro. I välutvecklade länder som vårt eget finns problem med såväl grovt våld som skjutningar, kriminalitet och olika former av tystnadskulturer.

Tilliten till det gemensamma, demokratiska och politiska systemet minskar på många håll samtidigt som vi tillåter ekonomiska, kulturella och sociala klyftor att öka. Dessa klyftor är därför en avgörande fråga att hantera för varje politiker i varje demokratiskt land.

Fru talman! De valobservationer som OSSE:s långtids- och korttidsobservatörer genomför spelar roll i många stater. Under det senaste året har jag för egen del observerat val i Bosnien och Hercegovina, mellanårsvalet i USA och val i Kazakstan. Nu senast var jag i Turkiet och observerade de två valomgångar som ägde rum i samband med presidentvalet.

Turkiet är ett tydligt exempel på att det inte bara är det som händer på valdagen som räknas, utan man tittar även på hur valrörelser genomförs och hur demokratisk status ser ut. De samlade valobservationerna från både korttids- och långtidsobservatörer pekade på att genomförandet på valdagen gick väl till. Men det var många andra faktorer som sammanlagt gjorde att man fastslog att det turkiska valet ändå blev ett odemokratiskt sådant, för att uttrycka sig diplomatiskt.

Hit räknas exempelvis den begränsade mediefriheten i Turkiet, fängslanden av journalister och oppositionella, den tuffa valrörelseretoriken med omfattande misstänkliggöranden samt den totala dominansen av sittande presidenten Erdogan i tv-kanaler och övrigt medieutbud.

OSSE:s valobservationer med efterföljande rapporter är därför högst relevanta och gedigna dokument som beskriver en helhet i varje lands demokratiska status, så även i Turkiet.

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att konstatera att utmaningarna inom OSSE som organisation är enorma. Samtidigt förblir OSSE ett unikt forum för diskussioner och förhandlingar om regional säkerhet som långsiktigt kan verka för att återupprätta den europeiska säkerhetsordningen och respekten för folkrätt, humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Därför är och förblir det svenska medlemskapet och arbetet i denna organisation viktigt.

Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till betänkandet i dess helhet. Jag vill också tacka den svenska OSSE-delegationen för arbetet under året. Där inbegrips vårt skickliga sekretariat. Jag vill dessutom passa på att önska er alla en riktigt glad sommar.