Herr talman! Azra Muranovic har ställt flera frågor till mig om Sveriges arbete för att skydda barn i Israel-Gaza-konflikten, bland annat om jag anser att det sker brott mot internationell humanitär rätt på Gazaremsan då 40 procent av de dödade civila offren är barn, och hur jag i så fall tänker agera i frågan och vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att säkerställa att barns rättigheter, som fastställs i konventionen om barnets rättigheter, respekteras och skyddas i den här väpnade konflikten, som också sprids till Västbanken och andra områden i Israel. Jacob Risberg har frågat mig varför Sverige lade ned sin röst i FN-omröstningen, hur jag ser på Israels roll som ockupationsmakt och dess ansvar för att skydda de civila i de ockuperade områdena, samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt och agera för att Sverige ska leva upp till principen responsibili…
Visa hela anförandet
Herr talman! Azra Muranovic har ställt flera frågor till mig om Sveriges arbete för att skydda barn i Israel-Gaza-konflikten, bland annat om jag anser att det sker brott mot internationell humanitär rätt på Gazaremsan då 40 procent av de dödade civila offren är barn, och hur jag i så fall tänker agera i frågan och vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att säkerställa att barns rättigheter, som fastställs i konventionen om barnets rättigheter, respekteras och skyddas i den här väpnade konflikten, som också sprids till Västbanken och andra områden i Israel. Jacob Risberg har frågat mig varför Sverige lade ned sin röst i FN-omröstningen, hur jag ser på Israels roll som ockupationsmakt och dess ansvar för att skydda de civila i de ockuperade områdena, samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt och agera för att Sverige ska leva upp till principen responsibility to protect.
Jag vill börja med att uttrycka mitt djupaste medlidande för de civila, inklusive många barn, som fallit offer i konflikten mellan Israel och terroristorganisationen Hamas.
Den svenska regeringen, tillsammans med ett enat EU, har konsekvent uppmanat båda sidor att respektera den internationella humanitära rätten och skydda den civila befolkningen. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas. Barn ska enligt den internationella humanitära rätten särskilt skyddas givet sin sårbarhet. Sjukhus, sjukvårdspersonal och humanitär personal åtnjuter också ett särskilt skydd.
Regeringen har reservationslöst fördömt terroristorganisationen Hamas attacker mot Israel. Vi har även krävt att gisslan, bland dem barn, friges omedelbart och villkorslöst. Hamas och andra terroristgrupper i Gaza får inte gömma sig bakom oskyldiga och använda dessa som mänskliga sköldar. Regeringen har tydligt hävdat Israels rätt att försvara sig mot Hamas fruktansvärda attacker, men även att Israels legitima respons måste ske i enlighet med den internationella humanitära rätten, vilket bland annat innebär att civila så långt som möjligt ska skyddas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den humanitära situationen i Gaza är alarmerande. Civilbefolkningen genomgår ett mycket svårt lidande. Ansvaret vilar tungt på Hamas. Regeringen är också djupt oroad över de humanitära konsekvenserna av den israeliska blockaden. Det är av yttersta vikt att fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att vatten, förnödenheter, bränsle och mediciner släpps igenom.
Mot bakgrund av den mycket svåra humanitära situationen beslutade regeringen nyligen om ytterligare 150 miljoner kronor i humanitärt stöd till civilbefolkningen i Gaza. Därtill har Sida beslutat om ytterligare 60 miljoner kronor i humanitärt stöd. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bland annat till akut sjukvård, socialt skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet. Sveriges humanitära bistånd till Palestina har sedan tidigare särskilt fokus på utsatta barn.
Den resolution om humanitär vapenvila som antogs i FN:s generalförsamling den 27 oktober saknade både ett tydligt fördömande av Hamas terroristattacker mot Israel och en hänvisning till Israels rätt att försvara sig. Detta bidrog till att Sverige valde att avstå från att stödja resolutionen, tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater. Sverige och samtliga medlemsstater i EU, samt även USA, Storbritannien, Norge och Island, röstade däremot för ett tilläggsförslag från Kanada till resolutionen. Tilläggsförslaget, som fördömde Hamas terroristattacker och krävde ett omedelbart frigivande av gisslan, antogs dock inte.
Sverige, EU och det internationella samfundet kommer att fortsätta att bedriva intensiva diplomatiska ansträngningar för att säkerställa efterlevnad av internationell humanitär rätt, fullt och obehindrat humanitärt tillträde och frigivning av gisslan samt för att undvika en regional eskalering. Sverige och EU har även innan den 7 oktober tydligt stått upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Samtidigt har vi också varit tydliga med att Israel har ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll. Bosättarvåldet på Västbanken har ökat sedan den 7 oktober, vilket är mycket allvarligt. Det behövs förnyade insatser för en hållbar fred, som även omfattar Gaza. EU och Sverige ser, på sikt, ingen annan väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.










