Tobias Andersson

Herr talman! Vi ska i dag debattera näringsutskottets betänkande 1 om utgiftsområde 24. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Ramarna är redan satta, men det finns förslag till budgetförändringar i övriga budgetförslag. Halva mandatperioden har nu gått, och för dem som tillhör andra sidan av svensk politik börjar det bli mer än dags att visa enighet och förmåga att samverka. Socialdemokraterna talar ofta om vikten av breda politiska överenskommelser. Detta kanske är någonting för oppositionspartierna att prova på sinsemellan. Det är dock inte ett samarbete man kan se någonting av när man läser partiernas olika budgetförslag i detta betänkande.

Noterbart är att oppositionens fyra olika budgetförslag diffar med en halv miljard. Hur Socialdemokraterna skulle få ihop en budget om de, ensamma eller med andra, skulle komma till makten vet ingen. Det sänder inga bra signaler till näringslivet om deras politiska förutsättningar vid ett maktskifte. Vi vet inte ens vem Socialdemokraterna i ett sådant scenario skulle styra tillsammans med eller under vilka former detta skulle ske. Än mindre vet vi vilken budget de skulle enas om och hur detta skulle påverka utgiftsområde 24.

Nu är det kanske inte näringslivets största oro vid ett maktbyte. Jag tror att det finns mycket annat som man har fog att vara orolig över om man är företagare i Sverige kopplat till en sådan utveckling.

Näringsliv

På ena sidan i svensk politik har vi de fyra Tidöpartierna. Dessa partier tror på marknadens kraft, värnar näringslivets förutsättningar, ser betydelsen av skattelättnader och säkerställer regelförenklingar. På det hela taget, herr talman, gör de vad de kan för att underlätta och säkerställa att politiken skapar goda grundförutsättningar för näringslivet i Sverige att växa.

På andra sidan i svensk politik har vi de fyra oppositionspartierna. Vad det skulle innebära i praktiken vet jag inte, herr talman. Blir det Centerpartiets skattesänkningar och regelförenklingar, eller blir det Vänsterpartiets skattehöjningar och Miljöpartiets aldrig sinande ström av miljöregleringar med Magdalena Andersson som statsminister? Blir det Vänsterpartiets syn på företagande och privat ägande, eller blir det Socialdemokraternas åtminstone något rimligare syn i frågan? Blir det protektionism eller frihandel? Blir det mer eller mindre kärnkraft? Ingen vet svaret på någon av dessa frågor.

När vi nu står här och pratar om förutsättningarna för näringslivet kopplat till utgiftsområde 24 Näringsliv tycker jag att det är värt att betona att näringslivet förtjänar mer. Det är viktigt att vi från politiken är tydliga och öppna med att vi förstår vår roll. Det är vi som ska lägga grunden och skapa goda förutsättningar, god infrastruktur och energiförsörjning samt sunda, rätt anpassade och rätt riktade regler. Vi ska underlätta för folk att starta företag, göra det enkelt i myndighetskontakten och så vidare. Därefter - när vi har lagt den grundplattan - är det upp till det fria näringslivet att driva fram entreprenörskap, skapa tillväxt och välstånd och generera välfärd för alla som bor i Sverige. Det är i slutändan näringslivet som bygger Sverige starkt genom att bygga Sverige rikt.

Vad gör då Tidöpartierna på detta område? Till viss del handlar det om resurser, vilket jag återkommer till, men det handlar också om tydligare styrning och bättre verktyg till de myndigheter som är satta att ha en koppling till näringslivets förutsättningar. I denna budget får till exempel Bolagsverket och Konkurrensverket höjda anslag. De har samtidigt fått tydligare styrning, exempelvis för att bekämpa brott och osund konkurrens utifrån sina ansvarsuppdrag.

Helheten handlar därför inte bara om vilka budgetramar de får i sammanhanget, vilket vi diskuterar i dag. Frågan är också: Vad får man höjda budgetanslag för att göra, och hur säkerställer Tidöpartierna att det finns regleringsbrev för våra myndigheter som säkerställer en effektiv verksamhet samt att detta inte bara har att göra med de medel man får?

Jag vill nämna några saker vi har satsat på för att underlätta för näringslivet under denna mandatperiod. Jag skulle vilja påstå att det framför allt handlar om regelförenklingar. Vi har nu såväl ett förenklingsråd som ett implementeringsråd på plats. Hädanefter kommer vi att i ett tidigt skede ge synpunkter på hur kommande EU-lagstiftning påverkar det svenska näringslivets förutsättningar. Man kommer också att säkerställa att vi undviker överimplementering. Sverige har blivit världsmästare på att inte bara lägga sig på en miniminivå när det kommer ny lagstiftning utan lägga sig i ovankant och därmed göra det dyrare och svårare för de svenska företagen att följa denna lagstiftning.

Vi ser också att Förenklingsrådet kommer att titta på den befintliga lagstiftningen för att säkerställa att den är korrekt riktad och når det som den syftar till att göra. Vi har gett en uppsjö av förenklingsuppdrag till myndigheter. Det finns också ett systematiserat arbete med regelförenkling på departementen. Jag ser fram emot att få se fler konkreta exempel på upprivna eller justerade lagar, precis som vi hittills har sett med avskaffandet av kravet på fysiska kvitton och avskaffandet av danstillståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det sker mycket när det gäller utrikeshandeln. Bara nu i dagarna kunde vi läsa att kommissionen går vidare med avtalet med Mercosur, som kanske är det mest omfattande frihandelsavtalet i EU:s historia. Sverige har spelat sin roll i detta. Vi har nu en strategi på plats för utrikeshandeln, med koppling till utländska direktinvesteringar i Sverige.

Vi ser synergieffekter mellan bistånd och handel, inte minst i återuppbyggnaden av Ukraina. Ytterligare budgetmedel - 55 miljoner - ges till det exportfrämjande arbetet för att stödja detta under nästkommande verksamhetsår. Samtidigt får Business Sweden ökade budgetanslag för sin verksamhet. Med denna budget ska även Kommerskollegium stödjas och utländska investeringar i Sverige underlättas.

Vi ser den största forsknings- och innovationsbudgeten i svensk historia, med en satsning på 6,5 miljarder för att säkerställa excellent forskning. I denna budget garanterar vi en genomlysning av den statliga bolagsportföljen för att kolla att våra bolag gör vad de borde göra samt för att vid behov avyttra fler för att säkerställa att de inte konkurrerar felaktigt med privata aktörer.

Under hela mandatperioden har vi riktat ytterligare medel till Sveriges geologiska undersökning för att säkerställa goda villkor för gruvdrift i Sverige. Samtidigt arbetar man aktivt vidare med de utredningar som finns för att underlätta tillståndsprocesserna ytterligare så att vi kan få se ökad gruvdrift. Detta i kombination med att vi ska ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige kommer att innebära en renässans för gruvor i vårt land.

När det gäller besöksnäringen görs det satsningar på turismfrämjande i denna budget för att ge Visit Sweden tydligare mandat och muskler att marknadsföra Sverige som en turistdestination.

På det stora hela, herr talman, sker det med andra ord stora satsningar på myndigheter och på det arbete som politiken har att göra gentemot näringslivet. Det viktigaste är, återigen, att garantera att näringslivet får fri lejd att under kontrollerade former bedriva sin verksamhet och generera tillväxt och välstånd som vi politiker sedan kan omvandla till välfärd och till att bygga Sverige starkare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Fru talman! Jag personligen tycker att det vore ett långtgående förslag att förbjuda en verksamhet bara för att Socialdemokraterna missbrukar den. Det finns ju andra aktörer som ägnar sig åt betydligt sjystare telemarketing, telefonförsäljning. Vi har sett att enskilda bolag har tackat nej till Socialdemokraternas bolag som kund för att de tyckt att de säljmanus som presenterats har varit alltför aggressiva och har riktat sig till fel målgrupp.

Det finns alltså ärliga och sjysta telefonförsäljare också. Det tycks bara vara så att Socialdemokraternas bolag har haft otur varje gång de anlitat ett telefonförsäljningsbolag och aldrig lyckats knyta ett avtal med någon som ägnar sig åt sjyst telemarketing. De har alltid haft oturen att hitta dem som rekryterar gängkriminella och lurar äldre.

Vänsterpartiet talar ofta om skattesänkningar och risken med dem. Varför vill man inte att Socialdemokraterna ska betala spelskatt för sin verksamhet?

Fru talman! Nu börjar debatten lida mot sitt slut, och ledamoten Samuel Gonzalez Westling har haft många möjligheter att under debattens gång tydliggöra hur Vänsterpartiet ser på förslagen från den utredning som Tidöpartierna har tillsatt vilka i nuläget bereds på Regeringskansliet. Hur ställer sig Vänsterpartiet till att låta Socialdemokraternas lotteri hanteras som annan kommersiell lottförsäljning? Hur ser Vänsterpartiet på de undantag som Socialdemokraterna i dag har från spelskatt, bonusbegränsning, krav på kundkännedom och på att inte sälja på kredit och så vidare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Kommer Vänsterpartiet att rösta för ett sådant förslag om det presenteras här i riksdagen? Eller vill man låta Socialdemokraterna vara undantagna från gängse lagstiftning även framgent?

Fru talman! Bolagets verksamhet har ju uttryckligen varit att rikta in sig på att ringa äldre och förvirrade personer, åtminstone enligt medierna. Medierna rapporterar att bolaget har fått som ett direkt uppdrag att ägna sig åt detta.

Vi har utifrån bolagets redovisning också kunnat läsa att man inte har tagit fram egna säljmanus utan att man har fått dem från Socialdemokraternas bolag. När bolaget under en period inte sålt tillräckligt många lotter till senildementa har socialdemokrater flugit ned för att pusha bolaget att fixa till sina siffror. Det här är inte mina ord, utan det här kan man läsa sig till, om man så önskar, i medierna.

Nej, jag skuldbelägger inte äldre och påstår inte att alla gamla är förvirrade. Men just i detta fall har förvirrade äldre varit den huvudsakliga målgruppen, enligt vissa mediala uppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Fru talman! Jag vill upplysa ledamoten om att jag inte sitter med i någon stiftelse - på temat att vi ska försöka skilja på olika företrädare under debattens gång. Ledamoten får gärna ställa de frågorna till dem som sitter i den stiftelsen, som bland annat Sverigedemokraterna stöder. Det är alltså inte vår stiftelse men en stiftelse som gör sverigedemokratiska saker och som Sverigedemokraterna naturligtvis stöttar. Men det är frågor som bör ställas till dem.

Däremot har Vänsterpartiet hittills under denna debatt inte tagit ställning till förslagen som utredningen berör. Jag kan tycka att det minsta man kan förvänta sig från Vänsterpartiet är att de säger: Nej, vi vill tydliggöra att vi tycker att det är fel när gängkriminella lurar senildementa svenskar.

Man kan tycka att det vore någon form av bottenplatta för ett ställningstagande i denna debatt. Vänsterpartiet borde kunna ta ställning för något så grundläggande som att de inte tycker om när gängkriminella med Socialdemokraterna i ryggen blåser senildementa svenskar. Men det har Vänsterpartiet inte sagt.

Fru talman! Jag ska försöka att inte missta en vänsterpartist för en socialdemokrat, även om jag tror att det för många väljare är svårt att skilja dem åt från tid till annan.

Anledningen till att frågan är relevant för Vänsterpartiet är att en utredning har tittat på frågan, och detta bereds nu i Regeringskansliet. Förr eller senare kommer frågan hit till riksdagen. Här ska vi ta beslut om vi önskar se antingen kanske ett förbud mot partipolitiska lotterier eller åtminstone en likställning av Socialdemokraternas partipolitiska lotteri med annan kommersiell lotteriverksamhet.

Det är frågeställningar som Vänsterpartiet kommer att behöva ta ställning till, helst innan de kommer till riksdagen men senast när de hanteras här. Ledamoten Samuel Gonzalez Westling får gärna svara på hur de ställer sig till det.

När det gäller donationer får ledamoten gärna upplysa mig ifall han känner till att mitt parti skulle ha tagit del av någon osund donation som vi inte har redogjort för. Vårt parti låg enligt Kammarkollegiet på nästan noll kronor i donationer 2023.

Fru talman! Att Socialdemokraternas lotteri varit föremål för återkommande skandaler vet vi. Under en treårsperiod drev man över 8 000 svenskar till kronofogden genom att man sålde lotter på kredit till fattiga och skuldsatta. Redan 2013 förbjöd domstolen Socialdemokraterna att lämna ut medlemslistorna till bolaget, men det har de fortsatt med. Och den aggressiva telefonförsäljningen har varit föremål för skandaler i omgångar, vilket belysts i denna debatt.

Trots detta har Socialdemokraterna fortsatt. Och av allt att döma har de accelererat sin bluff och båg-verksamhet genom att nu anlita gängkriminella lurendrejare på Solkusten i Spanien för att rikta in sig särskilt på gamla och förvirrade. Det har skett medvetet från Socialdemokraterna, genom att man använt egna säljmanus. Givet de 28 anmälningarna till Konsumentverket mot Kombispel de senaste två åren kan ingen ha missat det som skett.

Fru talman! Varför har Socialdemokraterna fortsatt? Varför har de låtit samhällets värsta sko sig på samhällets svagaste i Socialdemokraternas namn? Enligt Magdalena Andersson själv är det för att de inte kan leva på donationer från kapitalet. Men givet att Socialdemokraterna 2023 fick mest pengar i privata donationer av alla partier vet vi att också det är en lögn. Sanningen stavas makt och pengar, fru talman. De två sakerna är det enda Socialdemokraterna någonsin har brytt sig om.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

I detta anförande instämde Ann-Christine Frohm (SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Fru talman! Jag tänker inte be om ursäkt för att jag har gått till val på att stoppa sosseriet och att en stor del av min politiska gärning syftar till att få bort maktkorrumperade socialdemokrater från inflytelserika positioner i den svenska offentligheten, till exempel Kombilotteriets tidigare ordförande, som vid samma tidpunkt också var ordförande för Skatteverket.

Att Socialdemokraterna har riggat svensk offentlighet för att berika sig själva och tillskansa sig makt tänker jag fortsätta att motarbeta genom hela min politiska gärning. Lena Hallengren kan välja att använda detta som argument gentemot mig, men jag bär denna Tshirt med stolthet.

Nej, det handlar inte om ett enskilt telemarketingbolag. Det finns ärliga telefonförsäljare också. Vissa har till och med tackat nej till Socialdemokraterna som kund därför att de tyckte att manusen var för aggressiva. Så låt oss inte flytta fokus till telefonförsäljarna. Vissa är så ärliga att de tackar nej till Socialdemokraterna.

(Applåder)

Fru talman! Jag är otroligt förvånad över att Socialdemokraterna bland sina företrädare väljer Lena Hallengren, som skickas fram i denna debatt. Lena Hallengren ljög hela svenska folket i ansiktet i SVT den 12 september, då hon sa: Vi har aldrig givit ett sådant uppdrag, utan vi förutsätter att den som gör detta gör det som vi beställt. Detta är uppenbart inte fallet.

Ett par dagar senare kunde vi läsa i medierna att Socialdemokraternas bolag själv har tagit fram de oanständiga säljmanus som de gängkriminella på Solkusten nyttjar när de blåser dementa svenskar samt att Lena Hallengrens kollegor pushar bolagen till oetisk försäljning och själva reser ned till Barcelona när inte tillräckligt många äldre har lurats i närtid.

Detta var kanske okänd information för oss, men inte för Lena Hallengren. När ska hon be om ursäkt för sitt bolags verksamhet och sina egna lögner?

(Applåder)

Fru talman! Jag ser positivt på att vi i dag samlas i denna kammare för att diskutera förtroendeskadlig partifinansiering genom lotter. Allmänhetens förtroende för politiken riskerar att ta skada när ett parti finansierar sin verksamhet på ett sätt som inte överensstämmer med svenskarnas syn på etik och moral.

När förtroendet för politiken tar skada riskerar demokratin att urholkas. Därför är det bra att denna debatt äger rum och att Tidöpartierna redan påbörjat arbetet med att säkerställa en transparent, lagenlig och moraliskt försvarbar partifinansiering i Sverige.

Bakgrunden är att Socialdemokraterna har riggat systemet för att skapa fördelar för sin egen lotteriförsäljning. På så sätt har de till skillnad från en kommersiell aktör på spelmarknaden kunnat sälja lotter på kredit till spelmissbrukare, fattigpensionärer och redan skuldsatta. Detta har kunnat ske utan rimliga krav på kundkännedom och utan begränsningar av vinstskatten. Verksamheten har dessutom bedrivits genom en aggressiv marknadsföring mot samhällets svaga.

Fru talman! Att mot denna bakgrund konstatera att politiken behöver ta ansvar och se över den ljusskygga partifinansiering Socialdemokraterna har skräddarsytt åt sig själva torde vara okontroversiellt. Nuvarande ordning ger en möjlighet för dem som vill köpa stöd från Socialdemokraterna att prenumerera på lotter. Då blir partifinansieringen inte offentlig. Denna uteblivna transparens och det faktum att Socialdemokraterna ytterst kommersiella lotteriverksamhet getts undantag från de lagar och skatter som övriga kommersiella aktörer dras med är anledningen till Tidöpartiernas utredning på området. De senaste veckornas skriverier och avslöjanden om djupt oetiska säljmanus, avlönade gängkriminella och lurade dementa pensionärer stärker bara vår bild av behovet av åtgärder, men detta var inte anledningen till utredningen.

Utredningens förslag förhandlas fortfarande, men ska politiken lyssna på väljarna är det ett förbud mot partipolitiska lotterier som gäller - en åsikt som delas av hela 90 procent av Tidöpartiernas väljare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson och Johnny Svedin (båda SD).

Fru talman! Natten till den 16 september dödades ännu en häst i Sverige efter ett vargangrepp. Denna gång skedde vargattacken i Lerdala utanför Skövde, en dryg kilometer från mitt hus. Vargobservationerna i området har varit många, och en flock på hela 14 individer har fångats av kamera. Under dessa förutsättningar var det endast en tidsfråga innan tamdjur skulle angripas då det i området finns gott om kor, får, getter och hundar.

Länsstyrelsen utlyste skyddsjakt på en varg, trots att det rent fysiskt måste ha varit flera vargar inblandade i angreppet. Begränsningarna för skyddsjakten omöjliggjorde dessutom i praktiken förutsättningar för en lyckad skyddsjakt, och efter ett överklagande blåstes den omgående av.

Hur säkerställer vi enligt Peter Kullgren ett ändamålsenligt skyddsjaktsförfarande på varg?

Fru talman! Tack på nytt för frågan, Rickard Nordin! Jag tror att Rickard Nordin har viss förståelse för att det inte kommer att vara jag som enskild ledamot som i slutändan kommer att behöva hantera de intressekonflikter som oundvikligen uppkommer i den här typen av ärenden, när det per definition behöver ske ett intrång på en markägares mark för att möjliggöra en elnätsutbyggnad som gagnar samhället i en större bemärkelse.

Jag har full tilltro till det departement som nu får ett utökat mandat att göra detta. Det är möjligt att Rickard Nordin ställer samma fråga till någon från det parti som innehar ägandet över detta departement, och det är möjligt att den ledamoten i så fall kan ge en mer partipolitisk kommentar om detta.

Men det är klart att det alldeles oaktat denna förändring kommer att finnas en rättssäker process. Detta har ingen tagit bort bara för att vi har flyttat ned det från ellagen och miljöbalken för att enklare kunna nyttja den teknikutveckling som kommer. Där blir det lite onödigt att ha det stipulerat på lagnivå. Det är bättre att vi får ned det till en förordning och flyttar ett större mandat till regeringen för att skynda på dessa processer.

Sedan kan jag inte låta bli, fru talman, att belysa det faktum att jag och Rickard Nordin har lite olika syn på vilka kraftslag som kommer att bidra mest framöver. Där är det onekligen så att den vindkraftsutbyggnad som Rickard Nordin vill se, med uppemot 100 terawattimmar på fem sex år, kommer att kräva en väldigt stor elnätsutbyggnad.

Det är klart att om man skulle bygga ett gäng kärnkraftsreaktorer i anslutning till exempelvis de stålprojekt som är på gång behövs elkablar som sträcker sig kanske 300 meter. Om vi ska bygga vindkraftverk i hela Norrland för att tillgodose LKAB:s behov behövs mil efter mil med elnät till kostnader i tusenmiljardersklassen, som det brukar pratas om. Detta kommer att göra ett avsevärt större intrång hos privata markägare än vad som hade skett med vår energipolitik.

Fru talman! Tack för frågan, Rickard Nordin!

Det finns, vilket kanske märks på frågeställningen, ingen större konflikt i och med betänkandet. Att regeringen vidtar åtgärder för att skynda på tillståndsprocesser är snarare något som såväl väljare som näringsliv och politiska partier har efterfrågat länge. Det är ett arbete som tyvärr uteblev under åtta år. Även om man tillsatte utredningar på området skred man inte till verket med de slutsatser som följde i dem. Jag hoppas att Rickard Nordin kan se positivt på vad den här regeringen gör på området.

För att gå över till frågan har Sverigedemokraterna, precis som Rickard Nordin nämnde, länge förespråkat en regionalisering av fastighetsskatt för såväl elproduktionsanläggningar som industrianläggningar.

Vi har dessutom velat se att mineralavgiften utvidgas och att en större andel av den tillfaller det berörda samhället. Om avgiften i slutändan ska tillfalla kommunen eller regionen går det säkert att dividera om, om jag ska vara ärlig, men principen från Sverigedemokraternas sida även i detta fall är att en större del av det mervärde som skapas lokalt på bekostnad av intrång i någon bemärkelse - det må vara en gruvetablering, en elnätsanläggning, en vattenkraftsanläggning eller en vindkraftsanläggning - bör tillfalla den lokala bygden på ett eller annat sätt. Detta är Sverigedemokraternas principiella hållning.

Jag vet också att det pågår en del diskussioner på departementet, inte uteslutande begränsat till detta fall utan i ett bredare omfång. Nu har vi debatterat ganska mycket vindkraft de senaste timmarna, och det är ett typiskt sådant område där vi behöver se över hur den bygd som drabbas kan kompenseras för kraftproduktionen, med de miljöintrång som oundvikligen kommer i och med dess etablering.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi ska nu gå vidare till att debattera det betänkande som utskottet behandlat med anledning av propositionen En tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Propositionen innehåller lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät genom ändring i miljöbalken och ellagen. Förslagen rör starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät.

Fru talman! Väldigt förenklat handlar det om att göra tillståndsprövningen tydligare och därigenom förkorta ledtider i tillståndsprocessen genom att låta regeringen få meddela föreskrifter om valet av teknik mellan att anlägga en luftledning eller en mark- eller sjökabel. Detta teknikval mellan luftledning eller mark- eller sjökabel uppkommer i de flesta nätkoncessionsärenden. Trots detta har kritik lyfts mot att det saknas tydliga kriterier för hur valet ska göras, vilket resulterar i utdragna processer vid både ansökan och prövning.

Genom att teknikvalet flyttas till en lägre nivå än att stipuleras i lag ökar dessutom flexibiliteten, vilket är en förutsättning när teknikutvecklingen går snabbt framåt.

Fru talman! I propositionen föreslås även att byggande och underhåll av starkströmsledningar med nätkoncession för linje undantas från förbuden i miljöbalken mot påverkan på områden som omfattas av generella biotop- eller strandskydd.

Detta är naturligtvis rimligt givet hur centralt det är med utbyggda elnät för att klara av det ökande elbehovet, varför många åtgärder behövs på området. Denna omställning måste vid behov kunna få vara överordnad ett strandskydd eller biotopskydd. Det är därför detta kommer på plats.

Gängse rättssäkra prövningar kommer fortfarande att ske, men politiken kommer nu att underlätta, lyfta förbud och komma med föreskrifter för att möjliggöra utbyggnad av elnätsinfrastrukturen. Att vi skyndar på dessa processer kommer att vara såväl elproducenter som elkonsumenter till gagn.

Tyvärr är tillståndsprocesserna boven i dramat alldeles för ofta. I specifikt detta fall handlar det om elnät, men det pågår ett större arbete med tillståndsprocesser rörande gruvor, industrietableringar, kraftproduktionsanläggningar med mera.

Tillståndsprocesserna får inte vara det som hämmar vårt näringsliv eller den omställning som pågår. Det handlar i det här fallet om att vi angriper lagstiftningsdelen, men i många fall handlar det också om ren myndighetstillämpning. Jag skulle vilja lyfta upp några saker som regeringen har gjort eller påbörjat utöver den proposition som vi debatterar i och med detta betänkande.

Regeringen tillsatte i juni förra året en ambitiös utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser, som ska se till att processen från ansökan till beslut går snabbare och blir enklare, effektivare och mer förutsägbar. Utredningen kommer att redovisas i slutet av detta år.

Samtidigt arbetar man på departementet vidare för att kunna genomföra delar av förslagen från Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen, vars slutbetänkande kom under föregående regerings mandatperiod.

Vi har också i och med propositionen Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen effektiviserat minerallagen för att skynda på tillståndsprocesser för gruvor. Vi har även tillfört nästan 100 miljoner kronor till länsstyrelserna för deras miljötillsyn, tillsynsvägledning och miljöprövning.

Vi har vidare tillfört 10 miljoner kronor till Sveriges Domstolar så att de kan effektivisera sitt arbete med att hantera tillståndsprövningarna. Därutöver, fru talman, har vi riktat förenklingsuppdrag till myndigheter och gett företagsfrämjande uppdrag till länsstyrelser för att de ska främja den myndighetskontakt som sker så att vi får betydligt snabbare tillståndsprocesser, oaktat fråga och sammanhang.

Därutöver pågår en översyn av tjänstemannaansvaret. Många näringsidkare runt om i landet vittnar om att inte bara lagstiftningen på området utan också myndighetstillämpningen kan vara hämmande. Många har en känsla av att myndighetstillsynen och hanteringen av tillståndsprocesserna inte sker i enlighet med gängse lagstiftning eller förordning utan att det även finns ett uns av aktivism bland vissa tjänstemän, som medvetet - utifrån en egen övertygelse eller ambition - försöker försvåra eller fördyra i vissa fall. Därför kan även ett tjänstemannaansvar, eller ett utvidgat sådant om man ska vara korrekt, komma att korta framtida tillståndsprocesser.

Fru talman! Jag har i och med detta anförande försökt tydliggöra exakt vad propositionen gäller, givet att jag ändå är debattens förste talare, men jag har också försökt belysa de andra processer som pågår eller som redan har skett från regeringens sida kopplat till tillståndsprocesser i en bredare bemärkelse.

Fru talman! Nu tyckte jag att jag var snäll med matematiken. Jag tror att varken jag eller Linus Lakso tänker oss att varenda vindsnurra som byggs framöver kommer att vara den allra största och den allra vidaste. Jag tror att det är ganska osannolikt att tro att man får lokal acceptans för det, inte minst mot bakgrund av att Miljöpartiet är ett av de partier som på kommunal nivå säger nej till allra flest vindkraftparker, framför allt i mindre kommuner. Miljöpartiet är det parti som är mest negativt till vindkraftsetablering i kommuner med under 50 000 invånare. Oaktat Miljöpartiets kommunala företrädare som inte vill ha vindkraftverk i sina kommuner finns det många andra som tillhör andra partier som definitivt inte vill ha det.

Låt oss ta siffran 6 000 vindkraftverk som Linus Lakso nämner för de 100 terawattimmar som Linus Lakso vill ha till 2030. Jag tror för övrigt absolut inte att det kommer att tillgodose det totala behovet; det skulle behövas betydligt fler. Låt oss ändå ta ledamotens siffra på 6 000. Det ändrar ju inte det faktum att det byggdes 243 stycken förra året. Skulle vi hålla den takten, trots att de blir större och vidare och då sannolikt skulle ta längre tid att bygga, skulle vi ändå bara ha byggt cirka 1 000 till 2030. Då saknas fem sjättedelar av den etablering som Linus Lakso tror sig kunna hosta fram till 2030.

Återigen, fru talman: Detta är inte seriöst. Det är inte seriöst att tro att det ens tekniskt är möjligt att bygga så mycket och att det ens skulle gå. Vi ser långa ledtider för den havsbaserade vindkraften, inte minst. Det är inte sannolikt att vi ens löser insatsvarorna eller att vi löser den lokala acceptansen. Det är heller inte sannolikt att man löser elsystemets funktioner med så mycket vindkraft, men ändå påstår sig Miljöpartiet tro och driva på för 100 terawattimmar ny elproduktion till 2030. Det är och förblir oseriöst, fru talman.

Fru talman! Jag tänkte försöka förstå hur Miljöpartiet resonerar. Linus Lakso är tydlig med att man till 2030, alltså om fem och ett halvt år, vill ha 100 terawattimmar ny elproduktion i Sverige. Det ska jämföras med de cirka 170 terawattimmar vi har i dag och som har byggts upp under decennier. Detta ter sig ganska osannolikt, särskilt som Miljöpartiet och Centerpartiet pushar för en kraftig vindkraftsutbyggnad.

Fru talman! Låt mig bryta ned det något. År 2023 producerade alla vindsnurror i Sverige, ungefär 5 500 stycken, 34 terawattimmar under ett års tid. Även om 5 000 lite större och effektivare vindsnurror skulle kunna producera 33 terawattimmar rör det sig fortfarande om 15 000 nya snurror om vi ska få 100 nya terawattimmar från vindkraft.

Jag vet att man lyfter annat från Linus Laksos håll, men om vi håller oss till det som man brukar pusha för från vänsterkanten är det just vindkraften. Vi pratar 15 000 vindsnurror som ska byggas på fem och ett halvt år, att ställa i relation till de 5 500 som finns i dag och som byggts under decennier.

Vi kan kolla på hur många som byggdes 2023. Det var 243 stycken. Det skulle alltså innebära att vi skulle behöva bygga i en takt som är 44 gånger snabbare än vad vi byggde 2023 för att tillgodose den elproduktion som Linus Lakso vill lova väljarna till 2030.

Fru talman! Jag bedömer detta som ytterst omöjligt och direkt plojigt att föreslå.

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för svaret! Jag försöker på intet sätt att sätta dit ledamoten utan snarare att balansera debatten något. Jag upplever att det finns fog för kritiska frågor om projekten oavsett vilken politisk hemvist man har. Kanske gäller det inte minst den som är vänsterpartist.

Nu har jag inte boken framför mig, men jag vill minnas att man i den belyser att det har kostat Skellefteå kommun över 20 miljarder att möjliggöra etableringen av Northvolt. Liknande summor tittar vi på i Luleå, Boden och andra kommuner i området. Det är en ofantlig summa att ta upp som skuld i en balansräkning och betala räntor på i decennier framöver om man nu inte inbringar de skatteintäkter man hoppas på.

Och även om industrierna etableras kan det bli fly-in-fly-out, alltså att det i slutändan inte blir någon som betalar skatt i kommunen ändå. Då står man med miljardbelopp i lån till förhållandevis höga räntor. Man får inga ökade skatteintäkter. Man har byggt ut förskolor och äldreomsorg. Man har byggt om sin hamn och gjort annat, och man har skuldsatt sig för generationer framöver i kommuner som inte har ett fantastiskt ekonomiskt läge från första början. Det är en enorm risk dessa kommuner tar för att möjliggöra för privat kapital att investera och få avkastning utan att själva behöva ta risken.

Vi kan ta upp LKAB, som Birger Lahti belyste i sitt anförande. De efterfrågar 70 terawattimmar till 2045-2050. Jag har svårt att se att Birger Lahti och Vänsterpartiet skulle få stöd i sina valkretsar i Norrbotten för att installera motsvarande 70 terawattimmar vindkraft. Det innebär alltså att omkring 11 000 vindsnurror skulle behöva komma på plats i Norrbotten med omnejd. Jag har svårt att se att man kan få folkligt stöd för det ens som vänsterpartist.

Min fråga är om Birger Lahti delar dessa farhågor och om han har någon lösning på detta med de delade riskerna och inte minst det som gäller effektförsörjningen.

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för anförandet! Jag hade faktiskt inte tänkt ta replik. Birger Lahti är den bästa vänsterpartist jag känner. Men nu blev det så specifikt i och med den antologi som nu kommit ut, där en uppsättning forskare från olika infallsvinklar har granskat, ifrågasatt och till viss del också utdömt de norrländska stålsatsningarna - De norrländska stålsatsningarna är också huvudtiteln på den bok som Birger Lahti belyser och som jag själv hade förmånen att kommentera när den släpptes hos Policyinstitutet i Malmö.

Jag skulle ändå vilja problematisera detta något även utifrån en vänsterpartistisk ingång. Det vi just nu ser är ju krav på enorma samhällsinvesteringar. Sannolikt är det hundratals miljarder som behöver investeras i vägbyggnationer, djuphavshamnar och inte minst elnätsutbyggnad. Detta täcks ju inte av kommunerna, men när det gäller till exempel Boden, Luleå och Skellefteå kommer varje kommun att behöva skuldsätta sig för tiotals miljarder för att möjliggöra de etableringar som man hoppas på. I vissa fall sker det uteslutande genom offentliga aktörer; i andra fall sker det genom privata aktörer som blåses upp av offentliga medel. Om det i dessa fall - ett exempel är H2 Green Steel - inte skulle gå hela vägen har vi alltså offentliga aktörer, inte minst kommuner, som har spenderat miljardbelopp i förhoppningen att något ska realiseras, men vinsten kommer det privata kapitalet till del.

Man talar om en konstig riskkapitalistisk modell där risken i hög grad tas av det offentliga medan det privata kan ta vinsten om det uppstår någon sådan. Ser inte Birger Lahti också risken, inte minst för sin egen hembygd, med dessa riskfyllda projekt? Om de inte blir verklighet, vem står då med stora skulder till bankerna?