Rickard Nordin (C) om En tydligare process för tillståndsprövning av elnät

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi ska nu gå vidare till att debattera det betänkande som utskottet behandlat med anledning av propositionen En tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Propositionen innehåller lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät genom ändring i miljöbalken och ellagen. Förslagen rör starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät.

Fru talman! Väldigt förenklat handlar det om att göra tillståndsprövningen tydligare och därigenom förkorta ledtider i tillståndsprocessen genom att låta regeringen få meddela föreskrifter om valet av teknik mellan att anlägga en luftledning eller en mark- eller sjökabel. Detta teknikval mellan luftledning eller mark- eller sjökabel uppkommer i de flesta nätkoncessionsärenden. Trots detta har kritik lyfts mot att det saknas tydliga kriterier för hur valet ska göras, vilket resulterar i utdragna processer vid både ansökan och prövning.

Genom att teknikvalet flyttas till en lägre nivå än att stipuleras i lag ökar dessutom flexibiliteten, vilket är en förutsättning när teknikutvecklingen går snabbt framåt.

Fru talman! I propositionen föreslås även att byggande och underhåll av starkströmsledningar med nätkoncession för linje undantas från förbuden i miljöbalken mot påverkan på områden som omfattas av generella biotop- eller strandskydd.

Detta är naturligtvis rimligt givet hur centralt det är med utbyggda elnät för att klara av det ökande elbehovet, varför många åtgärder behövs på området. Denna omställning måste vid behov kunna få vara överordnad ett strandskydd eller biotopskydd. Det är därför detta kommer på plats.

Gängse rättssäkra prövningar kommer fortfarande att ske, men politiken kommer nu att underlätta, lyfta förbud och komma med föreskrifter för att möjliggöra utbyggnad av elnätsinfrastrukturen. Att vi skyndar på dessa processer kommer att vara såväl elproducenter som elkonsumenter till gagn.

Tyvärr är tillståndsprocesserna boven i dramat alldeles för ofta. I specifikt detta fall handlar det om elnät, men det pågår ett större arbete med tillståndsprocesser rörande gruvor, industrietableringar, kraftproduktionsanläggningar med mera.

Tillståndsprocesserna får inte vara det som hämmar vårt näringsliv eller den omställning som pågår. Det handlar i det här fallet om att vi angriper lagstiftningsdelen, men i många fall handlar det också om ren myndighetstillämpning. Jag skulle vilja lyfta upp några saker som regeringen har gjort eller påbörjat utöver den proposition som vi debatterar i och med detta betänkande.

Regeringen tillsatte i juni förra året en ambitiös utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser, som ska se till att processen från ansökan till beslut går snabbare och blir enklare, effektivare och mer förutsägbar. Utredningen kommer att redovisas i slutet av detta år.

Samtidigt arbetar man på departementet vidare för att kunna genomföra delar av förslagen från Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen, vars slutbetänkande kom under föregående regerings mandatperiod.

Vi har också i och med propositionen Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen effektiviserat minerallagen för att skynda på tillståndsprocesser för gruvor. Vi har även tillfört nästan 100 miljoner kronor till länsstyrelserna för deras miljötillsyn, tillsynsvägledning och miljöprövning.

Vi har vidare tillfört 10 miljoner kronor till Sveriges Domstolar så att de kan effektivisera sitt arbete med att hantera tillståndsprövningarna. Därutöver, fru talman, har vi riktat förenklingsuppdrag till myndigheter och gett företagsfrämjande uppdrag till länsstyrelser för att de ska främja den myndighetskontakt som sker så att vi får betydligt snabbare tillståndsprocesser, oaktat fråga och sammanhang.

Därutöver pågår en översyn av tjänstemannaansvaret. Många näringsidkare runt om i landet vittnar om att inte bara lagstiftningen på området utan också myndighetstillämpningen kan vara hämmande. Många har en känsla av att myndighetstillsynen och hanteringen av tillståndsprocesserna inte sker i enlighet med gängse lagstiftning eller förordning utan att det även finns ett uns av aktivism bland vissa tjänstemän, som medvetet - utifrån en egen övertygelse eller ambition - försöker försvåra eller fördyra i vissa fall. Därför kan även ett tjänstemannaansvar, eller ett utvidgat sådant om man ska vara korrekt, komma att korta framtida tillståndsprocesser.

Fru talman! Jag har i och med detta anförande försökt tydliggöra exakt vad propositionen gäller, givet att jag ändå är debattens förste talare, men jag har också försökt belysa de andra processer som pågår eller som redan har skett från regeringens sida kopplat till tillståndsprocesser i en bredare bemärkelse.

Fru talman! Tack för frågan, Rickard Nordin!

Det finns, vilket kanske märks på frågeställningen, ingen större konflikt i och med betänkandet. Att regeringen vidtar åtgärder för att skynda på tillståndsprocesser är snarare något som såväl väljare som näringsliv och politiska partier har efterfrågat länge. Det är ett arbete som tyvärr uteblev under åtta år. Även om man tillsatte utredningar på området skred man inte till verket med de slutsatser som följde i dem. Jag hoppas att Rickard Nordin kan se positivt på vad den här regeringen gör på området.

För att gå över till frågan har Sverigedemokraterna, precis som Rickard Nordin nämnde, länge förespråkat en regionalisering av fastighetsskatt för såväl elproduktionsanläggningar som industrianläggningar.

Vi har dessutom velat se att mineralavgiften utvidgas och att en större andel av den tillfaller det berörda samhället. Om avgiften i slutändan ska tillfalla kommunen eller regionen går det säkert att dividera om, om jag ska vara ärlig, men principen från Sverigedemokraternas sida även i detta fall är att en större del av det mervärde som skapas lokalt på bekostnad av intrång i någon bemärkelse - det må vara en gruvetablering, en elnätsanläggning, en vattenkraftsanläggning eller en vindkraftsanläggning - bör tillfalla den lokala bygden på ett eller annat sätt. Detta är Sverigedemokraternas principiella hållning.

Jag vet också att det pågår en del diskussioner på departementet, inte uteslutande begränsat till detta fall utan i ett bredare omfång. Nu har vi debatterat ganska mycket vindkraft de senaste timmarna, och det är ett typiskt sådant område där vi behöver se över hur den bygd som drabbas kan kompenseras för kraftproduktionen, med de miljöintrång som oundvikligen kommer i och med dess etablering.

Fru talman! Tack på nytt för frågan, Rickard Nordin! Jag tror att Rickard Nordin har viss förståelse för att det inte kommer att vara jag som enskild ledamot som i slutändan kommer att behöva hantera de intressekonflikter som oundvikligen uppkommer i den här typen av ärenden, när det per definition behöver ske ett intrång på en markägares mark för att möjliggöra en elnätsutbyggnad som gagnar samhället i en större bemärkelse.

Jag har full tilltro till det departement som nu får ett utökat mandat att göra detta. Det är möjligt att Rickard Nordin ställer samma fråga till någon från det parti som innehar ägandet över detta departement, och det är möjligt att den ledamoten i så fall kan ge en mer partipolitisk kommentar om detta.

Men det är klart att det alldeles oaktat denna förändring kommer att finnas en rättssäker process. Detta har ingen tagit bort bara för att vi har flyttat ned det från ellagen och miljöbalken för att enklare kunna nyttja den teknikutveckling som kommer. Där blir det lite onödigt att ha det stipulerat på lagnivå. Det är bättre att vi får ned det till en förordning och flyttar ett större mandat till regeringen för att skynda på dessa processer.

Sedan kan jag inte låta bli, fru talman, att belysa det faktum att jag och Rickard Nordin har lite olika syn på vilka kraftslag som kommer att bidra mest framöver. Där är det onekligen så att den vindkraftsutbyggnad som Rickard Nordin vill se, med uppemot 100 terawattimmar på fem sex år, kommer att kräva en väldigt stor elnätsutbyggnad.

Det är klart att om man skulle bygga ett gäng kärnkraftsreaktorer i anslutning till exempelvis de stålprojekt som är på gång behövs elkablar som sträcker sig kanske 300 meter. Om vi ska bygga vindkraftverk i hela Norrland för att tillgodose LKAB:s behov behövs mil efter mil med elnät till kostnader i tusenmiljardersklassen, som det brukar pratas om. Detta kommer att göra ett avsevärt större intrång hos privata markägare än vad som hade skett med vår energipolitik.