Stina Larsson

Fru talman! I valrörelsen var det många som pratade väl om landsbygden. Det pratades om alla regelförenklingar som skulle komma, om bättre förutsättningar för lantbruket och om tydligare äganderätt till skogen. Men dessa förslag har lyst med sin frånvaro.

För det som handlar om skogen är det verkligen akut. För artskyddet och ersättning för höga naturvärden måste vi hitta en lösning nu. Men vad gör regeringen? Jo, man tillsätter ännu en skogsutredning, som blir klar först 2025 och som överlappar det som Miljömålsberedningen redan jobbar med.

Dessutom finns en skogsutredning som levererades så sent som 2020 och en artskyddsutredning. Det är bara att välja bland förslagen, oavsett vilket perspektiv man har. Våra skogsägare är värda mer än så här. Vi behöver handlingskraft och ledarskap för landsbygden, inte nya utredningar.

Vilket besked har landsbygdsministern till de skogsägare som på grund av regeringens handlingsförlamning sitter och väntar på besked och vill bruka sin skog redan i dag?

Herr talman! Dricksvattnet är vårt främsta och viktigaste livsmedel. Trots det tar vi det alltför ofta för givet. Vatten är en förutsättning för allt liv och en av våra stora klimatutmaningar. I Sverige har vi mycket god tillgång till rent vatten. Många turister och långväga gäster ser med avund på vår goda tillgång på rent vatten i kranen.

Vi måste vara rädda om vattnet, vara varsamma och använda det till rätt saker - inte fylla exempelvis poolen med dricksvatten på våren när det är som torrast. Varje person förbrukar ungefär 140 liter vatten per dygn. Genom att till exempel stänga av kranen under tandborstningen eller ta en dusch i stället för ett bad kan vi alla spara massor av vatten. Det mesta av vattnet går åt till personlig hygien och toalettspolning. Bara en liten del, ungefär 10 liter, går åt till mat och dryck.

För inte så länge sedan fick vi rapporter om att många kommuner saknar beredskap för dricksvattenförsörjningen i händelse av kris eller krig. Flera kommuner saknar också reservvattentäkter. I veckan som gick kunde vi alla på nyheterna se bilder på mycket höga flöden i många vattendrag och röd varning i Kävlingeån - i min hemkommun. Jag kan berätta att vattennivån fortfarande är väldigt hög.

Sydvatten öppnade dammluckorna i Vombsjön mer än normalt för att säkra dricksvattnet. Det var annars risk för att dammvallarna skulle brista och att vi skulle få ett fritt flöde ur sjön, och att 400 000 människor därmed skulle bli utan vatten i kranen. I detta fall ser vi ett tydligt exempel på vad vi måste vara beredda på att göra - riskera hus och ägodelar för att säkra dricksvattnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Tillgången till rent dricksvatten är en av planetens stora utmaningar, och den kommer att bli ännu större med tanke på klimatförändringarna. I höstas fick vi rapporter om översvämningar från bland annat Dalsland, där vattnet blev förorenat. Det krävdes sanering av ledningsnätet, och invånarna hänvisades till dricksvattentankar. I Dagens Nyheter i går var rubriken på en artikel "'Dricksvatten för 30 000 hotas' - boende strider mot gruvbolag". Ett bolag i Jämtland vill etablera en gruva, och många invånare är kritiska till hur det kommer att påverka närområdet och naturen. Den största oron är riskerna kring dricksvattnet. Ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen, så vi får väl se hur det landar i höst.

Extrem torka påverkar också tillgången till rent dricksvatten. Erfarenheter från Öland under torra år med tankbilar dygnet runt har i dag tvingat fram stora investeringar i va-verksamheten i bland annat Kalmar. Därför är det viktigt att det finns beredskap och en plan för hur vi kan säkra tillgången till dricksvatten både vid torka och vid översvämningar.

Herr talman! Centerpartiet värnar vattnet högt. Vi har lagt fram förslag för att säkra renoveringen av avloppsnätet och hantera klimatförändringarna genom klimatanpassning, och vi har ställt krav på att förorenaren ska betala för den rening som krävs när det gäller exempelvis läkemedelsrester.

I dagens betänkande finns ett par frågor som är värda att lyfta särskilt. Regeringen har valt att ge vattenmyndigheterna ytterligare arbetsuppgifter trots att det finns en färdig utredning som har sett över vattenförvaltningens fragmenterade organisation och föreslagit att vattenmyndigheterna ska avskaffas. Detta avskaffande har flera andra partier tidigare ställt sig bakom, inte minst de som nu sitter i regeringsställning. När det väl kommit till kritan har de dock tystnat ett efter ett - så också Sverigedemokraterna när det blev uppenbart i utskottet att regeringen kunde få ett tillkännagivande mot sig. Man ursäktar sig med vaga formuleringar om att beredning pågår inom Regeringskansliet, men varken regeringen eller Sverigedemokraterna kan svara konkret på hur beredningen sker och vad den väntas utmynna i.

Vi i Centerpartiet vidhåller däremot vår ståndpunkt att Vattenförvaltningsutredningens förslag bör genomföras och att vattenmyndigheterna bör avskaffas. Det är viktigt inte minst för arbetet med den småskaliga vattenkraften som har haft stora problem med splittrad myndighetsutövning och tveksamma tolkningar av lagstiftningen.

Herr talman! Tillgången till näst intill obegränsat med rent vatten har länge varit en självklarhet i Sverige. När vi vrider på kranen i hemmet eller på arbetsplatsen är vi vana vid att få ut dricksvatten av hög kvalitet. Det senaste årtiondet har dock gett oss anledning att inse att vi inte kan ta allt detta för givet. Vår va-infrastruktur är föråldrad och behöver klimatanpassas, grundvattennivåerna har sjunkit och spår av kemikalier, exempelvis PFAS, samt läkemedel och mikroplaster är mer vanligt förekommande i dricksvattnet än tidigare. Också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv är tillgången på rent dricksvatten en viktig fråga, inte minst i den fortsatta totalförsvarsplaneringen.

Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Av dessa anledningar bedömer jag och Centerpartiet att det är relevant att utveckla en nationell vattenresursstrategi som i tider av stor vattenbrist tar ett helhetsgrepp om vem eller vilka som ska få vatten, vid vilket tillfälle och hur mycket. Ju mer robust den grundläggande vatteninfrastrukturen är, desto mindre är risken för att dricksvattnet ska bli otjänligt.

Herr talman! Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer men vill yrka bifall till reservation 9.

En trygg vattenförsörjning och en klok vattenförvaltning är något som prioriteras av oss i Centerpartiet. Fler partier borde anamma det synsättet. Förhoppningsvis kan det då också komma konkreta förslag från regeringen snarare än att man hänvisar till ännu en utredning utan konkret resultat.

Som sagt: Tillgången till dricksvatten är en av planetens stora utmaningar, och med tanke på klimatförändringarna kommer den att bli ännu större i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Fru talman! I förra veckan var jag på Återvinningsindustriernas julavslutning. Det var en trevlig tillställning, och vi fick ta del av en ny rapport från Kantar Sifo. Rubriken var Väljarnas förtroende för regeringens miljö- och klimatpolitik. Det var en jämförelse mellan tre aktörer - regeringen, näringslivet och EU - och en analys av vad svenska folket tycker om dessa tre parters sätt att se på miljö- och klimatpolitiken. Störst förtroende hade EU, tätt följt av näringslivet. De låg båda runt 50 procent. På jumboplats kom regeringen med knappt 40 procent. Det är förvånansvärt höga siffror för Tidöpartierna, skulle jag vilja säga, men då har man ju också frågat de egna sympatisörerna.

Själv har jag inget vidare högt förtroende för regeringen - inget alls i dessa frågor, måste jag erkänna - även om vi på många sätt tycker likadant. Men i stället är jag väldigt stolt över EU:s miljö- och klimatpolitik. Där har man verkligen flyttat fram positionerna, där vi i Sverige nu behöver skärpa till oss i vårt miljöarbete.

Jag är exempelvis glad för överenskommelserna om handeln med utsläppsrätter, The Green Deal, Fit for 55, avfallsförordningen och förpackningsförordningen, som man ju diskuterade i går.

Vad skulle vi ha diskuterat för miljöpolitik i miljö- och jordbruksutskottet utan EU? Vilka beslut har vi tagit den senaste tiden i Sveriges riksdag för en förbättring för miljön och klimatet? Det är inte många, måste jag säga. Vi har för all del beslutat om reduktionsplikten, men det ökar ju snarare utsläppen.

I stället har vi väntat på en klimathandlingsplan. När kommer den? Jag har hört många förslag från regeringen: i början av 2023, före sommaren, till hösten, före jul och nu senast kanske någon gång i början på nästa år. Men det var väl någon på departementet som insåg att det vore olämpligt att bryta mot lagen, så det senaste budet är nu före årsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Den som väntar på något gott väntar ju ofta för länge. Klimatfrågan och klimatkrisen är här och nu. Detta går inte att lösa någon annan gång eller någon annanstans. Det behövs åtgärder nu.

Varför tar det då så lång tid? Är inte Tidöpartierna överens om prioriteringarna? Ja, så är det nog, trots att det har varit presskonferens om att man är överens om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Men hur blir det med delmålen då, och etappmålen till 2025, 2030 och 2040 och indikatorerna? Ja, dem lämpar man över på Miljömålsberedningen. Det är ett alltför enkelt sätt att sopa det hela under mattan.

Det gäller att man verkligen bryr sig om vad Miljömålsberedningen kommer fram till, och det har man ju inte alltid gjort historiskt.

Fru talman! Under de ett och ett halvt år som Ulf Kristersson har varit statsminister har regeringen fattat beslut som sammantaget ökar klimatutsläppen, och denna budget går i mångt och mycket i samma riktning. Man skär ned på utgiftsområdet, och det drabbar också klimat, miljö och natur. Det syns också i regeringens egna bedömningar.

Ni har säkert sett tabellen för etappmålen. Där är det många mål som inte uppnås, exempelvis Ett långsiktigt utsläppsmål till 2045. Det uppnås inte. Minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 och 2040 uppnås inte. Minskning av växthusgasutsläppen från inrikes transporter till 2030 uppnås inte. Minskning av nationella utsläpp av luftföroreningar till 2025 uppnås inte.

Det finns också flera punkter som är lite osäkra. Det som uppnås är förstås bra. Det handlar om läkemedel i miljön till 2030 och dagvattenhanteringen på olika sätt. Det uppnås, och det är bra.

Men, fru talman, hur hade det då sett ut om Centerpartiet hade fått bestämma? Jag ska först säga att vi inte står bakom regeringens budget. Vi har i stället en egen budget ska som ses som en helhet, och därför har vi inget eget yrkande här. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Ja, om vi hade fått bestämma hade det absolut sett annorlunda ut. I vårt budgetförslag och genom vår miljöpolitik, en folkrörelse för klimatet, ger vi alla en möjlighet att delta i den gröna omställningen, inte minst de landsbygdsbor som är beroende av bilen. För att ha råd att byta till en klimatvänligare bil vill Centerpartiet införa en ny klimatbonus. Det gäller för elbilar i den lägre prisklassen, nya och begagnade och dessutom för begagnade hybrid- eller gasbilar. Bonusen skulle vara på runt 50 000 kronor och gälla för bilar som kostar mindre än 400 000 kronor. Vår klimatbonus är betydligt enklare att söka, 20 gånger mer omfattande och betydligt bättre än den skrotningspremie som regeringen föreslår.

Vi vill också se till att få fart på den inhemska produktionen av biobränsle med vårt förslag om att tanka svenskt, en modell som sänker priset på biobränsle och justerar avgifter och skatter kopplade till reduktionsplikten. Därmed hålls växthusgaserna nere.

I den rapport som jag berättade om inledningsvis har man stor tilltro till näringslivet. Och det kan jag förstå och instämma i. I dag ligger svensk industri på många sätt före politiken i klimatomställningen. Det handlar exempelvis om satsningar på fossilfritt stål, batterifabriker, minskade metanutsläpp inom köttindustrin, nya proteinkällor, biodrivmedel och elflyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Vi skulle också ha satsat på ännu mer stöd till näringslivets gröna omställning. Klimatpolitiken måste skapa förutsättningar att växla upp till nästa nivå. Det kräver att politiken gör sin del när det kommer till kompletterande investeringar, förutsättningar för en fungerande hemmamarknad, incitament och nödvändiga regelförenklingar.

Vi prioriterar därför i vårt budgetförslag att ytterligare förstärka det framgångsrika Industriklivet, som är det främsta instrumentet för att stödja industrins klimatomställning. Vi välkomnar också att regeringen i linje med Centerpartiets tidigare förslag nu vill förstärka laddinfrastrukturen och förlänga den av Centerpartiet initierade klimatbonusen för lastbilar.

Fru talman! I Centerpartiets förslag satsar vi också över 200 miljoner mer än regeringen på skötsel av värdefull natur. Tyvärr såg vi att regeringen minskade anslagen kraftigt förra året, och även kommande år ser det tufft ut att ta hand om friluftslivet och bibehålla alla naturvärden runt om i vårt land.

Landets länsstyrelser svarade på en enkät i höstas att det finns många arbetsuppgifter som inte kommer att kunna genomföras under det kommande året på grund av regeringens nedprioriteringar. Resurserna räcker helt enkelt inte till för att ta hand om hagmarker, ängsslåtter, restaurering av natur, naturvårdsröjning och bekämpning av främmande invasiva arter. Det vill vi ändra på.

En del i arbetet är att upprätthålla livsmiljöer och fungerande ekosystem, och då krävs det kontinuitet och långsiktighet. De naturreservat och nationalparker som finns är värdefulla för den biologiska mångfalden och för människors möjlighet att komma ut i skog och mark.

Den biologiska mångfalden hänger starkt samman med klimatförändringarna. Till exempel ser vi att vissa invasiva arter ökar när det blir varmare. Ett sådant exempel är det kanadensiska gullriset, som riskerar att hota inhemsk vegetation när det blir varmare och torrare. Dessa arter har spridits kraftigt framför allt i södra Sverige under de senaste åren och är ett stort bekymmer för den biologiska mångfalden eftersom de tränger undan andra växter.

Centerpartiet anser också att vi borde ta bättre vara på människors förmåga att hjälpa till och bidra till att öka den biologiska mångfalden. Det handlar om att informera och att låta människor som är ute i skog och mark hjälpa till med att identifiera och plocka bort växter som inte hör hemma i våra ekosystem.

Fru talman! Det är tydligt att denna regering inte har miljö- och klimatfrågorna högst på dagordningen. Centerpartiet prioriterar annorlunda än Tidöpartierna. Vi satsar på de areella näringarnas gröna omställning med över 100 miljoner kronor mer än regeringen, vi satsar ännu mer på skötsel av värdefull natur och vi har mängder av förslag för en cirkulär ekonomi. Vår prioritering av miljöfrågorna gäller på alla nivåer - i EU, här i riksdagen, i regionerna och i kommunerna.

Fru talman! Min önskelista till julen och till regeringen är:

Gynna företag som vill satsa på den gröna omställningen!

Se till att gynna cirkularitet, så att det finnas gott om hållbara paket under granen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Prioritera miljö- och klimatpolitiken, så vi kan vara stolta svenskar i de internationella förhandlingarna!

Och kära tomten, klimatkrisen är här och nu. Därför behövs en bra klimathandlingsplan omgående. Låt inte påskharen stå för leveransen!

Med detta vill jag önska er alla en riktigt god jul.

Fru talman! Då är det självklart att klimathandlingsplanen kommer före årsskiftet. Det är betryggande att en liberal säger detta.

Seminariet om pollinerare och insekter deltog även jag på. Det finns en oro kring detta. Men svaret är ju att vi ska ha möjlighet att övervaka vår natur och vår biologiska mångfald på ett bättre sätt. Nu drar regeringen ned på de resurserna. Jag ser i stället att vi behöver ändra hela vårt samhälle.

Vi kan exempelvis inte höja momsen på vissa reparationer eller kraftigt minska anslagen till skötsel av värdefull natur eller till övervakning. Vi måste jobba mer mot en cirkulär ekonomi och ta hand om de resurser vi har. Att ekonomiskt gynna markägare som vill anlägga våtmarker tycker jag är bra. Men i och med klimatförändringarna behövs det ännu mer resurser till biologisk mångfald, eftersom de arter som finns kvar har det ännu tuffare när det blir varmare och torrare.

Ledamotens anförande handlade mest om energi, kärnkraft och elektrifiering och väldigt mycket om att titta i backspegeln. Jag tänker framåt för vår mångfald, natur och miljö. Där behöver vi göra mer. Vi i Centerpartiet vill satsa ännu mer på skötsel av värdefull natur. Vi lägger över 200 miljoner mer än vad regeringen gör.

Jag ställer min fråga än en gång: Vad avser regeringen att göra inom miljöpolitiken för att framtida generationer ska ha en så ren miljö som möjligt och för att vi ska uppnå miljömålens övergripande perspektiv, nämligen generationsmålet?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet om miljö och klimat. Jag måste snappa upp de sista orden i föregående replik - det kändes som ett löfte från ledamoten att klimathandlingsplanen kommer på riksdagens sista dag. Vi har ju oceaner av tid fram till dess, så det ser jag fram emot.

Som jag ser det finns det två stora utmaningar inom miljöområdet: klimatkrisen och den biologiska mångfalden. Det har skett internationella förhandlingar och ingåtts överenskommelser inom båda områdena. Men tyvärr får det som handlar om biologisk mångfald alldeles för lite uppmärksamhet, anser jag. Det pratas för lite om robusta ekosystem och om hur vi ska hantera begränsade och hotade arter.

I början av året presenterades en utvärdering av miljömålen, och tyvärr var det en tämligen dyster läsning. Regeringen gör själv en liknande bedömning i texterna i budgeten. Det är inte myllrande liv i våra våtmarker, som vi önskar, och det finns döda bottnar i Östersjön. Det är inte lika många småfåglar nu som tidigare. De flesta av målen kommer vi inte att uppnå, så nu krävs det handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Min fråga till ledamoten är: Vad avser regeringen och ditt parti att göra för att klara miljömålen och öka den biologiska mångfalden?

Fru talman! Ja, jag ser verkligen också fram emot klimathandlingsplanen. Men den har inte kommit än och har blivit framskjuten under hela året. Vilket datum den kommer har kanske inte så stor betydelse, för viktigast är innehållet. Att den måste göras kan knappast ha kommit som en överraskning för regeringen, för det har stått i lagen ett bra tag. Jag tror snarare att regeringsunderlaget inte är överens om hur man ska driva frågan framåt. De jobbiga frågorna, delmålen och indikatorerna, har man skjutit ifrån sig till Miljömålsberedningen och sopat under mattan. Men sedan när brukar man bry sig om vad Miljömålsberedningen kommer fram till? Inte gjorde man det när det gäller konsumtionsbaserade utsläpp i alla fall.

Ledamoten hänvisar också till ny teknik. Vad är ny teknik? Vilka satsningar på energiförsörjning ska vi ha? Runt om i landet säger partiföreträdare för ledamotens eget parti nej till nya vindkraftsplaner, till exempel havsbaserad vindkraft utanför Skånes kust. Där händer inget, och man lägger locket på. Är ny teknik kärnkraft? Den diskuteras ju ofta. Måste staten gå in för att ny kärnkraft ska kunna etableras? Är det moderat politik att subventionera kärnkraft med skattemedel, vilket kollegor till ledamoten har sagt? Kärnkraftens vara eller icke vara är en sak, men det är här och nu vi har klimatförändringar. Klimatkrisen pågår nu, och vi kan inte vänta. Styrmedel behövs nu för att få fart på detta.

Vad är effektiv klimatpolitik, och vad ska regeringen göra för att minska utsläppen av växthusgaser redan nu?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett engagerat anförande om klimat- och miljöpolitik. Det är intressant att höra att ledamoten är hoppfull och positiv. Jag känner inte igen ledamotens parti i resonemanget, för Moderaterna har snarare svartmålat framtiden på många sätt. Men det är givetvis positivt att ledamoten trots allt är hoppfull.

Jag instämmer i mycket av ledamotens beskrivning av lösningar för en del av problemen. Till exempel är Industriklivet och Klimatklivet helt rätt.

Men det finns en del orosmoln. Häromdagen publicerade Naturvårdsverket årets statistik över utsläpp av växthusgaser, och den var både bra och dålig. Läckan från Nord Stream påverkade utsläppen mycket negativt, så vi får se till att det var en engångsföreteelse. Det är bra att utsläppen totalt sett har minskat, även om trenden är nedåtgående. Sammantaget kommer dock årets beslut av regeringen att öka utsläppen, så nästa år kommer det nog att bli betydligt mer bekymmersamt. Låt mig citera chefen för Naturvårdsverkets klimatmålsenhet: "Inom transportsektorn har utsläppen från bensin och diesel minskat tack vare fortsatt förhöjd inblandning av biodrivmedel genom reduktionsplikten." Enligt Naturvårdsverket har alltså reduktionsplikten bidragit till att hålla växthusgaserna nere.

Under året har det hänvisats till bland annat Hasslers utredning. Man har även hänvisat till klimathandlingsplanen, men den har ännu inte kommit. Min fråga lyder därför: Hur ska Moderaterna och regeringen göra för att hålla utsläppen av växthusgaser nere när reduktionsplikten sänks till nästa år?

Herr talman! Vår historia upprepas ofta här i talarstolarna. Det pratas om vad som har sagts tidigare och om vad den ena eller den andra regeringen har sagt. Det jag vill prata om är vad vi ska göra nu och vad vi ska satsa på framåt.

Vi har de kärnkraftverk vi har, och de ska naturligtvis drivas så länge de är igång, funktionella och effektiva. Men vi behöver också mer teknik och mer förnybara energikällor, och Liberalerna är ju inte speciellt på och positivt inställda när det gäller att bifalla detta ute i kommunerna och tillåta att det byggs. Det finns flera exempel där kommunala liberala företrädare faktiskt har röstat nej och där moderatledda kommuner säger tvärt nej till ny vindkraft. Men vi behöver förnybar produktion - speciellt i södra Sverige, som jag kommer ifrån. Vi ser att det saknas en egen produktion där.

Man säger alltså en sak på nationell nivå, men när det väl ska verkställas och bli verklighet ute i kommunerna gör man någonting annat. Någonstans är det ju handlingen som räknas.

Jag tänker att det inte bara är elproduktionen och bilar som är det viktiga för att vi ska nå klimatmålen. Som jag nämnde tidigare handlar detta också om den cirkulära ekonomin, och där ser jag att regeringen måste ta på sig ledartröjan och hitta nationella mål för hur vi ska hantera avfallet. Jag träffade byggbranschen tidigare i dag, och vi pratade om hur man ska hitta sätt att vara mer cirkulär inom byggbranschen. Det gäller även textilbranschen och hanteringen av matsvinnet; det finns hur många grejer som helst att göra inom klimatområdet.

Där har Liberalerna faktiskt möjlighet att ta kommandot. Jag önskar verkligen att det som ledamoten pratar om här kan bli verklighet och att man visar framfötterna i detta, för det finns väldigt stora möjligheter.

Herr talman! Precis som ledamoten inledde med att säga har Liberalerna och Centerpartiet många likheter i klimat- och miljöpolitiken. Det jag kan beklaga är att man nu inte visar framfötterna i dessa frågor i regeringen. Man har till och med ministerposten, men jag upplever att Liberalerna är låsta av sitt regeringsunderlag och inte kan driva de frågor man faktiskt pratade om i valrörelsen.

Jag håller med om att vi behöver bättre laddinfrastruktur, men det hjälper ju inte att ha laddstolpar om vi inte har elbilar och elfordon. Vad jag har förstått av dem jag har varit i kontakt med är det inte själva laddningen som är det bekymmersamma, utan det är att det just nu kommer ut för få elbilar på marknaden.

Vad gäller kärnkraften, som jag förstår också var en fråga, var vi med i en energiöverenskommelse. Den som har läst sin historia vet att det inte är riktigt sanningsenligt att någon röstade ned detta. Vi höll oss till den överenskommelse som alliansregeringen tecknade och som handlade om att skapa långsiktiga spelregler på marknaden, vilket är precis vad näringslivet i dag efterfrågar. Det var ingen som på den tiden, med de elpriser som rådde då och efter olyckan i Fukushima, trodde på kärnkraft över huvud taget - inte ens Moderaterna.

Ledamoten ska också veta att det i dag är fullt tillåtet att bygga ny kärnkraft och har varit det under väldigt lång tid. Men tyvärr tar det lång tid, och det blir ofta betydligt dyrare än man tänkt sig. Vi har exemplet Finland på väldigt nära håll.

Det vi vill se är ännu mer vindkraft. Som jag har sagt tidigare är det väldigt bra att man har godkänt det som finns på västkusten, men vi behöver fler havsbaserade vindkraftsparker.

Herr talman! Svaret på den första frågan är ja; jag tycker att det är effektivt och rimligt. Med det tillsammans med de andra förslagen har vi en möjlighet att nå våra klimatmål.

Kostnaden för reduktionsplikten kan vi inte styra. Vi tror på marknaden i detta fall, precis som i alla andra sammanhang. Men vi ser att enligt de beräkningar vi gjort och det vi kommit fram till är det ett rimligt sätt att nå klimatmålen.

För oss är klimatmålen prioriterade. Vi ser att regeringen och Sverigedemokraterna inte har någon möjlighet att nå klimatmålen. Man satsar till exempel inte på den cirkulära ekonomin. Vi har sett att flera av de förslag som regeringen hittills har presenterat har varit direkt motverkande för att nå målen.

Därför tycker vi i det här fallet att klimatet ska få kosta, för någonstans måste vi se framåt för våra barn och barnbarn. Vi måste göra det här nu. Det kan inte lösas av någon annan någon annanstans någon annan gång. Därför tycker vi att det är rimligt.

Herr talman! Jag uppfattade kanske inte riktigt frågan från Sverigedemokraternas representant. Det jag kan säga är att för att nå klimatmålen behöver vi minska utsläppen från transporterna och att även om alla nya bilar som säljs är elbilar kommer vi ändå inte att nå målet för 2030.

Jag vet att Sverigedemokraterna inte står bakom det målet, så jag kan förstå att man kan argumentera för att elbilsbonusen är en dålig satsning. Men jag tror att den är helt avgörande för att vi ska komma framåt i denna fråga. Försäljningen har faktiskt minskat, och tillsammans med den sänkta reduktionsplikten gör det att det här målet inte kan uppnås.

I vår budget eller i vårt förslag har vi täckning för de här siffrorna, vad jag kan se. Därför tycker jag absolut att det här är försvarbart, för oavsett var i landet man bor och även om man inte har rejält med pengar på kontot har man då möjlighet att bidra och köpa sig en elbil. Därför tycker vi att elbilsbonusen ska vara kvar.

Herr talman! Precis som många har sagt i dag i talarstolen är klimatomställningen en av vår tids största utmaningar. Kunskapen och medvetenheten om klimatförändringarna har aldrig varit större. Budskapet i FN:s klimatpanels rapport kunde inte vara tydligare, nämligen att klimatet inte kan vänta. Utsläppen måste minska nu.

För mig och Centerpartiet är det självklart att utvecklingen måste vändas och att det är bråttom. De åtgärder som görs under detta årtionde kommer att vara avgörande för om Sverige ska kunna vara med och leda utvecklingen och ta del av de vinster som den gröna omställningen innebär. Tyvärr anser jag att denna regering inte tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar.

Det sorgliga är att en regering som kallar sig borgerlig agerar så tvärtemot vad näringslivet säger. För näringslivet efterfrågar den här omställningen, och näringslivet vet att världen ställer om. Och om inte vi tar kommandot och skapar innovationerna gör någon annan det, och då utarmas den svenska konkurrenskraften.

Jag kan konstatera att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har kommit överens om flera punkter som påverkar klimatet negativt. Man är överens om att ta bort klimatbonusen för elbilar, man är överens om att minska underhållet av våra järnvägar och man är överens om att sänka reduktionsplikten. Det är många förslag som ökar utsläppen. Var finns förslagen för den gröna omställningen? Var finns klimathandlingsplanen? Hur ska regeringen göra för att nå utsläppsmålen till 2030? Hitintills lyser förslagen med sin frånvaro.

Herr talman! Nu krävs politiskt ledarskap. Centerpartiets klimatpolitik kombinerar en effektiv prissättning av utsläpp med stöd till grön teknik som kan bryta fossilberoendet. Vi har flera bra förslag i vår budget. Här är tre av dem.

För det första måste det bli enklare för var och en av oss att satsa på effektivisering och klimatsmarta energiåtgärder. Därför vill vi införa ett utvidgat grönt avdrag för exempelvis solceller eller värmepumpar.

För det andra handlar det om vindkraften. Där behöver mer göras. Det finns investerare som vill satsa, och det finns platser som skulle fungera bra. Tekniken finns, men ändå är det stopp på de flesta ställen. Jag välkomnar att man har sagt ja till havsbaserad vindkraft på västkusten, men jag vill se mer. Här behöver vi se över lagar och processer för att få igång vindkraften.

För det tredje är det frågan om biogasen. Regeringen har slagit undan benen för dem som producerar och för dem som köper biogas. Här måste till åtgärder.

Herr talman! I detta allvarliga läge har vi en regering som bygger på ett regeringsunderlag vars största parti inte står bakom klimatmålen. Det finns företrädare som till och med har förnekat klimatkrisen. Precis som Klimatpolitiska rådet har konstaterat är den politik som regeringen hittills presenterat inte tillräcklig för att nå 2030-målen. I stället för att minska utsläppen kommer hittills aviserade förändringar tvärtom att öka utsläppen. På kort tid har en rad centrala klimatinsatser lagts ned utan att ersättas med något annat.

Det gäller exempelvis utsläppen från våra bilar. När regeringen tog bort miljöbilsbonusen kollapsade elbilsförsäljningen. En bil blir flera tusen kronor dyrare i månaden att leasa. Det hjälper liksom inte att satsa på laddstolpar när elbilarna inte köps. Dessutom behövs så otroligt mycket mer i hela ledet av "bilen, bränslet och beteendet", det vill säga sådant som ett nationellt nätverk av cykelbanor, ett reseavdrag som faktiskt går till människor som inte har tillgång till tunnelbana och spårväg samt en bra utbyggd kollektivtrafik.

Sedan måste jag kommentera reduktionsplikten och sänkningen av inblandningen av biobränsle. Denna sänkning innebär, enligt experterna, för dig som kör på bensin några ören billigare bensin. För dig som kör diesel handlar det kanske om ett fåtal kronor. Men för klimatet innebär det 4 miljoner ton ökade utsläpp varje år. Det är en ökning med 4 miljoner liter fossil diesel dagligen.

Det finns en annan väg, nämligen Centerpartiets förslag Tanka svenskt! Med vårt förslag har alla råd att tanka svenskt grönt biobränsle. Genom vårt förslag kan vi sänka priset med 4 kronor per liter vid pump.

Jag ska försöka förklara. Vi sänker momsen för biobränsle, och det motsvarar ungefär l krona. Vi sänker avgifter och skatter kopplade till reduktionsplikten, och det motsvarar 2 kronor. Vi ökar den svenska produktionen av biodrivmedel, och det motsvarar ungefär l krona. Sammantaget motsvarar det 4 kronor lägre pris, och på så sätt kan vi skona både miljön och de svenska plånböckerna. Dessutom skapar vi jobb i Sverige och minskar vårt beroende av att köpa fossila bränslen från exempelvis Ryssland. Detta förslag säkerställer att biobränslet inte bara blir lösningen för att klara klimatet utan också lösningen för att få ned priset.

Herr talman! Klimatförändringarna känner inga nationsgränser, och effektiva svar på de utmaningar vi står inför behöver därför vara internationella. Det krävs ett starkt globalt klimatarbete, och när andra länder vacklar behöver Sveriges och EU:s röster vara tydliga. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb kan Sverige och EU visa internationellt ledarskap. Eftersom Sveriges utsläpp är små i ett globalt perspektiv är det viktigt att vara pådrivande såväl regionalt som internationellt.

Vi vill att Sverige ska vara en föregångare i EU och att EU ska vara en föregångare i världen genom att anta ambitiösa och modiga utsläppsminskningsmål. Jag är stolt över det klimatpaket som nu i vår har förhandlats fram, särskilt skärpningen av handeln med utsläppsrätter. Men vi vill göra mer i övriga världen och öppna upp handeln med utsläppsrätter för fler länder utanför EU. På så sätt tar vi också ett steg mot ett globalt pris på koldioxid.

Vi vill också att EU i sina handelsavtal med de stora utsläpparna Kina, Indien och USA ska ställa tuffare krav på klimatmål och hållbarhet. Alla utsläpp som vi människor bidrar med ingår i den globala uppvärmningen. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.

Jag vill också lyfta upp frågan om minusutsläpp - eller negativa utsläpp, som de mer korrekt kallas. Det omfattar tekniker som på olika sätt kan fånga in koldioxid från atmosfären. Därmed kan den globala uppvärmningen minska. Exempel på negativa utsläppstekniker är trädplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och metoder där koldioxiden fångas in direkt från luften. Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska anta ett mål för minusutsläpp för att säkerställa att det blir nettonollutsläpp till år 2045.

Herr talman! Klimatomställningen innebär inte bara utmaningar och hinder. Den medför också enorma möjligheter för svenska företag och deras anställda. Näringslivet vill och är redo. Genom export av fossilfria varor och tjänster och av teknologi kan vi även generera stor klimatnytta i andra länder. Teknologin som behövs för att klara klimatomställningen finns redan i dag, och stödet för en omställning är stort bland svenska folket.

För att nå Sveriges och världens klimatmål behöver hela samhället ställa om. Det ska vara lätt att göra rätt. Det handlar om människors möjlighet att pendla till jobbet. Det handlar om att tänka cirkulärt inom alla branscher - när vi bygger nya hus, när vi producerar kläder och textil och när vi ska rena vårt vatten och utvinna fosfor. Det ska vara lönsamt att välja klimatvänliga alternativ. Att vi inför cirkulär ekonomi och använder våra produkter längre är helt avgörande för att vi ska nå klimatmålen.

Sverige förtjänar en klimatpolitik som minskar utsläppen omgående. För att lyckas med klimatomställningen i tid krävs en realistisk plan som bygger på konkreta och kraftfulla åtgärder på alla nivåer. Klimatomställningen är inte en uppoffring utan en möjlighet för Sverige, och klimatförändringarna går att stoppa. Än är det inte för sent.

Herr talman! Ja, vi pratade om elektrifieringen, och jag hoppas att ledamoten kan återkomma till hur man ser på reduktionsplikten.

I anförandet har Liberalernas representant pratat om helheten. Tidigare har man också pratat om att det ska vara en effektiv klimatpolitik. Men jag ser inte detta i det som regeringen levererar i dag. Jag ser inte att man satsar på exempelvis cirkulär ekonomi. Man prioriterar inte avfallshanteringen eller satsningen på järnvägar. Det är ju en helhet i klimatomställningen.

Jag kan i stället konstatera att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har kommit överens om flera punkter som påverkar klimatet negativt. Detta med klimatbonusen är ett exempel. Men det handlar också om detta med underhåll av järnvägar och satsningar på infrastruktur på annat sätt. Det finns alltså förslag som i stället ökar utsläppen.

Var finns förslagen för den gröna omställningen, som kan göra att näringslivet faktiskt får det stöd som det behöver för att kunna ta kommandot i den gröna omställningen? Det gör det faktiskt till viss del. Men politiken kan göra mer.

Jag vill upprepa frågan kring reduktionsplikten. Och hur ska man göra konkret för att nå utsläppsmålen till 2030?

Herr talman! Jag tackar för anförandet. Miljö- och klimatministern har sagt att klimatpolitiken ska vila på tre ben. Ledamoten här presenterade fem delar. Oavsett detta är elektrifieringen en stor del av det som regeringen lyfter fram. Man ska satsa på laddstolpar och laddinfrastruktur. Men jag ser inte att det räcker. Vi måste se till att få ut fler elbilar i trafik och ändra avgaserna från de övriga lastbilarna och bilarna. Annars kommer vi inte att nå klimatmålen.

Om Centerpartiet hade fått bestämma hade vi återinfört klimatbonusen. Många familjer som vill göra rätt för klimatet kände sig lurade när regeringen över en natt stoppade detta. Och nu har de inte längre råd med klimatsmarta alternativ. Den plötsliga avvecklingen har mötts av stark kritik från många håll. Dessutom ska regeringen nu sänka inblandningen av biodrivmedel.

Jag blir lite förvirrad. Vad tycker Liberalerna egentligen i fråga om reduktionsplikten? Tongångarna var nämligen lite annorlunda i valrörelsen jämfört med den linje som Liberalerna och regeringen nu förespråkar.

Vad är egentligen en effektiv klimatpolitik? Om man inte ser till att fler människor prioriterar elbilar måste utsläppen minska på något annat sätt. Jag känner till två sätt. Antingen blandar man in annat drivmedel i tanken - där är reduktionsplikten ett viktigt verktyg - eller så får man helt enkelt köra långsammare och sänka hastigheten.

Hur ska vi konkret göra för att uppnå klimatmålen till 2030? Det är inte så lång tid till dess.

Fru talman! Anledningen till att jag efterfrågar klimathandlingsplanen är att klimat- och miljöministern från början sa att den skulle komma till jul. När vi sedan passerade julen skulle den komma till våren. Nu har våren gått, och nu säger hon att den kommer till hösten. Jag upplever att regeringen har skjutit på den. Därför kommer jag att fråga efter denna handlingsplan tills jag ser den på bordet. Och jag vill verkligen att regeringen ska komma med konkreta förslag, för just nu finns det inga.

Man pratar om laddinfrastruktur. Ja, det är väl bra, men om man inte har några bilar som man kan ladda är det ju inte lösningen. Och när det gäller reduktionsplikten säger experterna att det inte kommer att bli någon prissänkning på exempelvis bensin, som de flesta använder, och bara med några få kronor på diesel.

Effekten på ekonomin och tillväxten kommer inte att vara på det sätt som regeringen i dag säger. I stället är det ett stort bakslag för klimatet med större klimatutsläpp.

Återigen: Vilka konkreta förslag har regeringen? Jag ser dem inte på bordet ännu, och jag vill inte nöja mig med att de kommer till hösten. Jag vill veta lite hur regeringen resonerar. Det har varit tal om att man ska sänka hastigheterna och införa begränsningar på olika sätt i trafiken och i transporterna. Det tror jag egentligen inte att regeringen avser.

Vilka konkreta förslag har ni som ska presenteras till hösten?

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Det är positivt att få höra att Moderaterna och regeringen vill ha en god tillväxt och en god ekonomi samt att man tror på näringslivet och den nya tekniken. Jag instämmer helt och hållet i det. Det är på det sättet vi kan gå vidare i arbetet för att nå klimatmålen.

Jag vill dock fråga om klimathandlingsplanen. Vi har blivit lovade den gång på gång, och än så länge verkar det vara oklart när den kommer och i vilken form regeringen tänker presentera denna plan - om det blir någon proposition över huvud taget. Vi har däremot sett överenskommelser i regeringsunderlaget om att öka utsläppen i stället för att minska dem.

Om Centerpartiet hade fått bestämma hade vi återinfört klimatbonusen. Många familjer som vill göra rätt för klimatets skull kände sig lurade när regeringen stoppade detta över en natt, och nu har de inte råd med klimatsmarta alternativ. Dessutom ska regeringen nu sänka inblandningen av biodrivmedel. Jag ser därför att Sverige riskerar att öka utsläppen från våra transporter och missa klimatmålen till 2030, så jag frågar Helena Storckenfeldt: Vad avser regeringen att göra för att nå utsläppsmålen till 2030?

Fru talman! Sverige har kanske världens mest ambitiösa och omfattande miljölagstiftning. Det är på många sätt positivt. Samtidigt bygger lagstiftningen i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer från en tid då Sverige och världen såg annorlunda ut. För att vi fullt ut ska kunna ställa om till en cirkulär ekonomi och växla upp takten i klimatomställningen måste stora delar av miljöbalken ses över i grunden och moderniseras, så att vi kan få miljö- och klimateffekt av nya innovationer utan att tillståndsprocesserna sätter käppar i hjulet.

Tanken med en ambitiös miljölagstiftning är god, och det är bra att vara försiktig med nya innovationer. Men i verkligheten är utfallet ofta ett annat. Miljöbalken stjälper i dag snarare än hjälper oss med att ställa om till ett cirkulärt och fossilfritt samhälle.

9297021953954Jag vill ge några exempel. Om vi ska kunna nå klimatmålen behöver vi gå över till en cirkulär ekonomi. Vi behöver använda alla våra råvaror flera gånger om. Men tyvärr är branschen och industrin begränsad på grund av regler och lagstiftning. Det går exempelvis inte att utvinna alla metaller från våra avfallsanläggningar, eftersom dessa anses vara farliga.

Därför vill vi att nationella end of waste-kriterier tas fram i samverkan med branschen. Vi vill ha tydligare och moderna definitioner av när avfall upphör att vara avfall och i stället ska betraktas som en resurs. Det behövs olika kriterier för olika typer av material. Detta behöver införas i Sverige så snart som möjligt.

Detsamma gäller reglerna och principerna för avfallshierarkin. Avfallshierarkin måste bytas ut mot en resurshierarki som utgår från att vi ska nyttja det vi redan brutit eller producerat så länge det bara går. Denna princip har varit en grundbult i miljöpolitiken under lång tid och har tjänat oss väl, särskilt för att ta oss ur det tidigare skräpsamhället, men varje styrmedel har en begränsning i både tid och rum.

Avfallshierarkin handlar om att minska och undvika avfall i stället för att utgå från resursperspektivet, det vill säga att designa, cirkulera och dela resurser. Vårt alternativ är en resurshierarki som utgår från att nyttja en resurs på bästa möjliga sätt och få den att leva så länge som möjligt i kretsloppet. Material och produkter bör designas för lång livslängd samt för att kunna repareras och uppgraderas. Detta var en princip som man följde under många årtionden före det moderna slit-och-släng-samhället.

Dagens miljöregler begränsar oss också på andra sätt. Tekniken och utvecklingen går framåt med nya gröna innovationer, men lagstiftningen hänger inte riktigt med. Det är ofta små och växande företag, som anställer unga människor, som vill visa och demonstrera sina innovationer, men de möts av en vägg av betungande statlig reglering och tillsyn.

Det är dock såklart inte bara små företag som upplever detta. Vi vill göra det lättare för alla företag att testa ny och oprövad miljöteknik utan att myndigheterna sätter käppar i hjulet med ett kvävande regelverk som till och med etablerade bolag ibland har svårt att leva upp till. Vi ser att näringslivet ligger långt framme i omställningen, och vi vill inte begränsa detta genom föråldrad lagstiftning.

Fru talman! Innan jag lämnar detta område - en översyn av miljöbalken - vill jag ta upp frågan om klassificeringen av jordbruket. Det var ju inte så länge sedan vi hade ett tillkännagivande om att jordbruket inte ska anses vara miljöfarlig verksamhet, men det verkar som att alla som i valrörelsen pratade sig varma för landsbygden och svensk livsmedelsproduktion plötsligt har glömt vad som lovades.

Det börjar bli en följetong med saker som regeringspartierna lovade förra året men som nu inte uppfylls. När det väl kommer till kritan prioriteras inte lantbruks- och miljöfrågorna av denna regering. Centerpartiet vill se att regeringen snarast återkommer till riksdagen och förändrar miljöbalken, precis som många var överens om.

Fru talman! Nu ska jag gå över till en sak som vi har pratat om länge, nämligen tillståndsprocesserna. Det tar alldeles för lång tid i dag.

Det svenska näringslivet är inom flera områden världsledande i den gröna omställningen. Många företag har varit med och framgångsrikt format omställningen med globala överenskommelser om att få ned koldioxiduppsläpp och styra mot en hållbar verksamhet. De nya teknikerna och produkterna som svenska företag utvecklar och producerar kommer att leda till sänkta utsläpp inte bara i Sverige utan i hela världen. Många svenska företag förstår att det är i omställningen som tillväxten och de goda framtida marginalerna finns. På område efter område är det i dag näringslivet som går före och politiken som springer bakom och försöker att komma i kapp.

Sverige har naturresurserna, kapitalet och innovationerna för att gå vinnande ur den omställning som kan fortsätta att skapa jobb och tillväxt, men det stupar på en sådan till synes enkel sak som tillstånd. Långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser är ett hot mot både klimatet och jobben. Vi kan därför inte ha en ordning där byråkrati och dysfunktionella processer hindrar klimatomställningen.

Debatten om förenkling av tillståndsansökningarna har parkerat på vindkraft. Självklart är tillstånden för vindkraft en viktig del, och det är välkommet att regeringen nu tar tag i frågan om havsbaserad vind. Men det är inte bara där som förenklingar behöver göras. Det krävs tillstånd för kraftledningar, andra energikällor, industrietableringar och inte minst mineralutvinning på helt nya områden i Sverige.

Problemen med tillstånden består av många delar. Det handlar om att antalet stora och komplexa ansökningar har ökat på mycket kort tid, vilket gör att myndigheter och domstolar inte hinner med, att riksintressen och miljö- och klimatintressen ibland är i konflikt samt att myndigheter, företag och privatpersoner ser till sitt eget bästa. De allra flesta vet att detta är ett problem. Många försök med samordnare och utredningar har gjorts. EU-kommissionen har i de förordningar som just nu ska hanteras i parlamentet och i medlemsstaterna pekat ut de långa tillståndsprocesserna som en av de viktigaste utmaningarna att ta tag i.

Fru talman! Centerpartiet vill se handling här och nu. Vi vill egentligen gå ännu längre än i de yrkanden och förslag som behandlas i dagens betänkande. Vi föreslår nu en tillståndsberedning som kan jobba nära regeringen och myndigheterna för att under ett år lösa de största problemen som företagen upplever och komma ett steg längre i klimatomställningen.

Genom att visa omvärlden att vi har en robust process för att bryta dagens dödläge kommer vi att kunna signalera till investerare att Sverige är det bästa landet att genomföra klimatinvesteringar i, inte bara för att Sverige har resurserna och kompetensen utan också för att det är en framtida tillståndsprövning som är effektiv, förutsägbar och rättssäker.

Näringslivet vet att en investering som leder till minskade koldioxidutsläpp kommer att ha bättre avkastning än en investering som ökar klimatutsläppen. Det är så efterfrågan ser ut, oavsett om man tror på klimathotet eller inte.

Fru talman! Sverige har ett komplicerat regelverk som begränsar den gröna omställningen. Näringslivet går före och behöver stöd från myndigheter och politiker i utvecklingen.

Vi i Centerpartiet har tre prioriteringar. Vi vill reformera miljöbalken för att se till att den är anpassad till samtiden och återspeglar dagens tekniska möjligheter. Vi vill göra det lättare för små företag att testa ny och innovativ miljöteknik. Vi vill också se över tillståndsprövningen så att den blir mer effektiv, rättssäker och förutsägbar.

Övergripande miljöfrågor

Jag står bakom alla Centerpartiets förslag men yrkar bifall endast till reservation 4.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 maj.)

Herr talman! Den biologiska mångfalden är av fundamental betydelse för människans liv på jorden och för våra samhällens välmående. Sveriges och världens olika naturmiljöer är en förutsättning för livet och för en hållbar utveckling. Förlusten av arter och ekosystem är ett av de mest akuta miljöproblemen i världen i dag. Det kräver ett ökat internationellt samarbete men också att mer görs lokalt och regionalt av fler här i Sverige.

Den svenska naturen och vildmarken innehåller enastående blandningar av djur, växter och storslagna landskap, både på land och längs kusterna. Allt hänger också ihop på ett imponerande sätt. Att bevara och i många fall återställa den biologiska mångfalden, globalt och här i Sverige, tillhör tillsammans med klimatfrågan vår tids största utmaningar. För att lyckas krävs åtgärder som utgår från lokala förutsättningar och som involverar fler aktörer.

Herr talman! Sverige har över 5 000 naturreservat och 30 nationalparker, och de allra flesta svenskar har i genomsnitt bara några få kilometer till skyddad natur. Detta är positivt och unikt. Dessvärre är skötseln av många skyddade områden eftersatt, och de uppvisar inte de naturvärden som de är tänkta att uppvisa. Jag och Centerpartiet vill därför öka takten i restaureringen och återställandet av skyddad natur så att kommande generationer också får dra fördel av livskraftiga ekosystem. Dessutom vill vi se till att upprätthålla artrikedomen i de områden vi redan skyddar.

Tyvärr ser vi att regeringen inte har samma ambition. Årets budget med minskade anslag till befintliga naturområden har fått konsekvenser, och vi har nåtts av larmsignaler från nationalparker och naturreservat som nu inte kan hålla sig till sin skötselplan. Det innebär färre stängslingar och röjningar i reservaten och att planerade åtgärder för till exempel friluftslivet sannolikt behöver skjutas på framtiden.

Det innebär också en minskning av det viktiga arbetet mot invasiva arter. På Gotland, exempelvis, kommer vresros och spärroxbär att få större möjlighet att breda ut sig igen. I Skåne kommer man inte att kunna följa planerna för plantering av ädellövskog och för röjning av värdefulla marker där det finns orkidéer och andra värdefulla arter.

Friluftslivet påverkas också negativt då underhåll av grillplatser och bänkar inte kan fullföljas utan de kanske i stället plockas bort.

Men vi i Centerpartiet vill mer. I vår budget har vi avsatt betydligt mer, och det kan ge ett annat resultat.

Vi behöver lägga in en högre växel för att bekämpa just invasiva främmande arter. De är ett av de stora hoten mot biologisk mångfald i Sverige. Det behövs en bättre styrning och samordning mellan olika delar av myndigheter och kommuner.

Många tänker kanske i första hand på jättebjörnloka eller parkslide, men invasiva arter finns också i djurriket. Vi har tidigare i dag hört om exempelvis mina hemtrakter, Saxtorp. Där finns inte bara en motocrossbana, utan vi har även badsjöar. De har nu invaderats av en av världens mest invasiva arter, nämligen vandrarmusslan, som kan vara förödande för en mängd andra arter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

I Saxtorp finns också ett väldigt fint naturreservat och ett stort friluftsområde, vilket är mycket värdefullt för vår del av Skåne.

Herr talman! För oss är också den enskilda markägaren en central del i att bevara och öka den biologiska mångfalden. Markägaren har den lokalkännedom som är nödvändig och känner sin egen mark bäst. Detta är, tror jag, mer effektivt än statligt tvång.

Frivilliga åtgärder vill vi därför uppmuntra. En markägare som vill anlägga en våtmark eller en damm ska exempelvis enkelt kunna ansöka om och beviljas stöd för det. Någon som odlar alger, musslor eller ostron i havet ska lättare kunna få miljöersättning. När skogsmark tas ur bruk för att skyddas ska skälig ersättning utgå.

Vi vill att politiken för att bevara biologisk mångfald i än högre utsträckning ska bygga på metoder och styrmedel som utgår från frivillighet och bygger på den enskilda markägarens vilja och kunskap. Därför vill vi ha ett nationellt program med lokala åtgärdssamordnare, som bygger på långsiktighet och ett nära samarbete med markägaren.

Centerpartiet vill också se särskilda satsningar på att stärka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. På flera ställen i landet är det konkurrens om mark- och vattenresurser, och det krävs att vi är mer försiktiga med exploateringen om vi ska uppnå en god ekonomisk hushållning. Speciellt i Skåne, som jag kommer från, finns högkvalitativ jordbruksmark som behövs för livsmedelsproduktion, samtidigt som vi behöver fler bostäder och rekreationsområden.

Vi vill också att kopplingen mellan näringslivet och den biologiska mångfalden stärks och blir naturlig, precis som den blivit när det gäller klimatet. Vi ser gärna att företag rapporterar om biologisk mångfald i sin hållbarhetsredovisning och att fler branscher tar fram färdplaner för att stärka artrikedomen. Ett smart och effektivt verktyg är ekologisk kompensation, som gör att biologisk mångfald bevaras och gärna ökar när ny mark tas i anspråk för att låta våra städer växa eller vid bygget av större infrastruktur. Ett nationellt kreditsystem för åtgärder som stärker artrikedomen är en väg framåt.

Herr talman! Förutsättningarna för livet i havet måste också prioriteras. Centerpartiet vill öka takten när det gäller att rusta upp och skydda haven. I Östersjön finns en yta större än hela Danmark som nu har död botten, och ett helt ekosystem är på väg att kollapsa. Det är illa ställt med fiskbestånden i Östersjön och Västerhavet, och akuta åtgärder behövs.

Centerpartiet vill därför ha fler marina reservat. Vi vill växla upp arbetet och skydda totalt 30 procent av våra hav till 2030. För att detta ska åstadkommas vill vi se att fler marina skyddsområden bildas längs de svenska kusterna och inom vårt territoriella vatten.

Ett särskilt prioriterat område för oss är anläggande och restaurering av ålgräsängar i grunda havsvikar och kustnära områden. Dessa ängar är viktiga och produktiva livsmiljöer för många arter av djur och växter och fungerar som uppväxtområden för fisk. Därtill utgör de en viktig blå kolsänka. Dessvärre har deras ekologiska status försämrats under många års tid till följd av föroreningar, hårt fiske och hård exploatering av skyddsvärda områden. Samtidigt har det på senare år inletts ett antal lovande pilotprojekt som uppvisar goda resultat vad gäller just ålgräsängar och lokal marin artrikedom. Detta vill vi se mer av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Avslutningsvis påverkar förlusten av arter och biologisk mångfald människan i grunden. Just nu krävs det större insatser för att vi ska uppnå de svenska miljömålen och vända trenden. En rapport beskriver hur forskare har följt 50 hotade arter i Europa under lång tid och konstaterar att arterna genom skyddsåtgärder och reglerad jakt har återhämtat sig; det gäller både däggdjur och fågelarter.

Klimatförändringarna och en minskande biologisk mångfald är inte två separata problem utan hänger tätt ihop. Ju varmare planeten blir, desto fler arter riskerar att dö ut. Och ju fler livsmiljöer och arter som utrotas, desto mer sårbara blir våra samhällen, samtidigt som vi förlorar viktiga kolsänkor.

Om vi ska ha ett myllrande liv och stor biologisk mångfald också i framtiden behöver vi höja kunskapen. Föroreningarna måste minska, och vi måste gemensamt sköta, restaurera och återskapa natur på frivillig basis.

Herr talman! Jag står bakom alla Centerpartiets reservationer men yrkar bifall endast till reservation 16.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det är inte bara biogas som fungerar som alternativ till diesel, utan det finns även andra drivmedel som kan användas genom den så kallade reduktionsplikten.

Reduktionsplikten är ett tydligt styrmedel för klimatet, och den har många förespråkare. Skogsindustrierna vill ha den kvar, och vissa vill till och med öka nivåerna. Likaså tycker Lantmännen och Naturvårdsverket att den är bra. Detta gör att investeringarna i den gröna omställningen stannar kvar i Sverige.

Jag ställer min fråga även till Kristdemokraternas representant: Vilka andra förslag har Kristdemokraterna för att vi ska sätta fart på den gröna omställningen och nå de svenska klimatmålen till 2030 om vi inte ska använda reduktionsplikten?