Martin Kinnunen (SD) svarade Stina Larsson i en replik om (forts. från § 15) Klimatpolitik (forts. MJU16) i debatten ”Protokoll 2022/23:116 Onsdagen den 31 maj” den 31 maj 2023.
Stina LarssonC· i en replikJag uppfattade kanske inte riktigt frågan från Sverigedemokraternas representant. Det jag kan säga är att för att nå klimatmålen behöver vi minska utsläppen från transporterna och att även om alla nya bilar som säljs är…Herr talman! Precis som många har sagt i dag i talarstolen är klimatomställningen en av vår tids största utmaningar. Kunskapen och medvetenheten om klimatförändringarna har aldrig varit större. Budskapet i FN:s klimatpanels rapport kunde inte vara tydligare, nämligen att klimatet inte kan vänta. Utsläppen måste minska nu.
För mig och Centerpartiet är det självklart att utvecklingen måste vändas och att det är bråttom. De åtgärder som görs under detta årtionde kommer att vara avgörande för om Sverige ska kunna vara med och leda utvecklingen och ta del av de vinster som den gröna omställningen innebär. Tyvärr anser jag att denna regering inte tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar.
Det sorgliga är att en regering som kallar sig borgerlig agerar så tvärtemot vad näringslivet säger. För näringslivet efterfrågar den här omställningen, och näringslivet vet att världen ställer om. Och om inte vi tar kommandot och skapar innovationerna gör någon annan det, och då utarmas den svenska konkurrenskraften.
Jag kan konstatera att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har kommit överens om flera punkter som påverkar klimatet negativt. Man är överens om att ta bort klimatbonusen för elbilar, man är överens om att minska underhållet av våra järnvägar och man är överens om att sänka reduktionsplikten. Det är många förslag som ökar utsläppen. Var finns förslagen för den gröna omställningen? Var finns klimathandlingsplanen? Hur ska regeringen göra för att nå utsläppsmålen till 2030? Hitintills lyser förslagen med sin frånvaro.
Herr talman! Nu krävs politiskt ledarskap. Centerpartiets klimatpolitik kombinerar en effektiv prissättning av utsläpp med stöd till grön teknik som kan bryta fossilberoendet. Vi har flera bra förslag i vår budget. Här är tre av dem.
För det första måste det bli enklare för var och en av oss att satsa på effektivisering och klimatsmarta energiåtgärder. Därför vill vi införa ett utvidgat grönt avdrag för exempelvis solceller eller värmepumpar.
För det andra handlar det om vindkraften. Där behöver mer göras. Det finns investerare som vill satsa, och det finns platser som skulle fungera bra. Tekniken finns, men ändå är det stopp på de flesta ställen. Jag välkomnar att man har sagt ja till havsbaserad vindkraft på västkusten, men jag vill se mer. Här behöver vi se över lagar och processer för att få igång vindkraften.
För det tredje är det frågan om biogasen. Regeringen har slagit undan benen för dem som producerar och för dem som köper biogas. Här måste till åtgärder.
Herr talman! I detta allvarliga läge har vi en regering som bygger på ett regeringsunderlag vars största parti inte står bakom klimatmålen. Det finns företrädare som till och med har förnekat klimatkrisen. Precis som Klimatpolitiska rådet har konstaterat är den politik som regeringen hittills presenterat inte tillräcklig för att nå 2030-målen. I stället för att minska utsläppen kommer hittills aviserade förändringar tvärtom att öka utsläppen. På kort tid har en rad centrala klimatinsatser lagts ned utan att ersättas med något annat.
Det gäller exempelvis utsläppen från våra bilar. När regeringen tog bort miljöbilsbonusen kollapsade elbilsförsäljningen. En bil blir flera tusen kronor dyrare i månaden att leasa. Det hjälper liksom inte att satsa på laddstolpar när elbilarna inte köps. Dessutom behövs så otroligt mycket mer i hela ledet av "bilen, bränslet och beteendet", det vill säga sådant som ett nationellt nätverk av cykelbanor, ett reseavdrag som faktiskt går till människor som inte har tillgång till tunnelbana och spårväg samt en bra utbyggd kollektivtrafik.
Sedan måste jag kommentera reduktionsplikten och sänkningen av inblandningen av biobränsle. Denna sänkning innebär, enligt experterna, för dig som kör på bensin några ören billigare bensin. För dig som kör diesel handlar det kanske om ett fåtal kronor. Men för klimatet innebär det 4 miljoner ton ökade utsläpp varje år. Det är en ökning med 4 miljoner liter fossil diesel dagligen.
Det finns en annan väg, nämligen Centerpartiets förslag Tanka svenskt! Med vårt förslag har alla råd att tanka svenskt grönt biobränsle. Genom vårt förslag kan vi sänka priset med 4 kronor per liter vid pump.
Jag ska försöka förklara. Vi sänker momsen för biobränsle, och det motsvarar ungefär l krona. Vi sänker avgifter och skatter kopplade till reduktionsplikten, och det motsvarar 2 kronor. Vi ökar den svenska produktionen av biodrivmedel, och det motsvarar ungefär l krona. Sammantaget motsvarar det 4 kronor lägre pris, och på så sätt kan vi skona både miljön och de svenska plånböckerna. Dessutom skapar vi jobb i Sverige och minskar vårt beroende av att köpa fossila bränslen från exempelvis Ryssland. Detta förslag säkerställer att biobränslet inte bara blir lösningen för att klara klimatet utan också lösningen för att få ned priset.
Herr talman! Klimatförändringarna känner inga nationsgränser, och effektiva svar på de utmaningar vi står inför behöver därför vara internationella. Det krävs ett starkt globalt klimatarbete, och när andra länder vacklar behöver Sveriges och EU:s röster vara tydliga. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb kan Sverige och EU visa internationellt ledarskap. Eftersom Sveriges utsläpp är små i ett globalt perspektiv är det viktigt att vara pådrivande såväl regionalt som internationellt.
Vi vill att Sverige ska vara en föregångare i EU och att EU ska vara en föregångare i världen genom att anta ambitiösa och modiga utsläppsminskningsmål. Jag är stolt över det klimatpaket som nu i vår har förhandlats fram, särskilt skärpningen av handeln med utsläppsrätter. Men vi vill göra mer i övriga världen och öppna upp handeln med utsläppsrätter för fler länder utanför EU. På så sätt tar vi också ett steg mot ett globalt pris på koldioxid.
Vi vill också att EU i sina handelsavtal med de stora utsläpparna Kina, Indien och USA ska ställa tuffare krav på klimatmål och hållbarhet. Alla utsläpp som vi människor bidrar med ingår i den globala uppvärmningen. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.
Jag vill också lyfta upp frågan om minusutsläpp - eller negativa utsläpp, som de mer korrekt kallas. Det omfattar tekniker som på olika sätt kan fånga in koldioxid från atmosfären. Därmed kan den globala uppvärmningen minska. Exempel på negativa utsläppstekniker är trädplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och metoder där koldioxiden fångas in direkt från luften. Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska anta ett mål för minusutsläpp för att säkerställa att det blir nettonollutsläpp till år 2045.
Herr talman! Klimatomställningen innebär inte bara utmaningar och hinder. Den medför också enorma möjligheter för svenska företag och deras anställda. Näringslivet vill och är redo. Genom export av fossilfria varor och tjänster och av teknologi kan vi även generera stor klimatnytta i andra länder. Teknologin som behövs för att klara klimatomställningen finns redan i dag, och stödet för en omställning är stort bland svenska folket.
För att nå Sveriges och världens klimatmål behöver hela samhället ställa om. Det ska vara lätt att göra rätt. Det handlar om människors möjlighet att pendla till jobbet. Det handlar om att tänka cirkulärt inom alla branscher - när vi bygger nya hus, när vi producerar kläder och textil och när vi ska rena vårt vatten och utvinna fosfor. Det ska vara lönsamt att välja klimatvänliga alternativ. Att vi inför cirkulär ekonomi och använder våra produkter längre är helt avgörande för att vi ska nå klimatmålen.
Sverige förtjänar en klimatpolitik som minskar utsläppen omgående. För att lyckas med klimatomställningen i tid krävs en realistisk plan som bygger på konkreta och kraftfulla åtgärder på alla nivåer. Klimatomställningen är inte en uppoffring utan en möjlighet för Sverige, och klimatförändringarna går att stoppa. Än är det inte för sent.
Herr talman! Tack, Stina Larsson, för anförandet!
När jag försöker sammanfatta Stina Larssons redogörelse av kritiken mot vår budgetproposition och inriktningen på klimatpolitiken, det som har hänt än så länge, identifierar jag i huvudsak två större förändringar.
Den ena är elbonusbilarna, som gör en exit nu. De kostar ändå ganska många miljarder i år eftersom alla beställningar som gjorts tidigare ska betalas ut. Det handlar väl om 7 miljarder i år.
Jag läste Klimatpolitiska rådets rapport. De är lite kantiga i rådet, för finns det någon typ av satsning eller styrmedel som minskar utsläppen är det enligt rådet alltid negativt om det tas bort. Det blir alltid en sådan där röd pil oavsett om utsläppen minskas pyttelite till ofantligt hög kostnad.
När det gäller bonusbilarna har vi en sådan situation. Låt oss säga att vi skulle ha behållit bonusarna hela året i år. Om det kostade 7 miljarder att ta bort dem direkt skulle det ha kostat säg 10 miljarder att behålla dem. Hade det rullat på till 2030 hade vi fått 10 miljarder i kostnad varje år. Det kanske är lågt räknat. Det kanske hade kostat ännu mer.
Enligt Klimatpolitiska rådet bidrar bonus- och malussystemet till att minska utsläppen med 1-2 procent varje år. Låt oss säga att bonusbilarna är hälften av det. Då är det 1 procent - 1 procent till en kostnad på, vad kan det bli, närmare 100 miljarder. Är det en rimlig klimatpolitik? Särskilt nu, när vi ser att priserna på många elbilar har gått ned eftersom utbudet har ökat. Då sänker tillverkarna priserna. Vi ser också att företag fortsätter köpa elbilar utan bonus.
Herr talman! Jag uppfattade kanske inte riktigt frågan från Sverigedemokraternas representant. Det jag kan säga är att för att nå klimatmålen behöver vi minska utsläppen från transporterna och att även om alla nya bilar som säljs är elbilar kommer vi ändå inte att nå målet för 2030.
Jag vet att Sverigedemokraterna inte står bakom det målet, så jag kan förstå att man kan argumentera för att elbilsbonusen är en dålig satsning. Men jag tror att den är helt avgörande för att vi ska komma framåt i denna fråga. Försäljningen har faktiskt minskat, och tillsammans med den sänkta reduktionsplikten gör det att det här målet inte kan uppnås.
I vår budget eller i vårt förslag har vi täckning för de här siffrorna, vad jag kan se. Därför tycker jag absolut att det här är försvarbart, för oavsett var i landet man bor och även om man inte har rejält med pengar på kontot har man då möjlighet att bidra och köpa sig en elbil. Därför tycker vi att elbilsbonusen ska vara kvar.
Herr talman! Frågan var alltså om detta är effektiv eller rimlig klimatpolitik eftersom Klimatpolitiska rådet konstaterar att utsläppen från personbilstrafiken skulle minska med ungefär 1 procent om vi hade haft hela bonus malus-systemet kvar. Det hade kostat så här extremt många miljarder och minskat utsläppen med enbart 1 procent. Är det en rimlig reform? Det är ju det som utvärderingen har visat: 1-2 procent för hela bonus malus-systemet och sannolikt mindre för bonussystemet. Det var min fråga. Är det rimlig politik att lägga så mycket pengar på en så liten utsläppssänkning?
Jag måste säga att det hedrar Centerpartiet och Stina Larsson att man har presenterat ett eget svar vad gäller reduktionsplikten. Det måste jag säga. Min fråga där blir vad detta kostar. Att sänka reduktionsplikten kostar i princip ingenting alls. Det gör att vi kan frigöra pengar till bland annat kommuner och regioner och satsa på välfärden, till exempel. Vi får se vad som kommer i nästa höstbudget. Men ni ska sänka momsen. Ni ska sänka skatten. Ni ska dessutom genomföra utredningsförslaget om olika former av produktionsstöd, som skulle kosta 2 miljarder.
Sedan ska man genomföra en statlig upphandling. Tanken är att det ska bli billigt, men jag antar att de som tillverkar biodrivmedel har rätt att sälja dem på världsmarknaden. De vill väl rimligtvis ha ett marknadsmässigt pris. Hur ska man trolla fram ett lägre pris? Företag har ju rätt att sälja på marknaden.
Det är också vad Lena Ek konstaterar i sin utredning. Hon kan inte garantera att de här bränslena kommer att säljas i Sverige. Men Centerpartiet tycks kunna utlova något som utredaren inte utlovar.
Min fråga är vad det här kostar. Att sänka reduktionsplikten kostar i princip ingenting. Centerpartiets förslag borde väl kosta, mellan tummen och pekfingret, 10 miljarder eller mer.
Herr talman! Svaret på den första frågan är ja; jag tycker att det är effektivt och rimligt. Med det tillsammans med de andra förslagen har vi en möjlighet att nå våra klimatmål.
Kostnaden för reduktionsplikten kan vi inte styra. Vi tror på marknaden i detta fall, precis som i alla andra sammanhang. Men vi ser att enligt de beräkningar vi gjort och det vi kommit fram till är det ett rimligt sätt att nå klimatmålen.
För oss är klimatmålen prioriterade. Vi ser att regeringen och Sverigedemokraterna inte har någon möjlighet att nå klimatmålen. Man satsar till exempel inte på den cirkulära ekonomin. Vi har sett att flera av de förslag som regeringen hittills har presenterat har varit direkt motverkande för att nå målen.
Därför tycker vi i det här fallet att klimatet ska få kosta, för någonstans måste vi se framåt för våra barn och barnbarn. Vi måste göra det här nu. Det kan inte lösas av någon annan någon annanstans någon annan gång. Därför tycker vi att det är rimligt.
Herr talman! Jag lyssnade på ledamoten Stina Larssons anförande. Jag vet ju att Centern har många viktiga delar i sin klimatpolitik såsom företagens viktiga roll, koldioxidinfångning och cirkulär ekonomi. Man är väldigt positiv till elflyg. Det är många delar där vi har samma bild av vad som behöver göras.
Man säger att man vill driva på utvecklingen med laddbara bilar, och man pratar om klimatbonus och laddinfrastruktur. Ledamoten är väldigt positiv till laddbara bilar, och Centerpartiet vill ge fordonsklustret i Sverige bra förutsättningar för klimatomställningen. Men grejen är ju att det de efterfrågar mest är mer el - mer energi och mer effekt - och mer laddinfrastruktur. Där tycker jag att vi har valt två skilda vägar.
Min fråga är varför Centerpartiet under den förra mandatperioden röstade för nedläggningen av kärnkraftverken. Det har skapat denna energikris, vilket har skapat en otrolig osäkerhet i Västsverige - som faktiskt är en av de viktigaste motorerna för välfärden i Sverige och även ett av de områden där man satsar mest på forskning och utveckling. Men nu finns det en otrolig osäkerhet i Västsverige: Kommer man att kunna producera batterier för bilarna på ett fossilfritt sätt och slippa importera batterier från Kina?
Min fråga är alltså varför Centerpartiet under den förra mandatperioden röstade för nedläggningen av kärnkraften.
Herr talman! Precis som ledamoten inledde med att säga har Liberalerna och Centerpartiet många likheter i klimat- och miljöpolitiken. Det jag kan beklaga är att man nu inte visar framfötterna i dessa frågor i regeringen. Man har till och med ministerposten, men jag upplever att Liberalerna är låsta av sitt regeringsunderlag och inte kan driva de frågor man faktiskt pratade om i valrörelsen.
Jag håller med om att vi behöver bättre laddinfrastruktur, men det hjälper ju inte att ha laddstolpar om vi inte har elbilar och elfordon. Vad jag har förstått av dem jag har varit i kontakt med är det inte själva laddningen som är det bekymmersamma, utan det är att det just nu kommer ut för få elbilar på marknaden.
Vad gäller kärnkraften, som jag förstår också var en fråga, var vi med i en energiöverenskommelse. Den som har läst sin historia vet att det inte är riktigt sanningsenligt att någon röstade ned detta. Vi höll oss till den överenskommelse som alliansregeringen tecknade och som handlade om att skapa långsiktiga spelregler på marknaden, vilket är precis vad näringslivet i dag efterfrågar. Det var ingen som på den tiden, med de elpriser som rådde då och efter olyckan i Fukushima, trodde på kärnkraft över huvud taget - inte ens Moderaterna.
Ledamoten ska också veta att det i dag är fullt tillåtet att bygga ny kärnkraft och har varit det under väldigt lång tid. Men tyvärr tar det lång tid, och det blir ofta betydligt dyrare än man tänkt sig. Vi har exemplet Finland på väldigt nära håll.
Det vi vill se är ännu mer vindkraft. Som jag har sagt tidigare är det väldigt bra att man har godkänt det som finns på västkusten, men vi behöver fler havsbaserade vindkraftsparker.
Herr talman! Jag tackar för svaret, som jag egentligen inte tycker pekar på varför man lade ned kärnkraftverken.
Vi i Liberalerna stod utanför energiöverenskommelsen därför att vi redan när den skapades såg att den inte skulle hålla. Vi tittade på fysikens lagar och såg att det inte skulle hålla på sikt, så Liberalerna gick aldrig med i energiöverenskommelsen. Och det har ju visat sig att vi har fått rätt, i alla fall när det gäller att få en majoritet för att driva kärnkraft i Sverige numera. Parti efter parti har följt Liberalernas linje.
Ledamoten säger att det har varit möjligt att bygga kärnkraftverk. Men om det finns ett mål om att all energiproduktion måste vara förnybar efter 2040 är det ju ingen som startar ett kärnkraftverk. Det skulle få läggas ned efter 10-15 år, och det säger sig självt att det inte finns någon ekonomi i det. Men detta ska vi nu ordna till - vi gör om målet från att allt ska vara förnybart efter 2040 till att det ska vara fossilfritt 2040. Då kommer det att finnas intresse av att bygga kärnkraftverk i Sverige.
När det sedan gäller laddbara bilar ser jag inte riktigt hur ledamoten resonerar. Vi måste ju ha energi för att kunna bygga dessa bilar. Som jag förstår det av hur ledamoten resonerar är det alltså bättre att vi importerar batterier från Kina som är gjorda med väldigt dålig fossil energi än att vi skapar produktion här i Sverige.
Herr talman! Vår historia upprepas ofta här i talarstolarna. Det pratas om vad som har sagts tidigare och om vad den ena eller den andra regeringen har sagt. Det jag vill prata om är vad vi ska göra nu och vad vi ska satsa på framåt.
Vi har de kärnkraftverk vi har, och de ska naturligtvis drivas så länge de är igång, funktionella och effektiva. Men vi behöver också mer teknik och mer förnybara energikällor, och Liberalerna är ju inte speciellt på och positivt inställda när det gäller att bifalla detta ute i kommunerna och tillåta att det byggs. Det finns flera exempel där kommunala liberala företrädare faktiskt har röstat nej och där moderatledda kommuner säger tvärt nej till ny vindkraft. Men vi behöver förnybar produktion - speciellt i södra Sverige, som jag kommer ifrån. Vi ser att det saknas en egen produktion där.
Man säger alltså en sak på nationell nivå, men när det väl ska verkställas och bli verklighet ute i kommunerna gör man någonting annat. Någonstans är det ju handlingen som räknas.
Jag tänker att det inte bara är elproduktionen och bilar som är det viktiga för att vi ska nå klimatmålen. Som jag nämnde tidigare handlar detta också om den cirkulära ekonomin, och där ser jag att regeringen måste ta på sig ledartröjan och hitta nationella mål för hur vi ska hantera avfallet. Jag träffade byggbranschen tidigare i dag, och vi pratade om hur man ska hitta sätt att vara mer cirkulär inom byggbranschen. Det gäller även textilbranschen och hanteringen av matsvinnet; det finns hur många grejer som helst att göra inom klimatområdet.
Där har Liberalerna faktiskt möjlighet att ta kommandot. Jag önskar verkligen att det som ledamoten pratar om här kan bli verklighet och att man visar framfötterna i detta, för det finns väldigt stora möjligheter.
