Stina Larsson

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det är inte bara biogas som fungerar som alternativ till diesel, utan det finns även andra drivmedel som kan användas genom den så kallade reduktionsplikten.

Reduktionsplikten är ett tydligt styrmedel för klimatet, och den har många förespråkare. Skogsindustrierna vill ha den kvar, och vissa vill till och med öka nivåerna. Likaså tycker Lantmännen och Naturvårdsverket att den är bra. Detta gör att investeringarna i den gröna omställningen stannar kvar i Sverige.

Jag ställer min fråga även till Kristdemokraternas representant: Vilka andra förslag har Kristdemokraterna för att vi ska sätta fart på den gröna omställningen och nå de svenska klimatmålen till 2030 om vi inte ska använda reduktionsplikten?

Herr talman! Kristdemokraterna säger sig värna landsbygden och de gröna näringarna. En av jordbrukets alla grenar är biogas. Vi har många anläggningar i Sverige som bidrar till den gröna omställningen och minskar koldioxidutsläppen. Men efter en EU-dom om skatter förlorar en gård med en medelstor biogasanläggning ungefär 800 000 kronor per år. I ett slag blev det 5 kronor dyrare vid pumpen. Det enda regeringen gjorde var att skicka ett brev till kommissionen, och där är den normala svarstiden 18 månader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Vad hände med fokuset på sänkta priser vid pump? Vad avser regeringen och Kristdemokraterna att göra för att se till att den inhemska produktionen av biogas på landsbygden säkras?

Herr talman! Ledamoten har helt rätt i att biologisk mångfald och klimatfrågan hänger väldigt starkt samman. Om vi kan få ordning på det ena löser det oftast det andra. De frågor som handlar om våtmarker eller kustnära zoner där havet kan binda koldioxid är oerhört viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Vi röstade för vår egen budget för att vi tyckte att totalen gjorde att det var bättre för Sverige. Vi har väldigt många bra förslag för just biologisk mångfald. I våras gjorde vi ett tillkännagivande som handlade om våtmarkerna, och där fick regeringen backa. Vi har också förslag inom cirkulär ekonomi som gör att vi får en omställning så att det blir bra för både naturen och klimatet.

Jag försäkrar ledamoten att vi kommer att jobba vidare med frågorna väldigt hårt.

Herr talman! Tack, Per Bolund!

Det är precis som ledamoten beskriver här att Centerpartiet och Miljöpartiet i mångt och mycket har lika mål för miljön. Vi tycker att miljö- och klimatpolitiken är oerhört väsentlig och ligger högt på agendan. Sedan ser vägen dit olika ut för våra partier.

När det gäller vindkraften tycker vi att kommunernas självbestämmande är oerhört viktigt. Det har precis presenterats ett delbetänkande från vindkraftsutredningen som jag har följt nära. Där finns en del förslag som jag hoppas kommer framöver och som gör att vi kan få utbyggnad även lokalt med en acceptans från kommunerna.

Naturligtvis står jag bakom de klimatpolitiska målen, och det kommer Centerpartiet att göra även framåt. Många människor vill vara en aktiv part i den gröna omställningen. Då behövs långsiktiga spelregler för politiken, och då är målen viktiga.

Herr talman! Vi kommer att stå kvar vid våra tidigare ståndpunkter. Vi anser att den svenska skogen är väldigt viktig och att egenansvaret och äganderätten för den enskilde skogsägaren ska ha stort inflytande. Det ska inte vara krav uppifrån eller något tvång om hur du ska göra med din skog.

Jag ställer frågan tillbaka till Kristdemokraterna och regeringen. Vi ser ju här krav på att man ska sänka reduktionsplikten, men om vi inte kan bruka den svenska skogen blir det bekymmersamt att ha någon skogsnäring värd namnet över huvud taget. Jag tror att Kjell-Arne Ottosson behöver ta hem det till sin regering och fundera vidare på hur vi ska kunna behålla de gröna näringarna även i skogen.

Herr talman! Tack för frågan! Det är precis som ledamoten Kjell-Arne Ottosson säger: Vi tycker i mångt och mycket lika i skogsfrågorna.

Mig veterligen är vi inte i regering nu utan i opposition, och under den förra mandatperioden hade vi ett avtal med vissa partier. Det är, som Kjell-Arne Ottosson känner till, en förhandling i varje fråga när man ska driva ärenden framåt. Vi står fortfarande bakom att den svenska skogen och den svenska skogsnäringen är väldigt viktiga för Sverige och för vårt välstånd.

Jag ser egentligen inte det problem som Kjell-Arne Ottosson beskriver här, för vi står fast vid det som vi har tyckt tidigare.

Herr talman! När man hör ministern och hennes kollegor i regeringspartierna, tillsammans med Sverigedemokraterna, ställer jag mig samma fråga som Långben gör på julafton: Vem är det som kör egentligen?

Utspelen det senaste halvåret visar på en splittring. Det gäller beslut i EU om kolsänkan, där Sverige plötsligt lade ned sin röst. Man är inte heller överens om reduktionsplikten, om plastpåseskatten eller om vindkraften, och än så länge har vi inte sett något resultat på klimatområdet.

En utredning visar att för hälften av de pengar som regeringen satsade på att sänka bensinskatten med 14 öre hade vi kunnat producera tre gånger så mycket biodrivmedel som vi gör i dag, detta från svenska råvaror. I stället för att tanka fossilt från Putin hade vi kunnat tanka svenskt från skogsrester. Det hade dessutom kunnat skapa tiotusentals arbetstillfällen på svensk landsbygd. Näringslivet och skogsindustrin behöver långsiktiga förutsättningar för att investera i att producera svenskt biodrivmedel.

Sedan gäller det fordonsflottan. När regeringen tog bort miljöbilsbonusen kollapsade elbilsförsäljningen. En bil blev flera tusen kronor dyrare i månaden att leasa. Det hjälper liksom inte att satsa på laddstolpar när elbilarna inte köps.

Det behövs också otroligt mycket mer i hela ledet bilen, bränslet och beteendet - sådant som ett nationellt nätverk av cykelbanor och ett reseavdrag som faktiskt går till människor utan tunnelbanor eller spårväg. Vi behöver även se till att få en bra, utbyggd kollektivtrafik.

När Centerpartiet tar på sig ledartröjan vill vi satsa på förnybara drivmedel från Sverige, och vi ska elektrifiera fordonsflottan snabbare. Då kan vi göra skillnad på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Herr talman! Vi har väldigt lite tid på oss för att nå klimatmålen till 2030 - det är bara sju år kvar dit. Det är klart att vi behöver långsiktighet, långsiktiga investeringar och satsning på ny produktion. Jag förstår att ledamoten syftar på kärnkraft, men det tar väldigt lång tid. Det är ju i dag tillåtet att bygga ny kärnkraft, och det har det varit det senaste decenniet.

För att vi ska få snurr på detta och nå målen de närmaste åren måste vi ha nya investeringar i vindkraft. Problemet är att det tar mycket längre tid och är betydligt dyrare att satsa på andra alternativ.

Jag upprepar därför min fråga. Hur ska vi nå klimatmålet för 2030 när ni stoppar den snabba utbyggnaden av vindkraft?

Herr talman! Vi har hört här att regeringen ser elektrifieringen som en viktig grund för klimatomställningen, och då behövs det mer elproduktion i Sverige. Industrin och näringslivet behöver tillgång till grön el för att inte halka efter. Både energiministern och statsministern säger att det behöver byggas betydligt mer vindkraft.

Trots detta är det regeringspartierna i kommunerna - de som styr, främst moderater och kristdemokrater men också sverigedemokrater - som är de som stoppar mängder av vindkraft runt om i Sverige. Värst är det i södra Sverige, där behovet av ny elproduktion är som störst. Energiforskningen visar att en enda stor havsbaserad vindkraftspark skulle kunna sänka elpriset radikalt, men trots detta fortsätter många kommuner att säga nej. Det är att döma södra Sverige och näringslivet till höga elpriser i decennier framöver.

Här räcker det inte att vara hoppfull, utan här behövs det handling. Min fråga till ledamoten är: Hur ska vi nå klimatmålen för 2030 när Moderaterna själva stoppar utbyggnaden av ny elproduktion?

Fru talman! Regeringen har ju sagt att klimatpolitiken ska vara effektiv och ansvarsfull och att den ska vila på tre ben, varav elektrifieringen är det ena. Då räcker det inte med laddstolpar vid vägarna eller i hamnarna. Vi måste se till att få ut fler elbilar i trafik och ändra avgaserna på de övriga lastbilarna och bilarna, för annars kommer vi inte att nå målen.

Vad är egentligen en effektiv klimatpolitik? Om man inte ser till att fler människor prioriterar elbilar måste utsläppen minska på något annat sätt. Jag känner till två sätt. Antingen blandar man in andra drivmedel i tanken, och då är reduktionsplikten ett viktigt verktyg, eller så får man helt enkelt köra långsammare och sänka hastigheten på motorvägarna till kanske 70 kilometer i timmen eller förbjuda trafik vissa dagar i veckan. Och det tror jag inte att ministern menar.

Jag upprepar: Hur ska vi konkret göra för att uppnå målen för 2030 om vi samtidigt ska ha lägre reduktionsplikt och slopa satsningen på elbilar?

Fru talman! Vi har blivit lovade en klimathandlingsplan som har skjutits fram gång på gång. Det verkar än så länge vara oklart i vilken form regeringen tänker presentera denna plan, om det blir någon proposition över huvud taget i höst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Om Centerpartiet hade fått bestämma hade vi återinfört klimatbonusen för elbilar. Många familjer som vill göra rätt för klimatet kände sig lurade när regeringen över en natt stoppade detta, och nu har de inte längre råd med klimatsmarta alternativ. Den plötsliga avvecklingen har mötts av stark kritik från många håll, och nu riskerar Sverige att öka utsläppen från transporter och missa klimatmålen för 2030.

Min fråga till ministern är därför: Vad avser regeringen att göra för att nå utsläppsmålen för 2030?

Fru talman! Vi befinner oss på tunn is, och den smälter snabbt. Det var vad FN:s generalsekreterare sa i samband med klimatrapporten, och han har rätt. Temperaturen på vår planet stiger, och det går fortare än man trodde från början. Gör vi inget får det ödesdigra konsekvenser som drabbar oss alla. Men klimatförändringarna går att stoppa. Än är det inte för sent.

Tyvärr lyckas inte den svenska regeringen leverera. Utsläppsmålen, som enligt Naturvårdsverket var inom räckhåll för bara ett år sedan, verkar nu mer avlägsna än på mycket länge. För första gången på 20 år bedriver en regering en politik som aktivt motverkar klimatomställningen, enligt Klimatpolitiska rådet.

Det sorgliga är att en regering som kallar sig borgerlig agerar så tvärtemot vad näringslivet säger, för näringslivet efterfrågar omställningen. Näringslivet vet att världen ställer om. Om inte vi tar på ledartröjan och skapar innovationerna gör någon annan det någon annanstans, och då utarmas den svenska konkurrenskraften.

Fru talman! Nu krävs politiskt ledarskap. Centerpartiets klimatpolitik kombinerar en effektiv prissättning av utsläpp med stöd till grön teknik som kan bryta fossilberoendet. Vi har flera bra förslag i vår budget. Här är tre av dem.

Det första gäller att det måste bli enklare för var och en av oss att satsa på klimatsmarta energiåtgärder. Därför vill vi införa ett utvidgat grönt avdrag för exempelvis solceller och värmepumpar.

Det andra gäller vindkraften. Här behövs det en kriskommission. Det finns investerare som vill satsa och platser som skulle fungera bra, och vi har tekniken. Ändå är det stopp. Här behöver vi se över lagar och processer så att vi får igång vindkraften.

Det tredje gäller biogasen. Regeringen har slagit undan benen för dem som producerar och för dem som köper biogas. Här måste till åtgärder.

Jag vill uppmana regeringen och miljö- och klimatministern att agera, för utsläppen måste minska nu. Vi kan inte vänta på att det ska ske någon annan gång eller någon annanstans.

Det är positivt att EU:s klimatpaket har kommit så långt. Det blir som en blåslampa på Sverige och Europa. Men vi behöver göra något här i landet.

Jag och Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för klimatomställningen. Vi har förslagen för ekonomin och för näringslivet, för landsbygden och för säkerheten och såklart för miljön.

Herr talman! Många skolledare och rektorer sliter just nu sitt hår för att få ekonomin att gå ihop. De gör allt för att hitta pengar och för att inte behöva säga upp lärare eller övrig personal.

I Centerpartiets budgetförslag finns ökade satsningar på skolorna. Det handlar framför allt om mer pengar till lärare men även om mer pengar till skolmat och stöd till små skolor. Vi ser att detta är oerhört viktigt för att eleverna ska klara sin skolgång.

Medan lärarna kämpar i klassrummen sitter ministern på sin piedestal och skjuter ifrån sig ansvaret. Det behövs mer pengar till skolan och till kommunerna. Det är staten som bestämmer reglerna för skolan. Det är staten som har lagt kostnaderna för nyanlända elever på kommunerna. Det är också statens politik som påverkar inflationen, men regeringen vill inte ta sitt ansvar.

Min fråga till utbildningsministern är: När och hur tänker ministern agera för att stötta kommunerna och skolorna, så att våra elever klarar sin skolgång i hela landet?

Fru talman! Det framgår med all tydlighet att regeringen inte har någon ambition för att begränsa klimatförändringarna. Vår jordbruks- och skogspolitik har stor betydelse för klimatutsläppen, och jag vänder mig därför till landsbygdsministern. Vi kan ju inte ställa om hela transportsektorn till elektrifiering över en natt. Därför måste det finnas andra alternativ.

Sverige har fantastiska möjligheter att producera förnybara bränslen från jord och skog. De gröna näringarna och svensk industri är beredda till stora satsningar. Men regeringen ger inga svar på de långsiktiga spelreglerna. Vi behöver få svar när det gäller reduktionsplikten.

Därför frågar jag ministern: När kan vi och industrin få besked om långsiktiga spelregler för förnybara drivmedel, och på vilket sätt säkerställer vi att industrin vågar göra dessa investeringar?

Herr talman! Sverige har i dag världens femtonde största ekologiska fotavtryck per person, och vi förbrukar resurser som om vi hade drygt fyra jordklot till förfogande. Det är inte hållbart. Vi måste genomföra ett systemskifte och bryta den linjära ekonomin, annars kommer vi inte att nå klimatmålen oavsett vad vi gör i övrigt.

Med dagens snabba teknikutveckling är ett sådant skifte möjligt. Det skulle vara bra för miljön och samtidigt skapa tiotusentals nya jobb här i Sverige. Näringslivet ligger redan långt fram i sin egen omställning och väntar på att politiken ska ta nödvändiga steg mot att skapa bättre marknadsförutsättningar för svenska företag.

Under förra mandatperioden antogs Sveriges första nationella strategi och handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Den innehöll mer än hundra konkreta förslag för industriomställning, materialförsörjning och teknikutveckling. Den var inte helt perfekt - det hade varit önskvärt med en bredare internationell utblick och en större harmonisering med pågående EU-lagstiftning. Men den tog ett antal första viktiga steg i rätt riktning och visade på ambition och vilja från statligt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Herr talman! Tyvärr verkar denna regering ha lagt den strategin för cirkulär ekonomi längst ned i hyllan, underst i högen. Miljöfrågorna har ju hitintills inte fått så stort utrymme i regeringens förda politik, och absolut inte i Tidöavtalet. Jag har påtalat detta i flera olika sammanhang och för miljö- och klimatministern och frågat vart detta viktiga miljöarbete tagit vägen, speciellt nu när ekonomin är tuffare och företagen behöver långsiktiga marknadsförutsättningar för den cirkulära ekonomins framväxt. Svaret var ganska dystert: Beredning pågår i kansliet.

Men det brådskar ju för regeringen! Måndagens IPCC-rapport visar att klimatkrisen är på riktigt och att vi verkligen måste göra något nu. Vi har blivit lovade en klimathandlingsplan, som har skjutits fram gång på gång. Det verkar än så länge vara oklart i vilken form regeringen tänker presentera denna plan, om det över huvud taget blir en proposition i höst. Och det som görs nu inom miljö och cirkulär ekonomi är otillräckligt. Det behövs helt enkelt mer. I stället ser jag förslag som direkt motverkar den cirkulära ekonomin, till exempel momsen för reparationer som höjs nu den 1 april. Är det ett aprilskämt? Nej, det blir dyrare för konsumenterna att få sin vinterkappa lagad hos en skräddare.

Ett av de viktigare incitamenten för en cirkulär ekonomi är att våra produkter ska ha en lång livslängd. Exakt det är en av de punkter som Delegationen för cirkulär ekonomi precis lämnade över till regeringen nu i början av mars: att vi måste ha god hushållning med produkter och därmed se till att våra produkter har en längre livslängd, helt enkelt att våra prylar måste hålla längre. Det är inte någon som vill ha ett slit-och-släng-samhälle. I stället vill vi kunna laga cykeln eller våra skor, och då är det helt fel signal att det plötsligt ska bli dyrare att göra det.

Herr talman! Centerpartiet har en hel rad förslag på vad som behöver göras för att komma närmare en cirkulär ekonomi. I detta betänkande har vi en mängd reservationer som jag står bakom. Men jag väljer att yrka bifall till reservation 2, eftersom den har en mer övergripande karaktär.

Det behövs ett helhetsgrepp: Vi behöver nationella mål för cirkulär omställning, vi behöver hitta ett sätt att mäta cirkularitet, vi behöver jobba mer internationellt genom exempelvis EU och den gröna given och vi behöver samverka mellan olika myndigheter för att det ska få bättre genomslag. Det räcker inte att göra som regeringen gör nu - luta sig tillbaka och låta Naturvårdsverket ta ansvar. Det behövs ett bredare angreppssätt. Allt detta finns i reservation 2.

Jag vill också poängtera vad vi kan göra för att minska matsvinnet, speciellt nu när livsmedelspriserna skenar. Där ser vi att vi måste skärpa de nationella målen med en halvering till 2030. Vi vill sänka temperaturen från 8 till 4 grader i kylarna i lastbilar och butiker, och vi vill lyfta problemställningen till en högre nivå och prata om ett svinnfritt Sverige, precis som vi brukar parta om ett fossilfritt Sverige. Centerpartiet vill också ta bort datummärkningen helt och hållet på de varor där den inte behövs och utveckla modeller och beräkningar för att se vad vårt matsvinn verkligen kostar i kronor och ören.

Ytterligare en fråga som jag vill lyfta är producentansvaret för mobiltelefoner och småelektronik. Återvinningsgraden för dessa produktgrupper är i dagsläget alldeles för låg eftersom många konsumenter låter telefoner och småelektronik ligga kvar i byrålådorna hemma snarare än att lämna in dem för återbruk eller återvinning. Ett utvecklat producentansvar skulle få långvariga positiva effekter för miljön och kunna drivas framåt av branscherna själva, vilket är betydligt mer effektivt än olika statliga lösningar.

Det finns som sagt sida upp och sida ned med bra förslag för cirkulär ekonomi från Centerpartiet, som jag verkligen uppmanar regeringen att titta vidare på. Kanske finns det något som kan genomföras direkt.

Herr talman! Regeringen säger att de har en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men sanningen är tyvärr den att regeringen inte har någon övertygande plan för hur Sverige ska nå sina klimatmål och än mindre för hur det ska ske med hjälp av en cirkulär omställning. Jag har inte sett den ambitionen ännu. Regeringen säger sig värna om det svenska näringslivet och dess konkurrenskraft men har ännu inte levererat några konkreta besked eller förslag om hur takten i den cirkulära omställningen ska öka.

Cirkulär ekonomi

Om regeringen vägrar befatta sig med vad som har gjorts de senaste åren kan den åtminstone initiera en dialog med relevanta myndigheter och näringslivet redan i dag för att få en inblick i allt positivt som görs av branscherna och hur det kan bidra till att Sverige förhoppningsvis kan nå klimatmålen.

Herr talman! Tänk er en värld där alla varor skapas för att enkelt kunna återvinnas, en värld där det är en självklarhet att återbruka saker så länge det går, en värld där alla dina sopor kan användas i ny produktion, en värld där vi inte längre måste bryta nya naturresurser utan redan har allt vi behöver i ett kretslopp. Det kan låta som en fantasi, men med dagens teknik kan det snart bli verklighet. En cirkulär ekonomi är en av Centerpartiets främsta prioriteringar på miljöområdet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)

Herr talman! Jag instämmer i att det finns mycket vi kan göra genom EU och att där görs ett stort arbete inom cirkulär ekonomi.

Jag håller inte riktigt med om Moderaternas och Liberalernas bedömning att momshöjningen inte får effekt. Jag tror snarare att man prioriterar miljöfrågorna på olika sätt inom regeringen och att miljö- och klimatministern till viss del blir begränsad och försöker föra en politik som resten av regeringen inte ställer sig bakom. Man säger ju en sak men fattar sedan ekonomiska beslut i en helt annan riktning.

Finns det en splittring mellan Tidöpartierna? Har Liberalerna och Moderaterna olika ingångar i detta? Är det kanske så att blir det ingen cirkulär ekonomi så blir det inte det? Eller hur tycker ledamoten att riksdagen ska tolka dessa olika budskap?

Herr talman! Det är intressant att höra hur Liberalerna resonerar när det gäller cirkulär ekonomi, för miljöpolitiken har som sagt hitintills inte fått så stort utrymme i regeringens förda politik och absolut inte i Tidöavtalet.

Jag tänker ställa ungefär samma fråga till Liberalernas ledamot som till Moderaternas. Jag lyssnade till miljö- och klimatministerns tal för ett par veckor sedan med anledning av att Sverige är ordförandeland i EU. Det handlade om cirkulär ekonomi. Ministern poängterade att produkter som vi använder varje dag, till exempel kläder och skor, ska repareras och användas igen.

Men nu höjer ju regeringen - och Liberalerna - momsen på reparationer. Höjningen träder i kraft om bara ett par veckor. Detta går inte ihop. Därför är min fråga till Elin Nilsson och Liberalerna: Varför ska det bli dyrare att lämna in sina skor till skomakaren om vi nu ska sträva efter en cirkulär ekonomi?

Herr talman! Jag ser också fram emot kaffedrickandet. Det är ju känt i detta sammanhang.

Jag lyssnade på miljö- och klimatministerns tal till EU för ett par veckor sedan. Hennes anförande handlade om just cirkulär ekonomi. Hon poängterade att produkter som vi använder varje dag, till exempel kläder och skor, ska repareras och användas igen.

Min följdfråga är då om det finns splittring bland Tidöpartierna här. Är det så att miljö- och klimatministern och Moderaterna har olika ingångar i detta? Är det så som man sagt om klimatfrågan att blir det ingen cirkulär ekonomi så blir det inte det? Eller hur tycker ledamoten att riksdagen ska tolka dessa olika budskap?

Herr talman! Tack för anförandet, Helena Storckenfeldt! Det var intressant att höra hur Moderaterna resonerar kring hållbarhet och cirkulär ekonomi. Miljöpolitiken har ju hittills inte fått så stort utrymme i regeringens förda politik det senaste halvåret och absolut inte i Tidöavtalet.

Det är extra intressant och roligt att ledamoten lyfter fram matsvinnsfrågan. Det är något som vi har drivit under väldigt lång tid.

Ett av de bästa sätten att gynna en cirkulär ekonomi är att använda de produkter vi har i våra hem så länge som möjligt - att reparera, laga, införskaffa reservdelar, vända sig till sin cykelverkstad eller lämna in jackan för byte av blixtlås i stället för att köpa nytt. Men nu höjer Moderaterna och regeringen momsen på reparationer. Höjningen träder i kraft om ett par veckor, den 1 april. Det går inte riktigt ihop. Moderaterna brukar vilja sänka skatter.

Min fråga till Helena Storckenfeldt och Moderaterna är varför det ska bli dyrare att lämna in sina skor till skomakaren när vi nu ska sträva efter en cirkulär ekonomi.