Malin Höglund

Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande kommer Försäkringskassan med en slutredovisning den 2 september. Regeringen sitter som sagt inte på sina händer och väntar in den.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har besökt utskottet och redovisat och gett information. Även SKR och Försäkringskassan var på plats. Jag tycker ändå att vi tar ett ansvar. Vi sitter inte på händerna fram till den 2 september.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

(TREDJE VICE TALMANNEN: Innan ledamoten Dahlqvist lämnar talarstolen vill jag göra honom uppmärksam på att det finns en beslutspunkt i betänkandet, och där finns det en reservation. Man kan inte ha en reservation och sedan yrka på en särskild punkt i den, utan ledamoten måste i så fall återkomma i ett annat inlägg och klargöra hur han avser att hantera frågan.)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet SoU26 Det schabloniserade föräldraavdraget. I betänkandet finns också tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med en liten upplysning. Under hösten, den 12 september till den 5 oktober, hade vi riksdagsledamöter möjlighet att lämna in motioner. Det var under den så kallade allmänna motionstiden då ledamöterna kan lägga förslag som sedan behandlas i utskotten och sedan debatteras. Vid ett sammanträde den 5 december föreslog en ledamot från Centerpartiet att utskottet skulle ta ett initiativ om det schabloniserade föräldraavdraget i LSS. Det var alltså två månader efter den allmänna motionstidens slut.

Fru talman! Den 1 januari 2023 trädde en ny lagändring i kraft som innebär att föräldraansvaret enligt föräldrabalken ska beaktas vid bedömning av ett barns behov av personlig assistans. Det görs genom ett schablonavdrag, ett så kallat föräldraavdrag, från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov enligt LSS.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har granskat 2023 års lagändring. Det finns en viss otydlighet i beskrivningen i lagtexten och i förarbetena när det gäller hur ett schablonavdrag ska göras. Det kan leda till problem vid tillämpningen.

Försäkringskassan har fått i uppdrag att analysera regeländringen om ett schabloniserat föräldraavdrag och tillämpningen av den för att se hur rätten till assistansersättning har påverkats. Detta uppdrag ska redovisas den 2 september i år.

I slutet av februari fick utskottet information från socialtjänstministern om att regeringen tillsammans med SKR och Försäkringskassan följer denna fråga noga.

Fru talman! Syftet med att införa det schabloniserade föräldraavdraget var att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten inom den personliga assistansen. Föräldraavdraget väntades också leda till att barn med stora och varaktiga funktionsnedsättningar skulle få tillgång till personlig assistans i större utsträckning.

Den tidigare regeringen valde, trots invändningar och oro om utfallet från två partier i Tidösamarbetet, att gå vidare med förslaget som nu är lag.

Fru talman! Nuvarande regering har varit mån om att följa utvecklingen av de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2023. Regeringen kommer inte att sitta still fram till att Försäkringskassans slutredovisning kommer den 2 september.

Fru talman! Regeringskansliet analyserar nu föräldraavdraget för att se om utfallet blivit som det var tänkt. Analysen omfattar både den assistans som Försäkringskassan beviljar och den assistans som kommunerna beviljar. Detta analysarbete görs för att förslag ska tas fram om det finns behov och för att säkerställa att lagen följs som det var tänkt. Regeringen kommer att återkomma i frågan.

Fru talman! Personlig assistans är en frihetsreform som vi alla värnar om och vill utveckla. Det är vi ganska överens om. Den ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Alla som har rätt till stöd ska få det. Det är viktigt med långsiktiga och stabila lösningar som medför förutsägbarhet och trygghet för de personer som har beviljats assistans.

Fru talman! Frågan om det schabloniserade föräldraavdraget hör samman med det hela samlade arbete som nu pågår i Regeringskansliet. Det fortsätter med målsättningen att få på plats ett statligt huvudmannaskap och konkreta åtgärder mot den framväxande välfärdsbrottsligheten.

Beslut om personlig assistans ska, precis som jag nämnde tidigare, vara rättssäkra och långsiktigt hållbara. Det duger inte att ha sådana oklarheter som kan ha skapats i och med det förslag som den tidigare regeringen lade fram. Det är bättre att nu få på plats ett system som fungerar i stället för att vi ska driva fram något väldigt snabbt.

Herr talman! Det är nog inte till någon hjälp att vi politiker smutskastar äldreomsorg som inte bedrivs i kommunal regi. Uppföljning är jätteviktigt - det tror jag faktiskt att vi alla här är överens om. Uppföljning är A och O, så att man ser vad som händer och vad som har blivit fel.

Min önskan är en mer noggrann uppföljning av boenden som drivs på entreprenad men även av boenden i kommunal regi. Jag skulle önska att vi hade samma uppföljning av de privata som av de kommunala, för då blir det lättare att följa upp.

Herr ålderspresident! Vi ska kunna lita på svensk äldreomsorg i landets alla 290 kommuner. Vi ska kunna lita på att äldreomsorgen i Dalarnas län, med 15 kommuner, bedrivs på ett bra sätt. I Mora, som ledamoten Eriksson hänvisar till, har vi kommunala boenden, två boenden på entreprenad och ett personalkooperativ; vi har alltså nio olika boenden.

I äldreomsorgen finns det personal på olika nivåer: personal som ger omvårdnad och personal som bäddar sängar, städar, hanterar maten och äter tillsammans med de äldre. Det finns också personal som utövar ledarskap, som är chefer. Ledarskapet är otroligt viktigt för dem som jobbar på golvet. Hela denna mix ska göra att det finns en bra omsorg för den äldre som inte längre kan bo hemma.

Jag var tidigare socialnämndens ordförande, från 2015 till 2022. Det boende som ledamoten Eriksson refererar till var faktiskt ett av de bättre. Det kom till på entreprenad under Socialdemokraternas ledning i socialnämnden.

Äldreomsorgen är en kommunal fråga. Regeringen satsar på ett fortsatt äldreomsorgslyft, vilket är väldigt bra; det behövs verkligen. Vi behöver fler utbildade undersköterskor som ska utföra omvårdnad på våra särskilda boenden för äldre. Denna satsning tror jag kommer att behövas under väldigt många år.

Vi behöver fler som arbetar i välfärdsyrken och fler undersköterskor, inte färre. Men med Socialdemokraternas skrämselpropaganda, som jag ibland möter, tycker jag att äldreomsorgen får en dålig stämpel. Vilka ska då vilja fortsätta jobba där, och vilka ska söka sig till jobb inom äldreomsorgen? Mer utbildning behövs, och vi behöver förstärka yrkesstoltheten - inte svärta ned den.

Det finns många duktiga, engagerade och stolta medarbetare runt om i våra 290 kommuner, oavsett om det rör sig om verksamhet i kommunal regi, på entreprenad eller i personalkooperativ. Jag skulle vilja ta mig tid att tacka alla som jobbar inom äldreomsorgen, oavsett om den bedrivs av privata utförare på entreprenad eller i kommunal regi.

Fru talman! Även min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Under de senaste hundra åren har det hänt mycket inom svensk äldreomsorg. Synen på vad som är äldreomsorg har förändrats, liksom utbildningen hos personalen. Tack och lov har vi ersatt den tidigare långvården med särskilt boende för äldre. Där finns möjlighet till gemenskap, om man så vill, vid och utanför måltiderna.

Vi får allt fler äldre i Sverige som har behov, samtidigt som det saknas personal inom hemtjänsten och på särskilda boenden för äldre. Den satsning som har gjorts på Äldreomsorgslyftet har varit uppskattad hos kommunerna. Vi behöver utbilda fler undersköterskor som tillsammans med sjuksköterskor och vårdbiträden gör ett jättebra arbete.

Frågestund

Den satsning som regeringen nu gör på att förlänga och utveckla Äldreomsorgslyftet är bra. Min fråga till statsrådet Anna Tenje är: Vad betyder Äldreomsorgslyftet för Dalarnas 15 kommuner och för Mora, som är min hemkommun?

Herr talman! Min fråga går till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Välfärdskriminaliteten har brett ut sig och finns nu i hela Sverige, från norr till söder.

Jag har under mitt första år som riksdagsledamot fått lyssna till ett flertal olika berättelser om hur personer som skulle ha fått vård inte har fått det och hur pengar hamnat i kriminellas fickor. Berättelserna har handlat om försörjningsstöd som betalats ut till personer som inte är i behov av det, om personer som fått bygglov efter påtryckningar och om personer med funktionsnedsättningar som blivit beviljade timmar men inte fått den hjälp de behöver.

Pengar har hamnat i fel fickor, helt enkelt, men de som har rätt till stöd ska få det. Hur arbetar regeringen nu med att stävja den välfärdskriminalitet som har brett ut sig i Sverige?

Fru talman! När det gäller kompetensen inom vård och omsorg och äldreomsorgen har man tidigare stirrat sig blind på att man bara ska ha undersköterskor inom omsorgen, men det finns faktiskt fler som kan jobba. Vi har vårdbiträden, som inte behöver ha den utbildning som undersköterskorna har och som kan göra enklare jobb. Vi vet att sjuksköterskor till exempel delegerar mediciner till undersköterskorna. Man behöver alltså inte bara ha undersköterskor, utan det är precis som i förskolan, där alla inte behöver vara förskollärare.

Sedan har kommunerna själva ett ansvar för att locka och se till att ha en bra arbetsmiljö, hyfsade scheman och sådana saker. Detta behöver kommunerna sköta, för det kan inte staten göra.

Man ska, som jag nämnde tidigare, inte tänka att välfärdstekniken ska ersätta det som människor gör, men när hemtjänsten kommer behöver de kanske inte lägga jättemycket tid på att lägga upp mediciner till tant Malin, till exempel, då roboten kan göra det. Om en person inte tar sina mediciner sväljer roboten dem, och så går de tillbaka till systemet. I stället går ett litet larm om att personen inte har tagit medicinen. Det finns alltså många smarta lösningar som frigör mer tid för den personal som kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Frågor från Socialdemokraterna handlar oftast om att mer resurser ska lösa problemen. Jag vet att kommunerna är ganska uppfinningsrika när det gäller att lösa dessa problem. Välfärdstekniken ska inte ersätta den kompetens som behövs, och som jag sa behövs mänsklig värme, omtanke och så vidare. Kommunerna har börjat införa välfärdsteknik, och man jobbar på bra med att rekrytera den kompetens som behövs. Sedan har den tidigare och den nuvarande regeringen tittat på statsbidrag med riktade insatser eller generella statsbidrag, men frågan ligger mycket hos kommunerna, anser jag.

Fru talman! Nu debatterar vi socialutskottets betänkande 3 gällande välfärdsteknik inom äldreomsorgen, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Propositionen innehåller ett tydligt lagstöd för användning av digital teknik inom hemtjänsten och särskilda boenden. Den innehåller också förstärkt integritetsskydd inom socialtjänsten och en rättelse av en hänvisning i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Fru talman! Detta förslag från regeringen innebär ett förtydligande av möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller till dem som bor på särskilt boende för äldre. Insatser i form av välfärdsteknik ska vara av god kvalitet för den äldre. Regeringen föreslår också vissa bestämmelser om dataskyddsåtgärder vid användning av digital teknik med funktioner som innebär exempelvis monitorering eller sensorering samt att den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska samtycka till behandlingen av personuppgifter. Regeringen föreslår även bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll. Slutligen föreslås en rättelse av en felaktig hänvisning i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Fru talman! Välfärdsteknik är här för att stanna. Vi får allt fler äldre i Sverige samtidigt som färre väljer att arbeta inom vård och omsorg. Om fler använder välfärdsteknik kan det bidra till flexibilitet i insatsernas utformning och genomförande och även till ökad livskvalitet. Välfärdstekniken ska inte användas för att det eventuellt finns brist på kompetens, utan den ska gynna den äldre och till viss del också personalen. Välfärdsteknikens tekniska lösningar kan tillgodose den äldre personens behov och samtidigt ge mer tid för personalen. Det ger minskad stress för personalen och en ökad kvalitet för den äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Välfärdsteknik i äldreomsorgen är en viktig och aktuell fråga att diskutera. Det handlar om att använda teknik för att förbättra äldres livskvalitet, självständighet och trygghet. Det finns många olika typer av välfärdsteknik, till exempel sensorer, övervakningssystem, kommunikationsverktyg och medicinrobotar. En av fördelarna med välfärdsteknik är att den kan bidra till att äldre personer kan bo kvar hemma längre, som många vill, i stället för att flytta till ett äldreboende. Tekniken kan vara till hjälp för att övervaka hälsotillstånd, hantera medicinering och ge snabb åtkomst till hjälp och stöd vid behov. Den kan också vara ett verktyg för att förebygga olyckor och minska risken för fall.

Fru talman! Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att tekniken inte ersätter hemtjänstens mänskliga närvaro och omsorg. Det är viktigt att äldre personer fortfarande får den personliga och empatiska vård de behöver och att tekniken används som ett komplement till detta. En annan aspekt att ta hänsyn till är att äldre personer kan vara ovana vid och osäkra på att använda teknik. Det är därför viktigt att tekniken är användarvänlig och att äldre personer får stöd och hjälp för att kunna använda den på ett tryggt och självständigt sätt.

Fru talman! Debatten kring välfärdsteknik i äldreomsorgen handlar också om integritet och etik. Det är viktigt att säkerställa att tekniken används på ett sätt som respekterar äldres rätt till privatliv och självbestämmande.

Som i alla debatter finns det olika åsikter och perspektiv, och det är viktigt att vi utvärderar användningen av välfärdsteknik i äldreomsorgen för att hitta de lösningar som bäst gynnar de äldre och deras välbefinnande.

Sammanfattningsvis ger välfärdstekniken oss en spännande möjlighet att förbättra äldreomsorgen, men det är viktigt att ha en balanserad diskussion som tar hänsyn till både fördelar och utmaningar med teknikanvändningen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Herr talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Det är min praoelev Ottilia Wiklund från Gagnef i Dalarna som har formulerat frågan, och hon sitter här uppe på läktaren och lyssnar i dag.

Äldreomsorgslyftet ska stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid. Statsbidraget ges som ersättning för personalkostnader för personal som studerar.

I dag ser vi att allt fler kommuner under sommaren anställer ungdomar inom vård och omsorg. Flera av dem som anställs färdas mellan vårdtagarna med A-traktor eller motsvarande. Min fråga till statsrådet är om regeringen kan tänka sig att avsätta medel - antingen inom Äldreomsorgslyftet eller på annat sätt - för att hjälpa kommunerna att utbilda dessa sommarjobbare, som gör en stor insats för att stötta upp omsorgen under sommaren.

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 2 gällande ledarhundar. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Ledarhundar är en viktig resurs för personer med synnedsättning. Ledarhundar kan komma att ge ökad livskvalitet och en stark känsla av frihet och självständighet. Känslorna byggs upp tillsammans med hunden, och beroendet av närstående och ledsagare minskar. Hunden tränas noggrant för att kunna navigera och guida sin förare, och den utgör en ovärderlig följeslagare i vardagen.

Herr talman! Fördelarna med att få ha en ledarhund är många. Den kan hjälpa sin förare att undvika hinder, navigera i trafiken och hitta rätt i olika miljöer. Även psykosociala faktorer har stor betydelse för många med ledarhund. Ökad kontakt med omvärlden ger stärkta kontakter och ökad delaktighet i samhället. En ledarhund ger även en känsla av trygghet och förtroende för personen med synnedsättning.

Det är viktigt att betona att ledarhundar inte bara är en teknisk lösning för att hjälpa personer med synnedsättning utan också utvecklar ett starkt band till sina förare. Det är en relation som bygger på förtroende och ömsesidig respekt.

Förutom att vara praktiska hjälpmedel är ledarhundar också fantastiska följeslagare och kompisar. Att ha en ledarhund vid sin sida kan bidra till att minska känslor av isolering och hjälpa till att öka självförtroendet hos personer med synnedsättning.

Herr talman! Regeringens nya förslag innebär att det införs en ny lag för verksamheten med ledarhundar och att myndighetsutövningen förs över från den ideella föreningen Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer.

I propositionen om överföring av verksamhet till en förvaltningsmyndighet bedömer regeringen att det bör vara statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning.

Synskadades Riksförbund, som är en ideell förening, har getts befogenheter att utöva myndighetsutövning om vilka som ska ha tillgång till ledarhundar över medlemmar men även över dem som inte är medlemmar. Det är därför viktigt att myndighetsutövningen förs över till en förvaltningsmyndighet. Det kommer att göra det enklare för regeringen att följa upp och styra verksamheten, och det blir ett mer rättvist system.

Herr talman! Regeringen anser att en person med synnedsättning ska få tillgång till ledarhund om personen är över 18 år, är bosatt i Sverige, har en synnedsättning som innebär avsaknad av ledsyn, har behov av och kan använda ledarhund som förflyttningshjälpmedel och kan ge hunden god omsorg och goda levnadsvillkor. Ledarhunden ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med den som har tilldelats hunden. Den som har tilldelats hunden har också ansvaret för veterinärkostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledarhundar

Under remisstiden har det inkommit att Unga med Synnedsättning motsätter sig 18-årsgränsen. Men den finns i dag då det ställs höga krav på den som får dispositionsrätt till en ledarhund och bör därför vara kvar. Regeringen avser dock att ge Myndigheten för delaktighet i uppdrag att analysera 18-årsgränsen och se över fördelar med och eventuella konsekvenser av en sänkt åldersgräns.

Herr talman! Friheten som hunden ger sin förare är ovärderlig. Det är viktigt att fortsätta arbeta för att förbättra tillgängligheten och inkluderingen för personer med synnedsättning i samhället. Det handlar om att se till att det finns tillräckligt med utbildade ledarhundar tillgängliga, att offentliga platser och transportmedel är anpassade för personer med synnedsättning och att det finns medvetenhet om och respekt för ledarhundar.

Med det nya lagförslaget kommer ett rättvist system att garanteras som gör det enklare för regeringen att följa upp och styra myndigheten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Tillgången till bup ska inte behöva vara ett lotteri och ska inte bero på vilken region du bor i, hur nära ett sjukhus du bor eller hur många personer som tas emot den dagen.

Behöver alla söka sig till bup, eller kan man klara av det via skolhälsovården?

Min fråga är: Hur kan tillgången till bup säkerställas så att de barn och unga som är i behov av vård får vård inom rimlig tid?

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under mina tidigare åtta år som socialnämndens ordförande har jag tillsammans med kollegor omhändertagit ganska många barn. Det är ett svårt arbete med många känslor. Ett barn rycks upp från sin familj, sin förskola eller skola och sina vänner med en intention om en bättre uppväxt på ett annat ställe.

Inga barn ska behöva växa upp i otrygghet. Familjehem är så nära man kan komma en bra uppväxtplacering. Satsning på familjehem görs i många kommuner, däribland min egen kommun Mora i Dalarna. Andra insatser där barn kan placeras är HVB-hem eller Sis.

Det sistnämnda, Sis, har varit i fokus under senare år. Kompetensen bland anställda och säkerheten på flera av hemmen är för låg. Vad gör socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall för att de som arbetar på Sis ska ha rätt kompetens och för att det ska vara en säker miljö för såväl anställda som barn och unga som är placerade där?

Herr talman! Jag har varit socialnämndens ordförande i Mora i Dalarna i åtta år. Jag har mött flera av de här kvinnorna. Socialnämnden hade ansvaret för socialtjänsten och för äldreomsorgen. Jag har träffat flera kvinnor på olika boenden. Flera kvinnor ville ha hemlig identitet, för att sedan röja den några veckor eller månader senare.

Jag håller med om att detta är problematiskt. Vi har nu många olika utredningar på gång, och vi får se vad de leder till. Men jag känner ändå stor förhoppning med den regering och det Tidöavtal vi nu har. Jag har inte gett upp hoppet.

Herr talman! Tack, ledamoten Helena Vilhelmsson, för viktiga frågor!

Det ska inte vara ett postkodlotteri, som vi sa när vi pratade om hjälpmedelsfrågor, vilken kommun man bor i när man ska få hjälp. Det ska vara likvärdigt i landet. Dock ser det inte ut så. Vi har 290 olika kommuner i landet. Vissa är väldigt små, vissa är större och vissa ligger på medianen. Det är kanske dessa som är mer fungerande, när man har ungefär 20 000 invånare och det är lätt att se varandra.

Socialtjänsten har ett stort ansvar i detta med att finnas tillgänglig, kanske inte bara på kontorstid utan även på andra tider. Men det ska också vara evidensbaserat när man väl tar hand om kvinnorna så att vi inte gör på olika sätt. Det ska vara likvärdigt i våra kommuner, tycker i alla fall jag.

Vi har alltså en del att göra här. Vi har också en ny socialtjänstlag som kommer nästa år och innan dess ska ut på remiss. Vi får se vad som kommer med den.

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 18 gällande socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Socialtjänsten har en viktig roll när det gäller att hjälpa och skydda våldsutsatta personer. Det är viktigt att socialtjänsten är tillgänglig och lyhörd för att kunna ge stöd och skydd till dem som behöver det.

I vårt Sverige ska ingen flicka eller pojke känna sig rädd för sina föräldrar, rädd för att gå hem på kvällen när de har varit på träning eller hos en kompis eller rädd för att åka på sommarlov. I vårt Sverige ska inga föräldrar känna sig otrygga i sitt föräldraskap.

Herr talman! I budgetpropositionen för 2023 anger regeringen att föräldrar eller i förekommande fall andra vårdnadshavare har det primära ansvaret för barns uppväxtvillkor. Det står också att det är angeläget att föräldrar får kunskap om barnets rättigheter och stöd i föräldraskapet. Vidare skriver man: Regeringen avser att stärka föräldraskapsstödet och att öka antalet föräldraskapsstödsprogram. Regeringen föreslår en satsning på förstärkt föräldraskapsstöd. Anslaget föreslås öka med totalt 400 miljoner kronor från 2023.

Stöd till föräldrar är en av de bästa insatser en kommun kan göra för sina invånare. Genom trygga föräldrar får vi också trygga barn.

Herr talman! En av socialtjänstens huvuduppgifter är att skydda och stödja utsatta människor, inklusive våldsutsatta. Tidiga insatser är några av de absolut viktigaste insatser vi kan göra för barn och unga.

Det har funnits kritik mot socialtjänsten för att den inte gör tillräckligt för att hjälpa våldsutsatta personer. Det är viktigt att ta denna kritik på allvar och se över hur socialtjänsten kan bli bättre på att hjälpa dem som behöver det. Det handlar inte bara om att ge akut hjälp utan också om att ge stöd och skydd på lång sikt. Det är viktigt att socialtjänsten har tillräckligt med kunskap om olika former av våld och hur man kan hjälpa dem som utsätts för det.

Herr talman! Det är också viktigt att socialtjänsten samarbetar med andra myndigheter och organisationer för att kunna ge den hjälp som behövs. Det handlar om att samarbeta med polisen, sjukvården och olika ideella organisationer för att kunna ge det bästa möjliga stödet till våldsutsatta personer.

Det finns flera utredningar som är på gång, som vi har tagit del av. Det kommer till exempel en ny socialtjänstlag, som flera av er har berört. Utredningen är klar nästa år och ska sedan vidare ut på remiss. Det kommer en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Det finns också en utredning om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.

Herr talman! Nästan varje dag hör vi på radio och tv eller läser i olika medier om nya skjutningar. Justitieminister Gunnar Strömmer sa i en intervju att "det kommer att bli värre innan det blir bättre".

Regeringen ska se över straffskalorna, påföljderna och systemet för straffmätning. Straffen för våldsbrott och sexualbrott - där livstid ska övervägas för de grövsta brotten - och straffen för angrepp mot polisen och annan brottslighet som hotar rättsstatens och samhällets fundament ska skärpas ytterligare i förhållande till andra brottstyper.

Herr talman! Det finns en hel del pågående arbete inom området, som vi har tagit del av.

I Tidöavtalet står det att utredningen ska se över olika möjligheter att förstärka föräldraansvaret och möjliggöra tidiga insatser för barn som begår brott eller är i riskzonen. Det handlar bland annat om att se över möjligheterna till ytterligare stöd för barn.

Satsningen på föräldrastödsprogram byggs ut, och målet är att det ska finnas i alla kommuner i landet. Socialtjänstlagen ändras i syfte att ge socialtjänsten utökade befogenheter att besluta om tidiga och obligatoriska insatser för barnen eller deras vårdnadshavare.

Till sist: När ett barn är placerat måste vi säkra upp för en fungerande skolgång. Detta kunde vi alla ta del av när vi i förra veckan besökte Sis-hemmet Rebecka. En skolgång är så otroligt viktig om livet som ung vuxen ska fungera. Vi fick också ta del av att två flickor hade tagit studenten, vilket var glädjande att höra.

Innan jag avslutar vill jag passa på att tillönska presidiet och herr talmannen en glad midsommar och tacka kansliet och socialutskottet för de två terminer vi har haft tillsammans.