Fru talman! Vi debatterar som sagt att införande av välfärdsteknik ska möjliggöras på ett tydligare sätt genom att lagen förändras.

För dem som lyssnar på debatten bör vi kanske definiera vad vi menar med välfärdsteknik. Välfärdsteknik är digital teknik som framför allt syftar till att behålla eller öka tryggheten, aktiviteten, delaktigheten och självständigheten för personer som har behov av stöd och hjälp på grund av någon form av funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Många av oss känner säkert till den vanligaste tekniken som används i dag, nämligen så kallade trygghetslarm. Man sätter på sig ett armbandsur och har en klocka som man trycker på när man behöver hjälp, till exempel om man har ramlat. Den näst vanligaste är olika passiva larm som känner av om man går in eller ut genom dörren eller ramlar ur sängen. Den tredje vanligaste tekniken i Sverige i dag är digital nattillsyn med en nattkamera som gör att det eventuellt går att undvika besök på natten när personen sover.

Detta är bra och viktigt. Jag anser dock att utgångspunkten för att använda tekniken alltid ska vara människors behov och nytta av tekniken samt rätten till integritet och värdighet. Dessa värdeord ska alltid vara med i besluten.

Fru talman! Betänkandet handlar alltså om regeringens förslag till ändring i socialtjänstlagen, som tydliggör möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i särskilda boendeformer för äldre. Det föreslås också vissa dataskyddsåtgärder samt att en den enskilde eller en anhörig ska samtycka till att personuppgifter används.

Även om det i dag inte är juridiskt felaktigt att använda digital teknik känner sig många kommuner inte riktigt trygga i att det är riktigt och rätt. På så sätt är förslagen i denna proposition väldigt bra för att reda ut de juridiska oklarheterna för framför allt våra kommuner.

Vi socialdemokrater anser att regeringens förslag är bra och nödvändiga, men vi tycker att de är otillräckliga. I vår motion, fru talman, lyfter vi fram att behovet av digitala insatser behöver förtydligas mer. Vi anser att det fortfarande finns många målkonflikter inom kommunerna.

Hur kan välfärdsteknik bidra till äldre personers möjligheter att vara självständiga, till att underlätta kommunikationen mellan boende och anhöriga samt till att öka äldres trygghet och delaktighet? Detta är viktiga frågor som borde få större utrymme. Själva syftet med att nyttja tekniken är att öka äldres trygghet och delaktighet, som jag nämnde tidigare.

Fru talman! Regeringen har i sin proposition valt att begränsa lagstiftningen för digitala insatser, vilket vi ställer oss frågande till. Man har valt att begränsa det hela till hemtjänst och äldreboenden. Hela LSS-området med daglig verksamhet finns kvar, liksom övrig socialtjänstlagstiftning.

Vi har haft en hel del synpunkter på detta. Nu noterar vi dock att regeringen har tagit initiativ till en utredning som ska se över regleringen för användning av välfärdsteknik på ett bredare sätt inom gällande lagstiftning. Vi är glada för att regeringen har lyssnat på kritiken, och vi ser fram emot kompletta förslag.

Något annat som jag reagerar lite på, fru talman, är att man inte har valt att författningsreglera insatser för personer som har nedsatt beslutsförmåga. Flera tunga remissinstanser, som Ivo och SKR, har ansett att det är angeläget att man lagstiftar även på detta område. Här föreslår vi ett tillkännagivande om att regeringen bör göra ett omtag och utreda frågan om insatser för personer med nedsatt förmåga. Vi noterar dock att regeringen även här har lyssnat på kritiken och ska utreda frågan. Vi kommer naturligtvis att följa ärendet när det blir skarpa förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Vi är alla överens om att välfärdsteknik bör användas mer inom vård och omsorg. Precis som regeringen anför i sin proposition står äldreomsorgen inför stora utmaningar, och vår demografiska utveckling visar att vi uppnår allt högre ålder. Det finns siffror på att antalet människor över 80 år kommer att öka med 50 procent framöver, och vi vet att behovet av stöd och service från samhället ökar vid hög ålder. Det finns även stora brister inom kompetensförsörjningen.

Regeringen sätter sin tilltro till att ökad användning av digital teknik kommer att möta en del av utmaningarna. För oss socialdemokrater är dock mer pengar till välfärden fortfarande viktigt för att få högre personalbemanning och mer kompetens. Mindre stressad och mer välutbildad personal leder till bättre användning av ny teknik.

Avslutningsvis är vi socialdemokrater tydliga med vår framtida prioritering: Det ska satsas på välfärden. Vi anser att Sverige blir allt fattigare med den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! Jag tackar Malin Höglund för anförandet och håller med om att vi ska respektera integriteten och att välfärdstekniken ska bidra till frihet och vara till nytta för den som behöver hjälp. Det jag saknar i ledamotens anförande är behovet av mer resurser inom äldreomsorgen. Mer bemanning och bättre kompetens är ofta en resursfråga, och detta kan ofta kopplas till användningen av digital teknik. Vi vet att stressad personal har lättare att göra fel när de hanterar tekniska hjälpmedel såsom digital utrustning. Vi vet också att det finns stora utmaningar inom äldreomsorgen, precis som regeringen redogör för i propositionen.

Hur ser regeringen på resursfrågan kopplat till äldreomsorgen? SKR har tagit fram en tydlig personalprognos som pekar på att det behövs cirka 100 000 fler medarbetare fram till 2031. Jag saknar ett resonemang om det i propositionen och frågar därför regeringsföreträdaren Malin Höglund: Hur ser du på behovet av ekonomiska resurser till äldreomsorgen framöver?

Fru talman! Tack, ledamoten Malin Höglund, för svaret!

Vi vet att äldreomsorgen står inför en tickande bomb. I min tidigare replik redogjorde jag för SKR:s rapport om personalförsörjning, men jag kan också redogöra för en annan rapport som visar att kompetensnivån inom äldreomsorgen har sjunkit betydligt de senaste tio åren och att vi i dag har en allt större personalstat som helt saknar adekvat utbildning.

Man kan koppla detta till dagens tema, välfärdsteknik, som vi i grunden är positiva till. Men det blir svårare att sköta och hantera sådan utrustning. Jag tror, ledamoten Malin Höglund, att det även finns en risk att kommunerna har en övertro på tekniken och tror att de ska kunna ersätta arbetskraft med hjälp av vissa lösningar.

Det är intressant att ledamoten anser att kommunerna klarar sig själva och har egen förmåga. Det är klart att kommunerna är duktiga på att hantera ekonomiska kriser och så vidare, men jag tror inte att kommunstyrelseordförandena i Sverige riktigt håller med ledamoten om situationen just nu, då det är en enormt hög inflation och en hög pensionsskuld som gör att de går på knäna.

Därför vill jag ännu en gång fråga: Anser ledamoten att det inte behövs mer pengar till välfärden framöver, specifikt till äldreomsorgen?

Fru talman! Enligt den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska äldre personer få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Äldreomsorgen ska värna och respektera vars och ens rätt till privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

Därför förundras jag av regeringen, som uppenbarligen gick till val förra året på att skapa nedskärningar inom äldreomsorgen och kompensera för nedskärningarna med hjälp av kameraövervakning, rörelsedetektorer och gps. Det är vad vi kan utläsa av verkligheten. Skapas känslan av självbestämmande, trygghet och omsorg av att mormor och farfar blir övervakade? Eller krävs det en äldreomsorg som följer lagen och har tillräckligt mycket personal för att tillgodose allas behov?

I propositionen föreslår regeringen bland annat en ändring i socialtjänstlagen som ska förtydliga möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller äldreboenden. Exempel på digital teknik är, som jag nyss nämnde, kameraövervakning, rörelsedetektorer och larm med gps-funktion.

Skälen för bedömningen beskrivs vara att det finns utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, mot bakgrund av den demografiska utvecklingen. För att möta dessa utmaningar menar regeringen att det behövs en strukturell förändring av äldreomsorgen som bland annat innebär ökad användning av digital teknik för att effektivisera äldreomsorgen.

Fru talman! Vänsterpartiet håller för en gångs skull med regeringen om problembilden inom äldreomsorgen vad gäller den bristande kompetensförsörjningen, men vi håller inte med om regeringens förslag om välfärdsteknik som akut lösning.

Det är desto viktigare att säkerställa att det finns tillräckligt med personal inom äldreomsorgen. Det har varit akut under lång tid, men i dag är behovet mer skriande än någonsin. För att få en jämlik äldreomsorg behöver kommunerna tillföras tillräckliga statsbidrag, och arbetsvillkoren och arbetsmiljön för äldreomsorgens personal ska förbättras så att kommunsektorn kan lyckas med sin personalförsörjning. Centralt i detta sammanhang är högre löner, heltid som norm, ökad personaltäthet och yrkesutveckling. Det är akut.

Under decennier har den svenska välfärden fått stå tillbaka, och med den nuvarande kostnadskrisen är situationen akut. SKR:s bedömning för 2024 är att kommuner och regioner får ett underskott på totalt 28 miljarder kronor, varav 22 miljarder kronor för regionerna och 6 miljarder kronor för kommunerna. Det behövs alltså minst 28 miljarder för att undvika nedskärningar.

I budgetpropositionen för 2023 valde regeringen att inte kompensera kommunsektorn för de stigande kostnaderna. Detta har resulterat i stora sparbeting runt om i landet. Regeringen riskerar nu att upprepa misstaget från förra året genom att, i alla fall i ett förslag, tillföra en bråkdel av de pengar som saknas för 2024. Regeringen och Sverigedemokraterna skjuter bara till 10 miljarder i generella statsbidrag.

Vänsterpartiet vill satsa 30 miljarder i generella statsbidrag för att inte bara behålla dagens kvalitet utan även höja den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Det är inte på grund av avsaknad av teknisk utrustning eller att personalen inte har kompetens i digital teknik som äldreomsorgen befinner sig i en kris där omsorgspersonal lämnar sin plats eller där våra äldre inte får den omsorg de har rätt till enligt lagen, utan det är på grund av nedskärningar.

Välfärdsteknik ska användas i de fall den gör omsorgen bättre för den enskilde, inte för att kompensera för personalbrist eller personalens bristande kompetens. Personal kan däremot kompletteras med digital teknik om det förbättrar och stärker omsorgen samt om det är något som den enskilde välkomnar.

Den fundamentala skillnaden mellan dessa två principer - kompensera eller komplettera - behöver därför säkerställas och den senare ges företräde. Teknisk utrustning kan absolut användas för att hjälpa befintlig personal, men det måste alltså finnas personal.

Personalen inom äldreomsorgen slutar på grund av nedskärningskrisen, de dåliga arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Det saknas dessutom evidens för att välfärdstekniska lösningar är den bästa insatsen. Att ha tillgång till utbildad närvarande personal finns det däremot evidens för.

Jag vill lyfta fram en särskild grupp som kommer att vara väldigt utsatt för regeringens lagförslag, nämligen äldre med kognitiv svikt, till exempel demens, och nedsatt beslutsförmåga. De har ett stort behov av personliga relationer, vård och omsorg med hög kontinuitet och ett mellanmänskligt bemötande.

Att avgöra när en person helt saknar beslutsförmåga och inte kan ge samtycke är en komplex situation, och det är omöjligt att klargöra vid ett enstaka eller några tillfällen. Detta gäller inte minst de individer vars verklighetsuppfattning är under ständig förändring. För dem måste vården och omsorgen vara extremt anpassningsbar och situationsberoende. Behovet av trygghet genom mänskliga relationer är därför stort.

Teknik kommer inte att vara lösningen på gruppens sjukdomsproblematik. Det skulle till och med kunna leda till en farlig utveckling där välfärdsteknik ersätter mänskliga relationer utifrån ekonomiska incitament och utan individuell behovsprövning.

Enligt detta förslag finns inte heller möjlighet att överpröva och överklaga beslut. Det kan leda till en rättsosäker situation likvärdig det omyndigförklarande som Sverige, tack gode Gud, inte längre tillämpar.

Efter över ett år vid makten är regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar tydliga. De prioriterar skattesänkningar för och bidrag till de rika. Digital teknik och effektiviseringar ska ersätta personal inom välfärden. De säger till kommunerna och regionerna att de ska ta sitt eget ansvar och höja kommunala och regionala skatter eller använda reserverna för att kompensera för detta. Märkliga inflationsdrivande förslag som billigare plastpåsar och sänkt skatt på snus vill de också prioritera.

Detta gör regeringen medan de beskyller den så kallade invandraren för att ha orsakat samhällsproblem som regeringen faktiskt har skapat genom nedskärningar, privatiseringar och politiska bortprioriteringar av samhällets mest marginaliserade.

Fru talman! Vänsterpartiet anser att den svenska äldreomsorgen behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård och omsorg efter behov. De nyliberala dogmerna måste mönstras ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Vänsterpartiet anser vidare att resurserna måste följa de ökande behoven. Det är dags för regeringen att göra sin hemläxa, kavla upp ärmarna och arbeta lika hårt som våra undersköterskor, vårdbiträden, måltidspersonal och lokalvårdare gör varje dag och kväll och som våra äldre som bor på äldreboendena eller får hemtjänst har gjort under hela sin arbetsföra ålder.

Jag yrkar därför bifall till reservation 2 från Vänsterpartiet. Där säger vi att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att ökad användning av välfärdsteknik inte ska användas för att kompensera för brister i bemanning eller personalens kompetens.

Fru talman! I sitt remissvar till utredningen som ligger till grund för det förslag som vi debatterar i dag skriver PRO bland annat:

"Utredningen konstaterar att förslagen syftar till att 'främja användningen av välfärdsteknik vilket kan effektivisera verksamheter genom att antalet arbetstimmar kan minska' (s. 563). PRO:s inställning är att välfärdsteknik ska användas där den gör omsorgen bättre för den enskilde. Om den också frigör personalresurser som istället kan användas till arbetsuppgifter där det krävs att personal är på plats . så är det utmärkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Vi delar däremot inte utredningens bedömning att välfärdstekniken generellt ska vara ett sätt att minska behovet av personal. De satsningar som hittills gjorts på välfärdsteknikens område ger heller egentligen inget stöd för detta. Tillsyn via kamera eller sensorer leder förvisso till att man kan ha något färre anställda på särskilda boenden och hemtjänsten på natten, men personalen måste alltid ha viss beredskap - inte minst för strulande teknik. Tilltron till tekniken får aldrig tas för intäkt för att minska på personaltätheten i äldreomsorgen eller missunna brukaren den sociala kontakt som omsorgen också innebär för många. Användandet av välfärdsteknik ska alltid utgå ifrån den äldres självbestämmande, välbefinnande och integritet.

Att ta hand om äldre är inget enkelt jobb."

PRO:s remissyttrande beskriver mycket av det som vi försökt fånga i vår motion. Välfärdstekniken innebär många möjligheter till förbättring för äldre som är i behov av omsorg, men också för personal, och detta är vi såklart mycket positiva till. Men tekniken får inte användas för att minska på personal där det egentligen inte är möjligt eller att dra ned på sociala kontakter för den som får omsorgen. Teknikanvändandet måste utgå från behoven hos den äldre.

Fru talman! Den digitala utvecklingen kan användas för att förbättra omsorgen, stärka såväl tryggheten som friheten för den enskilde och successivt erbjuda nya smarta lösningar som förbättrar den enskildes situation. Vi vill dock betona vikten av att förbättringar för den enskilda människan måste vara i centrum, precis som PRO lyfter fram i sitt remissyttrande.

Även Ivo motsätter sig att digital teknik används för att kompensera för brister i bemanningen. Med hänsyn tagen till både den snabba utvecklingen på området och vikten av att ha den äldre i centrum borde synpunkter från organisationer som representerar äldre kontinuerligt inhämtas för att säkerställa att tekniken används på ett positivt sätt.

Miljöpartiet anser att om man inför teknik och frigör tid för personalen borde frågor som minskad ensamhet, sociala aktiviteter och rörelseglädje prioriteras - områden som ofta är eftersatta trots socialtjänstlagens värdegrund. Det bör regeringen tydliggöra på lämpligt sätt.

I sammanhanget vill jag också nämna att Miljöpartiet fortfarande hoppas att Sverige får en äldreomsorgslag inom en snar framtid för att ännu mer betona rättighets- och kvalitetsperspektivet för den enskilde. Eftersom det nyligen under en dragning för socialutskottet i förbigående nämndes att regeringen inte avser att gå vidare med förslaget om en äldreomsorgslag har jag ställt en fråga om detta till ansvariga statsrådet Anna Tenje och hoppas på svar så snart som möjligt.

Fru talman! När det gäller välfärdsteknik är det också viktigt att den enskilde har en reell valmöjlighet. Ett exempel kan vara tillsyn nattetid då ett möjligt val för den enskilde kan vara om hen vill ha tillsyn av en person som är närvarande eller av en kamera med en person vid en skärm. För att valmöjligheten ska finnas i praktiken krävs att den äldre känner att det är en reell valmöjlighet. Om personalen verkar ha ont om tid och är stressad kan det vara svårt att hävda att man vill ha tillsyn av en person för den som helst vill det. Det kan vara svårt att stå på sig när man är i beroendeställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

PRO lyfter fram farhågan om att den enskilde kanske upplever en risk att helt bli utan insats om en person skulle motsätta sig det digitala verktyget. Kommunal lyfter i sitt remissvar fram att de inte tycker att frågan om samtycke är tillräckligt utredd och att den enskilde inte kan anses ha ett frivilligt val om det inte finns andra likvärdiga alternativ till digital teknik. Därför vill de ha en reglering av lagen.

Regeringen pekar på socialtjänstlagens grundprinciper vad gäller utförande av biståndsinsatser och resonerar om varför man inte tycker att regleringar behövs. Vi håller inte med utan menar att den oro som lyfts är adekvat och att lagen därför skulle behöva kompletteras på lämpligt sätt för att säkerställa att den risk som tas upp inte blir en realitet.

Självklart kan en del först känna oro men se stora fördelar efter att ha prövat. Det är dock viktigt att den enskildes valmöjlighet att ta emot digital teknik eller en personligt utförd insats måste vara reell. Vi anser att regeringen i högre grad bör möta den oro som lyfts fram och göra ett förtydligande i lagen eller förarbetet på lämpligt sätt.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! "Det är så skönt att få sova hela natten, att slippa bli väckt när nattpatrullen kommer för att titta till en."

Citatet kommer från en person som fick testa nattillsyn med hjälp av kamera. I stället för att hemtjänstpersonalen åkte hem till personen i fråga skedde tillsynen via kamera. Personen och personalen kom överens om när, hur och hur ofta tillsynen skulle ske.

Som årsrik ska man kunna leva livet hela livet, men tyvärr vill inte alltid kroppen och knoppen fungera som man själv vill. Då är det viktigt att man får det stöd man behöver. Hemtjänst och särskilt boende är två insatser som erbjuds. Alla insatser ska bygga på respekt för människors integritet och självbestämmande, och med hjälp av tekniken kan man faktiskt öka såväl integriteten som självbestämmandet.

För det är faktiskt så att hur bra personalen inom hemtjänsten och på det särskilda boendet än är så är det svårt att upprätthålla integriteten helt och hållet när man inte längre klarar sina toalettbesök själv och om man behöver hjälp. Och även om man inte behöver hjälp utan bara någon som väntar utanför dörren om någonting skulle hända påverkar det såklart ens känsla av självständighet.

Med hjälp av tekniken kan man återfå en del av denna självständighet. Kameratekniken har utvecklats så pass mycket att den som väljer att ha en kamera i sin lägenhet på det särskilda boendet kan få den inställd efter just sina önskemål och behov. Till exempel kan den ställas in så att den noterar när du går in på toaletten, och om du inte kommit ut inom ett givet antal minuter kan du ha kommit överens med personalen om att de ska få ett litet pling i mobilen så att de kan komma och titta till dig och se att allting står rätt till. Det innebär ökad självständighet och trygghet för den som är årsrik, och i stället för att vänta utanför toalettdörren kan personalen lägga tid på saker som skapar guldkant, som att sitta ned och samtala, spela ett spel eller ta med någon ut på en promenad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Välfärdstekniken innebär inte bara möjlighet till ökad självständighet och integritet. Det leder också till ökad säkerhet. I går vid lunchtid lade polisen i mitt närområde ut ett meddelande i sociala medier. En kvinna i 80-årsåldern efterlystes. Vid 21-tiden uppdaterades inlägget med att kvinnan var återfunnen. Hon var något frusen men mådde efter omständigheterna bra.

Denna typ av inlägg är tyvärr inte ovanliga. För den med demens som vill ha ett trygghetslarm med gps kan det faktiskt vara skillnaden mellan liv och död om man begett sig ut i kylan och inte hittar hem. Självklart ska det vara frivilligt, men att möjligheten finns är väldigt viktigt.

Även läkemedelsautomater ökar säkerheten inom äldreomsorgen och hjälper stressad personal att säkerställa rätt mängd medicin till rätt person så att fel förebyggs.

Utvecklingen går också väldigt snabbt på det här området. Det finns redan nu forskning och utveckling av teknik som kan fånga upp begynnande tecken på demens. Exempelvis kan man med hjälp av tekniken se om och hur kylskåp och spis används och få hjälp med en påminnelse om man har missat att äta under dagen.

Fru talman! Det är därför bra att regelverket kring välfärdsteknik nu förtydligas i lagstiftningen. Visst kan det vara en del i att möta framtidens bemanningsutmaning, men till lika stor del handlar det om att skapa möjlighet för den som behöver äldreomsorg att styra över det stöd man får och ta del av teknik som gör att man kan förlänga de friska åren och leva livet hela livet. Tekniken löser långt ifrån allt men måste få vara en del av lösningen, som alltid ska vara på den årsrikas egna villkor.

Jag välkomnar också att regelverket utreds för funktionshindersområdet och LSS. I dag har många nytta av exempelvis digitalt stöd för fysisk träning eller aktivering. Dock behöver frågan om hur personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna erbjudas insatser med välfärdsteknik på lika villkor som andra personer belysas rejält. Det är viktigt att man varken fråntas möjligheter eller påtvingas åtgärder.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 november.)