Malin Höglund

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 21 gällande stöd till personer med funktionsnedsättning.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! I regeringsförklaringen som avgavs av statsminister Ulf Kristersson den 18 oktober 2022 lyftes att "personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus."

Fru talman! Funktionshinderspolitiken i Sverige har under de senaste åren varit en viktig fråga och fortsätter att vara det för mig, för Moderaterna och för Tidöpartierna. Det finns mycket som behöver göras för att säkerställa full delaktighet i samhället och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.

En av de största utmaningarna för funktionshinderspolitiken i Sverige är att säkerställa tillgänglighet och tillgängliga kommunikationsmedel inom alla samhällsområden. Det är avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället fullt ut. Vi behöver se till att alla offentliga byggnader, transportmedel och digitala plattformar är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver också öka medvetenheten bland allmänheten om vikten av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Fru talman! En annan viktig fråga är främjandet av rätten till arbete och utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att åstadkomma detta behöver vi se till att arbetsgivare och utbildningsinstitutioner tar hänsyn till personer med funktionsnedsättning och skapar arbetsplatser och utbildningsmiljöer som är tillgängliga för alla.

För en vecka sedan träffade jag Mimmi. Hon jobbar i en klädaffär, där hon prismärker alla kläder. Till en början var butiksinnehavaren skeptisk till att ta emot en person med funktionsnedsättning, men i dag är hon jätteglad att hon gjorde det. Det har möjliggjort för henne att göra andra saker, men hon har också bidragit till att fler kommer i arbete. Mimmi utför ett jobb som butiksinnehavaren annars skulle behöva göra. Vi behöver satsa på en bred och tillgänglig arbetsmarknad där personer med funktionsnedsättning har möjlighet att delta i och bidra till samhället utifrån sin förmåga.

Fru talman! Moderaterna anser att det är viktigt att stärka samarbetet mellan olika aktörer på funktionshindersområdet, inklusive organisationer, myndigheter och näringslivet. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en mer inkluderande och tillgänglig samhällsmiljö för personer som har en funktionsnedsättning.

Fru talman! Moderaterna anser att det är viktigt att personer med funktionsnedsättning har tillgång till hjälpmedel och habilitering för att underlätta vardagen och öka självständigheten. Det ska vara fokus på individens behov för att denne ska klara vardagen allra bäst. I dag är tillgången till hjälpmedel lite som ett postkodlotteri: Var i Sverige du bor spelar roll för möjligheten att få tillgång till ett visst hjälpmedel. Så kan vi faktiskt inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Vi måste få se en ökning av tillgången till hjälpmedel och att forskning om och utveckling av nya tekniska lösningar fortsätter.

För en tid sedan besökte jag Samhall i Dalarna, som har ansvar för att sköta rekonditioneringen av hjälpmedel. Varje hjälpmedel rengörs. Om någon del behöver bytas ut finns det reservdelar. Bland annat sköter de rullatorer, sängar och permobiler. De som arbetar där gör ett jättebra jobb som är mycket viktigt.

I Dalarna finns det bra tillgång till hjälpmedel, men så ser det inte ut i hela landet. Problem kan uppstå om en person som har hjälpmedel vill flytta till en annan del av Sverige. Personen kan i värsta fall få lämna ifrån sig sina hjälpmedel och behöva ansöka om dem på nytt när den har flyttat till det nya länet. Så här kan vi inte heller ha det.

Fru talman! Jag vill avsluta där jag började, nämligen med citatet från regeringsförklaringen den 18 oktober 2022: "Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus." Det är ett sådant Sverige vi ska ha.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

I går debatterade kammaren socialtjänstens arbete, och jag valde att lyfta upp familjehemmens betydelse. Familjehem ger barn och unga som av olika anledningar inte kan bo hos sina biologiska föräldrar en chans till en trygg och kärleksfull uppväxt. Genom att ge barn och ungdomar ett stabilt hem och en familj att tillhöra kan vi hjälpa till att skapa en positiv framtid.

Jag är stolt över att bo i en kommun - Mora - som har satsat mycket på familjehem, men så ser det inte ut i alla kommuner i Sverige. Hur kan socialtjänstministern och regeringen vara behjälpliga i arbetet för att kommunerna ska kunna få fler familjehem?

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 16 gällande socialtjänstens arbete. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverige har en väl utvecklad socialtjänst som är en viktig del av det svenska välfärdssystemet. Det är genom socialtjänsten som vi kan hjälpa dem som har det svårt och behöver vår hjälp som allra mest.

Socialtjänsten har till uppgift att stödja och hjälpa människor i olika livssituationer och är baserad på en lagstiftning som reglerar vad socialtjänsten får och inte får göra. En viktig princip inom socialtjänsten är att den ska vara till för alla som behöver hjälp, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet och sexuell läggning.

Herr ålderspresident! Vi kan inte fortsätta att blunda för de problem som finns inom socialtjänsten. En av de största utmaningarna är just kompetensbristen inom socialtjänsten. Det leder till en hög arbetsbelastning för de anställda som är kvar och en sämre kvalitet på de tjänster som erbjuds. För att lösa detta problem måste vi se till att det finns kompetens inom socialtjänsten som kan vara till stöd för kommunens invånare.

Herr ålderspresident! En annan utmaning är att många av dem som behöver hjälp från socialtjänsten faller mellan stolarna. Det beror på stuprör som finns mellan olika myndigheter eller på att socialtjänsten inte har resurser för att ge den hjälp som behövs. Det behövs framgent en samverkan mellan olika myndigheter. Vi måste se till att socialtjänsten fungerar på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Herr ålderspresident! Vi måste se till att socialtjänsten blir mer effektiv och resultatfokuserad. Det är viktigt att de insatser som vi gör faktiskt leder till en förbättring för de personer som behöver hjälp. För att uppnå detta måste vi se över hur socialtjänsten organiseras och hur resurserna används. Rätt saker är viktigare än många - ibland för många - anställda.

Herr ålderspresident! Varje individ har rätt till en trygg och stabil tillvaro, oavsett bakgrund eller livssituation. Familjehemmen är en viktig del i detta. De ger barn och unga som av olika anledningar inte kan bo hos sina biologiska föräldrar en chans till en trygg och kärleksfull uppväxt. Genom att ge ett barn eller en ungdom ett stabilt hem och en familj att tillhöra kan vi hjälpa till att skapa en positiv framtid.

Regeringen tillför nu 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten och avsätter ytterligare 50 miljoner kronor för att stärka subventionen av familjehemsplaceringar under 2023.

Herr ålderspresident! Jag kommer från Mora i Dalarna. Under förra mandatperioden började socialtjänsten att arbeta aktivt med att rekrytera familjehem i högre grad än tidigare. En speciell dag togs fram för detta ändamål: Familjehemsdagen. Familjehem som fanns i kommunen erbjöds att komma till denna dag, som var fylld av föreläsningar. Men också de som var nyfikna på att bli familjehem, jourhem, kontaktfamilj eller kontaktperson fanns med.

Flera saker behöver göras för att vi ska få fler kvalitativa placeringar inom hela den sociala barn- och ungdomsvården. Socialstyrelsen får nu ett förstärkt uppdrag att informera om hur man blir familjehem eller jourhem för att det ska bli en ökning av antalet familjehem i landets 290 kommuner.

Herr ålderspresident! I mitten av april besökte jag ett företag i Falun - ett mycket spännande företag som arbetar med öppenvård för ungdomar och stöd till familjer. Detta är ett komplement till den kommunala öppenvården, och företaget samverkar med Högskolan Dalarna för att se vilken effekt behandlingen ger. De använder sig av motiverande samtal med ungdomarna samtidigt som föräldrarna får göra sin del och får i egen läxa att göra uppgifter digitalt på hemmaplan.

Herr ålderspresident! Sveriges kommuner ska framgent kunna erbjuda medborgarna det stöd och den service de behöver. Därför känns det tryggt att regeringen kommer med en proposition under 2024 med en ny socialtjänstlag. Det kommer att ge kommunerna det lagstöd de behöver för att arbeta mer kunskapsbaserat och förebyggande.

Jag vill rikta ett tack till all socialtjänst i hela Sverige för det arbete ni gör, för det spelar faktiskt roll.

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Herr ålderspresident! Vi debatterar socialutskottets betänkande 10 om genomförande av tillgänglighetsdirektiv, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I och med denna lag genomförs ett EU-direktiv om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Det innebär att vissa produkter och tjänster ska uppfylla vissa krav på tillgänglighet. Kortfattat handlar det om audiovisuella medietjänster, läsplattor och självbetjäningsautomater. De tjänster som omfattas är tjänster som tillhandahålls konsumenter. Lagen syftar till att undanröja hinder på EU:s inre marknad genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning.

Herr ålderspresident! Direktivet innebär att offentliga myndigheter, organisationer och företag som tillhandahåller digitala tjänster och produkter måste säkerställa att dessa är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, såsom syn- eller hörselskador, motoriska funktionshinder och kognitiva funktionsnedsättningar. Det inkluderar webbplatser, mobilapplikationer, e-böcker och programvara.

Direktivet ställer också krav på att offentliga myndigheter ska tillhandahålla tillgängliga dokument och kommunikation för personer med funktionsnedsättning.

Tillgänglighetsdirektivet är också en del av EU:s övergripande mål att främja inkludering och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.

Herr ålderspresident! Tillgänglighetsdirektivet innehåller flera viktiga delar, bland annat en om SOS Alarm. Det är en självklarhet att personer med funktionsnedsättning kan nå SOS Alarm när de är i behov av det.

Regeringen gör bedömningen att kraven i tillgänglighetsdirektivet som ställs på tillgänglighet till nödkommunikation för personer med funktionsnedsättning bör tillgodoses inom ramen för avtalsskrivning mellan staten och SOS Alarm.

SOS Alarm ska kunna ta emot nödkommunikation från personer med funktionsnedsättning via sms till Sveriges nödnummer 112. Det ska även gå att nå SOS Alarm via texttelefoni, och denna tjänst är tillgänglig från fasta texttelefoner.

Herr ålderspresident! Med hjälp av bank-id kan man i dag utföra många tjänster på ett säkert sätt, tjänster som annars skulle kräva att man är fysiskt på plats för att kunna identifiera sig.

Bank-id utgör en identifieringsmetod som banker tillhandahåller sina kunder och som faller inom de tjänster som träffas av direktivet. Det innebär att lagen ställer tillgänglighetskrav på bank-id, men det är fortfarande bankerna som godkänner vilka personer som kan få bank-id.

Alla i samhället ska kunna genomföra sina betalningar. Det gäller även personer som lever i digitalt utanförskap, boende i glesbygd, personer som har bristande kunskaper i svenska språket, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Herr ålderspresident! Enligt SCB har 25 procent av den vuxna svenska befolkningen en eller flera funktionsnedsättningar, till exempel syn- eller hörselbortfall. För denna grupp kan tillgänglighetsdirektivet leda till en ökad frihet och ett minskat digitalt utanförskap.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Vasaloppsveckan är över sedan några veckor tillbaka. Skidåkning engagerar många människor från norr till söder, både unga och gamla. Över 52 000 människor var anmälda till något av loppen som gick.

Skidåkning och annan fysisk aktivitet håller igång människor året om. Fysisk aktivitet är bra för äldre, för deras mående och för att förhindra fallskador.

Näringsrik kost och trivsel vid måltiden är också bra för hälsan och välbefinnandet.

Många äldre bor ensamma. Den enda kontakten de har är kanske med vänner eller familj - eller med hemtjänsten.

Min fråga till statsrådet är vad regeringen gör för äldre för att de ska må bättre och för att förhindra ensamhet.

Fru talman! Det förebyggande arbetet sker i dag i kommunerna. Jag har själv varit med och tagit beslut i vår kommun om att tidigt vara ute och ha de här samtalen med äldre - om jag inte minns fel var det vid 70 års ålder. De samtalen är väldigt bra, för då kan man också ställa frågor om ensamhet och sådant. Äldrecentraler är någonting som har diskuterats, även i mitt län, men på regeringsnivå har vi vad jag kan minnas inte haft den frågan uppe.

Det förebyggande arbetet är otroligt viktigt. Man kan göra det på olika sätt, men det ligger väldigt mycket på kommunerna, tycker jag.

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock för frågan. Det finns en utredning som heter Vilja välja vård och omsorg - En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och som nu bereds inom Regeringskansliet. Det gäller också att hålla sig pigg som äldre. Våra pensionärsorganisationer, som finns runt om i Sverige, spelar en väldigt stor roll för att våra äldre ska få känna sig som en del av ett sammanhang. Det erbjuds olika utflykter och annat. Det gör också att man håller sig friskare och mer alert. Min egen mamma är medlem i en av dem. Fysisk aktivitet är väldigt viktigt för att hålla sig pigg och kry.

Kompetensförsörjningen är, precis som jag sa, en utmaning för alla branscher. Det är lika svårt att få tag i förskollärare och lärare som det är att få tag i undersköterskor och vårdbiträden. Vi har i dag 1,3 miljoner människor som inte kan försörja sig själva och som borde kunna komma in på arbetsplatser.

Fru talman! Jag var själv som sagt socialnämndens ordförande i åtta år. Jag var ute väldigt mycket i verksamheten. Jag hade också kontakt med andra kommuner runt om i Dalarna och i andra län. Initialt var det många som började gå utbildningar, men sedan blev det tyvärr många avhopp. Vad det beror på kanske vi kan få läsa i den utvärdering som kommer i slutet av mars.

Det är viktigt att vi utbildar personal. Vi behöver ha personal inom äldreomsorgen. Vi behöver vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor. Men vi får avvakta och se vad som händer och vad utvärderingen säger.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Mikael Dahlqvist.

Äldreomsorgslyftet blev inte en så bra satsning som det var tänkt. Jag var väldigt positiv till en början när det infördes. Men sedan såg vi att det var många som hoppade av. I och med att man var borta från arbetsplatsen för studier och vikarier togs in blev det inte riktigt så bra som det var tänkt. Initialt var det många som började, men det var sedan väldigt många som slutade.

Nu kommer det en utvärdering av Äldreomsorgslyftet, och man får väl ta den i beaktande och se vad som står där. Jag tror att det behövs någonting annat, någon annan kombination, för vi behöver ha personal, som ledamoten Mikael Dahlqvist också nämnde. Det blir nästan ett glapp i äldreomsorgen. Ledamoten nämnde att 410 000 personer behövs till 2031, och samtidigt är många äldre. Ny teknik och annat kan kanske ta bort en del av behovet av ny personal, men inte hela.

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 22 Äldreomsorg. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre ska kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende. Äldre ska bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas jämställd och jämlik vård och omsorg. En god hälsa ökar möjligheterna till att leva ett aktivt liv och ha inflytande över vardagen.

Fru talman! När man är pigg och rask funderar man kanske inte så mycket på det stöd och den hjälp som man kan behöva när hälsan försämras. Det är viktigt att få ha inflytande över sin vardag och få veta om vad som händer och när det händer. Man vill kunna påverka när hemtjänsten kommer på dagen eller vilka dagar man vill ha hjälp med exempelvis duschning eller handling. Dagens äldre har under hela livet kunnat styra och ställa över sina liv, och det vill de kunna fortsätta att göra. Det är också viktigt att äldre känner sig trygga i hemmet och med den personal som kommer hem till dem.

Fru talman! Vi har de senaste åren sett att hemtjänsten minskat något bland äldre. En förklaring kan vara coronapandemin. Men ett stort antal äldre är också friskare högre upp i åldern.

Fysisk aktivitet är viktigare ju högre upp i åldern vi kommer. Forskning visar att regelbunden balans- och styrketräning minskar risken för fall och fallskador. De flesta fallskador sker i hemmet. Risken för att falla och slå sig illa ökar med åldern. Förutom fysisk aktivitet är det också viktigt att se över hur det ser ut i hemmet. Man kan ta bort mattor eller lägga halkskydd under dem. Goda matvanor och rätt drycker, som ger både energi och näring, kan minska risken att man faller.

Under mina åtta år som socialnämndens ordförande i Mora gjorde jag kontinuerligt besök på boenden men även inom hemtjänsten. Personalen har en stor och betydande roll när de kommer hem till de äldre. De ser till att måltiden är trevlig. Mat med olika färger ser trevligt ut på tallriken och ökar därmed också matlusten.

Fru talman! När man inte längre klarar sig i hemmet ska det finnas tillgång till särskilt boende för äldre eller trygghetsboenden för dem som vill. Under pandemin såg vi att ansökningarna till de olika boendeformerna minskade något. Kommunerna ser nu att det börjar gå uppåt igen.

Fru talman! Personalen har blivit hårdvaluta inom många branscher. Samtidigt finns det 1,3 miljoner människor som inte kan försörja sig själva genom att arbeta. Det är inte bara inom vård och omsorg som det behövs personal, utan det behövs inom alla branscher. Det är dessutom en utmaning att behålla personalen inom vård och omsorg, då andra arbeten där man inte behöver jobba på helger, kvällar och nätter kan locka. Majoriteten av den personal som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor även om det har blivit vanligare med män, vilket är bra för att få en jämställd arbetsplats. Personalkontinuiteten måste bli bättre inom äldreomsorgen.

Fru talman! Det är viktigt att personalen har rätt kompetens för att kunna ge en god vård och omsorg till äldre personer. Lika viktigt som det är att ha rätt kompetens i förskola och skola är det att ha rätt kompetens i äldreomsorgen. Regeringen har avsatt 4 miljarder kronor till landets kommuner årligen för att säkerställa god vård och omsorg för äldre personer och öka personalkontinuiteten. Personalkontinuiteten kan bidra till trygghet och oberoende för den äldre.

Fru talman! I dag talar vi mycket om AI och digitalisering, inte minst inom vård och omsorg. Tekniken har gett oss nya möjligheter som är till gagn för alla. För dem som känner sig otrygga eller har lätt att bli störda nattetid av hemtjänsten finns det möjlighet med nattkamera, något som har varit väldigt bra.

Sverige ska vara ett land där vi människor känner oss trygga. Att vara självständiga och kunna fortsätta bo kvar hemma i sitt eget hem är vad de flesta vill. Trygga äldre mår bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Jag vill börja med att gratulera till uppdraget. Det är jätteroligt.

Jag har under åtta år varit socialnämndens ordförande i Mora och följt hur socialtjänsten arbetar med nära och tidiga insatser. I en liten kommun känner oftast alla varandra. Det kanske också gör det lättare.

Vad gör regeringen inom socialtjänstområdet för att stärka det brottsförebyggande arbetet?

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed, som jag vill passa på att gratulera till det nya uppdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Alla människor mår bra av att röra på sig, åka skidor, springa, orientera, spela fotboll eller annat. I Sverige är det många barn som idrottar, men vid tio års ålder peakar det för att sedan bara gå nedåt. Vad avser socialminister Jakob Forssmed och den nya regeringen att vidta för åtgärder för att få människor att idrotta livet ut?

Herr talman! Jag tänker prata om restaurangnäringen, som är en del av besöksnäringen.

För ganska precis två år sedan var jag här i riksdagen och vikarierade för Carl-Oskar Bohlin. Jag gjorde tillsammans med Ann-Britt Åsebol en resa runt om i Dalarnas 15 kommuner. Vi reste runt för att höra efter hur de hade klarat pandemin.

Restaurangnäringen är en viktig del av besöksnäringen, inte bara för Dalarna utan för hela Sverige. I Dalarna finns bland annat Sälen och Idrefjäll som två viktiga noder för länet. Under vår Dalaresa berättade restaurangägare för oss om gäster som uteblivit då antalet gäster man kunde ta emot minimerades under den värsta tiden av pandemin. Tack och lov var flera restaurangägare innovativa och körde ut den mat som gästerna beställt till stugorna de bodde i, vilket gjorde att flera klarade sig väldigt bra ändå.

Herr talman! I många långa samtal med restaurangägare kom man ofta fram till samma sak: Varför ska det vara så krångligt att servera alkohol? Varför måste det finnas ett varierat utbud av maträtter, både för- och efterrätter, som kanske ingen efterfrågar?

Jag pratade i förra veckan med en av de lokala pizzeriaägarna i Mora; han heter Halim. För att han ska få sälja öl och vin på sin pizzeria behöver han ha förrätter och efterrätter. Det är väldigt jobbigt för honom, för en stor del av detta slängs. Så kan vi inte ha det, herr talman.

Min syster Anna och hennes familj driver flera restauranger på Idrefjäll. Under pandemin var de påhittiga och körde ut maten till stugorna då antalet gäster som fick besöka restaurangerna minimerades. Med den alkohollag vi har var det inte möjligt att beställa en flaska vin till den mat man fick till stugan.

Sverige behöver ha en alkohollag som är i takt med tiden och som inte leder till att restauranger tvingas slänga mat som inte kan serveras.