Malin Höglund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Den här frågan har jag skrivit tillsammans med min praoelev för den här veckan. Han heter Alvin Hindén Steffansson och är från Vansbro i Dalarna.

Antalet anställda i Region Dalarna har ökat med 400 personer om man jämför 2019 med 2024. Det är jättebra. Men hälften av de nyanställda är administrativ personal. Det är alltså inte primärt läkare eller sjuksköterskor som har anställts.

Åren 2018-2022 styrde Moderaterna tillsammans med flera andra borgerliga partier. Efter valet 2022 styr Socialdemokraterna med samarbetspartier i Region Dalarna.

Hur tänker statsrådet Acko Ankarberg Johansson kring att regionerna anställer administrativ personal före läkare och sjuksköterskor?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Lantz för frågan. Det kommer en ny socialtjänstlag. Det vet vi alla om. Den kommer att komma nu sent på våren före sommaren. Det är inga konstigheter alls med det.

Det som var fallet med den socialtjänstlag som den tidigare regeringen började plocka fram var att den inte på något sätt fick vara kostnadsdrivande. Den nya regeringen såg vad som behövde göras och gjorde ett omtag. Bland personalen inom socialtjänsten har det länge efterfrågats en förändring som är mer modern och mer i takt med tiden.

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 17 gällande socialtjänstens arbete. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Sverige har en väl utvecklad socialtjänst, som är en viktig del av det svenska välfärdssystemet. Det är genom socialtjänsten som vi kan hjälpa dem som har det svårt och behöver vår hjälp som mest. Socialtjänsten har till uppgift att stödja och hjälpa människor i olika livssituationer och är baserad på en lagstiftning som reglerar vad socialtjänsten får och inte får göra.

En viktig princip inom socialtjänsten är att den ska vara till för alla som behöver hjälp, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Jag är därför glad att vi snart har en ny socialtjänstlag på bordet som kommer att fungera mer förebyggande och innebära tidigare insatser.

Fru talman! Vi kan inte fortsätta att blunda för de problem som finns inom socialtjänsten. En av de största utmaningarna är kompetensbristen som finns över hela landet. Den leder till högre arbetsbelastning för de anställda och sämre kvalitet på tjänsterna som erbjuds. För att lösa detta problem måste vi se till att det finns kompetens inom socialtjänsten som kan vara till stöd för kommunens invånare.

Fru talman! En annan utmaning är att många som behöver hjälp från socialtjänsten faller mellan stolarna. Det beror på de stuprör som finns mellan olika myndigheter eller på att socialtjänsten inte har resurser för att ge den hjälp som behövs. Det behövs framgent en samverkan mellan olika myndigheter. Vi måste se till att socialtjänsten fungerar på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Fru talman! Vi måste se till att socialtjänsten blir mer effektiv och resultatfokuserad. Det är viktigt att de insatser som görs faktiskt leder till en förbättring för de personer som behöver hjälp. För att uppnå detta ska vi se över hur socialtjänsten organiseras och hur resurserna används.

Fru talman! Varje individ har rätt till en trygg och stabil tillvaro, oavsett bakgrund och livssituation. Familjehem är en väldigt viktig del i detta. De ger barn och unga som av olika anledningar inte kan bo hos sina biologiska föräldrar en chans till en trygg och kärleksfull uppväxt. Genom att ge ett barn eller en ungdom ett stabilt hem och en familj att tillhöra kan vi hjälpa till att skapa en positiv framtid.

Fru talman! Jag har tidigare i den här talarstolen berättat om hur Mora kommun arbetar med att rekrytera familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. En speciell dag togs fram för ändamålet att rekrytera fler som kan vara del av barns och ungas uppväxt. De familjehem vi hade i kommunen och de som var nyfikna på att bli sådana bjöds in till olika föreläsningar med bland annat personer som levt i familjehem under sin uppväxt eller som var familjehem.

Socialsekreterare är ute på olika arenor för att prata om hur man blir familjehem, jourfamilj eller kontaktfamilj. Flera saker behöver göras för att vi ska få fler högkvalitativa placeringar inom hela den sociala barn- och ungdomsvården. Tidigare insatser, som familjehem, är en bättre lösning än sena insatser och placering på Sis.

Fru talman! Förra året besökte jag Abila Care i Falun. Det är ett mycket spännande företag som arbetar med öppenvård för ungdomar och stöd till familjer. Det är ett komplement till den kommunala öppenvården. De samverkar nu även med Högskolan Dalarna för att se vilken effekt behandlingen ger. De använder sig av motiverande samtal med ungdomarna samtidigt som föräldrarna gör sin del genom att följa med i en digital utbildning på hemmaplan.

Fru talman! Sveriges kommuner ska framgent kunna erbjuda medborgarna det stöd och den service de behöver. Därför känns det tryggt att regeringen nu kommer med en ny socialtjänstlag som till karaktären är en ramlag och därmed lämnar större utrymme för helhetssyn på individen. Tidiga insatser och förebyggande arbete kan i bästa fall skjuta upp eller förhindra långvariga placeringar. Det kommer att ge kommunerna det lagstöd de behöver för att arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

(Applåder)

I detta anförande instämde Thomas Ragnarsson (M).

Fru talman! Att den här ambassadören inte har tillsatts på tre månader handlar inte om särskilt lång tid. Det är dock en viktig fråga, och jag hör vad Helena Vilhelmsson säger.

Om Centerpartiet har föreslagit en hotline är det en bra sak, tänker jag också. Men jag säger som jag sa tidigare: Jag inväntar nu den nya socialtjänstlagen, för arbetet med tidiga insatser kommer att se ut på ett annat sätt framgent.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Som ledamöterna konstaterar är ämnet för debatten socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera och inte någonting annat.)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Vilhelmsson för en viktig fråga. Det som framförs av ledamoten är förfärligt. Det ska inte förekomma över huvud taget.

Det som vi pratar om nu är socialtjänstens ansvar för våldsutsatta och vad socialtjänsten kan göra. Det finns nu stora förhoppningar på den nya socialtjänstlagen. Man jobbar förebyggande med tidiga insatser och ser naturligtvis de här sakerna på ett annat sätt än man gjort tidigare. Jag har stora förhoppningar på den nya socialtjänstlagen, som kommer inom kort.

Fru talman! Nu ska vi debattera socialutskottets betänkande 19 om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Ämnet i detta betänkande berör, som så många andra av socialutskottets ämnen. I betänkandet finns 100 yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden. Ämnet berör alltså, och det är viktigt.

Fru talman! Socialtjänsten har en viktig roll när det gäller att hjälpa och skydda våldsutsatta personer. Det är viktigt att socialtjänsten är tillgänglig och lyhörd för att kunna ge stöd till och skydd för dem som behöver det. Socialnämnden ska bedriva uppsökande verksamhet och ha ett förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa.

I vårt Sverige ska ingen flicka eller pojke känna sig rädd för sina föräldrar eller rädd för att gå hem på kvällen när de har varit på träning eller hos en kompis.

Fru talman! En ny socialtjänstlag ska presenteras någon gång under 2024. Arbetet ska påbörjas för en mer långsiktigt hållbar och kunskapsbaserad socialtjänst. Socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande och ge tidiga insatser. Stöd till föräldrar är en av de bästa insatserna en kommun kan göra för sina invånare. Genom trygga föräldrar får vi också trygga barn. I vårt Sverige ska inga föräldrar känna sig otrygga i sitt föräldraskap. Stöd och hjälp finns genom exempelvis föräldrautbildningar innan barnet är fött, när barnet är litet och när det sedan blivit lite äldre. Sådana utbildningar bedrivs hos många kommuner.

Fru talman! En av socialtjänstens huvuduppgifter är att skydda och stödja utsatta människor, inklusive våldsutsatta. Tidiga insatser hör till det absolut viktigaste vi kan göra för barn och unga. Det har tidigare funnits kritik mot socialtjänsten som gått ut på att den inte gör tillräckligt för att hjälpa våldsutsatta personer. Det är viktigt att vi tar kritiken på allvar och ser över hur socialtjänsten kan bli bättre på att hjälpa dem som behöver det nu och framöver. Det handlar inte bara om att ge akut hjälp utan också om att ge stöd och skydd på lång sikt. Det är viktigt att socialtjänsten har tillräckligt med kunskaper om olika former av våld och hur man kan hjälpa dem som utsätts för det.

Fru talman! Den nationella strategin gäller och är styrande för regeringens arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen arbetar med ett åtgärdsprogram som ska gälla för 2024-2026. Regeringen utökar stödet till kommuner och regioner i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelserna får totalt 46 miljoner kronor att fördela under 2024 för att stärka samarbetet och utveckla arbetet mellan myndigheter, kommuner och regioner samt civilsamhället.

Fru talman! Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur ett inrapporterings- och uppföljningssystem för ärenden om barn och vuxna som blivit bortförda kan utformas. Kommuner ska kunna vidta rätt åtgärder för att förebygga att barn och unga förs utanför Sverige.

Fru talman! I betänkandet redovisas en hel del arbete som görs från regeringens sida. Ett mer samordnat stöd till våldsutsatta behövs. I regleringsbrevet till Socialstyrelsen för 2024 finns ett uppdrag från regeringen att undersöka om och hur våldsutsatta erbjuds kontaktperson. Myndigheten ska också föreslå vilka åtgärder som kan vidtas för att våldsutsatta ska få tillgång till samordnat stöd. Barn och personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ska Socialstyrelsen särskilt uppmärksamma. Utredningen kommer att delredovisas under våren nästa år, 2025, och ska slutredovisas i april 2027.

Fru talman! Nu är det snart sommarlov, en tid som de flesta barn och vuxna ser fram emot. Tidigare år har ett flertal barn och unga gått på sommarlov och sedan inte kommit tillbaka till skolan när sommarlovet tagit slut. Det sätter vi stopp för nu. Från den 1 juni i år, 2024, finns möjlighet att besluta om utreseförbud om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands. Det kan röra sig om fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön.

Ingen flicka ska utsättas för könsstympning. Ingen flicka eller pojke ska behöva åka på uppfostringsresor. Ingen flicka eller pojke ska utsättas för omvändelseförsök för att den har en annan sexuell läggning.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket till ledamoten Bergenblock för frågan!

Svaret jag ger är att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Det känns tråkigt att behöva säga det, men svaret när det gäller en rad olika saker som vi kunnat ta del av i det här betänkandet är att det pågår en rad olika arbeten inom Regeringskansliet. Vissa tar naturligtvis längre tid att komma fram till.

Jag tycker också att det här är viktigt. Ledsagningen är en väldigt viktig fråga; det är den. Det är viktigt att människor kommer ut i arbete, kommer ut i aktiviteter och så vidare. Men det korta svaret som jag också nämnde tidigare är att det pågår arbeten. Därför ställer vi oss inte bakom tillkännagivandet.

Herr talman! Tack till ledamoten Sundin för frågan!

Huvudmannaskapsutredningen är väldigt viktig. Det tycker jag med. Jag tycker att man ska samla assistansen. Ledamoten lyfter upp att det är ett pågående arbete, och det är precis det som är mitt svar: Det är ett pågående arbete i Regeringskansliet. Betänkandet har remissbehandlats, och det bereds inom Regeringskansliet.

Frågan är viktig för att det ska bli en lika bedömning av assistansen över Sverige. Därför behöver vi ha ett statligt huvudmannaskap. Det bereds som sagt inom Regeringskansliet.

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 13, Stöd till personer med funktionsnedsättning. Ämnet engagerar många, och det finns cirka 90 yrkanden från allmänna motionstiden. Jag yrkar bifall till reservationerna 9 och 10, och i övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Herr talman! Det här är ett brett område där motionsyrkanden bland annat handlar om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.

Herr talman! I regeringsförklaringen den 18 oktober 2022 anförde statsminister Ulf Kristersson följande:

"Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus."

Herr talman! Funktionshinderspolitiken i Sverige har under de senaste åren varit en viktig fråga, och den fortsätter att vara det för oss moderater. Det finns mer som behöver göras för att säkerställa full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning i samhället. En av de största utmaningarna för funktionshinderspolitiken i Sverige är att säkerställa tillgänglighet och tillgängliga kommunikationsmedel inom samhällsområdena. Det är avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället. Vi behöver se till att alla offentliga byggnader, transportmedel och digitala plattformar är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver också öka medvetenheten bland allmänheten om vikten av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Herr talman! En annan viktig fråga är att främja rätten till arbete och utbildning för personer med en funktionsnedsättning. För att åstadkomma det behöver vi se till att arbetsgivare och utbildningsinstitutioner tar hänsyn till personer med en funktionsnedsättning och skapar arbetsplatser och utbildningsmiljöer som är tillgängliga för alla.

Vid den här tiden på året för ett år sedan träffade jag Mimi. Hon arbetade i en klädaffär och prismärkte kläder. Mimi har en funktionsnedsättning. Till en början var butiksinnehavaren rätt skeptisk: Hur ska det här gå, och hur ska vi kommunicera med varandra? Men i dag är hon glad att hon tog emot Mimi eftersom Mimi gör ett arbete som hon slipper göra, och Mimi är inkluderad i en gemenskap med arbetskamrater.

Vi behöver satsa på en bred och tillgänglig arbetsmarknad där personer med funktionsnedsättning har möjlighet att delta och bidra till samhället utifrån sin förmåga.

Herr talman! Under maj månad har jag tagit emot praktikanter från Organisationen Jag. Det har varit en eller två varje vecka. Vi har haft samtal om daglig verksamhet, boende, tillgänglighet och att få utföra ett arbete. Det har varit mycket lärorikt, och det är något jag tänker fortsätta med till hösten. På så sätt kan jag skapa mig en bättre bild och bli en bättre politiker så att jag kan fatta rätt beslut framöver.

Moderaterna anser att det är viktigt att stärka samarbetet mellan olika aktörer på funktionshindersområdet, inklusive organisationer, myndigheter och näringsliv. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en mer inkluderande och tillgänglig samhällsmiljö för personer med funktionsnedsättning.

Herr talman! Moderaterna anser att det är viktigt att personer med funktionsnedsättning har tillgång till hjälpmedel och habilitering för att underlätta vardagen och öka självständigheten. Det ska vara fokus på individens behov för att klara vardagen bäst. I dag är tillgången till hjälpmedel lite grann som ett postkodlotteri. Det spelar alltså roll var någonstans du bor i Sverige för vilken tillgång till hjälpmedel du får.

Herr talman! Vi behöver se en ökning av tillgången till hjälpmedel, och forskningen och utvecklingen av nya tekniska lösningar måste fortsätta. Förra året besökte jag Samhall i Dalarna, som har ett ansvar att sköta rekonditioneringen av hjälpmedel. Varje hjälpmedel rengörs, och behöver någon del bytas ut finns reservdelar. Bland annat sköter de rullatorer, sängar och permobiler.

I Dalarna har vi det bra med hjälpmedel, men så ser det faktiskt inte ut i resten av landet. Problem kan uppstå när en person som har hjälpmedel vill flytta till en annan del av Sverige. Personen kan i värsta fall få lämna ifrån sig sina hjälpmedel och behöva ansöka om nya dit personen flyttar. Du kan alltså behöva ställa dina saker vid länsgränsen, och så kan vi inte ha det.

Herr talman! Jag vill avsluta där jag började med citat från regeringsförklaringen den 18 oktober 2022:

"Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus."

Det är ett sådant Sverige vi ska ha.

Herr talman! Återigen: Äldreomsorgslyftet är ju det som stärker för att personalen ska få mer kläder på sig, så att säga, och klara sitt uppdrag bättre.

Att ha utbildade undersköterskor är som att man har utbildad personal i förskolan. Vi skulle ju inte prata om skolan, men det är samma sak där. Det ska vara utbildad personal. Antingen är man undersköterska, eller också är man vårdbiträde. Det måste vara skillnad på det, för vi måste höja statusen på jobbet.

Ledarskapet är otroligt viktigt. Det hörde jag även i Älvdalen i fredags. Det är otroligt viktigt att ledarskapet höjer sina anställda, för de gör faktiskt ett fantastiskt jobb. Det är A och O. Ledarskapet är A och O, inte bara inom det här området.

Kommunerna måste också göra sina egna effektiviseringar. Vad är det som är viktigt att ha? Vad är det vi kan plocka bort? De här 100 000 personerna som har kommit till som extra de senaste sex åren inom kommuner och regioner, behövs de? Kan vi ta bort dem eller utbilda dem till undersköterskor eller något annat jobb inom välfärden i stället? Kommunerna har också ett jobb att göra i det här, absolut.

Herr talman! Först och främst tror jag att personalen måste börja tala gott om sitt eget arbete.

Jag var till Älvdalen i fredags och besökte en undersköterska och hennes man. De ville till förskräckelse visa hur många som hade sökt till vård- och omsorgsprogrammet i tre kommuner - Mora, Orsa och Älvdalen. Det var 19 som hade sökt och 12 som blivit antagna. Det täcker inte ens behovet i Älvdalens kommun.

Flera av kommunerna runt om i Sverige tar inte heller emot praktikanter från vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, för de anser sig inte ha tid.

Jag tror att de anställda måste göra lite av jobbet själva, tala gott om sitt yrke och inte nedvärdera det, för de gör ett fantastiskt bra arbete. Det är ett otroligt viktigt arbete de gör.

Kommunerna måste också vara beredda att ta emot praktikanter.

Det anställs väldigt många personer i kommuner och regioner till sådant som jag tycker kanske inte behövs. Under de senaste sex åren, tror jag att det är, har det anställts 100 000 personer inom kommuner och regioner till sådant som inte riktigt hör till välfärdsyrkena. Det kan vara kommunikatörer eller andra. Jag säger inte att de inte behövs. De behövs också. Men det måste anställas fler personer som arbetar i välfärdens kärna. Det tror jag mycket mer på.

Äldreomsorgslyftet är ett sätt att stärka kompetensen, och det förlängs nu till 2026 med 1,7 miljarder kronor.

Herr talman! Jag får återigen säga att det ju är kommunerna själva som bestämmer hur de vill ha det. Det är väldigt olika hur kommunerna styrs runt om i Sverige. Alla styrs inte på samma sätt. Det finns många olika koalitioner. Så länge det inte är något parti som har 51 procent kan man kanske inte driva alla sina frågor. Det gäller även i min kommun. Där samarbetar vi i Moderaterna med Centerpartiet och Kristdemokraterna. Vi har inte 51 procent och kan därmed inte heller bestämma.

Men detta är en kommunal fråga - det tycker jag absolut. Jag tycker att man ska uppmuntra kommunerna att se till att det finns flera olika sorters boenden. Det ska finnas kommunala boenden för dem som vill bo så, men man ska också uppmuntra andra aktörer att se till att det finns privata boenden och att det finns kooperativ för dem som vill bo på det sättet, till exempel lite mindre.

LOV inom hemtjänsten är en sak som till och med min kommun har tagit beslut om, men vi har ingen aktör. Vi har tagit beslut om det, men vi får ingen aktör. Det tror jag inte att vi är ensamma om. Vi är en ganska liten kommun. De flesta av Sveriges kommuner är inte jättestora utan ligger kanske runt 16 000 invånare. Då kan det vara svårt att få aktörer att komma dit.

Det här är alltså ingen jätteenkel sak, men vi kan enas om att vi tycker rätt lika. Vi vill att det ska finnas valfrihet för de äldre så att de kan få fortsätta välja.

Herr talman! Som Christofer Bergenblock vet utförs äldreomsorgen i kommunerna. Det är kommunerna som bestämmer. Det är kommunernas politiker som bestämmer hur det ska se ut, vad man ska ha för olika boenden och om de bara ska finnas i kommunal regi eller om man är öppen för boenden i privat regi, som till exempel i Mora där jag kommer ifrån. Vi har även ett kooperativ. Det var därför jag ville nämna det. Det finns faktiskt olika varianter. Kommunens politiker bestämmer hur det ska se ut i kommunen, helt enkelt.

Jag är en stark förespråkare för valfrihet. Som jag nämnde väljer man ju förskola och skola till sina barn, men så fort man blir äldre förväntas kommunen lösa det där - trots att man som äldre också vill välja! Nio av tio vill själva välja hur de ska bo. Kommunen ska kunna tillmötesgå önskemålen och se till att det finns boenden, kanske såväl kommunala som kooperativa och privata. De ska se till att det finns en variation, men dit har vi inte riktigt kommit än, utan det ser väldigt olika ut i landets 290 kommuner.

Herr talman! I dag debatterar vi betänkande SoU20 Äldreomsorg. I betänkandet finns ungefär 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Äldreomsorg engagerar människor. Det ser vi inte minst här i dag. Vi har alla vår egen bild av hur vi vill att vår äldreomsorg ska vara. Ska den vara i kommunal regi, ska den vara i ett kooperativ eller ska den bedrivas i privat regi? I undersökningar med äldre har det framkommit att nio av tio själva vill välja utförare av hemtjänst och boende.

Varför ska vi bara välja när vi är yngre? Föräldrar väljer ju förskola till barnen, om det finns något att välja mellan i den kommun de bor i. Vi väljer också skola till barnen. Men när vi blir äldre förväntas vi inte välja själva. Varför ska min kommun välja boende till min mamma, som är 80 år? Varför ska hon inte få välja det själv?

Herr talman! Det finns mål för omsorgen om äldre. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället men också över sin vardag. Man ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Man ska bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg och erbjudas jämlik vård och omsorg.

Herr talman! I dag lever vi allt längre och får generellt fler friska år. Andelen som är 80 år och äldre väntas öka från 5,5 procent 2020 till 9,1 procent 2050, det vill säga nästan fördubblas. Även om äldres hälsa har förbättrats kommer äldres behov av vård och omsorg alltså att öka kraftigt de kommande åren.

Samtidigt ökar utmaningarna med kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, och som vi alla vet är personalen inom äldreomsorgen det allra viktigaste. Behovet av kompetensförsörjning kan främst mötas genom att öka attraktiviteten och hitta nya arbetssätt. Arbetsmiljön behöver förbättras, och statusen behöver höjas.

Skyddad yrkestitel för undersköterskor är just en sådan satsning. Den skyddade yrkestiteln är ett viktigt verktyg för att säkra kompetensen och öka lägstanivån. Men den är också viktig för att höja yrkets status och öka attraktionskraften och därigenom bidra till att stärka kompetensförsörjningen.

Som jag nämnde tidigare är personalen äldreomsorgens absolut viktigaste resurs. Därför satsar regeringen på Äldreomsorgslyftet och förlänger det till 2026 med 1,7 miljarder kronor.

Herr talman! Goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Äldre ska kunna förstå personalen och kunna göra sig förstådda. Den moderatledda regeringen har därför tillsatt en utredning som utreder språkkrav för personal inom äldreomsorgen. Det finns redan i dag kommuner som använder sig av språktest.

Sedan den 1 juli 2022 finns det nya bestämmelser i socialtjänstlagen med krav på att den som har hemtjänst ska erbjudas fast omsorgskontakt. Undantaget är om kommunen bedömer att det är uppenbart att det inte behövs. Från och med den 1 juli är det ett krav att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska. Det är ett krav som inte har funnits sedan tidigare, vilket egentligen är lite förvånande.

Språkkrav och att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska är viktiga steg för att öka tryggheten för våra äldre och höja kompetensen.

Herr talman! Välfärdsteknik används redan i dag i många kommuner. Den gör de äldre mer självständiga och är ett stöd också för personalen. En proposition om välfärdsteknik antogs i december förra året. Den ger nu stöd till kommunernas arbete med att införa välfärdsteknik och stärka kunskapsläget. 20 miljoner kronor går till SKR och Kompetenscenter välfärdsteknik.

Herr talman! Den vård och omsorg som utförs i hemmet hos de äldre har blivit mer avancerad. Den medicinska kompetensen måste stärkas i landets samtliga 290 kommuner. Utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunerna ska stärka kommunernas tillgång till läkare, ge förslag på hur kommunerna kan anställa egna läkare och även ge förslag på hur kompetensförsörjningen kan stärkas.

Herr talman! Demens är en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Hundratusentals svenskar lever med någon form av demens, och tiotusentals svenskar får en diagnos varje år. Anhöriga till dem som lever med en demenssjukdom gör ett viktigt men tungt arbete.

Vi kan än så länge inte bota en demenssjukdom, men den kan motas. Några av världens främsta forskare inom ämnet arbetar i Sverige. Vi behöver en uppdaterad demensstrategi som tar hänsyn till ny forskning inom både vård och läkemedel och som rör både kommuner och regioner.

Herr talman! Utredningen om en äldreomsorgslag, som tidigare diskuterades här, överlämnades till den tidigare regeringen i juni 2022. Den tidigare regeringen valde att inte gå vidare med förslaget om en sådan lag. Förutsättningarna för en helhetssyn kring den enskildes behov riskerar att försämras om man särskiljer äldreomsorgen från övrig socialtjänst. Äldreomsorgen kommer fortsättningsvis att regleras i socialtjänstlagen, som också kommer innan sommaren i år. Alla människor har rätt till en värdig ålderdom.

Fru talman! Min fråga går också till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

De allra flesta äldre vill stanna kvar hemma i det egna hemmet så länge de bara kan, med hjälp av hemtjänst och anhöriga för att ha möjlighet till hjälp under dygnets alla timmar.

De senaste tio åren har välfärdsteknik blivit allt vanligare, både i hemmet och på boenden. Det handlar om alltifrån medicinrobotar som spottar fram medicinen till sensorer i golvet eller i sängen. Ny teknik och digitalisering har blivit allt vanligare inom äldreomsorgen.

Hur ser äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje på utvecklingen när det gäller välfärdsteknik? Och vad gör regeringen på området?