Christofer Bergenblock (C) svarade Malin Höglund i en replik om Äldreomsorg i debatten ”Protokoll 2023/24:96 Torsdagen den 11 april” den 11 april 2024.
Malin HöglundM· i sitt anförandeI dag debatterar vi betänkande SoU20 Äldreomsorg . I betänkandet finns ungefär 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Herr talman! Äldreomsorg engagerar människor.…Herr talman! I dag debatterar vi betänkande SoU20 Äldreomsorg. I betänkandet finns ungefär 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Herr talman! Äldreomsorg engagerar människor. Det ser vi inte minst här i dag. Vi har alla vår egen bild av hur vi vill att vår äldreomsorg ska vara. Ska den vara i kommunal regi, ska den vara i ett kooperativ eller ska den bedrivas i privat regi? I undersökningar med äldre har det framkommit att nio av tio själva vill välja utförare av hemtjänst och boende.
Varför ska vi bara välja när vi är yngre? Föräldrar väljer ju förskola till barnen, om det finns något att välja mellan i den kommun de bor i. Vi väljer också skola till barnen. Men när vi blir äldre förväntas vi inte välja själva. Varför ska min kommun välja boende till min mamma, som är 80 år? Varför ska hon inte få välja det själv?
Herr talman! Det finns mål för omsorgen om äldre. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället men också över sin vardag. Man ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Man ska bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg och erbjudas jämlik vård och omsorg.
Herr talman! I dag lever vi allt längre och får generellt fler friska år. Andelen som är 80 år och äldre väntas öka från 5,5 procent 2020 till 9,1 procent 2050, det vill säga nästan fördubblas. Även om äldres hälsa har förbättrats kommer äldres behov av vård och omsorg alltså att öka kraftigt de kommande åren.
Samtidigt ökar utmaningarna med kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, och som vi alla vet är personalen inom äldreomsorgen det allra viktigaste. Behovet av kompetensförsörjning kan främst mötas genom att öka attraktiviteten och hitta nya arbetssätt. Arbetsmiljön behöver förbättras, och statusen behöver höjas.
Skyddad yrkestitel för undersköterskor är just en sådan satsning. Den skyddade yrkestiteln är ett viktigt verktyg för att säkra kompetensen och öka lägstanivån. Men den är också viktig för att höja yrkets status och öka attraktionskraften och därigenom bidra till att stärka kompetensförsörjningen.
Som jag nämnde tidigare är personalen äldreomsorgens absolut viktigaste resurs. Därför satsar regeringen på Äldreomsorgslyftet och förlänger det till 2026 med 1,7 miljarder kronor.
Herr talman! Goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Äldre ska kunna förstå personalen och kunna göra sig förstådda. Den moderatledda regeringen har därför tillsatt en utredning som utreder språkkrav för personal inom äldreomsorgen. Det finns redan i dag kommuner som använder sig av språktest.
Sedan den 1 juli 2022 finns det nya bestämmelser i socialtjänstlagen med krav på att den som har hemtjänst ska erbjudas fast omsorgskontakt. Undantaget är om kommunen bedömer att det är uppenbart att det inte behövs. Från och med den 1 juli är det ett krav att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska. Det är ett krav som inte har funnits sedan tidigare, vilket egentligen är lite förvånande.
Språkkrav och att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska är viktiga steg för att öka tryggheten för våra äldre och höja kompetensen.
Herr talman! Välfärdsteknik används redan i dag i många kommuner. Den gör de äldre mer självständiga och är ett stöd också för personalen. En proposition om välfärdsteknik antogs i december förra året. Den ger nu stöd till kommunernas arbete med att införa välfärdsteknik och stärka kunskapsläget. 20 miljoner kronor går till SKR och Kompetenscenter välfärdsteknik.
Herr talman! Den vård och omsorg som utförs i hemmet hos de äldre har blivit mer avancerad. Den medicinska kompetensen måste stärkas i landets samtliga 290 kommuner. Utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunerna ska stärka kommunernas tillgång till läkare, ge förslag på hur kommunerna kan anställa egna läkare och även ge förslag på hur kompetensförsörjningen kan stärkas.
Herr talman! Demens är en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Hundratusentals svenskar lever med någon form av demens, och tiotusentals svenskar får en diagnos varje år. Anhöriga till dem som lever med en demenssjukdom gör ett viktigt men tungt arbete.
Vi kan än så länge inte bota en demenssjukdom, men den kan motas. Några av världens främsta forskare inom ämnet arbetar i Sverige. Vi behöver en uppdaterad demensstrategi som tar hänsyn till ny forskning inom både vård och läkemedel och som rör både kommuner och regioner.
Herr talman! Utredningen om en äldreomsorgslag, som tidigare diskuterades här, överlämnades till den tidigare regeringen i juni 2022. Den tidigare regeringen valde att inte gå vidare med förslaget om en sådan lag. Förutsättningarna för en helhetssyn kring den enskildes behov riskerar att försämras om man särskiljer äldreomsorgen från övrig socialtjänst. Äldreomsorgen kommer fortsättningsvis att regleras i socialtjänstlagen, som också kommer innan sommaren i år. Alla människor har rätt till en värdig ålderdom.
Herr talman! Tack, Malin Höglund, för anförandet! Det gladde mig särskilt mycket att ledamoten lyfte fram frågan om valfrihet inom äldreomsorgen. Det är ju en fråga som är viktig för många äldre.
Under ett seminarium som arrangerades av SPF Seniorerna tillsammans med Vårdförbundet presenterades en enkät som visade att äldre vill ha valfrihet. Precis som man vill ha valfrihet genom hela livet vill man ha det på äldre dagar. Man väljer förskola till sina småbarn. Man väljer skola till sina större barn. Man väljer vårdcentral när man är vuxen. Naturligtvis förväntar man sig även när man är gammal att kunna välja hemtjänstföretag och äldreboende.
Nu är det ju tyvärr på det viset att väldigt många äldre - faktiskt majoriteten - inte har möjlighet att göra de här valen på grund av att Sveriges kommuner inte har infört lagen om valfrihet. Därmed fråntas människor möjligheten till den valfrihet som man borde ha rätt till och som i dag är en självklarhet vad gäller till exempel att välja vårdcentral.
Äldreministern, moderaten Anna Tenje, var med på seminariet. Trots att hon sa att hon var en stark förespråkare för valfrihet, precis som vi hörde ledamoten säga nyss också, kunde hon inte presentera en enda åtgärd hon vidtagit och inte en enda utredning som hon tillsatt som minister för att öka äldres valfrihet. Det låter som att det här bara är munväder från Moderaternas sida och ingen praktisk politik.
Min fråga till ledamoten är hur det kommer sig att Moderaterna inte längre arbetar aktivt för att stärka äldres rätt till valfrihet.
Herr talman! Som Christofer Bergenblock vet utförs äldreomsorgen i kommunerna. Det är kommunerna som bestämmer. Det är kommunernas politiker som bestämmer hur det ska se ut, vad man ska ha för olika boenden och om de bara ska finnas i kommunal regi eller om man är öppen för boenden i privat regi, som till exempel i Mora där jag kommer ifrån. Vi har även ett kooperativ. Det var därför jag ville nämna det. Det finns faktiskt olika varianter. Kommunens politiker bestämmer hur det ska se ut i kommunen, helt enkelt.
Jag är en stark förespråkare för valfrihet. Som jag nämnde väljer man ju förskola och skola till sina barn, men så fort man blir äldre förväntas kommunen lösa det där - trots att man som äldre också vill välja! Nio av tio vill själva välja hur de ska bo. Kommunen ska kunna tillmötesgå önskemålen och se till att det finns boenden, kanske såväl kommunala som kooperativa och privata. De ska se till att det finns en variation, men dit har vi inte riktigt kommit än, utan det ser väldigt olika ut i landets 290 kommuner.
Herr talman! Visst är det så att äldreomsorgen utförs i kommunerna. Utbildningen i grundskolorna utförs också i kommunerna, men det är inte kommunerna som väljer om det ska finnas fristående alternativ till den. Det är staten - det vill säga riksdagen - som har bestämt att det ska finnas möjlighet för alternativa utförare att etablera sig. Det görs också runt om i hela Sverige. Vårdcentraler drivs av regionerna. Där är det också på det viset att andra har möjlighet att etablera en vårdcentral och bedriva verksamhet.
Det Moderaterna säger om att man är för valfrihet blir alltså inte riktigt konsekvent när det kommer till äldreomsorgen. Man är ju inte beredd att ta det steg som krävs för att vi faktiskt ska få valfrihet inom svensk äldreomsorg. Man noterar att nio av tio äldre vill ha valfrihet men är inte beredd att ta konsekvenserna av det och lagstifta. Vi har haft lagen om valfrihet i Sverige sedan 2007. Det är uppenbart när inte ens möjligheten till val av hemtjänstföretag erbjuds i hälften av Sveriges kommuner att lagen inte har implementerats på det sätt som vi önskade vid det tillfället. Då behöver man gå ett steg till.
Min följdfråga är om Moderaterna kommer att stödja Centerpartiets förslag om att lagstifta om LOV åtminstone inom hemtjänsten. Vi hörde alldeles nyss att det även är ett krav från er samarbetspartner Sverigedemokraterna, som uppenbarligen också driver det här. Kommer man att stå upp för äldres rätt till valfrihet, eller är det bara munväder? Det undrar jag.
Herr talman! Jag får återigen säga att det ju är kommunerna själva som bestämmer hur de vill ha det. Det är väldigt olika hur kommunerna styrs runt om i Sverige. Alla styrs inte på samma sätt. Det finns många olika koalitioner. Så länge det inte är något parti som har 51 procent kan man kanske inte driva alla sina frågor. Det gäller även i min kommun. Där samarbetar vi i Moderaterna med Centerpartiet och Kristdemokraterna. Vi har inte 51 procent och kan därmed inte heller bestämma.
Men detta är en kommunal fråga - det tycker jag absolut. Jag tycker att man ska uppmuntra kommunerna att se till att det finns flera olika sorters boenden. Det ska finnas kommunala boenden för dem som vill bo så, men man ska också uppmuntra andra aktörer att se till att det finns privata boenden och att det finns kooperativ för dem som vill bo på det sättet, till exempel lite mindre.
LOV inom hemtjänsten är en sak som till och med min kommun har tagit beslut om, men vi har ingen aktör. Vi har tagit beslut om det, men vi får ingen aktör. Det tror jag inte att vi är ensamma om. Vi är en ganska liten kommun. De flesta av Sveriges kommuner är inte jättestora utan ligger kanske runt 16 000 invånare. Då kan det vara svårt att få aktörer att komma dit.
Det här är alltså ingen jätteenkel sak, men vi kan enas om att vi tycker rätt lika. Vi vill att det ska finnas valfrihet för de äldre så att de kan få fortsätta välja.
Herr talman! Ja, en del av det som Malin Höglund säger och har anfört tidigare om behoven i äldreomsorgen när det gäller kvalitet håller jag med om. De behoven finns. Jag håller även med om det jag tyckte mig höra om behovet av att stärka hälso- och sjukvården i landet.
Men när vi pratar om hälso- och sjukvård i särskilt boende måste jag säga att det inte kommer att fungera att lägga in det i socialtjänstlagen. Hälso- och sjukvården är en egen lagstiftning, så det låter sig helt enkelt inte göras. Man kan kanske göra andra administrativa delar eller samverkansdelar i den nya socialtjänstlagen, men när det gäller hälso- och sjukvården menar vi att det behövs en särskild äldreomsorgslag för att göra det här.
Jag skulle också vilja säga att i olika granskningar av äldreomsorgen framgår det att personalen inte har rätt förutsättningar att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Man har otrygga anställningar, och kontinuiteten brister. Det drabbar de boende - man har inte tillräckligt bra kännedom om de boendes behov och önskemål. En hel del personal får inte heller rätt utbildning eller kompetensutveckling.
Nu står också kommunerna inför stora ekonomiska problem. En majoritet behöver göra nedskärningar i välfärden.
Min fråga till ledamoten är hur förutsättningarna för personalen att utföra ett högkvalitativt arbete i äldreomsorgen ska stärkas i detta läge, nu och framöver, och vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen i äldreomsorgen.
Herr talman! Först och främst tror jag att personalen måste börja tala gott om sitt eget arbete.
Jag var till Älvdalen i fredags och besökte en undersköterska och hennes man. De ville till förskräckelse visa hur många som hade sökt till vård- och omsorgsprogrammet i tre kommuner - Mora, Orsa och Älvdalen. Det var 19 som hade sökt och 12 som blivit antagna. Det täcker inte ens behovet i Älvdalens kommun.
Flera av kommunerna runt om i Sverige tar inte heller emot praktikanter från vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, för de anser sig inte ha tid.
Jag tror att de anställda måste göra lite av jobbet själva, tala gott om sitt yrke och inte nedvärdera det, för de gör ett fantastiskt bra arbete. Det är ett otroligt viktigt arbete de gör.
Kommunerna måste också vara beredda att ta emot praktikanter.
Det anställs väldigt många personer i kommuner och regioner till sådant som jag tycker kanske inte behövs. Under de senaste sex åren, tror jag att det är, har det anställts 100 000 personer inom kommuner och regioner till sådant som inte riktigt hör till välfärdsyrkena. Det kan vara kommunikatörer eller andra. Jag säger inte att de inte behövs. De behövs också. Men det måste anställas fler personer som arbetar i välfärdens kärna. Det tror jag mycket mer på.
Äldreomsorgslyftet är ett sätt att stärka kompetensen, och det förlängs nu till 2026 med 1,7 miljarder kronor.
Herr talman! Jag hörde inte vilka åtgärder regeringen vidtar i det här läget med stora nedskärningar och neddragningar även inom den kommunala omsorgen - skolan ska vi inte debattera i dag - för att stärka upp och göra yrkena inom äldreomsorgen mer attraktiva.
Vi kan inte tro att en bransch blir attraktiv om belastningen bara ökar. Det behöver tvärtom göras reformer som stärker kompetensförsörjningen. Det gäller arbetsvillkor och kompetensutveckling på plats, och det gäller ledarskapet.
Vårt förslag är ju att ta ett helhetsgrepp om en beredning för hela välfärdens kompetensförsörjning. Jag är naturligtvis nyfiken på vad ledamoten tycker och vad regeringen är beredd att göra för satsningar i det här läget för att underlätta kompetensförsörjningen och öka kvaliteten.
Jag noterade att Malin Höglund i förra debatten nämnde en utredning som vi hade tillsatt och som var klar 2021. Den heter Vilja välja vård och omsorg och handlar om just äldreomsorgen. Jag menar att den skulle gå att använda, men vad jag vet ligger den också på hyllan hos regeringen tillsammans med äldreomsorgslagen. Det tycker vi är väldigt tråkigt.
Vad är regeringen beredd att göra?
Herr talman! Återigen: Äldreomsorgslyftet är ju det som stärker för att personalen ska få mer kläder på sig, så att säga, och klara sitt uppdrag bättre.
Att ha utbildade undersköterskor är som att man har utbildad personal i förskolan. Vi skulle ju inte prata om skolan, men det är samma sak där. Det ska vara utbildad personal. Antingen är man undersköterska, eller också är man vårdbiträde. Det måste vara skillnad på det, för vi måste höja statusen på jobbet.
Ledarskapet är otroligt viktigt. Det hörde jag även i Älvdalen i fredags. Det är otroligt viktigt att ledarskapet höjer sina anställda, för de gör faktiskt ett fantastiskt jobb. Det är A och O. Ledarskapet är A och O, inte bara inom det här området.
Kommunerna måste också göra sina egna effektiviseringar. Vad är det som är viktigt att ha? Vad är det vi kan plocka bort? De här 100 000 personerna som har kommit till som extra de senaste sex åren inom kommuner och regioner, behövs de? Kan vi ta bort dem eller utbilda dem till undersköterskor eller något annat jobb inom välfärden i stället? Kommunerna har också ett jobb att göra i det här, absolut.
