Malin Höglund

Herr talman! I dag debatterar vi något som många, inklusive jag själv, länge har väntat på, nämligen en ny, förebyggande socialtjänstlag, för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Det är nu det händer. Vi debatterar i dag ett förslag som är historiskt: en ny socialtjänstlag – den största reformen på över fyra decennier. Vi tar ett nödvändigt kliv bort från en gammal socialtjänstlag som i praktiken varit ett brandkårsutryckningssystem och inför ett modernt, förebyggande och framtidssäkrat regelverk. Det lagförslag som nu ligger på riksdagens bord markerar ett viktigt skifte från en socialtjänst som ofta griper in när problemen blivit akuta till en socialtjänst som verkar förebyggande och ska vara tillgänglig, kunskapsbaserad och nära människors vardag.

Varför behövs då en ny socialtjänstlag? Jo, samhället har förändrats. Vi ser barn som far illa i det tysta, unga som tappar fotfästet och äldre som lever i ofrivillig ensamhet. Vi ser människor som inte söker hjälp förrän det nästan är för sent. Den lagstiftning som styr vår socialtjänst måste vara anpassad till vår tids verklighet, inte gårdagens.

Herr talman! Med den nya socialtjänstlagen får vi ett verktyg som rustar Sverige bättre för framtiden.

För det första betonar lagen det förebyggande arbetet. Det betyder att socialtjänsten ska kunna möta människor tidigt, innan problemen hunnit växa sig stora. Det är klokt, mänskligt och ekonomiskt ansvarsfullt.

Men det handlar också om något mer, nämligen tillit. När vi säger att människor ska våga ta kontakt med socialtjänsten måste vi se till att trösklarna sänks. Den nya lagen gör det möjligt att ge vissa insatser utan att först göra en omfattande behovsprövning. Det är ett skifte från misstänksamhet till förtroende.

För det andra innebär den nya lagen att rättigheter stärks. Människor får tydligare besked om vad de kan förvänta sig. Det ska inte spela någon roll om du bor i en liten kommun eller i en storstad – du ska mötas av en professionell och tillgänglig socialtjänst där kvaliteten är likvärdig.

Men lagen handlar inte bara om rättigheter. Den ställer också krav på oss som beslutsfattare, på kommunerna och också på samhället i stort. Det här är nämligen inte ett ensamt uppdrag för socialsekreteraren, vilket flera andra har nämnt här i debatten. Det handlar om samverkan mellan skola, vård, civilsamhälle, rättsväsen och inte minst medborgare – oss.

Herr talman! Moderaterna och regeringen har varit tydliga med att vi vill ha en socialtjänst som fokuserar på att ge människor verktyg för att kunna ta makten över sina egna liv. Den som kan jobba ska också jobba. Den som har ansvar för barn ska också ta det ansvaret. Och den som behöver stöd ska få det – tidigt, rättssäkert och värdigt.

Regeringen har skjutit till betydande resurser för att göra lagförändringen möjlig i praktiken. 1 miljard extra går just nu till kommunerna för att stärka socialtjänstens omställningsarbete. Kompetensutveckling, digitalisering och utvärdering – allt det krävs för att intentionerna i lagen ska bli verkliga.

Herr talman! Jag vill särskilt lyfta fram att den nya socialtjänstlagen ger barn och unga en starkare röst. Barnens rätt att komma till tals blir tydligare. Det är avgörande. Det är i barnens upplevelser, behov och oro som mycket av det förebyggande arbetet måste börja.

Likaså stärks möjligheten till stöd i utsatta områden, bland nyanlända och till familjer som kämpar. Det är ett erkännande av att sociala risker är komplexa men inte olösliga. Med rätt insats i rätt tid går det att vända en utveckling.

Herr talman! Det är lätt att säga att vi ska satsa förebyggande. Det är svårare att göra det på riktigt. Det kräver mod, det kräver prioriteringar och det kräver tålamod. Men det är precis det vi gör nu. Vi förändrar lagstiftningen i grunden för att ge socialtjänsten verktyg och människor bättre möjligheter.

När Socialdemokraterna tidigare utredde en ny socialtjänstlag fick det inte kosta några pengar. Den här regeringen, som har en moderat socialtjänstminister, Camilla Waltersson Grönvall, lägger nästan 10 miljarder kronor på införandet. I dag är jag extra stolt över att vara moderat.

En ny socialtjänstlag är en möjlighet att bygga ett starkare, mänskligare och mer hållbart välfärdssamhälle.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Hultberg (M).

Herr talman! Pengar har betalats ut till kommunerna just för implementering av den nya socialtjänstlagen. De pengarna har gått till alla kommuner. Sedan har naturligtvis kommunerna kommit olika långt i arbetet. Men för de flesta som jag pratat med har de här pengarna spelat roll för att kunna införa den nya socialtjänstlagen.

Den här regeringen har lyckats med någonting som den tidigare regeringen faktiskt inte lyckades med, nämligen att få fram den nya socialtjänstlagen i det skick den i dag är i. Vi behöver också pengar för att det ska gå lätt och smidigt när den ska implementeras den 1 juli.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Ledamoten inledde med att prata om att det är fantastiskt att vi nu har en ny socialtjänstlag. Det tycker naturligtvis vi också, för vi är det parti och den regering som har rott det här i hamn. Det lyckades inte den tidigare regeringen med.

Den här regeringen satsar nästan 10 miljarder kronor på att införa den nya socialtjänstlagen. Den tidigare regeringen satsade inga pengar alls. Vi ska nu få en ny socialtjänstlag med insatser utan långa utredningstider, vilket är fantastiskt och kan hjälpa väldigt många familjer och väldigt många barn och unga.

Min fråga till ledamoten Gustaf Lantz är: Hur tänker ledamoten nu när vi satsar så pass mycket pengar som nästan 10 miljarder kronor? Den tidigare regeringen satsade 0 kronor.

Fru talman! Min fråga går också till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Innan jag kom in i riksdagen var jag ordförande i socialnämnden och IFO i Mora. Att lämna in en orosanmälan är att bry sig om ett barn, en ungdom eller en äldre. Under mina år som socialnämndsordförande hanterade vi rätt många orosanmälningar. Antalet ökade under mandatperioderna. Det kom orosanmälningar från skola, polis, grannar, vänner och så vidare. Dessa sorterades in i så kallade kronpärmar efter datum och år, ingenting annat.

När socialsekreterare efter att en orosanmälan har kommit in ska titta om det finns en tidigare orosanmälan måste de bläddra i dessa pärmar för hand, vilket är orimligt. Det är inte rättssäkert och tar alldeles för lång tid.

Vad gör socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och regeringen konkret för att lösa den här utmaningen?

Herr talman! Vi ska nu debattera socialutskottets betänkande 20 gällande socialtjänstens ansvar för våldsutsatta, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Våld i nära relationer är ett av de allvarligaste samhällsproblem vi har. Det är en verklighet som alltför många kvinnor, män och barn lever med i sina egna hem, där de borde känna sig som allra tryggast. Socialtjänsten har ett stort ansvar att skydda och stödja dem som utsätts, men vi ser fortfarande brister i stödet. Det råder en ojämlik tillgång till skydd och en rättsosäkerhet som riskerar att lämna de mest utsatta utan hjälp.

Vi moderater står upp för de våldsutsatta och för deras rätt att få skydd, stöd och möjlighet att skapa en ny framtid. Den här regeringen har tagit fram den nya socialtjänstlag som kommer att börja gälla från den 1 juli 2025. Det är en förebyggande socialtjänstlag för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Herr talman! Socialtjänstens uppdrag är avgörande för att skydda och stödja den som utsätts för våld. Men vi ser brister i många kommuner. I dag avgör postnumret vilken hjälp du kommer att få. Vissa kommuner har starka skyddsnät och välfungerande samverkan mellan socialtjänst, polis och kvinnojourer medan andra saknar resurser och kompetens för att hantera de mest akuta fallen.

Vi måste säkra att alla våldsutsatta får den hjälp de behöver oavsett var de bor. Det ska inte vara upp till den enskilda kommunen att avgöra om en kvinna, ett barn eller en man får skydd mot en våldsam partner eller förälder. Moderaterna vill att socialtjänstens arbete med våldsutsatta ska bli mer enhetligt, rättssäkert och effektivt. Skyddet ska alltid gå först.

Herr talman! Det ska inte vara så att den som utsätts för våld måste vara expert på att navigera genom byråkratin för att få skydd. Vi måste ha ett system som sätter den våldsutsatta i centrum, inte ett system som bygger byråkratiska hinder och kommunala skillnader.

Socialtjänsten ska vara stark, snabb och rättssäker. Vi vill inte att någon ska nekas skydd. Inget barn ska behöva stanna i ett hem där våld förekommer, och ingen kvinna ska behöva återvända till en våldsam relation för att ett samhälle har svikit henne. Trygghet får inte vara en fråga om tur. Det är en fråga om rättvisa.

Herr talman! Stöd till föräldrar är en av de bästa insatser en kommun kan göra för sina invånare. Genom trygga föräldrar får vi också trygga barn. I vårt land ska ingen förälder känna sig otrygg i sitt föräldraskap. Stöd och hjälp finns genom exempelvis föräldrautbildningar innan barnet är fött, när barnet går i förskolan, i den tidiga skolåldern och när barnet har blivit tonåring.

Herr talman! I förra veckan, den 12 mars, hade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och den nationella samordnaren för fler kvalitativa vårdplatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, Thomas Ardenfors, ett rundabordssamtal med tjänstepersoner som arbetar med rekrytering av familjehem.

Samhället har ett stort ansvar för att se till att de barn och unga som befinner sig i en utsatt situation får det skydd och stöd de har rätt till. Det får inte försvåras av bristen på familjehem och förebyggande arbete. De tjänstepersoner som arbetar med att få fram fler familjehem gör en väldigt viktig insats.

Herr talman! Förra året hade vi den här debatten i juni. Jag lyfte då, liksom flera av er andra, det viktiga beslutet om utreseförbud. Det är ett beslut som har gjort skillnad för unga flickor och pojkar och även för föräldrar. Sommarlovet är en tid som de flesta ser fram emot. Men ett flertal barn och unga som gick på sommarlov tidigare år kom aldrig tillbaka till skolan när sommarlovet tagit slut.

Från den 1 juni 2024 finns möjlighet att besluta om utreseförbud om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands. Det kan röra sig om fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön.

Ingen flicka ska utsättas för könsstympning. Ingen flicka eller pojke ska behöva åka på uppfostringsresa. Ingen flicka eller pojke ska utsättas för omvändelseförsök på grund av sin sexuella läggning.

Herr talman! Våldsutsatta kvinnor, män och barn ska inte behöva kämpa ensamma för sin säkerhet. De ska inte behöva oroa sig för om socialtjänsten har resurser nog att skydda dem. De ska kunna lita på att deras ärende tas på allvar oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning.

Vi moderater kommer att fortsätta att driva en politik där trygghet inte är en förmån utan en rättighet, där socialtjänsten har de verktyg, resurser och befogenheter som krävs för att agera snabbt och kraftfullt och där ingen behöver stanna kvar i en farlig situation för att samhället inte agerar i tid.

I vårt land ska den som lämnar våldet alltid mötas av en utsträckt hand – aldrig en stängd dörr.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Vikström, för frågorna!

Jag tycker att den här regeringen tar äldreomsorgsfrågorna på största allvar. Vi har en äldreminister. Det är klart att vi tar frågorna på allvar.

Vi behöver dock göra arbetet mer attraktivt så att människor väljer att stanna kvar i yrket och så att fler väljer att gå in i yrket. De ska se att det är flexibelt och att de får göra olika saker. Här har kommunerna en jätteviktig roll i att se till att fler söker sig till vård- och omsorgsprogrammet. Man kan kanske låta årskurs 7 och 8 göra praktik inom äldreomsorgen. I min hemkommun har vi haft sommarpraktikanter från årskurs 9 och årskurs 1. Vi sänkte åldern till årskurs 8 för att kunna ge eleverna en inblick. Nu kan de komma ut och titta och göra praktik för att sedan kanske söka till ett vård- och omsorgsprogram.

Äldreomsorgslyftet ska inte tas bort de närmaste åren, vad jag vet i alla fall. Ledamoten Vikström kanske vet något annat, men så är det definitivt inte. Äldreomsorgslyftet är en viktig reform för att utbilda fler i och med att man bygger på. Om man har varit vårdbiträde kan man bygga på sin kunskap.

Ledamoten Vikström lyfter en viktig del: anhörigstöd. Det är otroligt viktigt för dem som vill stanna hemma längre. Man kanske har en man eller en fru som är dement men hittar ändå ett sätt att lösa det hela så att personen kan bo kvar hemma. Men då behöver man avlastning. Det behöver finnas någon verksamhet i kommunen där den ena parten kan vara så att den andra får lite ledig tid och kan göra saker som den vill göra och även återhämta sig. Anhörigstödet är otroligt viktigt.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Vikström, för frågorna!

Kompetensförsörjningen är den största utmaningen; det vet nog alla vi som sitter här i kammaren i kväll. Heltidsresan har varit viktig för att fler ska kunna leva på hela sin lön och kunna stanna kvar i yrket. Ledarskapet är otroligt viktigt. Inom förskolan har man en rektorsutbildning för dem som ska vara ledare och rektorer. Men det finns ingenting sådant i äldreomsorgen trots att man där ofta har enormt många anställda under sig. Det är inte rimligt, och det är en arbetsmiljöfråga i sig.

Utbildningar är otroligt viktiga. Kommunerna ansvarar för utbildningarna, både de gymnasiala och de eftergymnasiala. I en grannkommun till min i Dalarna var det tre personer som ansökte till undersköterskeprogrammet – tre personer! Det här var i Älvdalens kommun, och det gäller tre olika kommuner. Det kommer inte att kunna hjälpa och bidra till den kompetens som behövs där.

Äldreomsorgslyftet är och har varit otroligt viktigt. Det gör att fler har stannat kvar i yrket.

De varsel som har skett har till stor del berott på att man har tagit bort dem som inte har varit utbildade, säger de som jag har pratat med. Man ger dem i stället en chans att utbilda sig och komma tillbaka till yrket. Vi behöver snabba vägar in i äldreomsorgen, om det så är en treårig gymnasial utbildning eller kortare eftergymnasiala vuxenutbildningar. Men flera av dem som jag har pratat med har alltså varslat dem som inte har haft utbildningar.

Fru talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för frågorna!

I dag finns det väldigt mycket valfrihet i kommunerna, men det finns inte i alla. Det är skillnad på stora och små kommuner, och det är skillnad på styrena i kommunerna. Jag har besökt ganska många särskilda boenden i Dalarna men också i andra län. Där finns valfriheten. Vill jag gå upp klockan sex på morgonen, vill jag gå upp klockan nio eller är jag en sådan som vill sova till klockan elva? Man kan anpassa frukost och de olika måltiderna utifrån individen.

Sedan finns det andra kommuner som är väldigt stelbenta och ska rycka upp de äldre när klockan är sju på morgonen därför att det alltid har varit så. Då finns det ingen valfrihet. Men det finns kommuner som är bra föredömen.

Ledamoten Bergenblock lyfter också fram frågan om LOV i kommunerna. Centerpartiet vill att det ska finnas. Hur ser det då ut i de kommuner där Centerpartiet är med och styr? Det är nästa fråga. Nu kan inte ledamoten svara på den här. Men det är en jätteintressant fråga. I de kommuner där jag vet att Centerpartiet är med och styr är det nämligen ingenting som man trycker särskilt mycket på.

Sedan är nästa fråga: Finns det företag som vill komma in? Där kan det bli svårt i små kommuner och naturligtvis också i glesbygd.

Jag tycker att frågan är intressant. I den kommun som jag kommer ifrån, Mora, har vi diskuterat det. Vi styr också tillsammans med Centerpartiet där. Det ska bli spännande att följa den här frågan. Men vi behöver ha mer av valfrihet för de äldre.

Fru talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för frågan!

Som jag sa i ett tidigare replikskifte är det kommunerna som är ansvariga för att se till att det finns valfrihet för de äldre i kommunen. Kommunen är ansvarig för sina medborgare.

Precis som ledamoten Bergenblock sa var valfrihet en väldigt viktig fråga. Nio av tio vill ha valfrihet. Varför ska det vara så att vi får välja allt hela livet men att vi så fort vi blir äldre inte längre får chansen att välja? Då ska i stället kommunen välja. Det är någon annan som ska välja var jag ska bo och vilken mat jag ska äta.

Man kan tala med de äldre. Min mamma är 81 år. Hon vill fortsätta att välja. Hon bor visserligen hemma fortfarande. Men hon vill fortsätta att välja vilken mat hon ska äta. När den dagen kommer då hon ska flytta till ett äldreboende vill hon bestämma. Ibland säger hon: Ni kan också bestämma åt mig. Men då är det familjen som bestämmer. Den rätten vill jag inte ta ifrån de äldre.

Fru talman! Tack till ledamoten Awad för frågorna!

Moderaterna är knappast ett parti som vill höja skatten. Men det är kommunerna som är ansvariga för sina medborgare och för att ta hand om dem. Det gäller oavsett om de går i förskola eller skola eller befinner sig inom äldreomsorgen.

Ledamoten nämnde lite grann om heltid. Heltidsresan är någonting som är igång. Här är kommunerna oerhört olika. Det är inte 290 kommuner i balans. De har inte kommit lika långt, utan här finns det kommuner som är bättre och kommuner som är sämre. Det är jättebra med heltid inom äldreomsorgen. Det är det bästa som har kommit, tycker jag.

Att en kommun använder äldreomsorgen som en budgetregulator låter för mig väldigt konstigt. I en sådan kommun skulle jag inte vilja bo eller verka – och definitivt inte vara politiker.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Nadja Awad för frågan.

Sist jag tittade i alla fall – och jag har tidigare varit kommunalråd i Mora kommun – var det så att en kommun ansvarar för sin egen skattesats. Om en kommun behöver höja skatten har man inte ekonomin i ordning i kommunen. Det är kommunen som är ansvarig för ekonomin och för invånarna som bor i kommunen. Sist jag kollade var det så i alla fall.

Sedan har kommunen även ansvar för skola, förskola och äldreomsorg. Kommunen är ansvarig för sina medborgare i kommunen – i alla fall sist jag tittade. Det som staten gör och det som regeringen gör är att skapa ytterligare satsningar, såsom Äldreomsorgslyftet och andra saker. För att höja kompetensen i kommunerna kan staten gå in och göra sådana saker. Men det är kommunen som är ansvarig.

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 21, som handlar om äldreomsorg. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Många äldre har byggt vårt land. De har arbetat, betalat skatt och bidragit till den välfärd vi har i dag. De förtjänar en äldreomsorg präglad av trygghet, kvalitet och respekt. Men vi måste vara ärliga med att äldreomsorgen i Sverige har problem. Vi ser brist på personal, långa väntetider till äldreboenden och en hemtjänst som inte alltid räcker till. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige.

Därför har regeringen och vi moderater vidtagit viktiga åtgärder för att stärka äldreomsorgen. Men vi är inte i mål. Moderaterna och regeringen driver på för en politik som syftar till att ge våra äldre bättre valfrihet, högre kvalitet och en tryggare omsorg. Vi vill skapa en äldreomsorg i världsklass. Men för att nå dit krävs reformer och handlingskraft.

Fru talman! Vi står inför en demografisk förändring. Vi lever längre, och andelen äldre i befolkningen ökar. Det är positivt, men det innebär också ökade krav på äldreomsorgen. Vi står inför utmaningar som personalbrist. Tusentals undersköterskor och vårdbiträden saknas. Det behövs fler utbildningsplatser och snabbare vägar in i yrket.

Vi står inför underbemanning. Stressen kan vara enorm, och omsorgstiden för varje äldre minskar. Det finns även en brist på äldreboenden. Äldre nekas i vissa kommuner en plats trots att de har behov av den.

Vi ser också en otrygghet. Många äldre känner sig ensamma och får inte det stöd de behöver. Vi hör om larm som ingen hinner svara på och om äldre som lämnas ensamma. Sedan har vi också det här med näringsbrist. Många äldre som bor hemma och äter i ensamhet får undermålig mat.

Allt detta måste förändras. Vi moderater har en tydlig plan för att förbättra äldreomsorgen, och den bygger på mer valfrihet och en modernare äldreomsorg.

Fru talman! Detta är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Därför vill vi moderater bygga vidare på regeringens arbete och göra mer för att skapa en äldreomsorg i världsklass.

De senaste åren har avgörande reformer genomförts för att förbättra äldreomsorgen. Äldreomsorgslyftet är en historisk satsning som gjort det möjligt för tusentals att utbilda sig och få fasta tjänster i äldreomsorgen. Genom höjda statsbidrag till äldreomsorgen har vi gett mer resurser till kommunerna för att förbättra arbetsvillkoren och höja kvaliteten. Nationella initiativ för att minska ensamhet har tagits för att fler äldre ska få möjlighet till social samvaro och ett aktivt liv. Ökad samverkan mellan vård, omsorg och civilsamhälle skapar en tryggare och mer sammanhållen äldreomsorg. Detta är viktiga insatser, men vi fortsätter att driva på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Äldreomsorg

Fru talman! Det som skiljer Moderaternas äldreomsorgspolitik från andra partiers är vår syn på valfrihet, kvalitet och ansvar. Vi tror på valfrihet. Äldre ska ha rätt att välja vem som ska ge dem den vård och omsorg de behöver. Det ska inte vara kommunen som bestämmer allting. Vi prioriterar kvalitet framför kvantitet. Äldreomsorgen ska inte bara handla om fler platser och fler händer. Den ska handla om bättre omsorg och högre kvalitet. Vi tar ansvar för ekonomin. Välfärden måste finansieras långsiktigt. Vi kan inte bygga ett system som i framtiden riskerar att kollapsa. Våra äldre förtjänar bättre än stelbenta system och byråkrati.

Fru talman! Utan en stark personalstyrka finns ingen äldreomsorg. Vi behöver fler utbildningsplatser och snabbare vägar in i yrket. Men det är också viktigt att behålla kompetensen. Det behövs även mindre administration. Låt personalen göra det den är bäst på: att ta hand om människor!

Fru talman! Kommunerna måste ta sitt ansvar för att bygga fler äldreboenden. Inga äldre som inte vill bo kvar hemma ska tvingas göra det, och de äldre som har behov av särskilt boende ska få det tillgodosett. Hemtjänsten måste bli mer flexibel och individanpassad. Den äldre ska ha rätt att påverka sin egen vård och omsorg. En digital tillsyn kan aldrig ersätta mänsklig omsorg även om det kan vara ett komplement.

Fru talman! Ingen äldreomsorg fungerar utan engagerad och kunnig personal. Arbetsmiljön är en av de största utmaningar vi har i dag. Tunga lyft, stress och utmattning leder till hög sjukfrånvaro. Brist på resurser och stöd skapar en arbetsmiljö som gör att många lämnar yrket. Vi moderater och regeringen vill förbättra arbetsmiljön genom att öka bemanningen, så att personalen har tid att ge omsorg, och ge bättre arbetsvillkor genom arbetsförhållanden som gör att fler stannar i yrket. Vi vill också stärka ledarskapet och arbetsledningen för att skapa bättre organisation och mindre stress. Det är inte rimligt att en chef har 78 personer under sig. Om vi inte förbättrar arbetsmiljön kommer vi inte att kunna lösa personalbristen, och då står hela äldreomsorgen inför en kris.

Fru talman! Regeringen har tagit viktiga steg, men vi ser också tydliga problem i kommunerna. Kommunerna larmar om resursbristen, samtidigt som kommunerna har ett ansvar och äldre nekas plats på boenden.

Fru talman! Vi lever längre, och fler behöver stöd och omsorg på äldre dagar. Men det är inte bara äldre som berörs utan också deras anhöriga. I Sverige är över 1 miljon människor anhörigvårdare. De hjälper en förälder, en make eller en vän med vård och omsorg, ofta på bekostnad av sin egen hälsa och ekonomi. Detta måste vi ta på allvar. Därför driver Moderaterna en politik som stärker äldreomsorgen och ger bättre stöd till anhöriga.

Fru talman! Tusentals tvingas gå ned i arbetstid eller sluta jobba helt för att ta hand om en äldre anhörig. Stress och utmattning är vanligt. Många riskerar att bli sjuka själva av den höga belastningen. Det blir en ekonomisk otrygghet – anhöriga som slutar arbeta får lägre pension och svårare att försörja sig själva. Det råder också brist på information och stöd. Många vet inte vilka insatser de har rätt till eller hur de kan få hjälp. Det finns många kommuner i Sverige som gör ett fantastiskt bra arbete när det gäller anhörigsatsningar, men fler kan bli bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Äldreomsorg

Fru talman! Regeringen gör satsningar genom att höja statsbidrag till äldreomsorgen. Kommunerna har fått mer pengar för att förbättra anhörigstöd och avlösning, vilket är väldigt viktigt. Genom utveckling av nationella riktlinjer får kommunerna bättre vägledning i hur anhörigstöd ska erbjudas och kvalitetssäkras.

Fru talman! Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik och har egna önskemål och intressen. Rätten att bestämma själv är viktig oavsett ålder. På ålderns höst förtjänar man bättre. Äldre förtjänar en äldreomsorg där de själva får välja sin vård. Valfrihet och kvalitet i äldreomsorgen är viktigt för oss i Moderaterna. Ingen äldre ska tvingas in i en viss vårdform. Rätten att välja ska vara självklar. Trygghet och kvalitet går före byråkrati och politiska kompromisser.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Bergenblock så mycket för frågan. Men som ledamoten vet kan jag inte svara på när förslaget kommer. Jag hade naturligtvis önskat att jag kunnat säga var och när det ska presenteras.

Ledsagningen är ju inte någon ny fråga. Den har funnits med i alliansregeringen, i den förra regeringen och nu även i den här regeringen, så det tar tid. Jag håller med ledamoten Bergenblock om att man skulle vilja forcera vissa saker. Det är vi som sitter här i kammaren i dag som brinner för de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Herr talman! Jag tackar ledamoten Bergenblock för frågan.

Jag tycker att den här regeringen levererar. 78 procent av det som vi gick till val på är avcheckat eller påbörjat. Det tycker jag är leverans.

Jag är glad att ledamoten lyfter frågan om ledsagningen. I dag har vi haft några som varit och demonstrerat om detta ute mellan Östra och Västra riksdagshuset. Jag hann inte träffa dem, men vi har alla tagit del av mejlkorrespondens från dem.

Frågan om ledsagningen bereds just nu i Regeringskansliet. Jag har varit i kontakt med statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, som säger att området prioriteras.

Herr talman! Jag tackar Nadja Awad för frågan.

Jag tycker att regeringen tar frågorna på allvar. Däremot tycker jag inte att det är bra att kommunerna gör olika bedömningar. Om en person i kommun A har samma behov som en person i kommun B men de får olika bedömningar trots att det är samma lagstiftning som ska tillämpas har det inte gått rätt till. Det får över huvud taget inte vara något postkodlotteri där bedömningen beror på var man bor, utan det ska vara likvärdiga bedömningar. Det tycker vi absolut.

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 15, som handlar om stöd till personer med funktionsnedsättning. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Sverige ska vara ett land där alla har rätt att leva ett självständigt och värdigt liv, oavsett funktionsförmåga. Det ska vara ett samhälle där ingen lämnas utanför och där alla har möjlighet att delta, bidra och leva sitt liv på sina egna villkor. Men vi vet att verkligheten ofta ser annorlunda ut. Många möter fortfarande hinder i vardagen. De får inte det stöd de behöver, de kämpar med att hitta arbete och de stöter på otillgängliga miljöer.

Herr talman! Förra året läste jag upp vad statsministern sa i regeringsförklaringen den 18 oktober 2022. Det var så bra att jag väljer att läsa upp det igen. ”Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus.”

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Dessa ord är inte bara ett löfte; de är en skyldighet. Det är en skyldighet att se till att ingen exkluderas på grund av sin funktionsnedsättning, och det är en skyldighet att bryta ned barriärer och bygga ett Sverige där alla har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Herr talman! Vi vet att utmaningarna är stora. Vi ser de långa handläggningstiderna för LSS och assistansersättning. Vi ser en rättsosäkerhet i bedömningarna. Vi ser svårigheter att få arbete och egen försörjning, och vi ser ett samhälle som fortfarande är otillgängligt för alldeles för många.

Herr talman! Regeringen har genomfört viktiga reformer för att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning. Vi har bland annat återställt och stärkt rätten till assistans, särskilt för barn och personer med omfattande vårdbehov. Vi har höjt statsbidragen till kommunerna för att fler ska få tillgång till LSS-insatser, ledsagning och stöd i vardagen. Vi har utökat arbetsmarknadsstödet för att fler ska kunna gå från daglig verksamhet till riktiga jobb och få en egen försörjning.

Vi har vidare gjort det lättare att få hjälpmedel och bostadsanpassning så att fler kan bo kvar hemma och leva självständigt. Och vi har investerat i digitalisering och ny teknik för att skapa fler hjälpmedel och bättre tillgång till välfärdstjänster.

Dessa satsningar gör skillnad, men vi ser fortfarande att kommuner gör olika bedömningar. Vissa personer får hjälp medan andra får avslag, trots samma behov. Vägen till arbete är fortfarande för svår, och tillgängligheten i samhället är fortfarande bristfällig.

Herr talman! Vi moderater vill gå längre. Vi vill se ännu snabbare reformer och fler långsiktiga lösningar. Vi anser att ingen ska tvingas in i en vardag av beroende och exkludering. Alla ska få rätt stöd i tid, ha möjlighet att arbeta och försörja sig själva och leva ett självständigt liv.

Vi vill ha kortare och mer rättssäkra handläggningstider för LSS och assistansersättning. Vi vill se fler anpassade jobb och enklare vägar från daglig verksamhet till arbete där företag och offentliga verksamheter inte bara ser funktionsnedsättningen utan ser kompetens och potential. Vi vill stärka tillgängligheten i hela samhället vad gäller såväl bostäder som transporter och digitala tjänster.

Herr talman! Vi vill sätta människan i centrum. I dag är tillgången till hjälpmedel lite som ett postkodlotteri; var du bor avgör vilken hjälp du kan få och om du får ta med dig dina hjälpmedel vid en eventuell flytt. Det är orimligt. Tillgången till hjälpmedel ska styras av behov, inte av var du råkar bo. Det behövs en ökning av tillgången till hjälpmedel, och forskning och utveckling av nya tekniska lösningar måste fortsätta.

Herr talman! Vi vet att vi ännu inte är i ett läge att allting fungerar. Människor kämpar fortfarande med att få sin vardag att fungera. De tvingas överklaga beslut för att få det stöd de har rätt till. De får inte möjlighet att försörja sig själva, och de möter hinder i sin egen stad, på sin egen arbetsplats och i sin egen vardag. Det här måste vi förändra.

Om vi inte fortsätter arbetet med att förbättra stödet och rätten till assistans och om vi inte säkerställer att människor kan arbeta och försörja sig själva riskerar vi att få ett samhälle där fler lämnas utanför. Det skulle bli ett samhälle där otrygghet, isolering och beroende blir vardag för många, och det får inte ske.

Herr talman! Vi moderater och regeringen kommer att fortsätta driva på för förändring. Vi vill ha ett samhälle där alla kan delta, där alla får stöd utifrån sina behov och där funktionsnedsättning aldrig får vara ett hinder för att leva ett självständigt liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Jag vill avsluta där jag började, det vill säga med citatet från regeringsförklaringen den 18 oktober 2022: ”Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus.”

Det är ett sådant Sverige vi ska ha. Det är ett sådant Sverige vi ska bygga tillsammans.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Mot bakgrund av den akuta platsbristen inom barn- och ungdomsvården och den växande kriminaliteten bland unga ser vi hur kommunerna kämpar med att säkerställa trygga, långsiktiga placeringar för barn i utsatta situationer. Barn och unga behöver långsiktiga och ändamålsenliga placeringar så att de får den vård och det stöd de behöver – för att skydda dem själva men också för att bryta rekryteringen till den grova kriminaliteten.

Vad gör socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och regeringen konkret för att möta dessa utmaningar?

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 18 Socialtjänstens arbete. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag tänker ägna min tid i talarstolen till att prata om den nya socialtjänstlagen.

Socialtjänsten är en av grundpelarna i vårt välfärdssamhälle. Den finns till hands när människor behöver hjälp som allra mest: när livet tar en oväntad vändning, när barn far illa, när familjer kämpar och när människor står utan tak över huvudet.

Våra socialsekreterare gör ett ovärderligt arbete varje dag, men lagstiftningen som styr deras arbete är över 40 år gammal. Samhället har förändrats, och nu förändrar vi lagen. Den 1 juli 2025 träder en ny socialtjänstlag i kraft. Det är en lag som ger fler rättigheter, ställer tydligare krav och framför allt skapar bättre möjligheter för socialtjänsten att arbeta förebyggande. Det är en historisk reform som syftar till att hjälpa fler och hjälpa dem tidigare och mer effektivt.

Fru talman! Den nuvarande socialtjänstlagen bygger på den lag som kom 1982. I dag, drygt 40 år senare, ser behoven och utmaningarna annorlunda ut: segregation, otrygghet, barn som dras in i gängkriminalitet, desinformation och minskad tillit till socialtjänsten. Därför behövs det nu en ny lag som ger socialtjänsten möjlighet att jobba på andra sätt än i dag. Socialtjänsten är en viktig del av det svenska välfärdssystemet. Det är genom socialtjänsten som vi kan arbeta med att hjälpa dem som behöver vår hjälp allra mest.

Fru talman! Sverige står inför stora sociala utmaningar. Segregationen och otryggheten växer. Unga rekryteras in i gängkriminalitet. Psykisk ohälsa ökar. Tilliten till samhället minskar. Det här är verkligheten för många i vårt land. Socialtjänsten står ofta i frontlinjen för att hantera dessa problem men har länge saknat de verktyg som behövs. Därför är den nya lagen så viktig. Med den skapar vi en modern och handlingskraftig socialtjänst, en socialtjänst som inte bara reagerar när problemen vuxit sig stora utan som agerar tidigt, förebyggande och kraftfullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstens arbete

Fru talman! Socialtjänstens arbete, som är brett och omfattar en rad olika områden, syftar till att stödja individer, familjer och grupper i samhället som behöver hjälp. Det handlar om barn och unga, familjestöd, missbruk och beroende, psykisk hälsa, integration, ekonomiskt bistånd och kris- och katastrofhjälp. På dessa områden arbetar socialtjänsten för att skapa en trygg och stödjande miljö för medborgarna och för att förebygga och lösa sociala problem. Socialtjänsten är därmed en viktig del av välfärdssystemet och spelar en central roll i att främja social rättvisa och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Socialtjänsten hanterar livsavgörande frågor varje dag - från stöd till barn och unga till hjälp för missbrukare, psykiskt sjuka och äldre. Men för att kunna utföra sitt uppdrag måste de ha rätt resurser och rätt kompetens. Därför måste vi säkerställa att fler unga utbildar sig till socialarbetare. Bristen på personal är akut, och det gäller inte bara i de små kommunerna. Vi måste skapa en bättre arbetsmiljö så att fler orkar stanna kvar i yrket, och vi måste ge socialtjänsten ökat skydd; ingen ska behöva arbeta under hot och våld. Slutligen behövs mer samarbete mellan myndigheter, skola, sjukvård och civilsamhälle. Socialtjänsten kan inte lösa allt på egen hand. Det krävs ett gemensamt ansvar.

Med tanke på den stora uppmärksamhet som den nya socialtjänstlagen nu får har jag en önskan och en förhoppning om att fler unga kommer att söka sig till utbildningar som leder till arbete inom socialtjänsten. På flera ställen i landet råder stor brist på kompetens samtidigt som kommunerna har ett ansvar för sina invånare och för besökare.

Socialtjänstens arbete ska vara kunskapsbaserat och vila på forskning och beprövad erfarenhet.

Fru talman! Debatten kring socialtjänstens arbete och behovet av en ny socialtjänstlag är en viktig fråga som berör många aspekter av samhället. Den nya lagen syftar till att förbättra skyddet för utsatta grupper, öka resurserna för socialtjänsten och skapa tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Syftet med den nya lagen är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, jämställd och lättillgänglig än i dag - att sänka trösklarna och att nå invånarna tidigt, innan problemen har vuxit sig stora. En ny lag kan ge möjlighet att reformera och effektivisera arbetet, vilket i sin tur kan leda till bättre stöd och hjälp för dem som behöver det allra mest.

Fru talman! Låt mig ge ett konkret exempel. Förra veckan, när det var plenifritt, besökte jag min hemkommun Mora. Där var förberedelserna för den nya lagen i full gång, precis som i många andra kommuner i Sverige. Speciellt utpekad personal har fått ansvar för att säkerställa en smidig övergång. Socialsekreterare jag träffade ser fram emot att arbeta mer förebyggande och ser den nya lagen som en möjlighet att hjälpa och nå fler.

Fru talman! Den nya socialtjänstlagen är en reform som kommer att göra verklig skillnad. Den kommer att stärka skyddet för utsatta grupper, ge socialtjänsten mer handlingsutrymme och göra samhället mer rättvist och tryggt. Men det räcker inte med bara en ny lag. Vi måste göra detta tillsammans - stat, kommuner, regioner, civilsamhälle och näringsliv. Socialtjänsten är en del av den sociala välfärden, men den kan inte bära hela ansvaret själv. Om vi samarbetar kan vi nu rita om kartan för hela den sociala välfärden i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstens arbete

En ny socialtjänstlag ses som ett steg mot att skapa en mer rättvis och effektiv socialtjänst, som kan möta dagens och framtidens utmaningar. Den kommer att ha en direkt positiv inverkan på kommunernas invånare, vilket bidrar till ett mer sammanhållet och välmående samhälle.

Alla behöver hjälpas åt. Det handlar inte bara om att socialtjänsten ska uppfylla kraven i en ny lag. Om vi gör detta tillsammans med andra aktörer kan vi rita om kartan för hela den sociala välfärden. Aktörer som vården, skolan, kultur- och fritidsverksamheter, samhällsbyggnadsförvaltningar och civilsamhälle kommer att vara viktiga pusselbitar.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Den 22 februari i år fattade regeringen beslut om att ge en utredare i uppdrag att se över om kommunerna bör få utökade möjligheter att göra bakgrundskontroller av anställda och personer som erbjuds anställning eller uppdrag i kommunen. I förra veckan, i fredags, lämnades utredningen till Justitiedepartementet.

Äldre personer i kommunen ska kunna känna sig trygga i sina hem, oavsett var de bor någonstans i Sverige. De äldre som har hemtjänst eller annan sjukvård ska kunna känna sig trygga och kunna lita på den personal som kommer in i deras hem för att ge vård och omsorg. Hur kommer den här utredningen att hjälpa kommunerna att värna de äldres trygghet och säkerhet?