Fru talman! Vår budgetmotion gällande ramarna har fallit. Därför deltar vi inte i beslutsfattandet. Vi har i stället ett särskilt yttrande, till stor del för att vårt budgetutrymme på detta område är betydligt större. Vi vill göra en stor satsning på privatbilism i glesbygd av flera stora anledningar. Nu ser vi i regeringens budget att det finns ännu fler anledningar. Med centraliseringspolitiken och nedläggningen av myndigheter ute i landet krävs det faktiskt att man kan ta sig till de större centralorterna. Vi tycker inte om den utvecklingen, men den är ett faktum.

Fru talman! Vi är drygt i halvtid, och den SD-styrda regeringen har lagt fram sin tredje budget. Det är väldigt tydliga skillnader. Sveriges löntagare råkar väldigt illa ut. De blir fattigare än de hade behövt vara. Tio års reallöneökningar har utraderats. Vanliga svenskar kommer att avsluta denna mandatperiod fattigare än den började. Julen i år kommer att bli jobbig för många.

Bostadspolitiken har havererat. Arbetslösheten skenar. Tillväxten försvinner nästan, samtidigt som gängvåldet kryper ned i åldrarna. SD-regeringen har drivit fram en sjukvårdskris. Det är dålig politik, men det är bra att de politiska skillnaderna är tydliga. Det är tydligt vilka som styr och till vem man styr.

Vi socialdemokrater menar att vi kan bättre. I vårt socialdemokratiska budgetalternativ finns tydliga alternativ på varje område. Vi prioriterar förstärkt sjukvård, Sveriges tillväxt och kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet och nyrekryteringen.

Fru talman! Vi debatterar regional utveckling. Så här skriver regeringen i sin budgetproposition: "Regeringens utveckling och styrning av den regionala utvecklingspolitiken ska vara samordnad med vissa insatser inom utgiftsområdena 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 20 Klimat, miljö och natur, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 24 Näringsliv samt övriga berörda utgiftsområden. Insatser inom områdena ska komplettera varandra och bidra till synergier." Det är kanske därför som den regionala utvecklingspolitiken går in i olika områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Regeringen skriver "komplettera" och "bidra till synergier". Bostadsbyggandet har avstannat. Byggnadsarbetarna går arbetslösa och nöter a-kassa i stället för att bygga bostäder och äldreboenden. När det gäller konsumentpolitiken kan vi se att det har blivit dyrt. Det har blivit Jimmiepriser på falukorv, ost, el, bostäder och boende. Det är något som särskilt drabbar glesbygdslän. Det är bland annat därför vi har en satsning och vill öka anslaget med 20 miljoner för att förstärka servicen i just glesbygd.

Fru talman! Kommer ni ihåg Landsbygdskommittén och landsbygdspropositionen som kom för något år sedan? Då var nästan alla partier helt överens om att det behövdes stora satsningar på gles- och landsbygd. En särskild sådan del var att man destinerade 70 miljoner kronor till 39 kommuner i nordvästra Sverige, från Torsby till Kiruna, för näringslivsutveckling. Det var en satsning som av i stort sett alla har beskrivits som en av de mest lyckade som genomförts. Den har bidragit till lokal näringslivsutveckling och vägledning för företag att söka både riskkapital och andra stöd liksom till vägledning för att söka tillstånd.

Men vad händer nu då? Nu tas detta bort. Man prioriterar inte längre dessa 39 kommuner. Det plockas bort.

Fru talman! Vi ser också hur privatiseringarna slår mot inte minst gles- och landsbygd. Den apoteksreform som har levat ett antal år nu får fullt genomslag, och särskilt apoteken i gles- och landsbygd får stora problem med att lagerhålla nödvändiga mediciner, alltså det som apoteken ska göra. De ska inte bara ha hudkräm, solkräm och plåster utan nödvändiga mediciner. På ett annat budgetområde har vi förslag om att införa 300 riksapotek med särskilt ansvar att säkerställa att man har nödvändiga mediciner.

Detta budgetområde ska sammanlänkas med budgetområdet Kommunikationer. När det gäller infrastruktur satsar regeringen stort på vägar men nästan ingenting på järnvägen, trots att industrin i hela landet skriker efter nödvändiga åtgärder. Man höjer anslaget till järnvägen med 5 procent, trots den enorma underhållsskuld som finns.

När det gäller kommunikationer står inte staten vid sitt löfte om medfinansiering av regionaltrafik, utan man lägger över en del kostnader på regionerna samtidigt som man inte tillför medel till regionerna.

Fru talman! Trots vad Moderaternas partiledare skrev till skogsägarna om att stärka skogsägarnas ställning ser vi efter drygt två år motsatsen. Avverkningarna minskar, det införs fler naturreservat, det blir fler avslag och det blir höjd skatt. Detta är vad som har skett efter drygt två år av denna mandatperiod.

Fru talman! Detta håller ju inte ihop! Ska vi ha en livskraftig landsbygd med likvärdig välfärd och förutsättningar för kommunikationer behöver vi också en politik för hela landet.

I tidigare debatter har jag talat om statens storlek. Oavsett statens storlek anser vi socialdemokrater att staten ska finnas i hela landet. Nu har den SD-ledda regeringen aviserat en stor neddragning på Statens servicecenter. Hur det ska gå till vill man inte säga, utan man har gett Statens servicecenter i uppdrag att återkomma om detta. Samtidigt ser vi hur den statliga verksamheten dras bort från de minsta kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vi hade en plan för att bygga ut Statens servicecenter med servicekontor i alla kommuner, för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Migrationsverket och polisen. Men nu ser vi i stället neddragningar och längre resor. Då behöver vi också satsa på dem som behöver bilen mest. Det är därför som vi anslår drygt 2,6 miljarder mer till detta budgetområde. Vi behöver stärka dem som behöver bilen allra mest, alltså de som bor i gles- och landsbygd. Med den här regeringen, fru talman, är servicen på väg bort.

Jag skulle kunna gå in på fler områden. Vi har skrivit om dem i vårt särskilda yttrande. För vår del ser vi att budgeten är en sammanhållen enhet av alla områden. För att man ska kunna bo och leva i hela landet behövs en fungerande sjukvård. Det behöver finnas mat i butiken. Man behöver kunna ta sig till arbetet och de nödvändiga orterna. Det vi ser nu är att staten centraliserar och drar sig tillbaka. Det är verkligen inte okej.

Mycket av de pengar som finns i detta område är knutna till olika EU-projekt. Vi ser nödvändigheten av att faktiskt nyttja dem. Det handlar om att ligga i framkant och om att ta vara på de möjligheter som till exempel Fonden för en rättvis omställning ger, så att vi får jobb och utveckling och så att vi kan stärka stålindustrin i norra Sverige och cementindustrin på Gotland.

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för frågorna!

Vi har diskuterat drivmedelspriser här i kammaren många gånger. Vi har varit tydliga med att reduktionsplikten inte borde ha gått upp till de nivåer som den gjorde, men reduktionsplikten är helt avgörande för att man ska kunna uppnå klimatmålen. Reduktionsplikten ger också en stor möjlighet att öka självförsörjningsgraden i fråga om drivmedel. Ska vi vara beroende av olja från Ryssland och Saudiarabien, eller ska vi tillverka vårt eget bränsle? Det är den stora frågeställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Vi är fullt medvetna om att det kostar att åka bil. Därför vill vi kompensera den grupp som inte har något alternativ. Detta blir särskilt tydligt nu, med den centraliseringspolitik som förs av regeringen.

Det är alltså flera åtgärder. Vi kan behöva höja detta och kompensera mer. Men vi går in och försöker kompensera dem som faktiskt behöver det. Vi ser att några förmodligen skulle kunna åka kollektivt i större utsträckning, även i gles- och landsbygd. Samtidigt ser vi hur den SD-stödda regeringen tar bort sin hand från regionerna och aviserar en neddragning av stöden till kollektivtrafiken.

Det är ytterligare ett skäl till att vi behöver satsa på dem som faktiskt behöver ta sig till servicepunkterna. Det är helt avgörande, och det är en fråga som vi driver. Det handlar om ett rättvist stöd till dem som faktiskt behöver det.

Fru talman! Den stora frågan är alltså: Ska vi kompensera dem som behöver det, eller ska vi ge pengar till dem som har alternativ? Ska vi ge förutsättningar till dem som har alternativ och kan resa på annat sätt eller betala för sig, eller ska vi kompensera dem som faktiskt behöver det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

En S-ledd regering aviserade stora investeringar på många olika områden. Det gällde inte minst flera drivmedelsfabriker, som skulle investera i restprodukter från skogen. Men med SD:s inflytande över regeringen har det behovet kraftigt minskat - försvunnit. Vem ska då investera i det här? Det ser vi inte.

Vi ser vad omvärldsfaktorerna får för påverkan på oss. Ska vi lita på saudiarabiska oljetransporter, eller ska vi producera eget bränsle?

Fru talman! Med SD:s inflytande över regeringen har vi fått sämre kollektivtrafik, mindre pengar till regional kultur, en besparing på statens servicekontor, en avvecklad näringslivsutveckling i de 39 mest behövande kommunerna, enorma neddragningar på studieförbunden och nedlagda kontor. Vuxenskolan, ABF med flera lägger ned på många mindre platser. Man säljer bilprovningen, privatiserar arbetsförmedlingen och lägger noll kronor på kommuner och regioner. Det är facit med Sverigedemokraterna i regering.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågorna!

Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade kunnat upprätthålla köpkraften. Vi skulle också ha säkerställt att skattesänkningar riktades till barnfamiljer och dem med lägst inkomst - de barnfamiljer som i dag har svårt att köpa träningskläder eller för delen hockeyutrustning till sina ungar.

Ann-Charlotte Hammar Johnssons parti premierar dem med de absolut högsta inkomsterna, människor som inte vet vad de ska lägga pengarna på. Vi har en finansminister som inte kunde peka ut vad hon skulle lägga sin skattesänkning på. Jag kan garantera, fru talman, att barnfamiljerna vet precis vad de behöver lägga pengarna på. De kan till och med önska sig att någon gång kunna gå på restaurang och på så sätt upprätthålla det lokala näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade upprätthållit köpkraften, och den drastiska nedgång vi nu ser i tillväxten hade kunnat undvikas. Vi är nästan sämst i EU. Det är illa, fru talman!

Fru talman! Det var ett lyckat projekt. Kammaren var i stort sett helt överens om att man behövde göra någonting för att stärka de mest utsatta kommunerna. Riksrevisionen, SKR med flera har pekat på att det här var en väldigt billig och effektiv reform. Man har fått ut väldigt mycket för jämförelsevis lite pengar.

Den här regeringen effektiviserar med 50 miljoner på Statens servicecenter nästa år. Sedan föreslår man en besparing på 100 miljoner 2026 och 150 miljoner för 2027. Då är frågan: Kommer Statens servicecenter ens att mäkta med? Vi ser nu hur staten drar sig tillbaka på område efter område. Då måste medborgare och kommuner med rätta fråga sig: Har vi ett jämlikt Sverige? Är det här rättvisa förutsättningar?

Fru talman! Jag kommer från Norsjö kommun. Ingen av dessa myndigheter finns på plats där. Den statliga verksamhet som vi har är den med den gulgröna skylten, där man säljer produkter i olika flaskor. Det är en populär verksamhet, men det är den enda statliga verksamhet som finns på plats.

Man kan visserligen nå Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan digitalt. Men vårt löfte här i kammaren var att alla medborgare i hela landet ska ha samma förutsättningar. Nu ser vi på område efter område hur detta försämras.

Fru talman! Jag tänkte att vi kunde fortsätta diskussionen på ett annat område.

Alliansregeringen avreglerade och sålde ut stora delar av Bilprovningen. Nu har den SD-ledda regeringen sålt det som var kvar av Svensk Bilprovning till TÜV Rheinland AG för 1,2 miljarder. Dessa pengar läggs på hög och går till att betala av på statsskulden.

Fru talman! Säkerställer försäljningen tillgängligheten till främst registreringsbesiktning i hela landet? Riksdagens utredningstjänst har gjort en sammanställning av mycket av det som Riksrevisionen konstaterade, nämligen att utförsäljningen och privatiseringen av stora delar av Bilprovningen har inneburit fler stationer i tätbebyggda storstadsområden. Vidare har den inneburit en ökad tillgänglighet för de allra flesta när det gäller vanlig bilprovning, förutom i Jämtland som har ett negativt resultat.

Sedan har vi frågan om registreringsbesiktning. Det är ju en ganska viktig åtgärd, inte minst för småföretagare i glesbygd. Många företag bygger om släp, och de behöver registreringsbesiktigas. Det finns en hel del A-traktorer i gles- och landsbygd som behöver besiktigas. De stationer som har funnits i främst de små kommunerna har också hanterat registreringsbesiktning. Kan AnnCharlotte Hammar Johnsson garantera att så kommer att vara fallet även med en ny ägare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Bilprovningen är såld. Blir tillgängligheten bättre? Från nära nog 0 procents närvaro av Svensk Bilprovning i de mindre kommunerna tar nu ett privat bolag över. Kommer det bolaget att upprätthålla den del som gäller registreringsbesiktning, som är särskilt avgörande för företag? Det är den fråga som vi naturligtvis kommer att följa. Detta kan åläggas operatörer via lagstiftning, om man vill. Vi har inte gått så långt, utan vi får följa utvecklingen och se.

När det gäller Ann-Charlotte Hammar Johnssons fråga om sjukvården är det glasklart. Regeringen väljer stora skattesänkningar för de mest välbeställda och lämnar över notan till kommuner och regioner.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har sagt det själv: Det finns effekter av inflationen som också drabbar kommuner och regioner, men detta kompenserar regeringen inte sektorn för. Man satsar inte på denna sektor, som i stora delar är verksam ute i landet och som är nödvändig för regional utveckling. Det är en väldigt tydlig politisk skillnad, fru talman.

Jag vill avsluta med att önska kamraten i näringsutskottet en god jul och ett gott nytt år. Även näringsutskottets kansli och fru talmannen med medarbetare önskar jag en god och vilsam jul.

Fru talman! Det handlar om utgiftsområde 19 Regional utveckling. Jag skulle kunna ge många exempel på regional avveckling. Avvecklingen har pågått i detta land i decennier, oavsett färg på regeringar.

Det fanns en tid då man verkligen försökte få hela Sverige att bli befolkat och då landsbygdens bidrag, utifrån dess olika styrkor i fråga om tillväxt, togs till vara.

Jag kommer inte att gå in på olika poster i utgiftsområdet, för jag tycker egentligen att det är irrelevant. Jag kan lugna Tidöpartierna med att vi, om det blir en socialdemokratiskt ledd regering, säkert kommer att kunna få till stånd en budget som vi är överens om även på detta område.

Jag ska ge en liten tillbakablick. Man börjar känna sig som en dinosaurie här, men det här har betydelse när det gäller varför vi har hamnat här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag är inte ute efter att svartmåla någon regering, men jag kan konstatera att när till exempel jordbrukspolitiken blev föremål för EU:s gemensamma jordbrukspolitik tappade man helt synen på vad som händer på landsbygden när det småskaliga jordbruket försvinner.

Jag förstår givetvis att det inte var något drömyrke för den generation som fick se sina föräldrar gå till ladugården alla dagar på året. De fick aldrig ha semester, och de finaste sommardagarna jobbade de som hårdast för att få foder till kreaturen.

Men i den iver som rådde när det gällde att få billig mat och få människor att flytta till industrijobben glömde man helt bort att självförsörjningsgraden när det gäller mat sjönk för varje år.

Kommunernas ekonomi blev allt svårare att få ihop med den åldrande och samtidigt minskande befolkningen. Den teknikutveckling som pågått och som ännu pågår har givetvis bidragit till att det blir en naturlig omfördelning när det gäller vad arbetskraften behövs till.

Jag kan ta mitt yrke som exempel. År 1984 började jag som huggare i skogen. I en halvcirkel på tio mil runt mitt hem fanns ungefär 20 byar - allt från några riktigt små med bara en gård till gamla kommundelar med flera hundra invånare.

Då, 1984, var det säkert fler än 300 skogsarbetare som varje morgon tog sig ut från stugorna ut till arbetet i skogen. På somrarna kunde antalet näst intill fördubblas under några veckor. I dag är det kanske 25 arbetare på samma geografiska område som arbetar med avverkning i skogen och som bor och skattar i min hemkommun.

Avverkningen har dock inte minskat. Under några år ökade den till och med jämfört med 80-talets uttag. I dag har de stora bolagen minskat sina volymer lite grann, men de privata skogsägarna är mer aktiva.

Även här ser man hur avverkningsentreprenörer kommer, framför allt från Finland, och jobbar med sådant som för några decennier sedan var helt uteslutet. Och inte nog med att avverkningsuppdrag utförs av bolag vars arbetare liksom bolagen själva betalar skatt i ett annat land, utan fler och fler fastigheter ägs dessutom av barn eller barnbarn till dem som en gång odlade och försåg Sverige med livsmedel och som bodde på gården. Detta innebär att fastighetsägarna oftare bor i en storstad i en annan kommun, kanske rentav i den kommun vi är i nu. De betalar skatt här som kommer från resurser från landsbygdskommunerna, som samtidigt kämpar med att få ekonomin att räcka till allt som en kommun förväntas ge till sina kommunmedborgare.

Ofta sker avverkningen i dag med resurser som bidrar med noll till kommunerna. Ägarna till fastigheterna bidrar med noll till kommunerna från skogens intäkter. De kommuner som har högst kommunalskatt får oftast endast förse dessa rörelser med infrastrukturunderhåll och sedan se hur värden försvinner från kommunen utan att den får något tillbaka.

När det gäller skogsvård fördubblades antalet arbetare i skogen under några sommarveckor 1984, men antalet i dag är i princip noll. Det finns givetvis några tappra som försöker och som fortsätter att kämpa. De som utför dessa jobb kommer från baltländerna eller från något exotiskt land vars arbetare kan tjäna lika mycket på en månad här i Sveriges skogar som deras landsmän hemma tjänar på ett helt år.

Allt det jag beskriver är kontentan av att vi har låtit vår landsbygd dräneras på människor i jakten på vinstoptimering. Det som nu förväntas av landsbygden är att vi ska bidra till omställningen med mineraler och elkraft. Samtidigt ska vi stå med mössan i hand och bara titta på när värden i form av naturresurser skeppas ut och förväntas rädda klimatet och världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vänsterpartiet tycker givetvis att det nu mer än någonsin är viktigt att vi tar chansen att återbefolka de delar av landet som dränerats på folk, nu när det verkligen behövs arbetskraft för att göra en hållbar omställning av samhället och industrin.

För att få acceptans för att förse Sverige med mineraler, elkraft och andra resurser som är platsbundna till just dessa landsbygdskommuner måste det till en annan politik som fördelar värdena mer rättvist så att människor attraheras att flytta och bygga sin framtid just där resurserna finns och utvinns.

Ett samhälle måste känna att de naturresurser det besitter ger ett mervärde som alla i samhället får ta del av när de utvinns. Först då växer acceptansen och förståelsen för något som kanske upplevs som negativt men där de positiva effekterna överväger när ett bättre liv kan ges till alla medborgare och det inte bara blir utdelning till kapitalägarna, vilket är det näst intill allenarådande i dagsläget.

Fru talman! Jag går tillbaka till det anslag som betänkandet handlar om. Riksdagsmajoriteten har i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som Vänsterpartiet önskar. Jag avstår därför från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen. Jag utvecklar detta lite mer i vårt särskilda yttrande, om någon vill läsa mer om det.

Med detta önskar jag mina kollegor, kansliet och fru talmannen en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(forts. § 10)