Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) svarade Isak From i en replik om Regional utveckling i debatten ”Protokoll 2024/25:52 Tisdagen den 17 december” den 17 dec 2024.
Isak FromS· i en replikTack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågorna! Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade kunnat upprätthålla köpkraften. Vi skulle också ha säkerställt att skattesänkningar riktades till barnfamiljer och…Fru talman! Vår budgetmotion gällande ramarna har fallit. Därför deltar vi inte i beslutsfattandet. Vi har i stället ett särskilt yttrande, till stor del för att vårt budgetutrymme på detta område är betydligt större. Vi vill göra en stor satsning på privatbilism i glesbygd av flera stora anledningar. Nu ser vi i regeringens budget att det finns ännu fler anledningar. Med centraliseringspolitiken och nedläggningen av myndigheter ute i landet krävs det faktiskt att man kan ta sig till de större centralorterna. Vi tycker inte om den utvecklingen, men den är ett faktum.
Fru talman! Vi är drygt i halvtid, och den SD-styrda regeringen har lagt fram sin tredje budget. Det är väldigt tydliga skillnader. Sveriges löntagare råkar väldigt illa ut. De blir fattigare än de hade behövt vara. Tio års reallöneökningar har utraderats. Vanliga svenskar kommer att avsluta denna mandatperiod fattigare än den började. Julen i år kommer att bli jobbig för många.
Bostadspolitiken har havererat. Arbetslösheten skenar. Tillväxten försvinner nästan, samtidigt som gängvåldet kryper ned i åldrarna. SD-regeringen har drivit fram en sjukvårdskris. Det är dålig politik, men det är bra att de politiska skillnaderna är tydliga. Det är tydligt vilka som styr och till vem man styr.
Vi socialdemokrater menar att vi kan bättre. I vårt socialdemokratiska budgetalternativ finns tydliga alternativ på varje område. Vi prioriterar förstärkt sjukvård, Sveriges tillväxt och kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet och nyrekryteringen.
Fru talman! Vi debatterar regional utveckling. Så här skriver regeringen i sin budgetproposition: "Regeringens utveckling och styrning av den regionala utvecklingspolitiken ska vara samordnad med vissa insatser inom utgiftsområdena 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 20 Klimat, miljö och natur, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 24 Näringsliv samt övriga berörda utgiftsområden. Insatser inom områdena ska komplettera varandra och bidra till synergier." Det är kanske därför som den regionala utvecklingspolitiken går in i olika områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling
Fru talman! Regeringen skriver "komplettera" och "bidra till synergier". Bostadsbyggandet har avstannat. Byggnadsarbetarna går arbetslösa och nöter a-kassa i stället för att bygga bostäder och äldreboenden. När det gäller konsumentpolitiken kan vi se att det har blivit dyrt. Det har blivit Jimmiepriser på falukorv, ost, el, bostäder och boende. Det är något som särskilt drabbar glesbygdslän. Det är bland annat därför vi har en satsning och vill öka anslaget med 20 miljoner för att förstärka servicen i just glesbygd.
Fru talman! Kommer ni ihåg Landsbygdskommittén och landsbygdspropositionen som kom för något år sedan? Då var nästan alla partier helt överens om att det behövdes stora satsningar på gles- och landsbygd. En särskild sådan del var att man destinerade 70 miljoner kronor till 39 kommuner i nordvästra Sverige, från Torsby till Kiruna, för näringslivsutveckling. Det var en satsning som av i stort sett alla har beskrivits som en av de mest lyckade som genomförts. Den har bidragit till lokal näringslivsutveckling och vägledning för företag att söka både riskkapital och andra stöd liksom till vägledning för att söka tillstånd.
Men vad händer nu då? Nu tas detta bort. Man prioriterar inte längre dessa 39 kommuner. Det plockas bort.
Fru talman! Vi ser också hur privatiseringarna slår mot inte minst gles- och landsbygd. Den apoteksreform som har levat ett antal år nu får fullt genomslag, och särskilt apoteken i gles- och landsbygd får stora problem med att lagerhålla nödvändiga mediciner, alltså det som apoteken ska göra. De ska inte bara ha hudkräm, solkräm och plåster utan nödvändiga mediciner. På ett annat budgetområde har vi förslag om att införa 300 riksapotek med särskilt ansvar att säkerställa att man har nödvändiga mediciner.
Detta budgetområde ska sammanlänkas med budgetområdet Kommunikationer. När det gäller infrastruktur satsar regeringen stort på vägar men nästan ingenting på järnvägen, trots att industrin i hela landet skriker efter nödvändiga åtgärder. Man höjer anslaget till järnvägen med 5 procent, trots den enorma underhållsskuld som finns.
När det gäller kommunikationer står inte staten vid sitt löfte om medfinansiering av regionaltrafik, utan man lägger över en del kostnader på regionerna samtidigt som man inte tillför medel till regionerna.
Fru talman! Trots vad Moderaternas partiledare skrev till skogsägarna om att stärka skogsägarnas ställning ser vi efter drygt två år motsatsen. Avverkningarna minskar, det införs fler naturreservat, det blir fler avslag och det blir höjd skatt. Detta är vad som har skett efter drygt två år av denna mandatperiod.
Fru talman! Detta håller ju inte ihop! Ska vi ha en livskraftig landsbygd med likvärdig välfärd och förutsättningar för kommunikationer behöver vi också en politik för hela landet.
I tidigare debatter har jag talat om statens storlek. Oavsett statens storlek anser vi socialdemokrater att staten ska finnas i hela landet. Nu har den SD-ledda regeringen aviserat en stor neddragning på Statens servicecenter. Hur det ska gå till vill man inte säga, utan man har gett Statens servicecenter i uppdrag att återkomma om detta. Samtidigt ser vi hur den statliga verksamheten dras bort från de minsta kommunerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling
Vi hade en plan för att bygga ut Statens servicecenter med servicekontor i alla kommuner, för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Migrationsverket och polisen. Men nu ser vi i stället neddragningar och längre resor. Då behöver vi också satsa på dem som behöver bilen mest. Det är därför som vi anslår drygt 2,6 miljarder mer till detta budgetområde. Vi behöver stärka dem som behöver bilen allra mest, alltså de som bor i gles- och landsbygd. Med den här regeringen, fru talman, är servicen på väg bort.
Jag skulle kunna gå in på fler områden. Vi har skrivit om dem i vårt särskilda yttrande. För vår del ser vi att budgeten är en sammanhållen enhet av alla områden. För att man ska kunna bo och leva i hela landet behövs en fungerande sjukvård. Det behöver finnas mat i butiken. Man behöver kunna ta sig till arbetet och de nödvändiga orterna. Det vi ser nu är att staten centraliserar och drar sig tillbaka. Det är verkligen inte okej.
Mycket av de pengar som finns i detta område är knutna till olika EU-projekt. Vi ser nödvändigheten av att faktiskt nyttja dem. Det handlar om att ligga i framkant och om att ta vara på de möjligheter som till exempel Fonden för en rättvis omställning ger, så att vi får jobb och utveckling och så att vi kan stärka stålindustrin i norra Sverige och cementindustrin på Gotland.
Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Isak From som rör anslaget om nästan 2,6 miljarder för att kompensera för höga drivmedelspriser. Man vill alltså ha ett anslag i utgiftsområdet som skulle mer än dubblera hela utgiftsområdet. I sitt ursprungliga förslag mer än dubblerar man alltså detta.
Ni som känner till Socialdemokraterna - som tycker att skatt är häftigt utom när det drabbar de egna lotterierna - vet att man tar mycket och sedan slänger ut lite brödsmulor. Det blir aldrig full kostnadstäckning.
Låt oss säga att man gör bedömningen att landsbygdens folk ska få 2,6 miljarder i något slags stödåtgärd. Då är i alla fall min gissning att man har gjort en beräkning. Med de drivmedelspriser som ert parti förespråkar kommer landsbygdskollektivet att drabbas med långt mer än 2,6 miljarder.
Ni vill då ha dessa drivmedelspriser - tillsammans med era blivande regeringspartier. Men vi ser inte något annat parti på vänsterflanken som har ett liknande förslag i sin budget. Då är min fråga till ledamoten: Hur mycket kommer det att kosta det svenska skattebetalarkollektivet att åka bil med er framtida regering? Hur stor kommer merkostnaden att vara för det svenska skattebetalarkollektivet? Kan ni försäkra väljarna att ni med era samarbetspartier skulle kunna få igenom en kompensationsåtgärd som täcker landsbygden, och skulle det vara en full kostnadstäckning?
Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för frågorna!
Vi har diskuterat drivmedelspriser här i kammaren många gånger. Vi har varit tydliga med att reduktionsplikten inte borde ha gått upp till de nivåer som den gjorde, men reduktionsplikten är helt avgörande för att man ska kunna uppnå klimatmålen. Reduktionsplikten ger också en stor möjlighet att öka självförsörjningsgraden i fråga om drivmedel. Ska vi vara beroende av olja från Ryssland och Saudiarabien, eller ska vi tillverka vårt eget bränsle? Det är den stora frågeställningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling
Fru talman! Vi är fullt medvetna om att det kostar att åka bil. Därför vill vi kompensera den grupp som inte har något alternativ. Detta blir särskilt tydligt nu, med den centraliseringspolitik som förs av regeringen.
Det är alltså flera åtgärder. Vi kan behöva höja detta och kompensera mer. Men vi går in och försöker kompensera dem som faktiskt behöver det. Vi ser att några förmodligen skulle kunna åka kollektivt i större utsträckning, även i gles- och landsbygd. Samtidigt ser vi hur den SD-stödda regeringen tar bort sin hand från regionerna och aviserar en neddragning av stöden till kollektivtrafiken.
Det är ytterligare ett skäl till att vi behöver satsa på dem som faktiskt behöver ta sig till servicepunkterna. Det är helt avgörande, och det är en fråga som vi driver. Det handlar om ett rättvist stöd till dem som faktiskt behöver det.
Fru talman! Tack, Isak From, för svaret!
Ledamoten nämnde servicepunkterna. Statens servicecenter har en budget på ungefär 950 miljoner. Vi har gjort ett effektiviseringsavdrag eller en neddragning på ungefär 50 miljoner. Jag har tittat flera år tillbaka på detta anslag, som jag tror ligger i utgiftsområde 2. Det är en ganska liten skillnad på det anslag vi har nu jämfört med utfallen tidigare år. Detta är alltså ett effektiviseringsuppdrag. Det är ingen neddragning av verksamheten. Det är inget uppdrag till Statens servicecenter som handlar om att lägga ned kontor och liknande. Det är en socialdemokratisk tolkning av det hela.
Om vi nu ska prata om reduktionsplikten och om att vara självförsörjande kan jag säga: Vi var kraftigt beroende av importerat slaktavfall för att kunna leva upp till reduktionsplikten. Skulle hela Europa ha försökt att ha Sveriges reduktionsplikt, den vi hade under den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringens tid, hade inte det europeiska slaktavfallet räckt. Det hade inte räckt för att åstadkomma den reduceringsplikten.
Jag förstår inte riktigt hur detta skulle gå ihop. Man lever dessutom i en värld där man vill regera tillsammans med ett parti som är emot köttproduktion och köttkonsumtion över huvud taget. Man får jättegärna förklara detta.
Jag vill återkomma till frågorna: Hur mycket mer ska svenska skattebetalare - dina, mina och övrigas väljare - betala kollektivt för drivmedlen i Sverige med en socialdemokratisk regering? Man ska kompensera bara landsbygden med 2,6 miljarder, där det bor en minoritet av Sveriges befolkning. Hur mycket ska det kosta det svenska skattekollektivet att tanka bilen med Socialdemokraterna vid rodret?
Fru talman! Den stora frågan är alltså: Ska vi kompensera dem som behöver det, eller ska vi ge pengar till dem som har alternativ? Ska vi ge förutsättningar till dem som har alternativ och kan resa på annat sätt eller betala för sig, eller ska vi kompensera dem som faktiskt behöver det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling
En S-ledd regering aviserade stora investeringar på många olika områden. Det gällde inte minst flera drivmedelsfabriker, som skulle investera i restprodukter från skogen. Men med SD:s inflytande över regeringen har det behovet kraftigt minskat - försvunnit. Vem ska då investera i det här? Det ser vi inte.
Vi ser vad omvärldsfaktorerna får för påverkan på oss. Ska vi lita på saudiarabiska oljetransporter, eller ska vi producera eget bränsle?
Fru talman! Med SD:s inflytande över regeringen har vi fått sämre kollektivtrafik, mindre pengar till regional kultur, en besparing på statens servicekontor, en avvecklad näringslivsutveckling i de 39 mest behövande kommunerna, enorma neddragningar på studieförbunden och nedlagda kontor. Vuxenskolan, ABF med flera lägger ned på många mindre platser. Man säljer bilprovningen, privatiserar arbetsförmedlingen och lägger noll kronor på kommuner och regioner. Det är facit med Sverigedemokraterna i regering.
Fru talman! Tack, ledamoten Isak From, för anförandet!
Det finns mycket man kan säga. Man kan börja med att konstatera att det kanske bara behövs ett utskott i Sveriges riksdag under nästa års debatter, eftersom allt som är möjligt att framföra kommer in här.
Jag ska försöka beta av några frågor.
Jag börjar med detta med att Sverige och dess befolkning har blivit fattigare. Regeringen tog över när inflationen ökade. Den har varit uppe i 10 procent. Isak Froms regering ville elda på. Man ville ge mer pengar i ett läge där de skulle ätas upp och brännas. Det var ungefär som att slänga dem på ett bål.
Jag skulle därför vilja fråga Isak From var han tror att vi hade stått i dag med en sådan politik. Hur hög hade inflationen blivit? Hade vi kunnat få ned den?
Den här regeringen har ägnat sig åt att bekämpa inflationen för att göra det bästa möjliga för AB Sverige och för befolkningen.
Det andra jag skulle vilja ta upp med Isak From handlar om reduktionsplikten och drivmedel, något som också en tidigare ledamot var inne på. Socialdemokraterna vill gärna leka Robin Hood. Man ska plocka in, och sedan ska man fördela ut. Samtidigt gör man det väldigt byråkratiskt. På vilket sätt gynnar det landets medborgare? Varför ska inte alla kunna ha möjlighet att få sänkta kostnader för drivmedel vid pump?
Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågorna!
Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade kunnat upprätthålla köpkraften. Vi skulle också ha säkerställt att skattesänkningar riktades till barnfamiljer och dem med lägst inkomst - de barnfamiljer som i dag har svårt att köpa träningskläder eller för delen hockeyutrustning till sina ungar.
Ann-Charlotte Hammar Johnssons parti premierar dem med de absolut högsta inkomsterna, människor som inte vet vad de ska lägga pengarna på. Vi har en finansminister som inte kunde peka ut vad hon skulle lägga sin skattesänkning på. Jag kan garantera, fru talman, att barnfamiljerna vet precis vad de behöver lägga pengarna på. De kan till och med önska sig att någon gång kunna gå på restaurang och på så sätt upprätthålla det lokala näringslivet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling
Fru talman! Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade upprätthållit köpkraften, och den drastiska nedgång vi nu ser i tillväxten hade kunnat undvikas. Vi är nästan sämst i EU. Det är illa, fru talman!
Fru talman! När det gäller köpkraften är Sverige ett litet, exportberoende land som säljer till en värld som befinner sig i upp- och nedgång. Vi har valet i USA med hela den resan, och vi har Kina och exporten till Tyskland, som är vårt stora försäljningsland. Vi har också haft elpriser som har påverkat läget.
Den här regeringen har kompenserat de barnfamiljer som Isak From nämner. Man har ökat barnbidrag och så vidare för att göra det bättre i en svår tid med inflation, och man har bekämpat inflationen så att inte de höjda bidragspengarna skulle försvinna från dessa familjer och göra det dyrare.
Jag skulle också vilja ta upp de 39 kommunerna som Isak From nämner och som det har gått så illa för eftersom de inte har fått mer medel. Man kan i så fall fråga sig varför Isak From och hans regering inte tillförde mer medel. Det här var ett projekt. Ibland glömmer Socialdemokraterna att ge hela bilden. Det här var ett projekt för att bygga upp en organisation för att hjälpa näringslivet från 2018 till 2024. Det är sex år. Någonstans tar projekt slut, och man övergår till att vara självgående. Är man inte det får Isak From och hans regering tillföra mer medel.
Nu kommer det en utredning och ett förslag om att titta på helheten när det gäller regional tillväxt och hur man ska kunna använda de synergieffekter som ledamoten själv var inne på i sitt anförande. Hur får man så bra nytta som möjligt från dessa synergieffekter?
Fru talman! Det var ett lyckat projekt. Kammaren var i stort sett helt överens om att man behövde göra någonting för att stärka de mest utsatta kommunerna. Riksrevisionen, SKR med flera har pekat på att det här var en väldigt billig och effektiv reform. Man har fått ut väldigt mycket för jämförelsevis lite pengar.
Den här regeringen effektiviserar med 50 miljoner på Statens servicecenter nästa år. Sedan föreslår man en besparing på 100 miljoner 2026 och 150 miljoner för 2027. Då är frågan: Kommer Statens servicecenter ens att mäkta med? Vi ser nu hur staten drar sig tillbaka på område efter område. Då måste medborgare och kommuner med rätta fråga sig: Har vi ett jämlikt Sverige? Är det här rättvisa förutsättningar?
Fru talman! Jag kommer från Norsjö kommun. Ingen av dessa myndigheter finns på plats där. Den statliga verksamhet som vi har är den med den gulgröna skylten, där man säljer produkter i olika flaskor. Det är en populär verksamhet, men det är den enda statliga verksamhet som finns på plats.
Man kan visserligen nå Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan digitalt. Men vårt löfte här i kammaren var att alla medborgare i hela landet ska ha samma förutsättningar. Nu ser vi på område efter område hur detta försämras.
