Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet!

Vi befinner oss just nu i en väldigt osäker tid. Det gäller i allra högsta grad även på handelspolitikens område. Den senaste tiden har det tagit sig uttryck i form av hot om tullar på stål och aluminium, vilket riskerar att slå hårt mot svensk export och svensk ekonomi.

Den moderata utrikeshandelsministern har framfört att det pågår förberedelser inom EU och att olika verktyg kan bli aktuella, om än utan att specificera vilken typ av verktyg det kan handla om. Men det räcker givetvis inte att bara prata om vilka åtgärder som EU ska vidta. Sverige måste också ha en egen verktygslåda för att skydda svenska jobb och svensk konkurrenskraft i de här osäkra tiderna. Jag tror att ledamoten kan hålla med om att det finns en stor oro hos svenska hushåll och företag inför vad som händer i omvärlden just nu.

Vi socialdemokrater har krävt att regeringen skyndsamt ska agera för att säkra svenska jobb, bland annat genom att reformera stödet vid korttidsarbete. Det finns färdiga förslag på regeringens bord, som välkomnas av både fack och arbetsgivare och som den här regeringen kan gå vidare med.

Min fråga till ledamoten är: Varför genomför inte Moderaterna de här förslagen? Vad är Moderaternas och regeringens plan för att säkra svenska jobb och svensk konkurrenskraft i ljuset av de osäkra handelspolitiska tider som vi befinner oss i just nu?

Fru talman! Tack till ledamoten för svaret! Jag noterar dock att jag inte fick något svar om hur Moderaterna och regeringen kommer att gå vidare med förslagen om det reformerade stödet vid korttidsarbete eller om man över huvud taget kommer att kunna göra det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är klart att detta är jätteviktigt för att kunna säkra svenska jobb och svensk konkurrenskraft i de osäkra tider som vi befinner oss i. Det här var ett system som vi fick på plats under pandemin och som resulterade i att tiotusentals svenska jobb kunde räddas, trots det rådande ekonomiska läget.

Fru talman! Jag måste också säga, nu när jag har detta replikskifte med ledamoten, att det är välkommet med fler bilaterala avtal och att man verkar för att EU ska ingå fler frihandelsavtal. Men samtidigt måste vi tänka på hur vi stärker vår egen industris konkurrenskraft. Det blir mycket prat om konkurrenskraft men lite verkstad.

Man pratar mycket om regelförenklingar, att man ska förenkla och göra det enklare för företag att göra rätt. Men i praktiken leder det alltid till att man i stället fördröjer och försvagar den omställning som är helt avgörande för Sveriges handel och för att säkra svenska jobb och svensk konkurrenskraft.

Jag skulle säga att det är ett större hot än Trumpadministrationens tullar att vi har utsläppsökningar, en rekordhög arbetslöshet, konkurser som skjuter i höjden och en ryckighet i våra anslag till forskning och innovation. Det tycker jag att regeringen borde fokusera på i stället för att gå till angrepp mot en socialdemokratisk handelspolitik som har tjänat Sverige väl och fokusera på att ändra målformuleringen.

Vi har stora utmaningar i Sverige som den här regeringen behöver gå vidare med. Om vi ska gå vidare med att just säkra svenska jobb tror jag att det handlar om ett förslag som vi har presenterat: att man faktiskt reformerar och får på plats ett bättre stöd vid korttidsarbete.

Fru talman! Vi befinner oss i en orolig, oviss och osäker tid. Det gäller, som sagt, i allra högsta grad även på handelspolitikens område.

Vi befinner oss i en snabbt föränderlig omvärld där de protektionistiska krafterna växer, de geopolitiska spänningarna ökar och den globala konkurrensen hårdnar. Det ställer ökade krav på vår handelspolitik.

Men för att komma framåt måste vi börja med att blicka bakåt. Vi måste förstå att handel, innovation och ett starkt välfärdssamhälle har utgjort grundstenarna i Sveriges välstånd och varit nyckeln till att Sverige har gått från att vara ett av Europas fattigaste länder till en av världens mest välmående ekonomier.

Därför måste vi fortsätta att stå upp för den öppenhet och frihandel som vårt välstånd och vår välfärd är beroende av. Vi måste också fortsätta att stå upp för en rättvis handelspolitik, som innebär att handelns fördelar kan komma alla till del. Det är en förutsättning för att upprätthålla tilltron till frihandel, särskilt i tider av ökad protektionism.

Därför kan jag bara beklaga att regeringen i en tid där detta är viktigare än på länge väljer att överge det målet.

Fru talman! När vi blickar bakåt förstår vi varför Sverige måste stå upp för en fri, hållbar och rättvis handel. Förhoppningsvis hjälper det oss att komma framåt i en snabbt föränderlig omvärld.

I oroliga tider behöver vi i Sverige och EU kunna skydda strategiska intressen och stärka vår handel. För att göra detta bör den svenska utgångspunkten vara att internationell handel och internationellt samarbete även bidrar till ökad motståndskraft.

När den globala konkurrensen hårdnar ställs nya krav på vår handelspolitik. Vi behöver bli bättre på att dels stärka befintliga svenska styrkeområden, dels positionera Sverige som en ledande partner inom de områden som driver framtidens välstånd. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att ta till vara våra styrkor, inte minst i form av ett attraktivt innovationssystem, ett hållbart näringsliv och en unik förmåga att samverka mellan politik, akademi, näringsliv och fackföreningar.

Med rätt politik kan Sverige ta en ledande ställning i den gröna och digitala omställning som nu genomförs och därmed säkerställa att framtidens jobb, investeringar och välstånd hamnar i Sverige.

Det största hotet mot det här är just nu inte Trumpadministrationens tullar. Det handlar i stället om att Sverige har gått från att vara ett föredöme i klimatomställningen till att nu vara unika i EU med att kombinera en rekordlåg tillväxt med rekordhöga utsläppsökningar. Det handlar om att vi har rekordhög arbetslöshet, konkurser som skjuter i höjden, en avtagande investeringstakt och en ryckighet i anslagen till forskning och innovation.

Detta är just nu det största hotet mot Sveriges investeringar, jobb och tillväxt.

Fru talman! Vår handelspolitik måste spegla den framtid som vi vill bygga, inte den osäkerhet som regeringens passivitet har skapat. För att göra detta har vi socialdemokrater formulerat fem målsättningar för svensk handelspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

För det första måste Sveriges handel öka och våra ekonomiska relationer stärkas. Vi behöver öka den svenska exporten, som står för nästan hälften av vår bnp och som vårt välstånd därmed är beroende av. Även den svenska importen är avgörande för att säkra tillgången till viktiga insatsvaror och lägre priser för konsumenter och företag.

De grundläggande villkoren för detta fastställs genom EU. EU:s inre marknad är inte bara Sveriges hemmamarknad utan även världens största gränsfria ekonomiska samarbete. Därför måste Sverige vara en tydlig röst för att den inre marknaden ska fördjupas, utvecklas och anpassas till nya förutsättningar.

Lika viktigt är det att EU fortsätter att bedriva en öppen handels- och investeringspolitik gentemot omvärlden. Kritiska beroenden bör generellt sett hanteras genom diversifiering av värdekedjor och fler fördjupade partnerskap för att i möjligaste mån begränsa de negativa effekterna för den inre marknaden.

En central del i detta är just att EU ingår nya frihandelsavtal. Vikten av att bygga öppna och motståndskraftiga handelsförbindelser i vår osäkra omvärld kan inte understrykas nog. Därför vill jag, fru talman, yrka bifall till vår reservation 7, som berör just detta.

Sverige behöver också vara en röst för att EU ska komplettera frihandelsavtalen med andra typer av avtal och handelssamarbeten, särskilt på tillväxtmarknaderna och inom strategiskt viktiga sektorer.

Även länder inom WTO som vill nå längre inom särskilda områden ska kunna göra det för att modernisera de regler som är viktiga för svenska företag, exempelvis de globala e-handelsreglerna.

Det multilaterala handelssystemet med WTO som grund utmanas i dag på flera sätt och behöver moderniseras och stärkas, i första hand genom att ett fungerande tvistlösningssystem återupprättas.

Jag vill också särskilt betona att EU måste stå enat i stödet till Ukraina. Det gäller även på handelsområdet. Sverige måste vara en tydlig röst för att stärka handeln med Ukraina och stoppa kringgåendet av sanktionerna mot Ryssland. Den svenska regeringen behöver göra mycket mer för att säkerställa den nationella sanktionsefterlevnaden, vilket vi socialdemokrater har presenterat flera konkreta förslag om tidigare.

Fru talman! För det andra vill vi att svenska företag ska öka sin export och nå nya marknader. Det statliga exportfrämjandet är avgörande för att Sverige ska kunna öka sin närvaro på de snabbt växande marknaderna utanför EU, underlätta marknadstillträde, minska risker och främja långsiktiga partnerskap.

För de små och medelstora företagen har det regionala exportfrämjandet, som den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till, varit av särskilt stor betydelse. Satsningen på regionala exportcentrum och exportsamverkan måste utvecklas för att skapa fler jobb och tillväxt i hela landet så att hela Sverige kan växa och exportera.

För det tredje ska Sverige vara en stark röst för en fri, hållbar och rättvis handel, vilket vi menar borde vara det riksdagsbundna målet för handelspolitiken.

Sverige har en lång tradition av att föra en framgångsrik politik där handel, utvecklingssamarbete och ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter såväl som höga klimatambitioner går hand i hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

I praktiken handlar det om flera saker. Det handlar om att främja social dialog och goda arbetsvillkor och att utveckla det globala partnerskapet Global Deal. Det handlar också om genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet, att avskaffa handelshinder för klimatsmarta lösningar och att öka den svenska exportens bidrag till global klimatnytta. Det handlar om politik som bygger jämlika och konkurrenskraftiga samhällen.

Det finns, som sagt, ingen anledning att göra avsteg från den handelspolitik som har tjänat Sverige väl.

Fru talman! För det fjärde måste vi använda Sveriges innovationsledarskap för att stärka vår handel. Det kräver bland annat framstående forsknings- och innovationsmiljöer, fler internationella samarbeten och ett helhetsgrepp för att öka kommersialisering och export av svenska innovationer.

Fru talman! Slutligen och för det femte måste vi använda Sveriges innovationsledarskap för att även attrahera internationella investeringar, spetskompetens och besökare.

Ett öppet investeringsklimat innebär inte bara nya jobb utan också nya marknader, kompetenser och kapital. Samtidigt är det viktigt att vi har ett välfungerande system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.

Fru talman! Med dessa målsättningar kan vi föra en handelspolitik där Sveriges handel växer och kommer alla till del, där vi tar oss an utmaningarna i omvärlden genom en fri, hållbar och rättvis handel och där vi stärker vår välfärd, skapar fler jobb i hela landet och investerar i det som bygger vårt land starkare för generationer framåt. Det är så vi bygger ett rättvist och rikare Sverige.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Jag vill börja med att ställa mig bakom samtliga av Sverigedemokraternas reservationer i näringsutskottets betänkande 13, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 9.

Fru talman! I veckan närvarade jag på den europeiska parlamentsveckan i Bryssel, där jag bland annat lyssnade till professor Mario Draghi, som skrivit rapporten om framtiden för europeisk konkurrenskraft. Där tas bland annat förenklad byråkrati och regelverk upp som viktiga åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft, något som vi sverigedemokrater länge har påpekat är viktigt.

Draghi uttryckte med stor klarhet att Europas ledare inte kan vänta med att genomföra dessa åtgärder och uppmanade till skyndsamhet.

Med detta sagt: Sveriges välstånd och framtida tillväxt är starkt beroende av en öppen, fri och regelbaserad handelspolitik. Vi lever i en tid då globala värdekedjor ständigt förändras och då handelspartner kan innebära både möjligheter och utmaningar.

Sverigedemokraterna ser handelspolitiken som ett av de viktigaste verktygen för att stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb och främja innovation.

Vår handelspolitik vilar på tre grundpelare: frihandel, rättvis konkurrens och strategiska partnerskap. Vi är i grunden positiva till frihandel.

Handel med varor och tjänster minskar protektionism, ökar utbytet av idéer och kunskap samt bidrar till ekonomisk tillväxt.

Genom medlemskapet i EU har vi tillgång till den inre marknaden, vilket är en fördel för svenska företag och exportnäringar. Men vi måste också vara vaksamma mot handelsfientliga tendenser inom EU, där överdriven reglering riskerar att kväva företags konkurrenskraft.

Vi vill att Sverige ska verka för fler frihandelsavtal med strategiska partnerländer.

När det gäller handelsrelationerna med USA behöver vi – även om USA-administrationen ska införa tullar som drabbar svensk stålindustri – fortsätta att arbeta för ett fördjupat samarbete genom ett grundläggande handelsavtal där vi undanröjer både tariffära och icke-tariffära handelshinder.

Ett frihandelsavtal mellan EU och Taiwan är också en prioritet. Det skulle stärka Sveriges roll inom högteknologiska sektorer.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss snedvriden konkurrens och marknadsstöd. I dag ser vi hur ekonomiskt tunga nationer som Kina och USA driver protektionistiska agendor där statliga subventioner gynnar inhemska företag på bekostnad av en rättvis global handel.

Vi anser att det är viktigt att granska och potentiellt begränsa direktinvesteringar från regimer som inte delar våra demokratiska värderingar – särskilt Kina, Iran och Ryssland. Denna granskning är avgörande för att säkerställa att investeringarna inte hotar våra nationella säkerhetsintressen och underminerar våra principer om mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

Vi vill att regeringen stärker WTO:s relation till näringslivet och verkar för att Kina inte ska ges orättvisa fördelar inom WTO-systemet.

Vi anser även att Sveriges företag måste få bättre stöd för att konkurrera globalt. Det behövs en konkurrensöversyn där vi ser över hinder för svenska företag såväl på den inre marknaden som internationellt. Därför skulle vi välkomna ett export- och industrifrämjande program för techsektorn, som vi anser kommer att stärka vår position inom framtidens branscher, med exempelvis stärkt skydd för immaterialrätt, förenklad byråkrati och regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Frihandel får aldrig ske på bekostnad av svensk industri. Vi måste alltid prioritera en realtillväxt för svensk ekonomi när vi ingår handelsavtal. Det inkluderar att motverka icke-tariffära handelshinder i handelsavtal, särskilt med avancerade ekonomier där tullnivåerna redan är låga. Vi ska stärka svenska exportmöjligheter genom att prioritera produkter högt upp i värdekedjan.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att Sverigedemokraterna står för en handelspolitik som bygger på tillväxt, konkurrenskraft och strategisk klokhet. Sverige ska inte vara naivt. Sverige ska vara en stark röst för frihandel, men aldrig på bekostnad av våra egna ekonomiska intressen. Vi vill se fler frihandelsavtal, stärkt exportpolitik och en skarpare strategi mot orättvisa konkurrensvillkor.

Sverige har som exportland goda förutsättningar att lyckas både inom unionen och utanför EU:s inre marknad.

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Fru talman! Tack igen, ledamoten, för frågorna!

Det är klart att vi har våra synpunkter färdiga för hur vi vill att Sverige ska stå starkt i internationell och även europeisk konkurrens. Vi tycker exempelvis fortfarande att delen med att få in kvalificerad arbetskraft behöver utvecklas. Det är väl inte riktigt färdigutrett när det gäller tillstånd och snabbare processer för att få in kvalificerad arbetskraft.

Där har vi varit väldigt aktiva och är nöjda med att det i alla fall pågår en process. Man kommer säkert att kunna ge tillstånd mycket fortare till den kvalificerade arbetskraftsinvandring som vi behöver till Sverige och inte riktigt har i dag. För det känner jag alltså ingen oro.

Ur ett näringslivsperspektiv behöver vi, precis som jag sa i mitt anförande, öka handeln genom att regelförenkla. Vi behöver också fundera lite på hur långt vi ska driva miljökravet, för att underlätta för företag att vara konkurrensmässiga inte bara inom EU utan även utanför EU.

Det är en fråga som vårt parti gärna driver och ser över. Det får inte vara betungande, utan det ska underlätta för företagen. Den gröna omställningen till exempel är på sätt och vis positiv, men det kan inte bli positivt när det blir för tungt för företagen att driva det. Man måste också ge företagen en chans att andas i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Finally – handelspolitik! Det är sent på kvällen, men det är en viktig fråga. Vi från Vänsterpartiet brinner för handelspolitiken. Hur skulle vi inte göra det? Vi som land är ju beroende av handel. Handel har historiskt, som många har lyft här i talarstolen, varit den aktion som bundit oss samman.

Handel kan såklart vara ett verktyg för att utveckla samhällen framåt och bidra till ekonomin, men det kan också vara ett verktyg som tvingar länder att överproducera för att möta ekonomiska mål. Här har vi i Sverige ett stort ansvar som europeiskt land som land som går i bräschen för demokrati, mänskliga rättigheter och miljöfrågor. I det kan handel vara ett fantastiskt verktyg.

När två parter har förhandlingar och maktbalansen är skev därför att den ena parten har en hel union bakom sig, med någorlunda stabila ekonomier, genomtänkta lagar, relativt låg korruption och en väsentlig ekonomisk och teknisk makt, kan man kanske bidra till att få den maktbalansen lite rättvisare. Vi vet att det är det bästa sättet att skapa hållbara handelsrelationer. Det sämsta vi kan göra är att bidra till att fördjupa eller cementera orättvisor och ekonomiska och sociala skillnader. Det gäller både här och globalt. Men det är tyvärr det vi gör med vår handelspolitik. Vi cementerar skillnader mellan länder och mellan kontinenter.

Jag pratade häromdagen med personer som har anknytning till Mercosurländerna. De frågade varför Vänsterpartiet är emot Mercosuravtalet när Mercosurländernas ledare är för det. Vi är emot det för att det är ett dåligt avtal. Det är dåligt för både Mercosurländerna och oss här i Europa. Mercosuravtalet är inte bra för arbetare vare sig här eller där. Det saknar spegelklausul; jordbruksproduktionen i Mercosurländerna behöver inte ha samma standard som den europeiska. Det betyder att produktionen där kan använda bekämpningsmedel, antibiotika och hormoner som är förbjudna här. Det här kommer såklart att leda till en risk för att vi importerar skadliga livsmedel. I slutändan underminerar vi vår egen hälsa. Då har vi redan deltagit i att underminera arbetares och urfolks hälsa och liv i Mercosurländerna.

Men tänk om vi skulle ställa högre krav, så att vi inte riskerar människoliv eller miljö! Om till exempel ett bekämpningsmedel är förbjudet i Europa på grund av risker för hälsa och miljö menar Vänsterpartiet att vi kanske inte ska exportera det eller gå med på att det används i den produktion som vi sedan importerar till Europa. Och varför ska inte djuren på andra sidan av världen ha samma djurskydd som djuren här i Europa? Genom att ställa högre krav kan vi driva utvecklingen och välståndet framåt, inte bara här utan även i andra länder.

Mercosuravtalet är gjort för att gynna några få ekonomiskt, men för många kommer det inte att leda till förbättring utan snarare till försämring av levnadsvillkoren. Transnationella företag kommer att fortsätta exploatera. Det här avtalet är förödande för småbrukare, både här och i Mercosurländerna. Avtalet är fördelaktigt för storföretag som praktiserar monokulturer och storproduktion, inte för företag som jobbar med hållbara jordbruksmetoder. Det åstadkommer man genom att öka volymen av olika produkter som ska kunna importeras till Europa genom fördelaktiga tariffer, men man tar inte hänsyn till konsekvenserna. Vilka blir konsekvenserna av att Brasilien kraftigt ökar volymerna i soja- och köttproduktionen? Jo, större markområden går till den produktionen, och fler urskogar i Amazonas hotas. Med det ökar också konflikterna mellan företag, urfolk och miljöaktivister. Urfolksledare har mördats på grund av storföretagens ekonomiska intressen; det sker även i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

De stora volymer som importeras gör det svårt för europeiska jordbrukare. De förlorar möjligheten att få rimlig betalning för sin produktion. I och för sig har EU lagt fram en kompensationsfond, en garantifond, för de jordbrukare som drabbas av detta. Men är det verkligen så här vi ska jobba? Europeiska bönder vill ha värdighet. De vill ha rimligt betalt för sina produkter, som de producerar enligt våra höga standarder och med hållbara jordbruksmetoder. De vill inte ha kompensation. Ska vi inte ha ett system som stärker våra bönder?

De här avtalen innehåller alltså mycket lite som verkligen kommer att ge bättre levnadsstandard för folk i Mercosurländerna eller i Europa. Det de däremot gör är att säkra storföretagens vinster. De upprätthåller också maktobalansen mellan länder med allt vad det innebär.

Vi från Vänsterpartiet skulle vilja se en handelspolitik som blir spjutspetsen för att förbättra livet för folk, djur och miljö på båda sidorna som regleras av avtalet och som skyndar på omställningen genom att ställa ordentliga krav och stärka demokratibygget runtom i världen. Det är dags att modernisera handelspolitiken och bereda väg för de svenska företag som står i framkanten för det.

I kapitlet mänskliga rättigheter och handelspolitik menar jag att hyckleriet måste sluta. Vi kan inte fortsätta att gynna länder som begår brott mot mänskligheten för att våra ekonomiska och ideologiska intressen väger tyngre.

Vi har sagt det angående Ryssland och Kina, och vi säger det också angående Israel. Eftersom vissa partier har varit oansvariga genom tiden har vi svenska företag som agerar i länder där det begås brott, och vi stöttar dessa länders agerande direkt och indirekt. Med det bidrar vi också till dessa länders makt i en imperialistisk kontext.

När nu Israel begår folkmord på palestinier står vi med ett generöst handelsavtal med Israel som stärker deras ekonomi. Men vi hör fortfarande inte ett ord från den svenska regeringen om att avbryta handeln.

Det måste finnas rimliga syften till handel mellan länder, och det kan inte enbart vara ekonomiska intressen. Att hålla fast vid att ha relationer till ett land som mördat över 18 000 barn, som skapar svält genom att stoppa hjälpinsatser och som mördar allt från vårdpersonal till journalister är inte sunt.

Vi måste använda handelspolitiken för att stoppa folkmord. Precis som man stoppar handel med Ryssland måste vi stoppa handeln med Israel. Det regeringen gör i och med att man inte vill stoppa handelsavtalet med Israel är att bidra till att svenska företag är delaktiga i folkmordet.

Jag har tidigare lyft fram ett exempel. Det är ganska sorligt att se Volvos fordon användas för att riva palestiniers hem.

Låt oss bidra till en rättvis handel 2.0. Det är en handel som stärker länderna, mänskliga rättigheter, miljö och klimat och som stärker de företag som driver utvecklingen framåt så att vi kan uppnå våra klimat- och miljömål. Det är så vi stöttar dessa företag. Det är så vi skapar konkurrenskraft, innovation och omställning för dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag yrkar bifall till reservation 10.

Fru talman! Nu händer det igen! Det här är andra veckan i rad som jag får äran att hålla det sista anförandet för kvällen. Jag är givetvis glad att det fortfarande finns tappra åhörare kvar i salen.

Sverige är en liten, öppen ekonomi och en demokrati som är beroende av internationell handel och av vår omvärld. Just därför vill jag inleda med att tala om det ytterst allvarliga läge vi befinner oss i, som utvecklas och förvärras dag för dag. Europa samlas i krismöten och akuta möten för att försöka hantera den snabbt föränderliga omvärld vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är ett läge som hotar våra demokratier med direkt och öppet inflytande och påverkan från USA:s nya politiska ledning. Det är ett allvarligt läge för vår säkerhet och vårt fredsarbete, som nu påverkas då de stora länderna – de tidigare globala stormakterna – har valt att sätta sig tillsammans och förhandla utan Europas medverkan. Det amerikanska ledarskapet har nu valt att ty sig till den totalitära regim som inledde det olagliga och vidriga kriget i Ukraina.

Detta hotar också våra internationella handelsrelationer. Vi behöver tänka om, och det är ett bryskt uppvaknande. Jag tänker till exempel på Alexander Stubb, som i en intervju pratade om hur vi i Europa kanske har varit lite naiva lite väl länge. Han nämnde de tre beroendena: Vi har alltför länge varit beroende av den ryska energin, vi har varit ekonomiskt beroende av Kina och vi har varit säkerhetsberoende av USA. Det är dags för Europa att vakna och finna sin väg framåt. Och jag är fast övertygad om att vi kommer att hitta en väg framåt – om än det tar tid – för Europa är en samling av öppna, fria demokratier och suveräna stater, små som stora.

Europa har byggt och skapat både välstånd och fred genom sin historik av handel mellan länder. Jag hoppas att EU har förmågan att bidra till fred och säkerhet globalt genom att vi mer oberoende kan arbeta med handelsavtal och relationer med vår omvärld.

Jag kan notera i de yrkanden som finns och de motioner som har inkommit att Sverigedemokraterna med tiden har gjort en successiv positionsförändring både när det gäller internationell handel, som man nu plötsligt pratar ganska varmt om, och när det gäller EU och dess öppna marknad, som man plötsligt verkar tycka är bra.

Jag välkomnar givetvis detta samtidigt som jag förväntar mig ett förtydligande från just Sverigedemokraterna av hur man står när man tidigare har haft så bra relationer med det politiska ledarskap i USA som nu så uppenbart hotar Europa både freds- och säkerhetsmässigt men också handelsmässigt.

Vi befinner oss även i ett allvarligt klimatläge. Vi kan konstatera att klimatkrisen förvärras och att det vi gör är på tok för lite. Här skulle Sverige kunna ha fortsatt på det spår där vi spelade en avgörande roll. Vi skulle ha kunnat vara ett föredöme i klimatomställningen. Genom handel och genom att utveckla vår industri och vårt näringsliv med kombinationen av kravställande och stöd och investeringar skulle Sverige ha kunnat vara ett föredöme. Vi skulle ha kunnat utveckla ännu fler produkter som efterfrågas av vår omvärld. Vi behöver fortsätta på det spåret.

EU spelar här en avgörande roll. Jag ser i många av utskottstexterna hur majoriteten i utskottet resonerar. Man ställer sig bakom detta och tycker att EU ska fortsätta både med sitt kravställande när det gäller handel och miljö– och klimathänsyn och med den industriella given och Fit for 55. Jag vill vara tydlig med att Fit for 55 inte är ett steg i rätt riktning utan ett mindre steg i fel riktning. Läget är akut, och egentligen borde mycket mer göras.

Det är positivt att majoriteten i utskottstexterna står bakom att EU i sina bilaterala handelsavtal ska trycka på miljömässiga och klimatmässiga krav och att vi ska jobba vidare med omställningen av vår industri. Men vi behöver också säkerställa att dessa majoritetspartier står fast vid detta i EU och i Europaparlamentet, som har en viktig roll både i klimatomställningen och i våra handelsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag vill ändå påpeka det som jag har hört så många gånger när man pratar om att vi ska öka Europas konkurrenskraft och den svenska konkurrenskraften. Vi ska kunna jobba bättre, säger man. Det finns en tendens att se på Mario Draghis rapport om competitiveness som ett svepskäl för att vi måste förenkla och minska kravställandet.

Jag vill vara tydlig med att jag stöder arbetet med att minska byråkratin. Men för att använda ett borgerligt ofta återkommande uttryck: att ställa krav är att bry sig. Jag står fast vid att vi behöver fortsätta att ha ett kravställande i vår industri. Vi behöver ha kombinationen av kravställande, investeringar och stöd, för innovation och industriell utveckling är också det som kan driva vår utveckling framåt. Det är så Sverige har utvecklats framgångsrikt, och det är så vi ska fortsätta.

Där är det också viktigt, just för att säkra långsiktigheten i vår omställning i de kravspecifikationer som vi har gentemot vår industri, att vi har modet att trycka fram den typen av kravställande i våra bilaterala avtal. Vi ska trycka på för att EU har ett sådant kravställande.

Det är viktigt att EU fortsätter att jobba långsiktigt och målmedvetet. Det vi inte vill ha är Tidöregeringens kortsiktiga politik. Den får inte tvinga vårt näringsliv in i ett kortsiktigt perspektiv, för då är vi illa ute. Vi behöver långsiktighet, och vi behöver tackla de stora utmaningar vi står inför.

Jag tror på EU och Sverige, och jag tror att vi har möjligheten att spela en viktig roll i utvecklingen av våra handelsrelationer och i kravställandet gentemot andra länder och andra handelspartner. Så kan vi säkerställa att vi fortsätter att vara ledande och drivande i den nödvändiga klimatomställningen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 1, och jag står givetvis också bakom våra andra reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)