Daniel Vencu Velasquez Castro (S) om (forts. från § 9) Näringsliv (forts. NU1)

Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Näringspolitik – vad är det? Jo, det är att politik ger de bästa förutsättningarna för företag att jobba och verka i Sverige. Det är däremot helt skadligt när politiken går in med riktade pengar i olika näringslivsprojekt och statsstöd. Det har flera ledamöter pratat om i tidigare anföranden. Man ska inte gå in med stöd, utan staten ska vara stark med forskning och utbildning. Det är nyckeln till svensk industris framgång. Det har det alltid varit, ända sedan Curt Nicolins tid.

När man går in med riktade stöd är det risk att det blir precis tvärtom. Det är överhängande att beslut blir godtyckliga och inte har affärsmässiga grunder. Marknadsekonomin byts ut mot kommandoekonomi och begränsar den fria konkurrensen för företag enormt mycket. Sådan ekonomi hör endast hemma i totalitära stater som Kina och liknande.

Vi har färska exempel på det, såsom Northvolt som en av AP-fonderna gick in i med flera miljarder i tron på grön omställning och utan att ha affärsmässiga kalkyler. Det är skrämmande att så mycket pengar har förskingrats från pensionärer som har jobbat hårt i hela sitt liv. Nu är dessa pengar borta. Vi måste lära oss att inte göra om det här.

Småföretag och exportföretag är roten i Sveriges ekonomi. Sveriges exportföretag är av yttersta världsklass: Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson, Astra Zeneca, Saab, SSAB med flera, för att bara nämna några.

Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Det är enormt starkt. Jag tror inget land är så exportberoende som Sverige. Därför gäller det att vi utvecklar våra relationer med omvärlden för att få fler kunder och göra fler affärer. Högsta prioritet är därför att stärka vår konkurrenskraft och dämpa EU:s iver för flera regelverk som hämmar hela EU och vår konkurrenskraft.

Exempel på det är klimatdirektivet för fossildrivna bilar som håller på att slå ut tysk bilindustri. Tyskland är motorn i EU:s ekonomi. Det här kommer att skada hela EU om det inte blir en omprövning.

Viktigt är också att vi som exportberoende land i större omfattning kopplar bistånd till vår exportindustri, och det görs nu.

Det är också viktigt med fler handelsavtal utanför EU. USA är trots tullar och allt fortfarande vår tredje största handelspartner. Det är därför viktigt att vårda relationen med USA. Vi kommer att öppna två nya konsulat i USA, ett i Kalifornien och ett i Texas.

Regeringen och Saab har undertecknat ett letter of intent med Ukraina om mellan 100 och 150 Jasplan. Det är en historiskt stor order, om den går igenom; det är fortfarande bara ett letter of intent. Även order från Brasilien och Colombia är på gång. Saab är i dag ett världsföretag som tillverkar världens bästa stridsplan, Jas.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital – människor som är beredda att ta ett större ansvar. Vi måste ge småföretagare bättre villkor att växa.

Jag vill vara tydlig med att det inte är ett problem när företag tjänar pengar, som det ibland framställs i debatten. Det står till och med i aktiebolagslagen att företag ska tjäna pengar, vilket är en självklarhet för mig som har drivit företag i 26 år. Vi måste bli bättre på att bygga ett bättre företagsklimat med färre regleringar, som underlättar för entreprenörskap och nya företag.

Fru talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Den stora utmaningen såväl i EU som i Sverige är att vi haft för låg tillväxt under lång tid, cirka 1,5 procent de senaste tio åren, medan USA har legat långt före med 3,5 procent. Nu ser det ändå ut att vända uppåt. För 2026 är prognosen 2,5 procents tillväxt i Sverige, och kronan har stärkts kraftigt det senaste halvåret.

EU har tagit fram Draghirapporten för ökad konkurrenskraft – ett steg i rätt riktning, absolut. Tyvärr har USA infört tullar mot oss, 15 procent för hela EU nu, vilket slår mycket negativt mot vår exportindustri. Jag tror att vi klarar det här ändå, men det är inte bra.

Fru talman! USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Tyvärr ägnar EU-kommissionen för mycket energi åt att införa olika typer av regleringar. Exempelvis vill man reglera sönder vårt skogsbruk, som har skötts av familjer och skogsägare i generationer. Vi måste få stopp på det ofoget; det gör att Europa tappar konkurrenskraft.

Vi behöver fler reformer för tillväxt och enklare tillståndsprocesser för gruvnäring och övrig industri. Med andra ord måste miljöbalken reformeras.

Vi måste underlätta för innovation och nya företag, till exempel för att kunna öppna gruvor och bli självförsörjande på metaller i större omfattning och därmed minska vårt beroende av Kina och Ryssland.

Fru talman! Mindre företag drabbas allt hårdare av regelkrångel. Många småföretag med fler än tio anställda ska i dag ha arbetsmiljöplan, jämställdhetsplan med mera. Det är högst tveksamt vad detta är bra för. Vem har nytta av dessa regler? Det gör att många småföretagare väljer att ha nio anställda. Har de mer omfattande verksamhet använder de sig av flera underentreprenörskedjor. Även sjuklöneansvaret tynger små företag och bör ses över på sikt, när ekonomin tillåter.

Fru talman! Illojal konkurrens är ett annat hot mot svenska företag. Vi bör ha en tydligare lagstiftning för att begränsa möjligheterna för kommuner och staten att konkurrera med företag. Den utredningen är på gång. Det handlar exempelvis om kommunala gym och vissa statliga bolag. Svevia har ett dotterbolag som heter Arento, som bedriver uthyrning av byggmaskiner i mellersta Norrland och konkurrerar ut små företag.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser man över sin organisation och sina kostnader för att bli konkurrenskraftig. Ett företag är inte som en politisk verksamhet som höjer skatterna när det saknas pengar.

Ett stort hot och problem för företagen är brottsligheten. Många företag är utsatta för hot från kriminella nätverk. Regeringen går nu in med pengar, stärker myndigheterna och samverkan och tar bort sekretessen mellan myndigheterna för att skydda företagen mot detta. Det är mycket bra. Det handlar om Skatteverket, Kronofogden, Finansinspektionen, Bolagsverket, Spelinspektionen med flera.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar ansvar för infrastrukturen i Sverige. Det är viktigt för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Därtill är det mycket bra att regeringen höjer anslagen för underhåll av vägar som inte har underhållits på många år.

Östlig förbindelse bör byggas, och det finns avtal. Stockholmsregionen står för 40 procent av Sveriges tillväxt, och detta är nyckeln för att få hela ringen färdigbyggd.

Arlanda måste stärkas. Det måste bli enklare och snabbare för folk att flyga. På Bromma var det lätt att checka in – nu är det krångligt.

Även Malmbanan behöver byggas ut och förstärkas för gruvindustrin. Det kostar LKAB 100 miljoner om dygnet när det är stopp där.

Fru talman! Energipolitiken är havererad på grund av de rödgröna. De har stängt sex av tolv fullt funktionella reaktorer. Samma partier har haft en dröm om att ersätta kärnkraft med väderberoende energi i olika former.

Vattenkraften har varit nyckeln till svensk utveckling de senaste 130 åren. Runt om i Sverige finns många vattenkraftverk som nu är under miljöprövning enligt ny lagstiftning. Det är viktigt att vi ser till att inte avveckla någon vattenkraft, av flera skäl: dels för elsystemets skull, dels av äganderättsskäl. Många små företag i både Väst- och Sydsverige äger faktiskt sina egna vattenkraftverk.

För utvecklingen av vår exportindustri är det av stor vikt att riksdagen beslutar om en modern och robust energipolitik med ny kärnkraft. Nu har vi äntligen beslutat om ny kärnkraft.

Fru talman! Slutligen: För att behålla vårt välstånd är det av stor vikt att vi i Sverige behåller vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Detta kan endast göras genom utbildning, forskning, teknikutveckling och lägre skatter på arbete. Hårt arbete ska alltid löna sig. Företag är garanter för vårt välstånd. Företag är också garanter för nya jobb i framtiden.

Det är av stor vikt att de ekonomiska ramverken hålls i statsfinanserna. Detta är garanten för jobb och tillväxt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

(forts. § 14)

Fru talman! Tack, ledamoten Ådahl, för repliken! Vi jobbar inte emot. Vi har en lite annan syn.

Vi anser att det är upp till varje företag att ta ställning till om man vill satsa på att bli konkurrenskraftig med omställning och så vidare i större omfattning.

Vi kan lägga hur mycket regler som helst på oss själva och straffa oss. Sverige släpper ut en dryg promille, och om den andelen ökar med 7 procent är det från en mycket låg nivå. EU står för cirka 6 procent av världens utsläpp. Det är cirkasiffror. Men vi måste vara balanserade.

Vi kan straffa hela EU hur mycket som helst medan man i Asien bygger 200–300 nya kolkraftverk. Det bygger man nu i Indonesien, Kina och Indien. Och sedan vill vissa att vi ska sluta köra bil här. Det får vara måtta på saker!

Vi kan inte straffa hela industrin och människor som bor på landsbygd och inte kan komma till jobbet utan bil. Hur långt vill vi egentligen gå med regelverket?

Fru talman! Jag var inte där och lyssnade på vad Jacob Wallenberg sa. Men om han har sagt så har jag inget emot det. Jag inledde med att säga att företagen själva bestämmer, inte politiken. Är vi överens om att jag sa det? Jag upplevde att du inte förstod mitt svar på den frågan, Anders Ådahl.

När det gäller stöd till ny teknik anser jag att det är något som marknaden måste göra med egna pengar. Vi har Vinnova, och vi har Exportkreditnämnden om man vill ha stöd för exportfrämjande åtgärder och så vidare. Men jag tror inte att det hjälper. Vi har sett exemplet Northvolt. Nu har vi också Stegra som svajar. Hoppas att de klarar sig, men det ser inte helt solitt ut. Där har man använt både pensionspengar och skattemedel. Jag vill varna för den grejen, för det är kommandoekonomi. Det är inte marknadsekonomi, som vi moderater står för.

Till sist ska jag ta upp kärnkraften. Vi måste ha ett robust energisystem för vår exportindustri och för att vi ska ha solida elpriser framgent. Vi kan inte ha ett väderberoende energisystem med vindkraft och sol. Det är ohållbart. Alla pratar om hållbarhet, men det är ohållbart. Därför måste vi gå in med statliga garantier för kärnkraften. Det är inte statliga pengar; det är statliga garantier.

Fru talman! När det gäller konkurserna är jag den första att beklaga det som har skett. Stora delar av konkurserna de senaste åren handlar om återbetalning av pandemistöd som man inte klarar av. I det hus i Stockholm där jag har en lägenhet var det två företag som gick i konkurs för att de inte klarat att betala tillbaka pandemistödet. Man kan diskutera om man skulle ha gjort på något annat sätt, men det här blev en konsekvens av det.

Sedan har vissa branscher gått dåligt de senaste åren. Till exempel byggbranschen, min gamla bransch, har gått jättedåligt. Det har också medfört många konkurser för framför allt mindre företag. Därför införde man förstärkningar av rotavdraget för att stimulera branschen.

Jag kan hålla med; jag är inte alls nöjd med detta. Jag tycker att det är tråkigt, men jag har inget direkt recept. Jag kan inte säga att vi skulle ha gjort så här i stället. Det enda jag kan tycka är att man hade kunnat göra pandemistödet på något annat sätt. Det är det enda jag har synpunkter på.

Fru talman! Jag glömde i mitt förra anförande att säga att regeringen har stärkt Bolagsverket med 56 miljoner för 2026.

Som jag nämnde stärkte vi rotavdraget – det går ned till 30 procent igen vid årsskiftet. Detta har man gjort för att stävja det här. Det går inte att skydda mot allt. Samhället kan inte bära allt. Att driva företag är en stor risk. Jag gjorde det själv i 26 år. Vissa år gick det dåligt, och vissa år gick det riktigt bra. Det går upp och ned.

Jag har egentligen inget svar på vad man skulle ha gjort i stället. Det jag nämnde i mitt anförande var att jag tycker att man bör göra en översyn av sjuklöneansvaret för små företag. Det nämnde jag. Det har inte gjorts, men jag kan tycka att det är skäligt att göra det. Låt oss säga att man har fyra anställda som åker upp en helg till Åre för att ha trevligt och att två bryter benen. Då är 50 procent av styrkan borta. Sedan ska man betala sjuklön till dem i 14 dagar. Det är väl denna åtgärd som jag tycker att man borde överväga.

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för dina frågor!

Det pågår förhandlingar i EU – det vet du också – om klimatdirektivet. Jag kan tycka att det är skäligt att man gör en översyn av det här. Tysk bilindustri håller på att rasa ihop. Tyskland bär hela EU:s ekonomi. Utan Tyskland blir det här inte bra. Vi har varit tidiga i Sverige. Volvo har varit nästan snabbast med att bygga om till elbilar, men det är inte så lätt för dem heller att sälja och konkurrera.

Som jag sa tidigare tror jag att man bör överväga noggrant och göra grejer i en lugnare takt. Jag är inte emot att man bygger elbilar – absolut inte. Men jag tror att man måste ha sans och balans. Jag tror inte att man bara ska sätta deadlinedatum för allting, så att det är svart och vitt från ett datum. Jag tror inte på den politiken.

Fru talman! Jag börjar med de gröna krediterna. De har pausats av Finansdepartementet, och skälet till det är att man vill göra en översyn av det här. Det hände ju lite grejer med Northvolt – vi tappade några miljarder där – och det är högst skäligt att man pausar. Man har inte stoppat detta utan pausat det.

När det gäller bilarna är det i Katarina Luhrs och många andras värld så att fossilbilarna kommer att fortsätta släppa ut en massa, men det kommer de inte alls att göra. För 25 år sedan, när jag började jobba i Stockholm, släppte bilarna ut tio gånger så mycket som i dag. Om fem år tror jag inte att bensinbilarna släpper ut någonting. Det kommer nya system som gör att bilarna inte släpper ut någonting.

Det är detta det handlar om. Man kan inte bara förbjuda en teknik och säga: Den där tekniken är farlig, men den här tekniken är bra. Tittar du på bilarnas hela livscykel vad gäller klimat och miljö ser du att elbilarna i dag har större totala CO2-utsläpp än vad bensinbilarna har. Jag anser därför att det självklart måste göras en översyn av detta. Jag tror absolut att det i närtid kommer att komma fossilbilsmodeller som inte släpper ut någonting.

(forts.)