Monica Haider

Fru talman! Att det har betydelse vem som styr Sverige är verkligen en sak som Jesper Skalberg Karlsson och jag är helt överens om. Jag tycker givetvis att det är Socialdemokraterna som styr Sverige bäst – inte regeringen och dess samarbetsparti i Tidölaget.

Det är klart att en del av de saker som nyss nämndes påverkade inflationen i Sverige, men precis som Birger Lahti sa här tidigare var bränslepriset 3 euro i Finland år 2022. Det var alltså inte enbart reduktionsplikten som drev upp bränslepriserna – eller energipriserna – i Sverige.

Jag tycker att det är väldigt överdrivet av Jesper Skalberg Karlsson att säga att allt elände som har hänt under denna mandatperiod beror på socialdemokratisk politik. Men skulle det vara så borde ni ha fått rätsida på det nu.

I er budget drar ni på som bara den och lägger jag vet inte hur många miljarder. Ni brukar anklaga oss för att vilja ge allt till alla, men nu ger regeringen och Sverigedemokraterna verkligen allt till alla i sin budget – och det är bara plånboksfrågor.

Fru talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för ditt anförande!

När du inledde ditt anförande tänkte jag att det var väldans eländigt när ni tog över regeringsmakten 2022. Det var kris och katastrof, och det var bara i Sverige – inte någon annanstans i hela världen. Det var inte så att det hade varit en pandemi eller att Ryssland hade invaderat Ukraina.

Den som tittar på hur Europas ekonomi såg ut 2022 ser att hela Europa hade hög inflation. Energipriserna sköt i höjden i hela Europa på grund av kriget. Räntorna steg när man försökte bekämpa inflationen. Kriget i Ukraina orsakade jättestor geopolitisk osäkerhet i hela världen, men speciellt i Europa. Vi hade en klimatkris med extrem torka och jättestora skogsbränder. Tillväxten minskade givetvis på grund av den globala osäkerheten.

Allt detta – hela Europas och hela världens kris – var den socialdemokratiska regeringens fel. Det kan väl ändå inte vara ledamotens mening att det var Socialdemokraternas fel att det var så eländigt i hela Europa och att andra länder drabbades av alla de saker jag precis rabblade upp? Är det verkligen ledamotens åsikt?

Fru talman! Jag vet inte riktigt vad Eric Palmqvist tänker på när han tänker mobilt kontor, om personalen ska åka omkring i en husbil eller ha en husvagn efter bilen. Det vet jag inte riktigt.

Poängen är ju att om de bara har öppet en halv dag eller en dag i veckan så är det personalen som flyttar på sig. Det är ju inte så att det finns anställd personal i Älmhult som är där en halv dag. Så dåliga anställningsvillkor har inte ens staten, och det är jag väldigt glad för. Det är personalen som rör på sig, och så finns det en lokal dit folk kan komma.

När det sedan gäller Stockholm kan man kanske tycka att det finns för många kontor där, men det finns ju ganska mycket mer människor i Stockholm än i exempelvis Älmhults kommun. Man kanske alltså behöver ha fler kontor där, eftersom det är väldigt många fler som besöker dem. Det skulle annars kunna bli som i Växjö, det vill säga att människor får stå i 50–100 meters kö utanför, och det tycker jag kanske inte heller vore en rimlig situation.

När det gäller vilka kontor som skulle läggas ned fanns det väl inte alltid en strategisk tanke bakom besluten, vad vi förstår efter att ha läst på om hur det gick till. I stället handlade det ibland om att kontraktet på lokalen i just det samhället, den byn eller den staden gick ut och att man då kunde lämna stället.

Det var alltså inte så att det låg en lång tankegång bakom. Det fanns det säkert gällande några kontor, men långtifrån alla. Men det är klart: När regeringen gör gigantiskt stora neddragningar som ska gälla från årsskiftet och man inte får några pengar är man självklart tvungen att göra det man kan för att hålla budgeten.

Vi är alltså inte överens i denna fråga, Eric Palmqvist. Jag tycker att servicekontoren är viktiga för befolkningen – speciellt för de människor som inte är digitala.

(Applåder)

Fru talman! Tack till Eric Palmqvist för frågan!

Just nu hittar jag inte statistiken över det exakta antalet besök, men jag har läst den. Men det är inte så att de här statliga servicekontoren har speciellt få besök. De flesta har ganska många.

I Växjö lade man ned kontoret i Araby som är ett av de utsatta områdena i Kronobergs län. Nu ska alla som behöver besöka ett servicekontor åka in till centrum i Växjö. När man kommer dit kan det vara ungefär 50 meters kö utanför kontoret, för alla får inte plats där inne. Det tycker inte jag är rimligt. Det fungerade väldigt bra ute i Araby i Växjö.

Jag vet att det finns ett fåtal kommuner där man har haft väldigt få besök, men många av de kontor som har lagts ned, till exempel i Trelleborg, tror jag hade ganska många besök varje dag eller varje vecka. Eric Palmqvists retorik om att det var väldigt få besök stämmer därför inte med den uppföljning som jag har sett.

Det är faktiskt viktigt för dem som bor på olika ställen runt om i landet att man kan gå och få tag på en statlig myndighet. Vi har ett statligt servicekontor i Älmhult som har öppet en dag i veckan men inte en hel dag. Det har stor betydelse för Älmhult, för vi har ganska många utländska människor som jobbar på Ikea, och de har jättemycket som de behöver reda ut med myndigheterna. Det är väldigt viktigt.

Det behöver inte vara öppet varje dag, det håller jag med om. Men jag håller inte med om Eric Palmqvists slutsats, för jag tycker att servicekontoren är viktiga.

Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 19 Regional utveckling. Riksdagen har fastställt utgifterna för området. Socialdemokraternas förslag till anslag ligger ovanför ram, så vi kan inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi har i stället lämnat ett särskilt yttrande.

Fru talman! Sverige håller på att glida isär. Klyftorna ökar mellan storstäder och mindre orter och mellan expansiva regioner och kommuner som kämpar för att klara både välfärd och lokalt näringsliv. Klyftorna mellan människor ökar också. I dag har Sverige 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträde. Konkurserna och varslen ökar, och i detta läge försämrar regeringen akassan.

Vi behöver en ny politik för att skapa nya jobb och välfärd. Vi behöver ta oss upp ur EU:s bottenliga vad gäller tillväxten, och vi behöver långsiktighet i politiken.

Den politik vi socialdemokrater förordar syftar till att hela Sverige ska leva och växa och att den utvecklingskraft som finns runt om i landet ska stärkas och tas till vara. Klyftorna mellan människor och mellan stad och landsbygd måste minska. För att möta vår tids samhällsutmaningar behöver varje landsända få möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar.

För att Sverige ska kunna leda den gröna industriella omställningen och skapa nya jobb anser vi socialdemokrater att den regionala utvecklingspolitiken behöver stå i samklang med många andra politikområden. Inte minst är en fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning en viktig del i en kraftfull regional tillväxtpolitik. Vi behöver också bostadsbyggande och digitalisering.

Vi vill att små och medelstora företag ska få bättre stöd för att nå nya marknader men också för att utveckla det regionala exportfrämjandet. Vi vill att regeringen ska fortsätta med omlokaliseringen av myndigheter från storstäderna för att öka effektiviteten, ta vara på kompetens i hela landet och bidra till den regionala utvecklingen.

Fru talman! Regionalfondsprogrammen är viktiga för stora delar av Sverige. De program som den socialdemokratiska regeringen har sjösatt och som gäller fram till 2027 bör fullföljas. Likaledes är det viktigt att Fonden för rättvis omställning fortsätter att användas för att understödja den gröna industriella omställningen i de särskilt utpekade regionerna.

Fru talman! Vi socialdemokrater föreslår bland annat en satsning på näringslivsutveckling i små och glest befolkade kommuner för att kunna bedriva strategiskt utvecklingsarbete. Där lägger vi 120 miljoner utöver den ram som regeringen har, för vi ser att näringslivet på mindre orter möter särskilda strukturella utmaningar.

Tillgång till närliggande grundläggande service som matinköp och apoteksvaror måste vara en självklarhet. Vi ser att befolkningsminskning och långa avstånd påverkar förutsättningarna att upprätthålla kommersiell service. Vi står upp för lanthandlare, bensinstationer, apotek och annan grundläggande service.

Fru talman! Vi behöver samordning av nyindustrialisering och omställning, för vi befinner oss i en historisk industriell omvandling. Utvecklingen kräver bostäder, utbildning och kompetensförsörjning, digital infrastruktur, arbetskraftsförsörjning och investeringar i lokala innovationsmiljöer. Vi behöver också energi i hela landet.

Det räcker inte att prata om den gröna omställningen, utan man måste organisera den. Man kan inte, som regeringen och dess stödparti, dra ned på stöden till den gröna omställningen.

I vår motion lyfter vi tydligt att nyindustrialiseringen måste kopplas ihop med regional utveckling och att stöden från de fonder som finns behöver fullföljas.

Fru talman! När det gäller synen på statlig närvaro är skillnaden i politiken stor. Vi socialdemokrater har länge arbetat för att omlokalisera statliga myndigheter och skapa statlig närvaro i hela landet.

Vi behöver ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter. Myndigheter ska pröva lokalisering utanför storstäderna, och regeringen ska återuppta den systematiska uppföljningen av myndigheternas lokalisering, något som tidigare skedde via Arbetsgivarverket.

Samtidigt händer dock något annat i Sverige under den här regeringen. Statens service dras tillbaka. År 2024 fanns 148 servicekontor. Nu finns det 125. På grund av regeringens nedskärningar har alltså 23 kontor försvunnit på två år.

Det här drabbar människor som behöver hjälp från exempelvis Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller Skatteverket. Det drabbar äldre, personer utan bil och människor som saknar digitala lösningar, och det drabbar orter där staten redan är frånvarande. I vår motion säger vi tydligt att servicekontoren måste bli fler, inte färre. Att ha nära till statlig service är faktiskt en demokratifråga.

Fru talman! Regional utvecklingspolitik är inte en liten detalj i statsbudgeten. Det är en av de viktigaste nycklarna för att hålla ihop Sverige. Om vi inte gör mer riskerar vi två parallella verkligheter: ett Sverige där framtidstro och investeringar spirar och ett där service, företagande och statlig närvaro gradvis monteras ned.

Vi socialdemokrater väljer en annan väg. Vi vill stärka små kommuners utvecklingskraft, säkerställa att människor har nära till service oavsett vilket postnummer de har, samordna nyindustrialiseringen, öka statens närvaro i hela landet, fortsätta att omlokalisera myndigheter och fullfölja de regionalfondsprogram som finns. Det är så vi bygger ett land som håller ihop.

Jag vill avsluta med att önska alla här i kammaren – talmanspresidiet, kammarkansliet och övrig personal och givetvis alla mina kollegor som sitter här i salen – en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för svaret – som jag inte fick. Jag frågade: Hur tänker regeringen? Har man flyttat ut några jobb? Det har inte gjorts någon uppföljning över huvud taget. Är det så att man bara har flyttat jobben till Stockholm? Är det detta som har hänt under mandatperioden? Har man över huvud taget någon vilja att se till att det finns statliga jobb i hela Sverige?

Jag kan givetvis hålla med ledamoten om att det framfördes kritik i riksrevisionsrapporten. Så är det alltid. Jag har aldrig läst någon riksrevisionsrapport som bara är positiv, utan det finns alltid kritik. Till kritiken hörde i det här fallet att kanske inte tillräckligt med människor följde med ut i landet och tog de jobb som fanns. Å andra sidan är ju det en del av poängen för oss socialdemokrater. Vi anser att det ska tillföras jobb till den berörda regionen och att folk som bor i närområdet ska kunna söka de jobben. Där instämmer kanske inte vi socialdemokrater i kritiken; vi tycker att det är poängen.

Men min fråga kvarstår: Finns det någon vilja över huvud taget från regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna att ha statliga jobb ute i landet? Ni verkar ju inte ha någon koll över huvud taget på var jobben finns i dag.

Fru talman! Jag tackar Eric Palmqvist för anförandet.

Sverigedemokraterna säger sig vara ett landsbygdsparti.

När vi i Socialdemokraterna hade regeringsmakten ihop med våra samarbetspartier tog vi fram ett program för ny- och omlokalisering av statliga jobb. Vi sa att alla nya statliga jobb om möjligt skulle placeras utanför Stockholm.

Efter våra åtta år tog Riksrevisionen fram en rapport med en granskning av hur det hade gått. Det visade sig att det hade tillförts totalt 4 000 jobb ute i hela landet men också bevarats cirka 6 000 jobb utanför Stockholm. Men efter det – sedan 2022 – har det inte gjorts någon uppföljning.

Mina frågor till Erik Palmqvist är: Hur ser det ut i dag med omlokalisering och nylokalisering? Finns det någon vilja över huvud taget att ha statliga jobb i hela landet?

Socialdemokraterna hade beslutat att Utbetalningsmyndigheten skulle placeras i Södertälje. Men genast efter att regeringen tillträdde tillsammans med Sverigedemokraterna fattade man beslut om att den skulle hamna i Hammarby sjöstad.

Fru talman! Nu debatterar vi näringsutskottets betänkande Regelverket för framtidens el- och gasnät, och jag yrkar bifall till vår reservation.

Fru talman! Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte, elektrifiering, där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror mot el. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att öka tillväxt, skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Den kommer även att bidra till utsläppsminskningar i andra länder genom export av klimatsmarta produkter. Elektrifiering kan bidra till stor energieffektivisering och minskade utsläpp från transporter. Den är också avgörande för att ställa om till fossilfria processer i industrier.

Billig och stabil el kommer att vara en av Sveriges största konkurrensfördelar framöver, och för att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Dagens situation med stora prisskillnader och återkommande höga priser är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser, och det kräver både ny elproduktion och utbyggda elnät och gasnät i hela landet.

Fru talman! Det är i det här sammanhanget dagens betänkande måste förstås. Propositionen innehåller tekniska anpassningar till EU-rätten, och mycket av det är nödvändigt. Men den saknar ett helhetsgrepp om hur det ska kunna byggas ett robust, hållbart och rättvist elsystem i Sverige. Vi anser att Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att producera och leverera dubbelt så mycket el som i dag. Staten behöver därför möjliggöra omfattande investeringar i fossilfria kraftslag, elnät och gasnät. Utbyggnaden behöver vara snabb och kostnadseffektiv. Samtidigt måste kostnaderna vara rimliga för elkunderna oavsett var i landet de befinner sig.

När Energimarknadsinspektionen genom de föreslagna lagändringarna får en mer självständig roll vad gäller att fastställa elnätsföretagens intäktsramar och godkänna överförings- och anslutningstariffer finns det enligt vår uppfattning skäl att överväga en ny modell för beräkning av nätbolagens intäktsram som innebär att avkastningen sänks för nätbolagen men premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar. Enligt vår uppfattning bör en ny modell kunna innefatta en breddad definition av begreppet kapitalbas. Det kan exempelvis handla om att anläggningar som håller på att uppföras eller som är färdiga men som ännu inte har tagits i drift tillåts ingå i beräkningsunderlaget. Vidare anser vi att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, till exempel anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för som nu: anskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.

Fru talman! Vi står på konsumenternas sida. Nätavgifterna är i dag en stor kostnad för hushåll och företag när det gäller energi. När Energimarknadsinspektionen får en mer självständig roll i att fastställa intäktsramar och tariffer behöver politiken markera en tydlig inriktning. Avkastningen för nätbolagen ska givetvis vara rimlig och medge lönsamma investeringar – dock inte högre än nödvändigt. Regleringen ska premiera effektivisering och innovation, och kostnaderna för konsumenterna ska hållas så låga som möjligt. Detta är en central del av en socialdemokratisk energipolitik – att kombinera ett starkt och robust elsystem med rättvisa villkor för vanliga hushåll och för företagen i hela landet.

Fru talman! Sverige behöver bygga mer nät men bygga smart och premiera smarta lösningar så att det befintliga elnätet kan användas bättre. Dagens reglering premierar i första hand fysisk utbyggnad av nät. Det riskerar att leda till högre kostnader och högre nätavgifter än nödvändigt. Vi vill därför se en reglering som gynnar flexibilitetstjänster, energilagring, lokal effektförvaltning, digitalisering av elnät samt smart styrning och smart förbrukning.

Fru talman! Att bygga elnät är viktigt, och det behöver Sverige investera i. Men att använda elnätet smartare är minst lika viktigt. Detta ska regleringen stödja – givetvis även när det gäller gasnätet.

Fru talman! Vi kan väl konstatera gemensamt att vi behöver göra mer av allt – både bygga mer nät och få mer produktion. Men just nu fattas inga investeringsbeslut vad gäller produktion av ny el. Det kan vi också konstatera. Det står helt stilla. Anledningen till det är i stor utsträckning att det har fattats beslut om hur mycket stöd som ska ges till kärnkraft, och då vågar man inte investera.

Som sagt: Tack för svaren och debatten, statsrådet! Det jag kan konstatera är att ni inte tänker stötta företag och hushåll i södra Sverige, åtminstone inte i närtid. Om statsrådet tycker att det är rimligt med de stora skillnaderna har jag inte riktigt fått svar på, men jag uppfattar det som att statsrådet inte tycker att det är rimligt men att det tar lite längre tid att göra något åt det.

Vi som bor i elområdena 3 och 4 tycker givetvis inte att det är rimligt att det är så stora skillnader. Vi hade önskat att regeringen ville göra ännu mer än vad som faktiskt sker. Att få igång investeringar i elproduktion på kort sikt borde stå högt på agendan för regeringen när vi ska klara omställningen. Vi behöver som sagt alla kraftslag, och vi behöver mer effekt snabbt i södra Sverige.

Ett sätt hade varit att använda flaskhalsavgifterna för att jämna ut skillnaderna i elområdena eller att regeringen ansökte om undantag från statsstödsreglerna för att bygga ut stamnätet till havs, till exempel. Svenska kraftnät har 65 miljarder kronor på sitt konto vad gäller flaskhalsavgifter, och de pengarna har som syfte att jämna ut priserna mellan elområdena. När det gäller dessa pengar är det vi i södra Sverige som har stått för notan.

Min fråga kvarstår: Vad tänker statsrådet göra i närtid för att jämna ut skillnaderna i elpris mellan elprisområdena?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ytterligare svar.

Statsrådet svarar att flaskhalsavgifterna får användas till att bygga nät och sänka nätavgifterna. Det är bara detta de får användas till.

Svenska kraftnät beslutade nyligen att återföra 2 miljarder via sänkta energiavgifter 2026, och det är positivt. Men det är en återföring till nätbolag och producenter. Det finns inga garantier för att det gynnar hushåll i elprisområde 4, där elräkningarna fortfarande är mångdubbelt så höga som i norra Sverige. Eventuella sänkningar av nätavgifter för slutkunder beror därför på hur elnätsföretagen väljer att hantera sina kostnader och prissättningar. De 2 miljarder som återförs ska jämföras med de 2 ½ miljarder i energiavgift som kundkollektivet betalade in. Detta borde gå direkt till elkunderna. Vore det inte bättre med riktade stöd direkt till dem som berörs mest?

I svaret nämns också teknikneutrala energipolitiska mål där alla kraftslag är välkomna men också utbyggnaden av fossilfri planerbar elproduktion och förstärkning av nätet.

Med tanke på de teknikneutrala målen kan jag inte låta bli att fråga varför regeringen har lagt fram ett förslag, som nu också är beslutat, om finansiering av enbart kärnkraft och inga andra kraftslag. Om vi ska klara omställningen behöver vi alla kraftslag, och det behövs investeringar i andra kraftslag innan kärnkraft är på plats. Men just nu händer det ingenting. Inga företag tar nya investeringsbeslut om något kraftslag. De investeringar som nu görs vilar på beslut fattade för länge sedan. Hur ska vi klara omställningen om investeringar i närtid inte blir av?

Statsrådet säger att Sverige har bland de lägsta elpriserna i EU. Det är helt sant. Hon säger också att prisskillnaderna mellan elområdena har minskat. Det är också sant. Vidare säger hon att regeringen arbetar aktivt för att minska prisskillnaderna ytterligare. Men vad hjälper det oss i södra Sverige? Det hjälpte inte Hylte Paper när priserna i februari som sagt var 91 öre högre i elprisområde 4 än i elprisområde 1. Det är inte rimligt.

Jag kan köpa att statsrådet tycker att det är dåligt, för det är det givetvis. Men vi i södra Sverige kan nästan bli provocerade när vi hör att priserna har gått ned och att skillnaderna har minskat, för de är ju fortfarande alltför höga och stora. Det måste vara regeringens ansvar att se till att hela Sverige har rimliga och rättvisa priser.

Statsrådet har också sagt att hon ska kräva att Tyskland inför elområden. Statsrådet sa: ”Jag är vansinnig på tyskarna. Man har fattat ett beslut för sitt eget område, som man har rätt att fatta. Men det har fått väldigt stora konsekvenser.” Det är helt rätt.

Men vad gör statsrådet för att påverka Tyskland? Vi har kunnat läsa oss till att Tysklands sittande regering säger nej till att införa elprisområden.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation om skillnader i pris mellan elområden.

Jag kan konstatera att det har hänt en del sedan jag lämnade in interpellationen för ett tag sedan. Det är bra att regeringen agerar.

Jag fick dock inget svar på om statsrådet tycker att det är rimligt att det är så stora skillnader i pris mellan elprisområden utan bara förklaringar till varför det är som det är. Det hjälper faktiskt inte oss som ska betala de mycket dyrare elräkningarna i södra Sverige. Inte heller hjälper det Hylte Paper, som i mars varslade 60 personer. Företagets vd Roger Bergström säger att man hade haft 200 miljoner mindre i elkostnad på ett år om man hade legat norr om Gävle.

Frågan kvarstår alltså: Tycker statsrådet Ebba Busch att det är rimligt med dessa stora skillnader i pris mellan elområdena?

Fru talman! Min andra fråga i interpellationen var om statsrådet avser att ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra en ny analys av elområdena. Svenska kraftnät påpekade gällande översynen av elområden i EU att analysen inte tog hänsyn till de svenska förhållandena utan till vad som var bäst för EU. Nu har regeringen gett ett sådant uppdrag till Svenska kraftnät, och det är väldigt bra. Intressant är att regeringen som ett fjärde alternativ har bett dem att titta på särskilda elområden för export. Detta har tidigare varit helt omöjligt. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

De andra analyserna gäller ett enhetligt elområde, två elprisområden med gräns vid nuvarande snitt 2 och en indelning enligt ett av de alternativ som föreslagits av EU:s energitillsynsmyndighet Acer.

Detta uppdrag är givetvis ett steg framåt, men under tiden drabbas hushåll och företag i södra Sverige väldigt hårt. Det dröjer ju ett år tills uppdraget ska redovisas, och innan dess lär inget hända.

Min tredje fråga var om ministern avser att vidta åtgärder för att möjliggöra användning av flaskhalsavgifter för att kompensera företag och hushåll som drabbas av höga elpriser. Statsrådet svarar att det var ett tillfälligt undantag under energikrisen som gjorde det möjligt att stötta hushåll och företag. Så var det givetvis. Regeringen hade dock chansen att påverka EU-regelverket i en riktning som hade möjliggjort direkt kompensation till hushåll och företag, särskilt i de södra områdena. Denna möjlighet tog inte regeringen, och det tycker vi att man borde ha gjort. Statsrådet svarar också att regeringen är beredd att göra det om det blir en ny kris.

Frågan är bara vad en kris är och hur regeringen definierar en kris. I februari var skillnaden 91 öre mellan elprisområde 1 och elprisområde 4. I elprisområde 1 kostade elen 12,9 öre, och i elprisområde 4 kostade den 103,9 öre. Det handlar om flera hundra procent. Är 200 miljoner i högre elkostnad för Hylte Paper, som nu varslar 60 personer, en definition av kris?

Fru talman! Regeringen säger sig vilja stärka konkurrenskraften för svenska företag, men verkligheten pekar åt motsatt håll. Under 2023 gick fler företag i konkurs än under pandemin och finanskrisen. Konkurserna fortsätter att öka även i år. Arbetslösheten stiger, inte minst bland unga. I Kronobergs län, ett av Sveriges mest exportberoende län, är situationen särskilt allvarlig. Arbetslösheten ligger på 7,5 procent, vilket är över riksgenomsnittet. Långtidsarbetslösheten är den högsta i landet, samtidigt som företagen inte får tag på rätt kompetens.

Min fråga går till energi- och näringsministern. Vad gör regeringen konkret för att vända den negativa utvecklingen i svensk ekonomi, stoppa vågorna av konkurser och minska arbetslösheten, särskilt i exportberoende län som Kronoberg?

Fru talman! Ja, jag bor i elprisområde 4 men inte i Skåne utan i Kronobergs län, i Älmhults kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Jag tänker inte bemöta allt som ledamoten Stegrud förde fram i sin argumentation och sina frågor. Det är frågor som jag tror att vi socialdemokrater har svarat på tusentals gånger i denna talarstol. Där är inget nytt under solen.

Det jag kan svara är att elprisområdena infördes och beslutades 2011 under alliansregeringen. Än så länge har vi elprisområdena kvar. Det skulle kunna vara en lösning att ha ett enda elprisområde, men de andra argumenten tänker jag faktiskt inte bemöta. Ni vet precis var jag och vi socialdemokrater står, Jessica Stegrud, och vi vet precis var ni står.

Fru talman! Vi debatterar nu näringsutskottets betänkande NU12 Elmarknadsfrågor, och jag yrkar bifall till reservation 9.

Sverige har ett av världens mest stabila och hållbara elsystem, men vi har utmaningar som måste lösas. Det gäller framför allt elprisskillnaderna, obalansen norr–söder och elnätskapaciteten. Andra länder tittar trots detta avundsjukt på Sverige och Sveriges helt unika energimix.

El är en grundläggande förutsättning för vårt moderna samhälle och för omställningen. Industrin behöver el för att växa och ställa om, hushållen för att värma sina hem och transportsektorn för att ställa om. El ska vara en rättighet, inte en lyxvara. Men i dagens Sverige är tillgången till rimliga elpriser allt annat än rättvis. Det känner jag varenda månad när jag som bor i elprisområde 4 betalar min elräkning. I februari var medelspotpriset i mitt elprisområde 103,88 öre per kilowattimme. Det ska jämföras med elprisområde 1, där priset var 12,9 öre per kilowattimme. Det är stor skillnad och inte rimligt. Nu är en översyn av elprisområdena på gång. Frågan är var den landar, när förslaget kommer och om det i slutänden gör någon skillnad för elpriset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Vi socialdemokrater ser behovet av en rättvisare elmarknad där hushåll och företag får stabila priser och där vi bygger ut elproduktionen där den behövs som mest. Vi står bakom en gemensam europeisk elmarknad, men vi menar att Sverige måste prioritera att bygga mer produktion i de södra delarna av landet. Här spelar havsvindkraft och vindkraft på land en avgörande roll, men dessa stoppas tyvärr av många kommuner i söder. Det är därför viktigt att skapa incitament för att fler kommuner ska säga ja till utbyggnad.

Fru talman! Vi som bor i södra Sverige, i elprisområde 3 och 4, har i flera år haft betydligt högre elräkningar än de som bor i norr. Vi ser också hur stora industrier i norr gynnas av låga priser medan företag i södra Sverige kämpar för sin överlevnad. Lösningen på detta är att bygga mer elproduktion i södra Sverige. Det handlar om att snabbt få på plats havsbaserad vindkraft och vindkraft på land. Vi vet att tillgången på el är avgörande för att industrin i hela landet ska kunna utvecklas.

Vi socialdemokrater har föreslagit folkhemsel. Staten köper in fossilfri el till stabila priser och erbjuder hushållen en trygg energiförsörjning. Men regeringen avvisar detta och hänvisar till att marknaden ska lösa problemet.

Fru talman! I denna kammare är vi överens om att Sverige behöver mer el. Sverige har ett enormt behov av att förstärka elnäten. Industrin vill elektrifiera men får nej till anslutning eftersom elnäten är fulla, små företag vill satsa på eldrivna produktionsprocesser men får veta att de måste vänta i flera år på att elnätet ska byggas ut och hushåll i södra Sverige tvingas betala dyrt eftersom flaskhalsarna i nätet skapar stora prisskillnader.

Vi socialdemokrater har därför föreslagit en ny modell för elnätsregleringen. Vi vill se en skärpning av reglerna för nätbolagen där de får ersättning för smarta investeringar som gynnar konsumenterna, inte bara för att bygga nya nät.

Fru talman! Ett av de mest akuta problemen för Sveriges framtida elproduktion är att regeringen lägger krokben för havsvindkraften. I många andra länder byggs havsbaserad vindkraft snabbt och effektivt, men i Sverige bromsas den av höga anslutningsavgifter.

Vi socialdemokrater har föreslagit att staten ska ta ett större ansvar för anslutningen av havsbaserad vindkraft till elnätet. Vi vill se en modell där staten, precis som i våra grannländer, står för anslutningen för att snabba på investeringarna.

Regeringen är beredd att ge miljarder i stöd till ny kärnkraft, trots att den tar längre tid att bygga och är dyrare än vindkraft. Vi socialdemokrater menar att stödet måste vara teknikneutralt, för nu riskerar det att lägga en död hand över alla investeringar i nyproduktion av andra kraftslag. Får man inte till investeringar på kort sikt kommer Sverige att missa de stora industrisatsningarna. Detta är varken logiskt eller rättvist. Om Sverige vill ha mer elproduktion snabbt måste man undanröja hinder, inte skapa nya.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Vi lever i en tid av ökad osäkerhet, och det gäller även energiförsörjningen. Cyberhot, naturkatastrofer och internationella kriser kan påverka vår tillgång till el. Det är därför oansvarigt av regeringen att inte ta elberedskapen på större allvar.

Vi har föreslagit att Svenska kraftnät ska få ett tydligare uppdrag att upphandla planerbar elproduktion och energilagring i södra Sverige för att minska risken för elbrist. Men regeringen har avvisat detta och menar att marknaden ska lösa det på egen hand. Vi vet vad detta innebär: ökade kostnader för elkunderna och en osäker elförsörjning. Det duger inte.

Avslutningsvis: Denna debatt handlar om vilket elsystem man vill ha. Socialdemokraterna vill ha rättvisa elpriser, en snabbare elnätsutbyggnad och en energipolitik som gynnar hela Sverige, inte bara vissa delar.

Regeringen låter elkunderna i södra Sverige fortsätta att betala mer, man försvårar utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och man låter nätbolagen ta ut orimliga avgifter.

Vi socialdemokrater står fast vid våra reservationer. Sverige behöver en ny energipolitik, en politik för rättvisa och stabila elpriser.

(Applåder)

Fru talman! Statsrådet säger att inga beslut är tagna ännu och att myndigheten ska ha en dialog innan den lägger ned kontor. Samtidigt har vi hört här att det finns de som redan har låst dörren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har även hört att myndigheten ska göra en konsekvensanalys och bestämma vilka kontor som ska läggas ned. Det är faktiskt att smita undan sitt ansvar. Vad har myndigheten för val om de ska spara 150 miljoner? De måste lägga ned kontor, och det måste de göra snabbt. Annars går deras budget inte ihop. Det som skulle kunna rädda dem är i och för sig anslagssparandet.

Statsrådet säger också att arbetslösheten inte är hög på grund av att servicekontoren har lagts ned. Vem har påstått det i denna debatt? Det har ingen gjort. Men i och med att vi har hög arbetslöshet får servicekontoren ännu större betydelse. Men att arbetslösheten skulle vara hög på grund av att servicekontor har lagts ned har ingen sagt i denna kammare i dag.

Statsrådet talade även om mobila lösningar. Jag har absolut ingenting emot mobila lösningar, men vi vill först se hur det ska fungera. Det finns väl inga konsekvensanalyser av det heller, skulle jag gissa.

(Applåder)

Fru talman! Just nu är arbetslösheten uppe i närmare 10 procent. Det finns 600 000 arbetslösa i Sverige. I detta läge beslutar regeringen sig för att lägga ned 35 servicekontor och spara 150 miljoner. Detta drabbar både landsbygd och städer.

Regeringens politik skapar klyftor. Kommunalrådet i Växjö, Malin Lauber, uttalade sig i dag om nedläggningen av kontoret i Araby, som är ett utsatt område i Växjö: Regeringen lämnar oss i sticket. Vi kommuner utanför Stockholm kämpar med att trots tuffa tider ge våra invånare den service de har rätt till och förväntar sig. Det känns som att den högerkonservativa regeringen motarbetar oss. Nu stängs servicekontoret i Araby, där det kanske behövs som mest – väl fungerande och integrerat med medborgarkontoret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sitt svar på de tre interpellationer som ställts säger statsrådet: ”När det kommer till konsekvenser för enskilda orter som riskerar att bli av med sitt servicekontor följer det av förordningen om statliga myndigheters lokalisering att Statens servicecenter bland annat ska upprätta en konsekvensanalys inför ett sådant beslut.” Min fråga blir därför: Vad är det för konsekvensanalyser myndigheten har lyckats göra på denna korta tid? Där måste regeringen ha sett mellan fingrarna, för det kan väl ändå inte handla om att man lägger ned kontoren på grund av att hyreskontrakten går ut. Det var detta statsrådet själv sa i debatten den 11 februari.

(Applåder)

Fru talman! Vi fick höra i interpellationssvaret att regeringen inte har för avsikt att ta fram en ny besöksnäringsstrategi utan vill fokusera på ”frågor som gör skillnad för företagen och lokalsamhället”, men också att flera svenska regioner genomför egna projekt med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Fonden ska nu centraliseras. Vi ska bara ha en i hela Sverige. Dessutom ska besluten fattas av Tillväxtverket, och regionerna ska bara vara rådgivande. Då blir det inte speciellt mycket regional påverkan i de här frågorna.

Ministern säger att besöksnäringen själv framför att man vill ha regelförenkling och kompetensförsörjning. Må så vara! Detta hör givetvis även vi riksdagsledamöter. Men först måste vi ju ha hit turisterna. Då behövs det marknadsföring och en idé om vad man vill.

Mina frågor är: Vad vill regeringen göra för besöksnäringen mer än regelförenkling och kompetensförsörjning? Och tycker regeringen att besöksnäringen ska fortsätta vara en av våra största branscher i Sverige?

Fru talman! Tack, Isak From, för en viktig interpellation, och tack så mycket för svaret, ministern!

Besöksnäringen är en av våra viktigaste tillväxtmotorer. Den skapar jobb i hela landet, inte minst för unga och nyanlända, stärker våra lokalsamhällen och bidrar till en hållbar utveckling. Men trots att intresset för att resa i Sverige är stort och trots att konkurrensen om turister ökar har regeringen valt att dra ned på ambitionerna. När andra länder väljer att växla upp marknadsföringen och stärka sina positioner valde regeringen 2023 att minska anlagen till Visit Sweden. Det har lett till att Sveriges synlighet internationellt minskar och att vi faktiskt tappar marknadsandelar.

Vi socialdemokrater ser potentialen i svensk besöksnäring och vill att Sverige ska vara ett självklart val för internationella besökare. Därför ökar vi anslagen till Visit Sweden i vår budgetmotion. Vi vet att långsiktighet och kraftfull marknadsföring gör skillnad. Det är ett konkurrensmedel vi inte har råd att försumma.

Fru talman! Vi ser med oro att regeringens strategi för besöksnäringen är obefintlig. Den socialdemokratiska regeringen tog fram en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring, men den strategin har nu försvunnit helt – den finns inte ens kvar på regeringens webbplats – och det verkar inte heller finnas någon plan på att ta fram en ny. Regeringen påstår nu att man bygger vidare på befintlig kunskap och samsyn, men i praktiken ser vi faktiskt inga tydliga satsningar. Det saknas en långsiktig plan för hur Sverige ska stärka sin position som besöksland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ska vi ta till vara besöksnäringens fulla potential krävs mer än regelförenklingar och punktinsatser. Det behövs en offensiv strategi där staten, regionerna och branschen arbetar tillsammans för att lyfta hela sektorn. Vi socialdemokrater har en tydlig ambition: Vi vill stärka svensk besöksnäring och skapa fler jobb i hela landet.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga ministern om man ens funderar på att presentera någon strategi över huvud taget, men jag uppfattade det som att svaret på den frågan var nej. Min fråga är därför: Funderar regeringen på att åtminstone ta någon form av samlat grepp i frågan?

Fru ålderspresident! Vad gäller regelförenkling var det mycket jublande när till exempel dansförbudet togs bort. Det har dock visat sig att det verkligen inte blev någon förenkling för företagen. Nu måste de anmäla varenda gång de ska ordna dans. Tydligen är det också ganska många som nu ska få böter på grund av att de inte har anmält detta i den utsträckning man behöver. Det blev alltså väldigt mycket krångligare för företagen.

Ledamoten säger att det är mycket som har startats. Men nu har det snart gått tre år, och vad är det som har hänt? Vad är det för regler regeringen har lyckats förenkla? Det har också fattats ett antal beslut av regeringen och här i riksdagen av den styrande majoriteten som faktiskt inte har lett till någon regelförenkling för företagen utan till ännu fler pålagor. Det var väl inte riktigt det man hade tänkt.

Vad gäller flernivåstyre av strukturfondspartnerskapet blir det ju inte på det sättet när man har ett partnerskap. Den regionala nivån får inte vara med och fatta beslut om vilka projekt som ska få pengar eller inte, utan det kommer att hamna på Tillväxtverket. Den regionala nivån kommer bara att vara rådgivande. Jag vet att regionerna i de åtta strukturfondspartnerskapen är väldigt upprörda över denna förändring.