Fru talman! Monica Haider har frågat mig om jag anser att det är rimligt med så stora skillnader i elpriser inom Sverige. Hon har även frågat mig om jag avser att ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra en ny analys baserad på svenska förhållanden. Slutligen har Monica Haider frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att möjliggöra användning av flaskhalsavgifter för att kompensera företag och hushåll som drabbas av höga elpriser.

Orsakerna till de högre elpriserna i södra Sverige jämfört med norra Sverige är flera. En orsak är det europeiska beroendet av fossil energi för elproduktion samt av gas. En annan viktig orsak är den nedläggning av kärnkraft och kraftvärme i södra Sverige – alltså nedläggning av baskraft – som skedde under den förra regeringen. Denna har skapat brist på planerbar elproduktion, vilket i sin tur har lett till större prisskillnader mellan elområdena.

I detta ligger att elsystemets utformning, det vill säga var elproduktion sker och var elnät byggs, är avgörande för våra elpriser. Det behövs såväl en jämnare fördelning mellan elproduktion och elanvändning i alla delar av Sverige som en hög och stabil överföringsförmåga inom Sverige. I fokus för regeringens politik står därför utbyggnad av fossilfri och planerbar elproduktion samt förstärkningar av elnät inom Sverige. Vi har två problem, och vi möter dem med lösningar på båda områdena. Sverige behöver ett leveranssäkert elsystem med hög försörjningstrygghet för att värna konkurrenskraftiga elpriser oavsett omvärldsläge.

Trots perioder med höga elpriser har elpriserna i Sverige som helhet – även i södra Sverige – i jämförelse varit bland de lägsta i EU. De senaste åren har även prisskillnaderna mellan elområdena minskat, och regeringen arbetar aktivt för att ytterligare minska prisskillnaderna mellan elområdena i Sverige.

En viktig del i arbetet med att minska prisskillnaderna inom Sverige är att se över elområdesindelningen. Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige för att därmed ge förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt kan bli ett samlat elprisområde.

Det har pågått en elområdesöversyn inom EU, och Sverige var ett av länderna som ingick i översynen. Den 28 april 2025 publicerades EntsoE:s rapport med resultaten av den EU-gemensamma elområdesöversynen. Slutsatsen i rapporten är att ingen av de fyra alternativa elområdesindelningar som utvärderats för Sverige skulle ge högre samhällsekonomisk effektivitet än dagens indelning. Svenska kraftnät har därför inkommit med en rekommendation till regeringen om att dagens elområdesindelning bör behållas tills vidare.

Utifrån bland annat Svenska kraftnäts slutsats och rekommendation anser regeringen att det finns behov av att på nytt analysera förutsättningarna att ändra den svenska elområdesindelningen. Regeringen gav därför den 15 maj 2025 Svenska kraftnät ett nytt uppdrag att analysera förutsättningarna att ändra den nuvarande svenska elområdesindelningen.

Svenska kraftnät ska analysera fyra nya alternativ för elområdesindelningen. Tre av dessa analyser syftar till att analysera en ny elområdesindelning för Sverige. Den fjärde analysen syftar till att analysera möjligheten att införa särskilda elområden för export i syfte att isolera de samhällsekonomiskt negativa effekterna av prissignaler från kontinentala marknader. Den nya analysen ska i högre grad än den EU-gemensamma analysen utgå från svenska förhållanden och till exempel ge möjlighet att på ett optimalt sätt modellera vattenkraften i Sverige.

Elområdesindelningen av Sverige har inneburit att Svenska kraftnät har fått in stora mängder flaskhalsavgifter. Det finns en EU-reglering om att flaskhalsavgifterna endast får användas för att sänka nätavgifterna och bygga ut elnäten. Svenska kraftnät använder flaskhalsavgifterna för just dessa ändamål.

Under energikrisen infördes ett tillfälligt undantag som gjorde det möjligt att använda flaskhalsavgifterna för att ekonomiskt stötta hushåll och företag som drabbades av höga elpriser. Regeringen använde denna möjlighet, och drygt 43 miljarder kronor betalades ut i stöd till berörda hushåll och företag. Om en ny energikris skulle inträffa är regeringen öppen för att agera för att återigen kunna få möjlighet att använda flaskhalsavgifter för att stödja berörda hushåll och företag.

Mot bakgrund av den av riksdagen antagna energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105) arbetar regeringen även med ett flertal åtgärder som syftar till att stärka möjligheten att ansluta fler företag till elsystemet och till att möjliggöra ett robust, leverenssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser där det behövs och när det behövs. Regeringens omläggning av energipolitiken, med teknikneutrala energimål där alla fossilfria kraftslag är välkomna, avser att gynna både invånare, hushåll och företag i Sverige.

Det blev ett fylligt svar denna gång!

Fru talman! Jag ska försöka förtydliga några svar ytterligare utifrån Monica Haiders följdfrågor.

På frågan om det är rimligt svarar jag att det är dåligt att det är så stora prisskillnader. Min motfråga till Socialdemokraterna blir: Menar Socialdemokraterna att vi borde ha en prissättning och ett system som inte alls tar hänsyn till de långa avstånden i landet och obalansen mellan var vi har elproduktion och var vi har nät?

Jag kan också tycka att det är magstarkt av Monica Haider och Socialdemokraterna, som är väl medvetna om att avsaknaden av baskraft är den stora faktor som driver prisskillnaderna, att inte ta ansvar för energiöverenskommelsen 1997 med Vänsterpartiet och Centerpartiet, då man gjorde en förtida avveckling av kärnkraft och sedan drev en politik som resulterade i en förtida nedläggning av Ringhals 1 och 2. Detta innebar också att Vattenfall inte såg att det fanns marknadsmässig grund att fortsätta med projekteringen av Ringhals 5 och 6, som annars till dags dato hade kommit långt på väg.

Jag vet att det finns ett erkännande av att priserna ser olika ut i landet eftersom förutsättningarna för att producera el och förflytta el ser olika ut. Flaskhalsarna är alltså faktiska flaskhalsar i systemet, alltså en obalans mellan var vi klarar av att överföra el, var vi har produktion och var vi har nät.

Här vidtar vi nu åtgärder. Men tittar vi på de två gångna mandatperioderna har ni bidragit till att göra det värre. Detta tycker jag, för att återanvända mitt svar på om det är rimligt, är dåligt att inte erkänna.

Men, ja, det är dåligt för Sverige att det är så stora prisskillnader, och därför bygger vi ut både produktion och elnät.

På frågan om ny analys är svaret ett tydligt ja. När det gäller frågan om skydd mot priserna på kontinenten och hur dessa påverkar Sverige har vi värjt oss mot Vänsterpartiets modell, Sverigepriser, eftersom vi inte bedömer den som realistisk eller genomförbar. Vi har också svårt att reda i vad den skulle innebära.

Jag har varje dag samtal och diskussioner och fattar beslut som handlar om att hjälpa företag som Hylte Paper. Jag tycker att det är värt att peka på att det vi har gjort hittills har haft effekt. Elpriserna i Sverige är nu de lägsta på fyra år, och de går stadigt nedåt. Det är dock för volatilt med för stora skiftningar upp och ned, och det är dåligt med så många timmar med minuspriser respektive pristoppar. Ingen vet vad man ska räkna på för genomsnittligt elpris. Dessutom är skillnaderna inom landet stora.

Lösningen på detta är inte mer av samma utan ett tungt erkännande av att vi måste få till en bättre balans mellan nät och produktion, och här är vi på god väg. Jag ser också att vi här har en god dialog med Socialdemokraterna, också för att uppnå bättre långsiktighet.

Fru talman! Jag ska bena ut en del av detta. Mycket är vi överens om, eller så ligger vi nära varandra.

Jag börjar med energiavgifterna. De är en del av den reglerade intäktsramen, så nätbolagen behöver sänka kostnaderna för kunderna. Detta följer vi noga. Vi ser att väldigt många svenskar nu sitter med en elräkning där man ser allt som en helhet, men om man tittar på detaljerna ser man att priset för själva elen har gått ned medan priset för nätet har gått upp. Elnätskostnaden är nu en mycket större del av den totala elräkningen för en vanlig svensson. Det är ett resultat av att vi har ett behov av att rusta upp det befintliga elnätet och ett behov av att bygga nytt, men det är också ett resultat av att mycket väderberoende kraftproduktion driver kostnaderna för elnät.

Man behöver ha mer elnät för att kunna hantera stora fluktuationer och förändringar när det gäller hur mycket el som plötsligt släpps på. När solen lyser går väldigt mycket ut på nätet. När vinden blåser går väldigt mycket plötsligt ut på nätet. Andra kraftslag måste reglera ned och anpassa sig därför att den väderberoende kraftproduktionen har gått igång med fullt blås. Elnätet ska klara av de fluktuationerna. De funkar väldigt olika i systemet, utöver det. Detta driver kostnaderna, och det behöver man vara medveten om. Vi följer det här väldigt noga. Det har också varit en stor diskussion om huruvida det är skäliga avgiftshöjningar, och även det har vi ögonen på.

Jag vill trycka på frågan om teknikneutralitet och att det inte sker så många investeringar i havsbaserad vindkraft eller nya initiativ nu. Nej, så ser det ut överallt i de länder som har mycket väderberoende kraftproduktion. Om man har mycket väderberoende kraftproduktion i systemet bidrar det till väldiga förändringar i volatilitet och pris. Det gör det svårt för nya aktörer som vill bygga att veta hur de ska räkna hem sin dyra investering.

Inte ens väldigt stora projekt som har contracts for difference, alltså differenskontrakt, där man får en fast ersättning i pris som ligger långt över det vi har diskuterat för ny kärnkraft i Sverige, blir av i andra länder. Det är alltså väldigt osäkert på marknaden i stort. Detta tycker jag också är viktigt att vara ärlig och öppen med.

På påståendet att det inte händer något vill jag svara: Titta bara på vad vi har gjort kring vindkraft! Vi ökar acceptansen för vindkraft i kommuner, vi ger ekonomiskt stöd till kommuner för att öka incitamenten att säga ja och vi går vidare med många av förslagen i Värdet av vinden. Vi satsar flera hundra miljoner kronor på det som kallas för Kraftlyftet, för att få ut mer effekt där det behövs, och vi har pilotprojekt med gasturbiner. Vi har även effektiviserat anslutningskön – det var så till exempel SSAB:s verksamhet i Sverige blev kvar. Öresundsverket har återstartats, och vattenkraften får bättre villkor här och nu. Det händer alltså väldigt mycket, fru talman, även på kort sikt.

Vad är då anledningen till att jag ibland påpekar att priset är lägre nu, att det har gått nedåt under de gångna fyra åren och att prisskillnaderna har jämnats ut? Är det för att säga att jag är nöjd? Jag förstår att någon kan reagera på att vi fortfarande har alldeles för oberäkneliga och höga priser. Det har vi – det är fortfarande inte tillräckligt bra. Men jag gör det för att man ska veta att det går åt rätt håll. Och vi ska göra mer av det vi gör nu, inte mindre.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Monica Haider för interpellationen. Det känns som att vi hade kunnat ta några inlägg till för att fördjupa oss i detta, men jag ska försöka hålla det kort.

På kort sikt kommer vi att fortsätta att bana väg för mer kraftproduktion – så länge den är fossilfri, primärt – och för mer elnät. Detta har vi också avsatt medel för och aviserat. Vi för gärna en vidare diskussion med Socialdemokraterna om hur vi kan göra mer i denna riktning.

En av åtgärderna handlar om hur vi ska få ut mer effekt av all väderberoende kraftproduktion som finns, alltså hur vi kan lagra mer från till exempel vindkraften. Då är jag också beredd att betala mer för det och ge incitament för detta på olika sätt. Havsbaserad vindkraft levererar i genomsnitt 18 procent; det är dess kapacitetsfaktor. För kärnkraften är den 74 procent, och för vattenkraften är den 84 procent.

Hur mycket pengar man vill lägga på att bana väg för det ena eller det andra i detta akuta läge påverkas av hur mycket man kan få ut. Vi har ett upplägg för kärnkraften som bygger på lån. Anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft ligger, mellan tummen och pekfingret, på 80–140 miljarder enligt en del beräkningar, för en del av de större parkerna i södra Sverige. Det är inte lån. Vi får inte tillbaka det. Att betala ut så mycket av skattebetalarnas eller elkundernas medel, som kanske hade kunnat gå till andra åtgärder från Svenska kraftnät, är en styv ekvation att få ihop.

I övrigt ser jag fram emot att fortsätta se hur vi kan kroka arm nu när vi har både kristdemokrater och socialdemokrater i regering i Tyskland. Vi kommer nog inte att fortsätta att vara överens med tyskarna i alla frågor, men mer kan vi nog göra tillsammans i detta läge.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.