Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Monica Haider (S) om Regional utveckling

Monica Haider (S) höll ett anförande om Regional utveckling i debatten ”Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december” den 16 dec 2025.

Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 19 Regional utveckling. Riksdagen har fastställt utgifterna för området. Socialdemokraternas förslag till anslag ligger ovanför ram, så vi kan inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi har i stället lämnat ett särskilt yttrande.

Fru talman! Sverige håller på att glida isär. Klyftorna ökar mellan storstäder och mindre orter och mellan expansiva regioner och kommuner som kämpar för att klara både välfärd och lokalt näringsliv. Klyftorna mellan människor ökar också. I dag har Sverige 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträde. Konkurserna och varslen ökar, och i detta läge försämrar regeringen akassan.

Vi behöver en ny politik för att skapa nya jobb och välfärd. Vi behöver ta oss upp ur EU:s bottenliga vad gäller tillväxten, och vi behöver långsiktighet i politiken.

Den politik vi socialdemokrater förordar syftar till att hela Sverige ska leva och växa och att den utvecklingskraft som finns runt om i landet ska stärkas och tas till vara. Klyftorna mellan människor och mellan stad och landsbygd måste minska. För att möta vår tids samhällsutmaningar behöver varje landsända få möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar.

För att Sverige ska kunna leda den gröna industriella omställningen och skapa nya jobb anser vi socialdemokrater att den regionala utvecklingspolitiken behöver stå i samklang med många andra politikområden. Inte minst är en fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning en viktig del i en kraftfull regional tillväxtpolitik. Vi behöver också bostadsbyggande och digitalisering.

Vi vill att små och medelstora företag ska få bättre stöd för att nå nya marknader men också för att utveckla det regionala exportfrämjandet. Vi vill att regeringen ska fortsätta med omlokaliseringen av myndigheter från storstäderna för att öka effektiviteten, ta vara på kompetens i hela landet och bidra till den regionala utvecklingen.

Fru talman! Regionalfondsprogrammen är viktiga för stora delar av Sverige. De program som den socialdemokratiska regeringen har sjösatt och som gäller fram till 2027 bör fullföljas. Likaledes är det viktigt att Fonden för rättvis omställning fortsätter att användas för att understödja den gröna industriella omställningen i de särskilt utpekade regionerna.

Fru talman! Vi socialdemokrater föreslår bland annat en satsning på näringslivsutveckling i små och glest befolkade kommuner för att kunna bedriva strategiskt utvecklingsarbete. Där lägger vi 120 miljoner utöver den ram som regeringen har, för vi ser att näringslivet på mindre orter möter särskilda strukturella utmaningar.

Tillgång till närliggande grundläggande service som matinköp och apoteksvaror måste vara en självklarhet. Vi ser att befolkningsminskning och långa avstånd påverkar förutsättningarna att upprätthålla kommersiell service. Vi står upp för lanthandlare, bensinstationer, apotek och annan grundläggande service.

Fru talman! Vi behöver samordning av nyindustrialisering och omställning, för vi befinner oss i en historisk industriell omvandling. Utvecklingen kräver bostäder, utbildning och kompetensförsörjning, digital infrastruktur, arbetskraftsförsörjning och investeringar i lokala innovationsmiljöer. Vi behöver också energi i hela landet.

Det räcker inte att prata om den gröna omställningen, utan man måste organisera den. Man kan inte, som regeringen och dess stödparti, dra ned på stöden till den gröna omställningen.

I vår motion lyfter vi tydligt att nyindustrialiseringen måste kopplas ihop med regional utveckling och att stöden från de fonder som finns behöver fullföljas.

Fru talman! När det gäller synen på statlig närvaro är skillnaden i politiken stor. Vi socialdemokrater har länge arbetat för att omlokalisera statliga myndigheter och skapa statlig närvaro i hela landet.

Vi behöver ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter. Myndigheter ska pröva lokalisering utanför storstäderna, och regeringen ska återuppta den systematiska uppföljningen av myndigheternas lokalisering, något som tidigare skedde via Arbetsgivarverket.

Samtidigt händer dock något annat i Sverige under den här regeringen. Statens service dras tillbaka. År 2024 fanns 148 servicekontor. Nu finns det 125. På grund av regeringens nedskärningar har alltså 23 kontor försvunnit på två år.

Det här drabbar människor som behöver hjälp från exempelvis Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller Skatteverket. Det drabbar äldre, personer utan bil och människor som saknar digitala lösningar, och det drabbar orter där staten redan är frånvarande. I vår motion säger vi tydligt att servicekontoren måste bli fler, inte färre. Att ha nära till statlig service är faktiskt en demokratifråga.

Fru talman! Regional utvecklingspolitik är inte en liten detalj i statsbudgeten. Det är en av de viktigaste nycklarna för att hålla ihop Sverige. Om vi inte gör mer riskerar vi två parallella verkligheter: ett Sverige där framtidstro och investeringar spirar och ett där service, företagande och statlig närvaro gradvis monteras ned.

Vi socialdemokrater väljer en annan väg. Vi vill stärka små kommuners utvecklingskraft, säkerställa att människor har nära till service oavsett vilket postnummer de har, samordna nyindustrialiseringen, öka statens närvaro i hela landet, fortsätta att omlokalisera myndigheter och fullfölja de regionalfondsprogram som finns. Det är så vi bygger ett land som håller ihop.

Jag vill avsluta med att önska alla här i kammaren – talmanspresidiet, kammarkansliet och övrig personal och givetvis alla mina kollegor som sitter här i salen – en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Tack, Monica Haider, för ditt inlägg i debatten! Jag hade inte tänkt ta replik – en ganska vanlig inledning här i talarstolen, har jag märkt – men jag kunde inte låta bli.

Statens servicecenter är i grund och botten en gammal borgerlig reform. Jag vill minnas att det var Mats Odell som var minister när det genomfördes. Sedan har den myndigheten vuxit och vuxit. Gott så, kan man tänka, men sedan ser man att myndigheten själv redogör för att det är otroligt få människor som kommer till vissa av kontoren. De besöks knappt över huvud taget.

Vi har ökat digitaliseringen, och nästan alla myndigheter har digitala tjänster. Sedan finns det en liten grupp som inte kan tillgodogöra sig det. Att man i det läget säger åt myndigheten att se över möjligheten till mobila enheter och att jobba annorlunda tycker jag är rimligt. Det är inte så att vi inte ska ha Statens servicecenter, men det är också märkligt att Statens servicecenter har väldigt många kontor i Stockholm innanför SL:s linjenät. Där skulle man definitivt kunna ta bort några kontor. I stället har myndigheten valt att ta bort kontor på andra ställen i landet, något som jag kanske inte tycker är bra.

Hur många besök tycker ledamoten att det är rimligt att ett kontor har?

Fru talman! Tack till Eric Palmqvist för frågan!

Just nu hittar jag inte statistiken över det exakta antalet besök, men jag har läst den. Men det är inte så att de här statliga servicekontoren har speciellt få besök. De flesta har ganska många.

I Växjö lade man ned kontoret i Araby som är ett av de utsatta områdena i Kronobergs län. Nu ska alla som behöver besöka ett servicekontor åka in till centrum i Växjö. När man kommer dit kan det vara ungefär 50 meters kö utanför kontoret, för alla får inte plats där inne. Det tycker inte jag är rimligt. Det fungerade väldigt bra ute i Araby i Växjö.

Jag vet att det finns ett fåtal kommuner där man har haft väldigt få besök, men många av de kontor som har lagts ned, till exempel i Trelleborg, tror jag hade ganska många besök varje dag eller varje vecka. Eric Palmqvists retorik om att det var väldigt få besök stämmer därför inte med den uppföljning som jag har sett.

Det är faktiskt viktigt för dem som bor på olika ställen runt om i landet att man kan gå och få tag på en statlig myndighet. Vi har ett statligt servicekontor i Älmhult som har öppet en dag i veckan men inte en hel dag. Det har stor betydelse för Älmhult, för vi har ganska många utländska människor som jobbar på Ikea, och de har jättemycket som de behöver reda ut med myndigheterna. Det är väldigt viktigt.

Det behöver inte vara öppet varje dag, det håller jag med om. Men jag håller inte med om Eric Palmqvists slutsats, för jag tycker att servicekontoren är viktiga.

Fru talman! Monica Haider sätter faktiskt fingret på en av de saker som det här handlar om. Ledamoten ger exempel på ett kontor som har öppet en halv dag per vecka. Det är precis ett sådant kontor som med fördel kan läggas ned och ersättas av ett mobilt kontor. Man kan mycket väl ha ett kontor som servar flera av de här orterna med samma personal i stället för att ha en lokal som står tom sex dagar i veckan. På så sätt kan man jobba effektivt, och skattemedel ska användas effektivt.

Både jag och ledamoten Haider vet att en del av kontoren används i ganska hög grad, medan andra, vilket myndigheten själv pekar på, hade en extremt låg nyttjandegrad. Vi har som bekant inte ministerstyre i Sverige, så vi från politiken kan inte tala om för myndigheten vilka kontor som ska läggas ned. Den bedömningen får myndigheten själv svara för.

Jag kan som politiker drista mig till att ifrågasätta en del av besluten. Ur ett landsbygdsperspektiv kan jag kanske tycka att det finns för många servicecenter i Storstockholm där man kan åka med SL, medan kontor har lagts ned i andra delar av landet. Men jag vet också att vi i Sverige har en ordning med självstyrande myndigheter som gör sina egna prioriteringar och fattar den typen av beslut.

Jag anser i alla fall att med ökad digitalisering, ökad it-mognad, bättre appar och mobila enheter är det inte orimligt att myndigheten jobbar effektivare och smartare. Det måste ändå vara en grundhypotes inom politiken att vi ska använda skattemedel effektivt.

Fru talman! Jag vet inte riktigt vad Eric Palmqvist tänker på när han tänker mobilt kontor, om personalen ska åka omkring i en husbil eller ha en husvagn efter bilen. Det vet jag inte riktigt.

Poängen är ju att om de bara har öppet en halv dag eller en dag i veckan så är det personalen som flyttar på sig. Det är ju inte så att det finns anställd personal i Älmhult som är där en halv dag. Så dåliga anställningsvillkor har inte ens staten, och det är jag väldigt glad för. Det är personalen som rör på sig, och så finns det en lokal dit folk kan komma.

När det sedan gäller Stockholm kan man kanske tycka att det finns för många kontor där, men det finns ju ganska mycket mer människor i Stockholm än i exempelvis Älmhults kommun. Man kanske alltså behöver ha fler kontor där, eftersom det är väldigt många fler som besöker dem. Det skulle annars kunna bli som i Växjö, det vill säga att människor får stå i 50–100 meters kö utanför, och det tycker jag kanske inte heller vore en rimlig situation.

När det gäller vilka kontor som skulle läggas ned fanns det väl inte alltid en strategisk tanke bakom besluten, vad vi förstår efter att ha läst på om hur det gick till. I stället handlade det ibland om att kontraktet på lokalen i just det samhället, den byn eller den staden gick ut och att man då kunde lämna stället.

Det var alltså inte så att det låg en lång tankegång bakom. Det fanns det säkert gällande några kontor, men långtifrån alla. Men det är klart: När regeringen gör gigantiskt stora neddragningar som ska gälla från årsskiftet och man inte får några pengar är man självklart tvungen att göra det man kan för att hålla budgeten.

Vi är alltså inte överens i denna fråga, Eric Palmqvist. Jag tycker att servicekontoren är viktiga för befolkningen – speciellt för de människor som inte är digitala.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.