Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig vilka följder som regeringen har analyserat att neddragningen av servicekontor kommer att innebära för Östhammar och andra orter samt hur jag och regeringen avser att säkerställa att statlig service av denna typ når den som har ett behov av hjälp.

Vidare har Marianne Fundahn frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa statlig service för alla i hela landet och för att stängningen av servicekontoren inte ska drabba grupper i till exempel digitalt utanförskap.

Därutöver har Carina Ödebrink frågat mig hur jag och regeringen motiverar att Tranås och andra mindre orter nu förlorar viktig statlig service, trots ett fortsatt stort behov, och hur jag och regeringen avser att säkerställa att de människor som tidigare besökte Statens servicecenter i Tranås fortsatt har tillgång till den service de behöver samt vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att säkerställa att statlig service finns tillgänglig i hela landet, inte bara i större städer.

Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering. I takt med att antalet servicekontor har ökat har inte antalet besökare ökat i samma utsträckning. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras. Det kommer att innebära att vissa kontor avvecklas och att medborgare kan få längre resväg till närmaste servicekontor.

När det kommer till konsekvenser för enskilda orter som riskerar att bli av med sitt servicekontor följer det av förordningen om statliga myndigheters lokalisering att Statens servicecenter bland annat ska upprätta en konsekvensanalys inför ett sådant beslut. Med dessa konsekvensanalyser som utgångspunkt har myndigheten i ett första steg nu påbörjat samråd med kommuner och andra berörda aktörer inför den fortsatta processen med eventuella avvecklingsbeslut rörande sex utpekade orter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statens servicecenter arbetar också med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling som jag följer med stort intresse.

Det pågår i dag även ett stort antal insatser på statlig, regional och lokal nivå, från såväl offentliga aktörer som näringslivet och civilsamhället, som syftar till att stärka den digitala inkluderingen bland dem som i dag inte har tillgång till eller använder digitala tjänster. För att ytterligare stärka det arbetet har regeringen i regleringsbrevet för 2025 gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att verka för en ökad digital inkludering och en ökad användning av digitala tjänster.

Jag vill avslutningsvis understryka att regeringen alltjämt anser att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd. Även om myndighetens anslag minskar kommer det fortsatt att finnas ett stort antal servicekontor runt om i hela landet.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Neddragningarna på Statens servicekontor får mycket stora konsekvenser för människor i hela landet. Ett av de kontor som ska läggas ned i närtid är det i min hemkommun Trelleborg. Trelleborg är en kommun med drygt 47 000 invånare och en arbetslöshet på 8,5 procent, som fortsätter att öka. Samtidigt ökar nu antalet konkurser fortare i Skåne än i de andra två storstadslänen.

Trelleborg är en växande kommun och en viktig knutpunkt i Sverige med många pendlare och företag och en åldrande befolkning. Servicekontoren är en livlina, särskilt för äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända och dem som befinner sig i digitalt utanförskap. För många är servicekontoret den enda möjligheten att få hjälp med ärenden hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

För dem som har svårt att hantera digitala verktyg eller saknar bankid är alternativet inte att gå in på nätet. Det finns inga alternativ. Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att även människorna i Trelleborg ska ha tillgång till statlig service?

Enligt Post- och telestyrelsen och Statistiska centralbyrån lever 1,3 miljoner svenskar i digitalt utanförskap. Vad tänker statsrådet göra för att de som lever i digitalt utanförskap, oftast de mest sårbara, inte ska drabbas när servicekontoren stänger?

Fru talman! I debatten i riksdagen den 11 februari i år bekräftade statsrådet Erik Slottner att de sex servicekontor som pekats ut först för nedläggning – de i Trelleborg, Jokkmokk, Vilhelmina, Strömsund, Vansbro och Lycksele – har valts ut delvis för att deras hyreskontrakt är på väg att löpa ut. Är det så vi ska styra statlig service? Ska den avgöras av fastighetsägarnas hyresavtal snarare än av medborgarnas behov? Ska tillgången till samhällsservice för äldre, funktionsnedsatta och dem i digitalt utanförskap vara beroende av när hyreskontrakten löper ut?

Hyreskontrakt är förhandlingsbara. Det går att omförhandla dem och hitta lösningar om viljan finns. Där kanske jag kan hjälpa till, för jag känner fastighetsägaren i Trelleborg och kan lägga ett gott ord för statsrådet och myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är tydligt att det snarare handlar om att spara pengar än att garantera medborgarnas rätt till service. Det saknas en övergripande analys av hur nedläggningen påverkar till exempel Trelleborg. Valet grundas på praktiska och ekonomiska skäl, inte på medborgarnas behov. Effektivisering och digitalisering är positivt, men det får inte leda till att man lämnar de mest sårbara i sticket.

(Applåder)

Fru talman! Vill man bygga starka samhällen måste man förstå att tillit och respekt är helt avgörande – tillit till myndigheter och samhällsservice, att staten är närvarande för de medborgare man är satt att tjäna, och respekt, att visa att oavsett var du bor i vårt land och vilka förutsättningar du har finns vi här också för dig.

Vi lever i en tid där servicen har minskat och där tilliten avtar. Vi ser städer och till och med kommuner runt om i hela vårt land där de statliga myndigheterna flyttar bort – Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen. Polisen är långt borta. Den kommersiella servicen lägger ned. Då har de statliga servicecentren spelat en oerhört viktig roll – en viktig roll för att bygga tillit, en viktig roll för att visa respekt.

När de statliga servicecentren kom till handlade det om att förenkla kontakten med staten, att öka närvaron och finnas i hela landet, att öka tillgängligheten och att effektivisera den statliga servicen. Resultatet har visat att detta också har blivit uppfyllt. Den statliga närvaron har blivit mer påtaglig i hela landet genom inrättandet av de statliga servicecentren. Man har fått enklare myndighetskontakter och ökad tillgänglighet.

Jag kommer från en stad där det bor 50 000 invånare. Man skulle kunna säga att den ligger i en storstadsregion i västra Skåne. Vi har nära till mycket. Men vi ser också ett samhälle som har förändrats över tid, där man upplever att respekten inte finns och där tilliten börjar avta.

När vi dessutom befinner oss i en tid där arbetslösheten ökar och oron är stor är budskapet från Sveriges regering till alla som bor i Landskrona och andra städer runt om i vårt land: Vi ser er inte. Vi hör er inte.

Vi har sedan tidigare blivit uppmärksammande på vilka den borgerliga regeringen företräder och vilka intressen som ligger till grund för den politik man väljer att utforma. Det är i första hand de människor som redan har det gott ställt. Det har visat sig i den ekonomiska politiken, genom kliniskt riktade skattesänkningar till de människor som har högst inkomster, att man inte bryr sig särskilt mycket om de breda löntagargrupperna.

Nu kan vi också lägga till att det inte räcker att vara höginkomsttagare utan att du dessutom ska bo i de delar av Sverige där det redan bor flest människor och där man redan har bäst service. Det är en politik för dem som har det bra, en politik för dem som har stora inkomster och en politik för dem som bor i storstäderna. Resten av landet bryr man sig inte om. Man ser dem inte, och man hör dem inte.

Som socialdemokrat tycker jag att detta är djupt orättvist. Jag tycker att det är djupt orättfärdigt. Jag skulle också, herr statsråd, kunna drista mig till att säga att det som den borgerliga regeringen med stöd av Sverigedemokraterna nu genomför även är djupt ovärdigt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar interpellanterna för en intressant debatt.

Jag hade gärna varit här tidigare när dessa frågor debatterades, eftersom jag kommer från Sandviken, den kommun där det första kontoret läggs ned – eller redan har lagts ned. Det skedde i oktober eftersom man samlokaliserade med Arbetsförmedlingen, som sa upp sina lokaler och försvann därifrån. Man blev alltså av med lokalerna samma månad som det sista av de kontor som nu finns öppnade. Det är tvära kast. Man har letat efter nya lokaler, men sedan fick man besked om att dra ned och därefter att kliva av helt i kommunen.

Vi hörde tidigare, till exempel av Marianne Fundahn, hur det här beskrivs som effektiviseringar då besöken inte utökas i samma takt som kontoren utökas. Jag tror att det var någonting liknande som ministern sa tidigare. Därför är det märkligt att ett kontor som på tio månader hade 11 000 besök och 13 000 ärenden är det första som måste läggas ned. Jag tänker inte ställa kontor mot kontor, men det är ändå lite lustigt att förklaringsmodellen spricker så snabbt. Det är alltså något annat än behoven som styr. Jag misstänker att de förklaringar vi fått av kollegor till mig inte ligger jättelångt bort.

I Sandviken klarar man av alla besök med en anställd med lite assistans från kringliggande kontor, som det sägs i konsekvensanalysen. Jag misstänker att man syftar på Gävle. Det ligger trots allt inte jättelångt bort. Men för dem som gör sådana ärenden på Statens servicecenter som de behöver göra kan kostnaderna för att ta sig längre bort bli betydande. I konsekvensanalysen talas det om 20–30 minuter beroende på hur man tar sig dit. Men sanningen är att kontoret i Sandviken också besöks av många från Hofors, Ockelbo och andra platser som ligger betydligt längre bort. För dem är kostnaderna redan ganska höga och blir nu ännu högre.

Statens servicecenter skriver i sin konsekvensanalys att det finns skäl att överväga behoven av verksamhetsnärvaro gällande tillhandahållande av lokal statlig service även i framtiden i Sandvikens kommun. Rent krasst är det här ett jäkligt fint sätt att säga: Behoven finns här, men vi måste lägga ned på grund av att ekonomin inte tillåter oss att vara kvar. Och det här är en lokal som vi inte har någon hyra för i dag.

Det här går rakt emot de förklaringsmodeller som jag har fått. Jag vill därför väldigt gärna höra hur man förklarar detta. Kan man verkligen säga att det hela beror på att behoven inte har ökat när man faktiskt bara sparar där det går enklast och snabbast att spara pengar? Det är ju vad som sker.

I verkligheten vet vi alla att man i stället borde utöka antalet kontor och se till att staten finns på fler ställen och att servicen kommer närmare de människor som behöver den så att vi bygger ett samhälle tillsammans för oss alla.

(Applåder)

Fru talman! Som vi har hört i debatten har regeringen bestämt sig för att spara 150 miljoner på Statens servicecenter. Det innebär att fler kontor kommer att bli tvungna att stänga.

Hemma i Jönköpings län står det redan klart att Tranås förlorar sitt statliga servicekontor. Enligt uppgift läggs kontoret i Tranås ned på grund av ett utgånget hyresavtal. Nedläggningsbeslut verkar alltså inte ha baserats på någon analys av konsekvenserna för kommunerna och deras invånare som nyttjat kontoren och hur man ska kunna möta deras behov i framtiden. Beslutet verkar i detta fall ha fattats enbart mot bakgrund av att man snabbt skulle kunna spara pengar när hyreskontraktet ändå gått ut. Menar statsrådet att det är rimligt att man fattar ett så avgörande beslut baserat på ett utgånget hyresavtal och möjligheten till snabba besparingar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nedläggningen i Tranås innebär att kommunens invånare liksom invånare i de närliggande landsbygdsområdena i gränsområdet mellan Småland och Östergötland får betydligt längre resväg till statlig service. Besparingsbeslutet försämrar möjligheterna att få kontakt med och hjälp från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.

För många människor är det personliga mötet helt avgörande. De som drabbas hårdast är just de som har störst behov av personlig service: äldre, personer med funktionsnedsättning eller språksvårigheter och andra som har svårt att hantera myndigheternas digitala tjänster.

Statsrådet menar att verksamheten behöver anpassas och effektiviseras. Regeringens anpassningar innebär nedlagda kontor och att många får betydligt längre resväg till närmaste servicekontor. Statsrådet Slottner säger att statlig service ska finnas inom rimligt avstånd. Jag undrar hur långt statsrådet anser att det är rimligt för medborgarna att resa för att få tillgång till grundläggande statlig service. Var tror statsrådet att gränsen går för när människor helt enkelt inte orkar, kan eller har råd att ta sig till närmaste kontor, trots att de faktiskt har rätt till den hjälp och det stöd som erbjuds där?

Fru talman! Jag är övertygad om att många av dem som tidigare fick hjälp av statens servicekontor kommer att söka sig till andra, närmare alternativ för att få svar på sina frågor och stöd i kontakt med myndigheterna – kanske till ett bibliotek eller ett medborgarkontor, socialtjänsten eller kanske sin lärare på komvux. Risken är att kommunerna tvingas ta över ansvaret när staten drar sig tillbaka, trots att många av kommunerna redan har en ansträngd ekonomi.

Jag undrar hur statsrådet ser på risken att kommunerna nu tvingas ta över statens ansvar. Har Erik Slottner tagit med risken för övervältring av kostnader på kommunerna i sin analys av konsekvenserna av regeringens besparingar? Finns det i så fall en plan för hur regeringen tänker stödja små, ekonomiskt pressade kommuner som nu tvingas hantera att staten drar sig undan?

(Applåder)

Fru talman! Till att börja med ska sägas att inga beslut är tagna ännu. Ett antal orter, de flesta, har offentliggjorts, och en dialog har nu inletts med berörda kommuner och myndigheter om hur man ska blicka framåt och ta detta vidare. Men inga beslut är ännu tagna, så på den sista frågan är svaret att det inte har gjorts några konsekvensanalyser än – de ska nu göras för det kontoret. Det arbetet pågår nu. Regeringen är inte inblandad i den analysen, utan myndigheten gör den. Vi kommer att få se beskrivningarna sedan.

Jag glömde mitt papper och kan inte detta helt utantill, men dessa bedömningar ska bygga på tre principer. Man kommer alltså inte automatiskt att ta de kontor som har kortast hyreskontrakt. Bedömningen av vilka kontor som ska läggas ned ska utgå från tre principer. Geografisk spridning är en, antalet besökare i relation till kostnaden är en annan och effektivitetsaspekten en tredje. Det handlar alltså om en mångfald av hänsyn som ska tas när myndigheten beslutar om den framtida etableringen och spridningen.

Det regeringen har sagt är att det ska finnas minst ett servicekontor i varje så kallad FA-region. Det är den styrning regeringen har gjort i denna fråga för att få en regional spridning, vilket vi tycker är viktigt.

Det talas väldigt mycket om arbetslöshet, som om servicekontoren skulle vara den viktigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Det får vi nog säga att de inte är. Arbetslösheten är hög trots att det finns 148 servicekontor i dag. Det är inte så att Arbetsförmedlingen per automatik drar sig bort från samtliga orter där servicekontoren kommer att läggas ned, utan det blir upp till Arbetsförmedlingen att jobba med hur närvaron på dessa orter ska se ut.

Vi har också från regeringens sida utökat anslagssparandet från 3 till 5 procent under 2024 för att man ska kunna få till stånd en mer ordnad planering och nedläggning av enskilda kontor. Det ska inte vara längden på hyreskontraktet som är huvudargumentet.

Till Johanna Haraldsson vill jag säga att regeringen inte gör bedömningen att detta kommer att få några ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Regeringen har därmed inte tagit fram några konsekvensbeskrivningar i det avseendet, för regeringen gör inte bedömningen att detta kommer att innebära att kostnader vältras över på kommunerna.

Regeringen har gett SSC i uppdrag att jobba mer med mobila lösningar, och detta har myndigheten nu tagit vidare. Även om fysiska, permanenta kontor försvinner på en del orter kan alltså flexibla lösningar göra att myndigheterna blir mer närvarande i stora delar av landet, även om man inte får fasta, fysiska kontor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har ställts en hel del frågor om digital inkludering och digital kompetens. Regeringen jobbar med många åtgärder för att öka den digitala inkluderingen. Nästa månad kommer Post- och telestyrelsen, som nu råddar Digitalidag, att öppna en telefonlinje, Ring Digitalidag, dit människor som har svårt att hantera digitala tjänster kan ringa för att få direkt hjälp, oavsett var i landet man bor.

Fru talman! Inga beslut är fattade än, säger statsrådet. Men enligt vad jag har fått veta stänger kontoret i Trelleborg den sista mars. Skulle det vara så att det inte blir stängt blir ingen gladare än jag, för den service som tillhandahålls där är viktig för medborgarna när man har lagt ned Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och skattekontoret i Trelleborg.

I budgetpropositionen för 2025, utgiftsområde 19 Regional utveckling, framhåller regeringen vikten av att förbättra villkoren för att bo, verka och leva i hela landet i syfte att nå målen för den regionala utvecklingspolitiken.

Enligt regeringen är det avgörande att det finns god tillgång till kommersiell och offentlig service, finansiella resurser, kulturvård, utbildning och kompetens i hela landet. Enligt regeringen är det också avgörande med en effektiv samordning mellan statliga myndigheter och en god samverkan mellan myndigheter och regioner och kommuner samt samråd mellan näringsliv och organisationer inom det civila samhället. Detta kan vi väl alla ställa oss bakom, men då kan ju inte regeringen minska anslagen till statens servicekontor med 50 miljoner kronor i år och sammanlagt 150 miljoner på tre år. Det motsvarar 10 procent av servicekontorens budget.

Självklart får det stora följder för medborgarna när man lägger ned 35 servicekontor. Myndigheten skriver själv att nedläggningen kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker servicekontoren för att få hjälp med olika ärenden. Kostnadsneddragningen kommer att få betydande konsekvenser för hela myndigheten. Besparingen bedöms också få konsekvenser för samverkande myndigheter, med bland annat ökade kostnader även för dem, mindre tillgänglighet, längre restid och risk för längre väntetid.

I svaret på interpellationen nämner statsrådet olika insatser som syftar till att stärka den digitala inkluderingen. Det är bra, men för en del människor med olika neuropsykiatriska diagnoser fungerar det i alla fall inte, och bank-id kan ju inte alla få. Banken kan neka det om de till exempel saknar tillräcklig kundkännedom, om man är dömd för ekonomisk brottslighet eller när det gäller svenskar som bor utomlands.

Nej, statlig service är en del av samhällskontraktet, och därför är det obegripligt att regeringen monterar ned en välfungerande och av invånarna uppskattad service, där de får det stöd de har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Visionen för Statens servicecenter är talande: Tillsammans gör vi staten mer tillgänglig och effektiv. Hur menar statsrådet att detta kan uppnås utan att statliga myndigheter är närvarande i hela landet? Och ska neddragningarna på servicekontoren vara med och bekosta skattesänkningar för dem som tjänar mest? Vad är det långsiktiga målet med neddragningen?

(Applåder)

Fru talman! Jag blir något förvånad över statsrådets avfärdande ton när det kommer till arbetsmarknadspolitik. Men det förklarar kanske varför det här landet har 10 procents arbetslöshet när man uttrycker sig så slentrianmässigt och avfärdande om den typen av myndigheter.

Jag vill påminna statsrådet – det verkar inte vara riktigt tydligt – att det är regeringen som styr riket och även myndigheterna. Statsrådet hävdar att det ska finnas ett servicecenter i varje FA-region. Det stämmer inte eftersom ett sådant center nu ska lämna Ludvika. Det centret kan vi lämna därhän. Inte ens med det argumentet klarar regeringen att styra Statens servicecenter. I stället är Statens servicecenter, enligt statsrådet, något slags entitet som flyter runt och gör vad den vill, och regeringen kan absolut inte påverka. Det måste vara väldigt frustrerande att vara statsråd i den här regeringen; man kan inte göra någonting, utan allting bara händer – sedan får man anpassa sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet kan väl tro på att minskad statlig närvaro leder till lägre arbetslöshet. Det är kanske så, men jag tror inte att det kommer att hända. Men om vi kunde se att det finns ett samband mellan att Statens servicecenter lämnar Landskrona och att arbetslösheten sjunker hade det säkert varit något att glädjas åt.

Nu tror jag inte att det är så, utan jag tror att människor som har det tuffast och svårast att komma i arbete, som har störst behov av att träffa människor, kan behöva komma till en fysisk plats på den ort där de bor. Dessa människor kommer att fara illa av besluten. Vi riskerar att se en utveckling där arbetslösheten i Landskrona fortsätter att stiga, eller i Trelleborg, Eslöv eller på andra ställen.

Vi vet inte om nedläggningshysterin på Statens servicecenter kommer att fortsätta. Det är kanske Ystads tur nästa gång, eller några kontor i Malmö, Hässleholm eller Kristianstad. Vi får se vad som händer. Regeringen verkar i alla fall ha noll kontroll över Statens servicecenter.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Visst kan man bli lite provocerad när man hör att beslut inte är fattade eller att det finns en inriktning. Men vi ser redan nu hur flera servicekontor har stängt dörren, låst dörren och slängt nyckeln. Det innebär att för många av orterna är beslutet egentligen redan fattat.

Fru talman! En annan aspekt är att det inte bara är äldre och digitalt utsatta som drabbas av regeringens beslut att skära ned på statliga servicekontor. Vi vet också att det här är något som slår direkt mot Sveriges krisberedskap. Statens servicecenter är ju också en beredskapsmyndighet. I tider av oro och osäkerhet behöver vi, enligt mig i alla fall, stärka, inte försvaga, den statliga närvaron i hela landet. Servicekontoren blir därför också en viktig del av den civila beredskapen.

Nedläggningen av kontor i Skåne eller på andra håll i Sverige gör oss mer sårbara. Vad händer när en större kris kommer? Vad händer när it-system slås ut och människor behöver komma i kontakt med staten direkt? Då är ju en stark fysisk närvaro avgörande.

Men den här regeringen väljer att göra precis tvärtom. Man skär ned, avvecklar och försvagar svensk beredskap. Detta sker samtidigt som omvärldsläget blir alltmer osäkert. Det är kortsiktigt agerande.

Fru talman! Vi socialdemokrater anser att det behövs fler servicekontor, inte färre. Vi behöver mer statlig närvaro, inte mindre. Vi socialdemokrater väljer att stå upp för en politik där Sverige håller ihop och där tryggheten inte ska bero på var i landet man bor.

(Applåder)

Fru talman! Statsrådet säger att inga beslut är tagna ännu och att myndigheten ska ha en dialog innan den lägger ned kontor. Samtidigt har vi hört här att det finns de som redan har låst dörren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har även hört att myndigheten ska göra en konsekvensanalys och bestämma vilka kontor som ska läggas ned. Det är faktiskt att smita undan sitt ansvar. Vad har myndigheten för val om de ska spara 150 miljoner? De måste lägga ned kontor, och det måste de göra snabbt. Annars går deras budget inte ihop. Det som skulle kunna rädda dem är i och för sig anslagssparandet.

Statsrådet säger också att arbetslösheten inte är hög på grund av att servicekontoren har lagts ned. Vem har påstått det i denna debatt? Det har ingen gjort. Men i och med att vi har hög arbetslöshet får servicekontoren ännu större betydelse. Men att arbetslösheten skulle vara hög på grund av att servicekontor har lagts ned har ingen sagt i denna kammare i dag.

Statsrådet talade även om mobila lösningar. Jag har absolut ingenting emot mobila lösningar, men vi vill först se hur det ska fungera. Det finns väl inga konsekvensanalyser av det heller, skulle jag gissa.

(Applåder)

Herr talman! I förra veckan debatterades näringsutskottets betänkande NU10 Regional utvecklingspolitik här i kammaren. Då uttryckte en av regeringsunderlagets ledamöter följande: En del kontor på landsbygden har ett besök om dagen, ibland inte ens det. Det är inte rimligt att man sitter där och inte gör så mycket.

Om man menar att ett kontor på landsbygden har ett eller inga besök per dag förstår jag att man tycker att det är en dyr verksamhet. Men jag har svårt att tro att det stämmer överens med verkligheten. Visst är det känt att besökstrycket varierar mellan olika kontor beroende på faktorer som geografiskt läge och befolkningsunderlag. Men Statens servicecenter arbetar med att hantera dessa variationer i arbetsbelastningen.

Enligt verksamhetsberättelsen hade servicekontoren förra året 2,8 miljoner besök och 3,3 miljoner ärenden från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket. Antalet ärenden ökade med 5 procent medan man hade en kostnadssänkning på 3 procent. Jag har svårt att få ihop det med att man bara sitter där och inte gör så mycket. Kostnaden per besök är 364 kronor och 306 kronor per ärende och person. Behovet av service finns kvar, och besöken blir väl inte billigare för att de sker i en annan stad. Däremot kommer det att kosta tid och pengar för den enskilde.

Delar statsrådet den uppfattning som framkom i förra veckans debatt om att man på en del servicekontor i princip sitter och inte gör någonting?

Servicekontoren är en livlina för många. Att lägga ned dem är att klippa den livlinan.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar bedömningen när det gäller den sista prognosen. Jag tror att debatten kommer att fortsätta. Jag tror inte att det här var den sista debatten i ämnet. Vi kommer att ses här i kammaren igen och prata om samma sak, kanske med lite nya vinklar och möjligtvis också med lite ny information.

Jag vill ändå säga att de principer som ska ligga till grund för myndighetens etablering av servicekontor handlar om tillgänglighet och service i hela landet, om tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov och om effektivt resursutnyttjande. Det handlar alltså om regional spridning över landet, om behov och besöksvolymer och om effektivt resursutnyttjande. Som ledamöterna kan höra är det alltså flera olika perspektiv, intressen och hänsyn i detta.

Men debatten lär fortsätta.

När vi pratar om att hela Sverige ska leva kan jag inte låta bli att säga att det nu låter lite som att servicekontoren är de enda institutionerna som avgör om hela Sverige ska leva eller inte. Kom ihåg drivmedelspriserna! Var dieselpriset uppe i 28 kronor före maktskiftet? Det har sänkts med ungefär 10 kronor. Det är kanske den enskilt viktigaste reformen och åtgärden för en levande landsbygd i Sverige och för att företag ska klara av att fortsätta driva verksamheter.

Förra regeringen lämnade efter sig långa vårdköer över hela landet och en ojämlik sjukvård. Vi jobbar nu för att det ska vara mer jämlikt över landet. Jag kan också nämna strandskyddsreglerna, om vi kan ta upp denna fråga, som vi nu går vidare med. Det ska vara möjligt att bygga i attraktiva områden, också på landsbygden och inte bara i våra storstäder.

Jag ville få detta sagt.

Tack för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.