Magnus Berntsson

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Morgan Johansson för hans mycket tydliga inledningsinlägg. Socialdemokraterna har dock haft ett långt och såvitt jag förstår ett under perioder mycket nära samarbete med sitt systerparti Fatah. Det är alltså det parti som styr den palestinska myndigheten. President Mahmud Abbas är nu inne på sitt 18:e år av en 4-årig mandatperiod.

Den palestinska myndigheten har inte förmått sig till att fördöma Hamas fruktansvärda attack på Israel den 7 oktober. De har dock krävt att kidnappade ska släppas. Tycker ledamoten Johansson att det är rimligt att kräva av den palestinska myndigheten att de fördömer Hamas attack, och ifall de fortsätter att vägra - bör det då få några konsekvenser?

Fru talman! Den 7 oktober drabbades oskyldiga människor i södra Israel av en fasansfull terrorattack utförd av Hamas terrorister. De attackerade civila israeler utan någon som helst återhållsamhet. Videoklipp och bilder från attacken visar en hjärtskärande massaker.

Hela 1 400 människor inklusive barn, mammor, pappor, mor- och farföräldrar miste sina liv i denna ofattbara våldshandling. Det mördades till och med fler än under kristallnatten. Sorgen och mardrömmarna är långt ifrån över för många israeler då drygt 200 israeliska barn, äldre och andra kidnappades och hålls fångna i Gaza.

Hamas fortsätter att skjuta raketer mot Israel med målet att förstöra landet och dess folk. Detta kan vi aldrig acceptera. Varje anständig människa måste fördöma Hamas och deras grymheter. Terrorgruppen måste bekämpas, både för israelernas och för palestiniernas skull. Hamas har nämligen ingen respekt för något människoliv och uppvisar en uppenbar likgiltighet även för palestinska liv när civila används som mänskliga sköldar såväl under som efter terrorgruppens attacker.

Israel har sin fulla rätt att skydda sig mot terrorism och de oprovocerade raketattackerna i överensstämmelse med internationell rätt och folkrättens principer. Israel startade inte detta krig, och de har inte heller bett om det.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Bedrägerierna är en av gängens absolut största inkomstkällor. De väljer ut sina offer strategiskt och riktar ofta in sig på äldre och utsatta. Polisen kan även se att kriminella nätverk har börjat placera personer i rätt samhällsfunktioner. I veckan har Sveriges Radio rapporterat om att gängen har insiderkopplingar till flera av landets storbanker, och det finns fall där bankpersonal har hjälpt kriminella att lura kunder på pengar.

Detta är oerhört allvarligt, och då är det viktigt att stoppa gängen för att få slut på gängens möjligheter att driva sin verksamhet vidare.

Hur arbetar finansmarknadsminister Niklas Wykman och regeringen för att motverka bedrägerier och insiderkopplingar till banker och därmed säkerställa att inte fler äldre och utsatta drabbas?

Fru talman! Vad gäller diskussionerna i Granada gläds jag över att Ukraina fortfarande är i fokus i framtidsdiskussionen och att det arbetas för en kommande utvidgning av unionen. Det är ett möjlighetsfönster just nu som måste tas till vara, och den meritbaserade processen är oerhört viktig för invånarna i kandidatländerna redan i dag.

Jag vill därför fråga EU-ministern om hon, efter att ha pratat med statsministern om dessa samtal, ser någon risk för att processen kan kidnappas av dem som önskar se fördragsändringar och att fokus därmed flyttas från det nödvändiga, nämligen att göra kandidatländerna redo för EU och EU redo för dem.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka EU-ministern för inledningen och de svar på frågor som vi hittills har fått.

Jag uppskattar verkligen att statsministern är i Bryssel i dag och visar sin och Sveriges avsky för den terrorhandling som skedde där, som drabbade svenska fotbollssupportrar bara för att de bar gulblåa tröjor. Men jag förstår också att det innebär att de frågor jag kommer att ställa kanske blir lite svårare för EU-ministern, som inte riktigt har varit med på mötena, att svara på.

Jag vill i alla fall börja med tre frågor angående det extrainsatta informella mötet med stats- och regeringscheferna, som hölls i går med anledning av Hamas fruktansvärda och förskräckliga attacker på civila israeler för drygt en vecka sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Förutom det som redan har nämnts undrar jag om den palestinska myndighetens avsaknad av fördömande av angreppen diskuterades.

Jag undrar också om firandet på gator och torg i många EU-länder, inklusive Sverige, av de avskyvärda terrorhandlingarna nämndes på mötet.

Slutligen undrar jag om Irans koppling till Hamas och Hizbollah lyftes på mötet.

Om dessa frågor diskuterades undrar jag om man även diskuterade några åtgärder.

(JESSIKA ROSWALL (M): Får jag bara fråga om den sista frågan?)

Den gällde Irans koppling till Hamas och Hizbollah.

Herr talman! Europa har en mörk historia av antisemitism. Den manifesterade sig i all sin avskyvärdhet genom Förintelsen, där 6 miljoner judar mötte döden. Efter andra världskriget skulle därför antisemitismen aldrig mer få fäste i Europa. Generationer av européer har fått lära sig om Förintelsen i skolan och lyssnat till överlevandes berättelser.

Trots detta vittnar många svenska judar i dag om att de blivit hotade eller förföljda, inte minst av nazistiska och islamistiska grupper som klottrar hakkors på judiska skolor. Judiska begravningsplatser vandaliseras och brandbomber kastas mot synagogor. De judiska församlingarna tvingas därför lägga en stor andel av sina insamlade medel på säkerhet.

Min fråga till kulturministern är om regeringen planerar att vidta åtgärder för att täcka kostnaderna för säkerheten vid judiska samlingsplatser.

Herr talman! I detta betänkande om mänskliga rättigheter föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet, IRGC, som terroristorganisation. Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår alla övriga motionsyrkanden med hänvisning till pågående arbete. Vi kristdemokrater står bakom hela betänkandet och därmed även detta tillkännagivande.

Det iranska folket förföljs i dag av sin egen regering. Det revolutionära gardet är regimens förlängda arm, och de arresterar, torterar och förtrycker iranska demonstranter, inte minst kvinnor som vågar stå emot regimens krav på att de ska täcka hår och ansikte. En stat ska inte ha kontroll över hur en kvinna får röra sig, bete sig eller klä sig.

Samtidigt som det revolutionära gardet förtrycker den iranska befolkningen sponsrar de och stöder islamistiska terrorgrupper i Jemen, Syrien, Libanon med flera länder. Flera länder har därför redan terrorstämplat eller terrorlistat det revolutionära gardet, däribland USA. Det är därför dags för EU-kretsen att göra detsamma. Att en enig riksdag förhoppningsvis ställer sig bakom detta krav vid omröstningen som sker i nästa vecka är därför efterlängtat.

Det gångna året har avsaknaden av kvinnors rättigheter i länder i Mellanöstern varit i rampljuset. Talibanernas maktövertagande i Afghanistan innebär att kvinnor inte längre själva kan gå till mataffären och inte heller får gå i skolan. I Iran mördades Mahsa Jina Amini för brottet att hon bar slöja på ett sätt som inte ansågs vara blygsamt nog.

Kristdemokraterna är drivande i att regeringen tar krafttag mot iranska regimen och för att kvinnor ska kunna leva fritt i Iran. Utrikesministern var också tydlig i utrikesdeklarationen när han uttryckte att Sverige genom EU ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra.

Herr talman! Sverige är och ska vara en stark röst för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Jag vill därför lyfta fram ytterligare ett område som vi kristdemokrater under lång tid har arbetat för i denna kammare, nämligen religionsfriheten. Trots att religionsfrihet är en av de grundläggande rättigheterna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt i Europakonventionen och trots att mer än 80 procent av världens befolkning identifierar sig med en religion har frågan om religionsfrihet haft en alltför liten roll i svensk utrikespolitik eller utvecklingssamarbete.

Mer än tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religions- och övertygelsefriheten kraftigt begränsas av staten eller av andra grupper i samhället. Kränkningar av religions- och övertygelsefriheten hindrar människor från att leva sina liv i frihet, motverkar utvecklingen av jämställda, fredliga och demokratiska samhällen och bidrar också ofta till liv i fattigdom och utsatthet.

När det gäller frågan om förföljelse av kristna är utvecklingen särskilt oroande då förföljelsen har ökat kraftigt de senaste åren. Den är nu värre än någonsin, och många kristna världen över riskerar liv, fängelse, misshandel och tortyr på grund av sin tro. 360 miljoner kristna är utsatta för förföljelse på grund av sin tro, vilket innebär att kristna är den största förföljda religiösa gruppen i världen.

De senaste årens negativa utveckling beror framför allt på en ökning av dödligt våld i Somalia, Nigeria och andra länder i Afrika söder om Sahara på grund av våldsbejakande och extrem jihadism i kombination med svaga stater. Även i Mellanöstern ser vi en allvarlig situation där religiösa minoriteter riskerar att helt försvinna från sina ursprungsländer. Det finns givetvis även andra grupper på andra platser som förföljs på grund av sin övertygelse, och jag vill passa på att lyfta fram situationen för uigurer i Kina som vi absolut inte får släppa fokus på.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU15.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Jacob Risberg!

Under förra mandatperioden var det ett antal beslut som fattades prematurt på det här området. Det var framför allt att Sverige erkände Palestina som en självständig stat trots att Palestina inte levde upp till alla kriterierna enligt folkrätten.

Dessutom ställdes det då krav på att man skulle göra en uppföljning och följa upp den palestinska myndigheten för att se till att den skulle fortsätta med demokratiska val. Det är ganska många saker som man inte har gjort.

För att vi ska få något mer balans i det ser vi det som ett bra steg för framtiden. Jag är övertygad om att det här är frågor som Jacob Risberg och undertecknad kommer att fortsätta att diskutera ett antal gånger framöver. Men i dagsläget har vi nog inte samma syn på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Fru talman! Tack för frågan, Jacob Risberg!

Som jag betonade är det givetvis en tvåstatslösning som vi vill se. Det är en sådan sak som behöver diskuteras i framtiden.

Mitt parti är dock väldigt tydligt med att vi vill se Jerusalem som Israels huvudstad. Men det finns också lösningar på det som jag skulle tänka är möjliga för framtiden.

Det är den diskussion man behöver komma till den dagen fredsförhandlingar återupptas och vi ser till att få en långsiktig lösning där vi helt enkelt har en tvåpartslösning. Det är dit vi måste komma.

Fru talman! I detta betänkande om internationella relationer med mera föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Vi kristdemokrater står bakom den bedömningen.

I regeringens utrikesdeklaration för 2023, som utrikesministern presenterade den 15 februari, anges bland annat att Sverige fortsatt ska vara engagerat i rustningskontroll och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Den uttrycker också en oro över Irans agerande på det kärntekniska området och dess roll i regionen. Med hänsyn till utvecklingen i Iran men även i övrigt är det viktigt att EU-kretsen agerar både direkt och i FN. Det måste göras en kontinuerlig översyn av vilka åtgärder som är mest lämpliga, juridiskt genomförbara och effektiva mot regimen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

I utrikesdeklarationen klargörs det också att Sverige ska fortsätta att vara engagerat i Mellanöstern, på Afrikas horn och i Sydostasien. Beträffande Israel och Palestina ska Sverige verka för en tvåstatslösning baserad på internationell rätt.

Här vill jag dock passa på att betona att vi kristdemokrater ser Jerusalem som Israels huvudstad. Vårt högsta organ, rikstinget, har därför beslutat att partiet ska arbeta för att flytta Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem. Det kan dock finnas steg att ta även innan vi är där.

När det gäller Kina fastslår utrikesdeklarationen att Sveriges intressen tjänas bäst av ett nära samarbete mellan europeisk sida och våra transatlantiska vänner. Därför vill jag betona att Frankrikes president Macron varken talade för Europas eller för Sveriges räkning nu vid sitt senaste besök i Kina. Hans uttalande är särskilt olyckligt med tanke på Kinas tonläge mot Taiwan och agerande i Taiwansundet och i Sydkinesiska sjön.

Fru talman! Att rubriken på detta betänkande avslutas med ett "m.m." känns väldigt naturligt då det berör så disparata ämnen som utrikespolitikens inriktning, internationellt demokratiarbete, Förenta nationerna och folkrätten samt konsulära ärenden. Det talas också om Sverigefrämjande och internationell samverkan mot terrorism.

Tematiskt diskuteras vidare jämställdhetsarbetet, erkännande av stater och Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Geografiskt rör vi oss över områden som Afrikas horn, Västsahara, Kina och Taiwan, Mellanöstern, inklusive Israel och Palestina, och Östeuropa.

Regeringspartierna anser att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i de internationella organisationerna. Medlemskap i dessa organisationer möjliggör genomslag för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

Vi vill dock arbeta för ett än mer effektivt, resultatorienterat, representativt och transparent FN och för att motverka alla former av oegentligheter inom FN-systemet. Vi vill också att det ska föras en utrikespolitik där svenska och europeiska intressen och demokratiska värderingar är kärnan.

Respekten för den regelbaserade internationella världsordningen som bygger på folkrätten är central. Den utmanas för tillfället. Sverige ska vara tydligt i sitt engagemang i kampen mot terrorism, värna demokratin och en fungerande rättsstat samt vara en pådrivande och konstruktiv partner i EU, vilket vi visat under ordförandeskapet.

Sverige ska också driva ett strategiskt jämställdhetsarbete i bistånds- och utrikespolitiken, arbeta för att skapa allianser inom FN och långsiktigt och målmedvetet driva på för effektiva lösningar som tillgodoser behoven av bland annat globala klimatåtgärder och hållbar utveckling.

Sverige kommer också fortsättningsvis, enskilt och tillsammans med andra, att agera för att Dawit Isaak och Gui Minhai ska friges. Samtidigt pågår även arbetet med andra fall med frihetsberövade svenskar.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet UU7.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Vi är jämngamla i denna kammare, så vi får förhoppningsvis anledning att debattera fler gånger. Men i civilutskottet gör jag inte ledamoten sällskap, så där får han fortsätta diskussionen med min kollega Larry Söder.

Faktiskt hänger den fråga som jag fick nu och den som jag fick tidigare om Sverigeförhandlingen lite grann ihop.

Den riktigt stora effekten på bostadsbyggande hänger på att den kommunala sidan förser byggare med möjlig mark. Det var faktiskt till stor del det som Sverigeförhandlingen handlade om eftersom en stor del av finansieringen skulle handla om mark. Därför är det där som en så stor del av lösningen finns - även om man inte kopplar den till höghastighetståg.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. De berör lite olika områden.

För att börja med fastighetsinvesteringsbidragen förstår jag min kollega Larry Söders oro. Det verkar vara det allena återkommande förslaget från socialdemokratisk sida när det gäller hur man ska försöka se till att det byggs mer bostäder.

Tyvärr ser vi inte att det har varit en gynnsam väg. Tyvärr har det till stor del hamnat i antingen dyrare bostäder från början eller i ägarbolagens kassor på ett sätt som inte var tänkt. Jag misstänkliggör inte vad man menar sig vilja åstadkomma med det här, men tyvärr är inte resultatet så träffsäkert som det borde vara när man tänker sig att i alla fall i en framtid avsätta så mycket som 8 miljarder kronor till det man har pratat om men inte lagt in i budget.

Den andra frågan om Sverigeförhandlingen har jag inte så mycket tid att svara på. Men tyvärr var det ett stort misslyckande under de här åren att man fastnade så länge i höghastighetståg. Det gjorde att man delvis sköt sönder hela tanken med Sverigeförhandlingen i den delen.

Därmed är min tid slut, men det kanske går att återkomma i ett senare replikskifte.

Fru talman! I detta betänkande om bland annat hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer såsom ägarlägenheter och hyrköpsystem föreslår civilutskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Vi kristdemokrater står bakom denna bedömning.

Jag skulle vilja börja med några ord om det som behandlas under rubriken Förverkande av hyresrätten. Vi måste såväl bekämpa den organiserade brottsligheten som skapa trygga boendemiljöer för alla. Det är därför positivt att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den hyresrättsliga regleringen vid uppsägning av hyresavtal när hyresgästen eller någon annan som bor eller vistas där begår brott i lägenheten eller i närområdet. I avvaktan på resultatet av utredningen finns det i nuläget inget skäl att föreslå någon annan åtgärd från riksdagens sida för att på olika sätt öka möjligheterna att vräka en hyresgäst på grund av kriminalitet.

Så några ord om studentlägenheter. Jag vill inleda med att påpeka att det inte finns några specifika bestämmelser i hyreslagen för just studentbostäder. Hyreslagen gäller även för det vi kallar studentlägenheter i dagligt tal. Det finns inte heller något behov av att definiera just studentbostäder som en egen boendeform. Det gäller särskilt eftersom det redan i dag går att ställa upp villkor i hyresavtal som gör det möjligt för hyresvärdar att kontrollera att hyresgästen aktivt studerar, det vill säga uppfyller villkoren för sitt tidsbegränsade hyreskontrakt.

Fru talman! En ägarlägenhet är som ett radhus på höjden. Du köper din lägenhet och blir lagfaren ägare. Det innebär låga kostnader samt personlig frihet att hyra ut din bostad utan tillstånd eller att sälja till vem du vill. Vi kristdemokrater tror att denna form, tillsammans med ett hyrköpsystem, skulle kunna öka mångfalden på bostadsmarknaden och ge den enskilde större möjligheter att hitta den bostadsform som skulle passa. Jag tror också att det skulle öka stabiliteten och tryggheten i befintliga områden där rena hyreslägenheter är i förkrossande majoritet. Ett område med bara hyresrätter hindrar den enskilde att göra en boendekarriär inom sitt område. I stället blir man tvungen att flytta till ett annat område, till stor förlust för både den enskilde och bostadsområdet.

Sju av tio vill äga sin bostad. En del av dessa kanske vill göra det i form av ägarlägenhet och genom hyrköp.

Riksdagen uppmanade den förra regeringen så sent som våren 2022 att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter och att tillsätta en utredning med syftet att utreda ett hyrköpsystem. Med anledning av detta och att det pågår ett arbete med de aktuella frågorna inom Regeringskansliet finns det inte heller här anledning till ytterligare åtgärder från riksdagens sida angående ägarlägenheter och hyrköpsystem.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till civilutskottets förslag i betänkande CU14.

Herr talman! I detta betänkande föreslår civilutskottet att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om bodelning. Utskottet anser att regeringen bör ta de initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. I det sammanhanget bör regeringen bland annat se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Vi kristdemokrater står bakom hela betänkandet och därmed också detta tillkännagivande.

Om ett gift par inte kan komma överens om en bodelning ska en domstol på ansökan av en parterna utse någon till bodelningsförrättare. För den av de båda med den sämsta ekonomiska situationen har fastställandet av bodelningen vanligtvis mycket stor finansiell betydelse. Det är därför av stor vikt att det finns ett välfungerande och rättvist system.

I departementspromemorian Några bodelningsfrågor uppmärksammas bodelningsfrågor att tänka på för framtiden. Bland annat konstateras att flera verksamma jurister vittnat om stora handläggningsproblem på grund av passivitet eller frånvaro från sammanträden av den part som vinner på att ärendet drar ut på tiden. För att komma till rätta med detta lyfte utredaren fram flera förslag till åtgärder att överväga eller att utredas vidare, exempelvis en rättighet för en bodelningsförrättare att utdöma vite om någon av parterna inte skulle dyka upp till ett kallat sammanträde.

Justitieminister Gunnar Strömmer har berättat att det snart går ut en inbjudan till ett rundabordssamtal för att inleda en kartläggning om orsaker till utdragna bodelningsprocesser och hur ofta förekommande dessa är, vilket är mycket positivt. När regeringen i enlighet med detta tar initiativ ska den också överväga det som nämndes innan om en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar.

Även frågor om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar diskuteras i betänkandet, och på detta område har det riktats tillkännagivanden till den tidigare regeringen. Bland annat har de gällt att regeringen ska återkomma med lagförslag som kan säkerställa att barns bästa alltid går före alla andra intressen när det gäller vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar. Vidare ska prövningen av en fråga om vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar göras på det mest ändamålsenliga sättet.

Som resultat av detta tillsattes en utredning som fick namnet Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer, som skulle göra en översyn av reglerna i föräldrabalken. Utredningen redovisade sitt förslag i januari i år i betänkandet Tryggare hem för barn. Utredningen har sett över reglerna i föräldrabalken om bland annat vårdnadsöverflyttning och adoption i syfte att skapa bättre förutsättningar för kontinuitet, stabilitet och trygghet för familjehemsplacerade barn. Detta betänkande är nu på remiss, och remisstiden närmar sig sitt slut - vilket innebär att frågorna snart kommer tillbaka för beredning i Regeringskansliet.

Vidare behandlar betänkandet även frågor om tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap. Riksdagen har under senare år beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bland annat tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Riksdagen riktade även under våren 2021 ett tillkännagivande till regeringen om en ventil i fråga om månggiften. I Tidöavtalet mellan de tre regeringspartierna och Sverigedemokraterna talas det dessutom om ytterligare åtgärder mot tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap som är helt i linje med flera av motionsönskemålen.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande CU6.

Fru talman! Ukrainas sak är vår. De orden har mycket mer betydelse än vad man kan tro. Inte på 70 år har en konflikt varit så betydelsefull för Sverige. Vad vi gör och vilken sida vi står på kommer att vara avgörande för vilka värderingar och vilket budskap vi för fram.

På ena sidan står förtryck, autokrati och våld. På andra sidan står demokrati, mänskliga rättigheter och frihet. Det råder en tydlig enighet bland riksdagens partier om vilken sida vi vill stå på. Det visar att även i tuffa tider står svenskar på frihetens och demokratins sida. Jag vill tacka alla kollegor i utskottet för det.

Vårt stöd kommer att fortsätta. Vi kommer inte att sluta att stödja Ukraina förrän Ryssland har lämnat Donetsk, Luhansk och Krim. För att Ukraina ska kunna driva ut Ryssland från sitt territorium behöver ukrainska armén ammunition och tunga vapen.

Regeringen har redan aviserat att Sverige skickar artillerisystemet Archer, pansarvärnsrobotar, leopardstridsvagnar och granatgevär med mera.

Vi bistår även med humanitär hjälp. En stor del av biståndet kommer nu även att gå till att hjälpa den ukrainska befolkningen. Efter krigets slut ska vi även vara med och hjälpa till att bygga upp det ukrainska samhället.

Fru talman! Europeisk enighet är avgörande för Ukraina, och det ligger även i Sveriges och Europas intresse att fortsätta att stödja Ukraina. Putins ambitioner stannar nämligen inte vid Ukrainas gränser. Kreml står fast vid sina planer på att lagra kärnvapen i Belarus. Rysslands aggressiva intentioner är glasklara. Dessa aktioner ger mer betydelse till orden att Ukrainas sak är vår.

Vi måste också blicka framåt. Ukraina har en möjlig ljus framtid. Landet är nu kandidat till att bli medlemsland i EU. Vägen till EU är varken snabb eller enkel. Det kommer troligtvis att ta tid innan Ukraina uppnått alla kriterier som krävs för att bli medlem.

Men vi kommer att hjälpa till och bistå dem på vägen. Redan nu mitt under kriget har Zelenskyj gjort stora framsteg för att se till att ta steg på vägen, inte minst med korruptionsbekämpning. Jag är fullt övertygad om att ukrainare när kriget är över kommer att få möjligheten att leva i ett fritt, demokratiskt och europeiskt land.

Fru talman! Det krig som nu pågår i Ukraina är vidrigt, och oskyldiga drabbas. Mammor och barn dödas av ryska soldater och begravs i omärkta gravar. Putin har ansvar för dessa brott mot den ukrainska befolkningen och ska ställas till svars för sina handlingar.

Att en arresteringsorder nu har gått ut från Internationella brottmålsdomstolen är därför bra, och den har varit efterlängtad. Putin är inte bara skyldig till att beordra döden för ukrainska medborgare utan även till att använda sina egna landsmän till kanonmat för sina territoriella ambitioner.

Även i FN måste EU och Sverige fortsätta med arbetet för en global enighet i fördömandet av invasionen. Fler länder måste stå upp mot Putin, varför vi också behöver samtala med länder som vi annars har ett aktivt samarbete med. Det gäller exempelvis länder i Afrika och Asien men också på andra ställen. Jag vill nämna att vi nu senast sett hur Brasilien har röstat i FN:s omröstningar.

Den ryska aggressionen måste stoppas. Ukrainarna måste få tillbaka sina liv, sina hem och sin frihet. Ukraina har vårt fulla stöd, och det kommer det att ha tills det har vunnit kriget. Från svensk sida kommer vi att fortsätta att stå eniga.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU14 Ukraina.

Herr talman! Tack för svaret, statsministern, och för det arbete som har gjorts! Det låter väldigt bra att vi nu har långsiktiga spelregler på plats. Där har vår industri varit tidigt ute. Det var viktigt att reglerna kom på plats. Det tackar jag alldeles särskilt för och för det arbete som har gjorts.

Jag är dock lite oroad över nyordningen att komma in sent i processen. När det händer en gång är det väldigt lätt att det används som praxis i framtiden. Finns det något sätt att hindra det, så att vi inte kommer att fortsätta att ha både små och stora länder som kommer sent? Det kan bli väldigt svårt inte minst som ordförandeland att hantera frågorna vidare i så fall.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för hans återrapport och för svar på frågorna hittills. Jag vill särskilt betona att jag är väldigt glad över det arbete som görs för Ukraina och för det fortsatta sanktionstrycket mot Ryssland.

Jag vill också kommentera den tyska S-ledda så kallade trafikljusregeringens mycket sena och ganska överraskande agerande i frågan om bilmotorer. Jag förstår att de menar att de gör den tyska bilindustrin en tjänst, men jag är inte så säker på det.

Alla EU-länder har nu godkänt uppgörelsen mellan Tyskland och EUkommissionen om undantag från förbudet mot förbränningsmotorer efter 2035. Det innebär att det blir tillåtet med bilar med förbränningsmotorer även efteråt om de drivs med syntetiskt tillverkade bränslen, så kallade e-bränslen.

Frågan hanteras i ett mycket större sammanhang. Det gäller inte minst med tanke på Europas globala konkurrenskraft, där Europa kan befästa sin position att vara i framkanten på den gröna omställningen.

Jag vill ställa en fråga utifrån den svenska bilindustrins situation. Statsministern förstår den stora påverkan inte minst på västra Sveriges ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Det är otroligt viktigt att vi ska kunna ha en fortsatt bilindustri i Sverige och att svenska arbetare ska kunna gå till sina jobb i fabrikerna på Hisingen och på andra ställen. För att de kunna vara världsledande behövs gemensamma regleringar samt offentliga investeringar i laddstationer och utbyggnad av vätgasstationer även på europeisk nivå.

Jag vill fråga statsministern om regeringen är orolig för att det finns en risk att EU-kommissionen med den nya överenskommelsen kommer att flytta fokus från elektrifieringen och i stället lägga resurserna på e-bränslen.

Herr talman! För drygt 20 år sedan besökte jag tillsammans med Folk och Försvar Natos huvudkvarter i Bryssel. Vi fick lyssna till dragningar om alliansens struktur och organisering. Frankrike, som vid den tiden inte deltog i Natos militära samarbete, representerades i vårt program av en minister. Jag lyckades höra vad denne minister sa till sin amerikanske kollega, en överste som just hade talat för oss. Ministern sa: Det spelar ingen roll vad du har sagt, för de kommer ändå inte att komma ihåg det. Jag gör nämligen min sista dag, och jag säger vad jag vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Detta skapade lite förväntningar, och ministern inledde sedan sin föredragning med att säga till den svenska delegationen: Jag vill gratulera er svenskar för att ni är de enda som driver en mer cynisk försvars- och säkerhetspolitik än vi fransmän. Visst, vi säljer vapen till alla som vill köpa, men ni kallar er neutrala och säger att ni är det av etiska skäl.

Detta var ett effektivt sätt att få igång en diskussion i rummet. Jag är glad över att vi inte längre använder oss av uttrycket neutrala. Jag är ännu gladare över att vi inte är neutrala i det krig som Ryssland fullskaligt och orättfärdigt har skapat i Ukraina. Som en logisk följd av detta har vi sökt medlemskap i Nato och har nu så kallad inviteestatus. Vi borde dock ha varit medlemmar tidigare.

Den 8 mars lade regeringen fram den proposition för riksdagen som syftar till att godkänna nordatlantiska fördraget. Det är ett historiskt beslut. Kristdemokraterna har sedan 2015 arbetat för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Att vi nu gör detta som en konsekvens av krig i vårt närområde visar hur den svenska neutraliteten har gett svenskar en i viss mån naiv syn på säkerheten för vårt land. Men tiderna har förändrats.

Medlemskapet i Nato kommer inte bara att bidra till den svenska säkerheten, utan medlemskapet betyder också mycket för Sveriges anseende i världen. Vi tar helt enkelt tydligare ställning för vad våra svenska värderingar ska representera. Demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter är alla principer som Nato representerar. De flesta partier i riksdagen är ense om att det är denna sida vi ska stå på, men det finns två partier som väljer att bibehålla den gamla neutralitetslinjen. En bred majoritet i såväl kammaren som svenska folket står dock bakom ansökan och ser behovet av svenskt Natomedlemskap.

I Europa pågår, samtidigt med denna debatt, ett olagligt och orätt anfallskrig. Putins Ryssland har, på tvärs mot den regelbaserade världsordningen, invaderat sitt grannland Ukraina. Det är territorium som Ryssland styrde över under Sovjetunionens och det ryska imperiets tid och som Putin nu menar sig ha rätt till.

Detta är inte det första agerandet i den riktningen. Sedan 2008 har exempelvis delar av Georgien varit ockuperade, och det står mer och mer klart att det finns fler länder står på tur om detta inte stoppas, vilket de ryska påverkansaktionerna i Moldavien visar. Att också Sverige ligger inom Putins intresseområde är något som vi aldrig kan eller får acceptera. Det har inte gått någon förbi att Ryssland trånat efter Gotlands strategiska position i Östersjön.

Sverige ska vara aktivt och framåtlutat när det gäller försvaret av vårt land och den europiska säkerhetsordningen. Det svenska försvaret ska utrustas med den senaste militära teknologin, den bästa strategin och det bästa tillvägagångsättet för att avskräcka potentiella invasioner. Det är trots allt statens främsta uppgift att skydda svenska medborgare, och det gör vi bäst i Nato och i samarbete med övriga västvärlden.

Natoprocessen startade förra året. Sveriges medlemskap måste fortfarande godkännas av de turkiska och ungerska parlamenten. Inrikespolitik i de båda länderna får ses som en av anledningarna till att besluten förhalas. Men Sverige kommer att godkännas. Representanter från Ungerns parlament besökte nyligen riksdagen, och dialogen med Turkiet om uppföljningen av det trilaterala avtalet är återupptagen. Processen går framåt, vilket inte minst dagens beslut visar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Beslutet att ansöka om Natomedlemskap är grundat i tanken om att skydda svenska medborgare. Det är ett beslut som är välgrundat i svenska och kristdemokratiska värderingar, och det är som sagt statens främsta uppgift.

Herr talman! Nu blickar vi framåt. Försvaret måste rustas upp, mer militära medel måste skickas till Ukraina och Sverige måste ligga i framkant i försvarsförmåga. Det gläder mig att Sverige äntligen får fatta detta beslut, och jag tror faktiskt att den tidigare nämnda franska ministern tycker att vi har blivit lite mer realistiska.

(Applåder)