Riksflödet

Anförande 1

Fru talman! Ukraina - det är den korta rubriken på det betänkande vi nu ska debattera och senare besluta om här i kammaren. Jag vill initialt yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet i sin helhet.

Utskottet har behandlat förslag från motionstiden 2022 samt aktuella frågor och har samlats i ett enigt ställningstagande om Ukraina. Utskottet fortsätter att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och understryker att skulden och ansvaret ligger helt på Ryssland och dess president Vladimir Putin.

Utskottet konstaterar också att det pågår massiva övergrepp i Ukraina, i strid med folkrätten. Därför välkomnar utskottet att Internationella brottmålsdomstolen beslutat att utfärda en arresteringsorder mot Rysslands president och även mot barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Arresteringsordern gäller den misstänkta olagliga deportation av barn som sker.

Visa hela anförandet

Utskottet menar att ICC tillsammans med andra rättsinstanser förmodligen kommer att kunna utfärda ytterligare arresteringsorder mot det ryska ledarskapet allteftersom fler misstänkta folkrättsbrott i Ukraina uppdagas och kan utredas.

Rysslands olagliga, oprovocerade och folkrättsvidriga krig i Ukraina är en vattendelare i svensk utrikespolitik. Hur vi agerar mot Rysslands anfallskrig kommer att avgöra såväl vår som Ukrainas och Europas framtid. Vi som är samlade här vet att Rysslands aggression mot Ukraina började 2014 med annekteringen av Krim, men den fullskaliga invasion som bröt ut den 24 februari förra året förändrade den europeiska säkerhetsordningen i grunden.

Rysslands krig är inte bara ett krig mot Ukraina utan ett krig mot det samlade väst och den regelbaserade världsordningen. Vinner Ryssland kriget kan framtiden bli som tiden före 1945 då stater kunde dela upp världen och stormakterna kunde anfalla grannstater utan några omfattande konsekvenser.

Sverige är ett land som liksom Ukraina ligger i Rysslands grannskap. Ryssland vill liksom när det gäller Ukraina styra de svenska säkerhetspolitiska vägvalen. Därför ligger det, inte bara av moraliska och solidariska skäl gentemot Ukraina, också i högsta grad i Sveriges intresse att på alla tänkbara sätt stödja Ukraina. För det behöver vi eftersträva en svensk politik med samförståndsanda, men vi behöver också välkomna och se värdet av en debatt och diskussion om hur vi mest effektivt och med bäst verktyg kan stödja Ukraina. Ett stöd till Ukraina är också ett sätt att bygga vår egen säkerhet.

Fru talman! Det är viktigt att konstatera att kriget tyvärr ser ut att kunna fortsätta under lång tid framöver. Det kommer troligen att dröja flera år tills vi ser ett ordentligt avslut i alla delar. Det ska vara en frihet som Ukraina deklarerar och en fred som är hållbar. Utfallet blir avgörande för hur säkerheten i hela Europa kommer att se ut.

Ett Ryssland som går segrande ur kriget kan återuppbygga sin militära kapacitet och, utifrån det nya geografiska läget, utgöra ett ännu större hot mot Europas demokratiska stater. Det vi nu ser i Ryssland är tyvärr inte oppositionell aktivitet utan snarare nya generationer som fostras in i Rysslands självupplevda rätt att dominera och förtrycka andra folk.

Vi måste ta det här på allvar. Därför behöver vi utforma en politik som fullt ut stöder Ukraina och som tar höjd för ett fortsatt aggressivt Ryssland. Utskottet pekar i övervägandena och slutsatserna på ett flertal viktiga områden.

Med anledning av Sverigedemokraternas yrkande har utskottet också tagit initiativ till betydande informationsinhämtning om förutsättningarna att erkänna Stalins orkestrerade massvält i Ukraina 1932-33 som folkmord. Inhämtningen har bidragit till fördjupad kunskap om folkmordskonventionen och dess tillkomst, tillämpning och implementering. Likaså har statspraxis och aktuella konstitutionella överväganden klarlagts.

Det har varit viktigt att visa att utskottet tar frågan på allvar. Statspraxis säger att regeringar, snarare än parlament, generellt sett fattar beslut om att kategorisera händelser som folkmord. Samtidigt är det, vilket framgår av utskottets överväganden, uppenbart att parlament och parlamentariska församlingar, såsom inte minst Europaparlamentet, i närtid fattat beslut om att erkänna massvälten holodomor som folkmord.

Sverigedemokraterna väljer i det här betänkandet att ställa oss bakom ett genomarbetat och enigt betänkande där styrkan i utskottets gemensamma syn på Ukraina och Rysslands orättfärdiga aggressionskrig framgår med all önskvärd tydlighet. Vi anser, vilket också framgår av utskottets betänkande, att yrkandet om folkmord delvis är tillgodosett. Dagens situation är emellertid, som det också råder enighet om, exceptionell. Därför kommer vi att framöver noggrant bevaka denna fråga och hur regeringen agerar.

Jag vill också ur ett sverigedemokratiskt perspektiv lyfta upp frågan om Rysslands plats i FN och FN:s säkerhetsråd. Jag tror att vi bara har sett början av en viktig diskussion om hur den ska se ut. Kan man suspenderas eller helt uteslutas ur FN:s säkerhetsråd givet att man faktiskt brutit mot FN-stadgan? Det är inte heller juridiskt entydigt att landet skulle ha tagit över Sovjetunionens plats i FN:s säkerhetsråd i början av 1990-talet. Att agera här skulle kunna öppna möjligheter för det internationella samfundet att agera mer beslutsamt. Jag är övertygad om att den frågan kommer att diskuteras ur allt fler perspektiv.

Fru talman! Sverigedemokraterna har sedan före kriget verkat för att stödet till Ukraina ska utökas och för att även krigsmateriel ska kunna exporteras till landet. Det är nu uppenbart för alla i denna kammare att så måste ske. Tyvärr har det inte alltid varit så. Före krigets utbrott hade vi en utrikesminister som felaktigt påstod att det inte skulle vara möjligt utifrån gällande regelverk. Det har dock inte endast varit möjligt utan helt nödvändigt. Och i dag ser vi en koalition av stater som alla bidrar efter sin förmåga.

Sverige bidrar med vapen och humanitärt stöd. Och i Storbritannien utbildar vi ukrainska soldater inom ramen för insatsen Interflex. Sammantaget har Sverige bidragit med 4,2 miljarder i humanitärt och civilt stöd sedan invasionen började. Efter invasionen kunde Sverige bidra med vapen såsom pansarskott och annan materiel såsom skyddsutrustning.

Med nuvarande regering har stödet trappats upp. Bidraget omfattar nu avancerade luftvärnssystem, och beslut finns om att stridsfordon, artilleripjäser och stridsvagnar också ska ingå.

Fru talman! Det är viktigt att folkrättsbrott följs upp och kan beivras. Det arbetet behöver fortsätta vad gäller kriget i Ukraina. Folkrättsbrotten från den ryska sidan fortsätter. Vi har sett avrättningar av oskyldiga, inte minst i samhällen som Butja. Senast denna vecka har det kommit ytterligare belägg i form av videoupptagningar av folkrättsvidriga avrättningar av krigsfångar som ska ha begåtts av de ryska väpnade styrkorna. Dessa brott behöver följas upp. Sverige ska på alla sätt bidra till det arbetet.

Sverige har också tagit på sig ledartröjan i arbetet med att utreda hur frysta ryska tillgångar kan användas för återuppbyggnaden av Ukraina. Kommerskollegium leder nu det viktiga arbetet med start under Sveriges EU-ordförandeskap.

Fru talman! Det är en styrka att riksdagens partier är eniga i fråga om stödet till Ukraina. Och det är en styrka att Sverige under nuvarande liksom tidigare regering kan bidra till Ukrainas försvar. Det är ett arbete som kommer att fortgå under lång tid och som är ett omfattande, uthålligt stöd.

Ukrainas kamp för frihet är även vår kamp för frihet både i dag och i morgon. Det måste vara Ukraina som avgör hur den ryska aggressionen bekämpas. Det är vår skyldighet att bistå dem i den strävan.

Azra MuranovicS

Anförande 2

Fru talman! När Rysslands illegitima och oprovocerade storskaliga invasion av Ukraina inleddes den 24 februari 2022 förändrades hela vår omvärld. Invasionen var och är ett angrepp mot Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, men den är också ett angrepp mot varje lands rätt att självt välja riktning för det egna landet.

Fru talman! Varje suverän stat har rätt att göra självständiga säkerhetspolitiska vägval. Varje suverän stat har en territoriell integritet och ett politiskt oberoende. Det är en stöttepelare i det folkrättsliga regelverket. Därför är Rysslands olagliga invasion av Ukraina ett angrepp mot Europas säkerhetsordning och den fred som vi gemensamt, demokratiskt och konstruktivt har byggt upp sedan andra världskriget. Den freden har Ryssland valt att fullständigt försumma, och man har visat hela världen att Ryssland helt saknar respekt för de mänskliga rättig…

Visa hela anförandet

Det råder ingen tvekan om att den ryska ambitionen är att bygga upp Ryssland till en stormakt med kontroll över delar av före detta Sovjetunionen. Putins mål var att söndra Europa, men det misslyckades då vi i Europa enades som aldrig förr kring Ukrainas kamp. EU stärktes i sin övertygelse om att Ukraina inte får falla och att vägen till freden går genom seger för Ukraina.

Fru talman! Rysslands olagliga krig i Ukraina har visat sig vara en brutal historia som få trodde skulle upprepa sig på vår kontinent. Den stora ryska militära apparaten smular ned städer under sig, sätter terror i civilbefolkningen genom klusterbombningar av civila som tagit skydd, summariska avrättningar, systematisk misshandel, tortyr, våldtäkt och kidnappning av barn. Ofta tillfångatas civilbefolkning i ockuperat område för förhör som sedan slutar med tortyr och avrättningar. Filtreringsläger som påminner om koncentrationsläger har upprättats på flera ställen där man från ryskt håll vill rensa ut nationalistiska ukrainare innan de får fly vidare.

Två särskilt allvarliga krigsbrott är inriktade mot att knäcka det ukrainska samhället långsiktigt: systematiskt sexuellt våld och kidnappning och indoktrinering av barn. Det är billiga och långvariga vapen med målet att förnedra, demoralisera och skada motståndarsidan och ett helt folk. Dessa krigsbrott sätter djupa spår i hela samhället och försvårar läkning, återhämtning och uppbyggande av samhället efter kriget.

Genom medvetna och systematiska krigsbrott, massövergrepp och brott mot mänskligheten gör Ryssland nu allt för att tvinga Ukraina till underkastelse. Rysslands tillvägagångssätt hör hemma på den historiska soptippen. Just nu dödar Putins krig ukrainare men också de egna landsmän som skickas till fronten för att vara kanonmat. Det är skamligt och oacceptabelt och ska fortsätta fördömas i dess hårdaste mening. Händelserna i Butja, Tjernihiv, Kiev, Mariupol, Charkiv och dessa städers regioner är bara några få exempel på den ryska brutalitet som saknar all respekt för mänskliga rättigheter, krigets lagar och de internationella humanitära lagarna.

Fru talman! Barn påverkas särskilt av väpnade konflikter, även i Ukraina. För att säkerställa att deras behov och rättigheter tillgodoses i enlighet med FN-konventionen om barnens rättigheter behöver alla steg i såväl humanitär respons som återuppbyggnadsinsatser göras med ett integrerat barnrättsperspektiv. I Ukraina har man genomfört en behovsanalys rörande barns särskilda utsatthet och skyddsbehov i konflikten.

Kriget i Ukraina utgör en omfattande och akut barnrättskris. Ukrainas 7,5 miljoner barn lever under ständig stress, press och risk att utsättas för våld, inklusive dödligt våld, hot och andra kränkningar av sina mänskliga rättigheter. En oberoende FN-kommission har rapporterat att barn så unga som fyra år utsätts för sexuellt och könsrelaterat våld.

Den internationella brottmålsdomstolen utfärdade nyligen arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Misstankarna rör tvångsförflyttning och deportation av barn från ockuperat ukrainskt område till Ryssland. Beslutet från den internationella brottmålsdomstolen är viktigt, men det behövs insatser från fler aktörer för att kartlägga de allvarliga brott som drabbar barn i Ukraina, ställa de ansvariga till svars och på olika sätt stödja dem som utsatts för övergrepp.

Det är viktigt att FN:s råd för mänskliga rättigheter fortsatt säkerställer ett starkt mandat för den oberoende kommissionen om Ukraina. Ett annat konkret steg vore att genom FN:s arbete för barn i väpnade konflikter inrätta en särskild mekanism för att bevaka och rapportera om allvarliga brott mot barn i Ukraina - en så kallad monitoring and reporting mechanism. FN:s arbete för att skydda barn i väpnade konflikter var något som Socialdemokraterna prioriterade under det svenska ordförandeskapet i säkerhetsrådet. Den internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder mot Putin och Lvova-Belova har också riktat omvärldens blickar mot den utsatthet som barn lever med i krigets Ukraina.

Fru talman! När vi vaknade till Rysslands olagliga och storskaliga invasion av Ukraina agerade den socialdemokratiska regeringen blixtsnabbt och tydligt med att stödja Ukraina humanitärt, militärt och ekonomiskt. Det gläder mig att den högerkonservativa regeringen väljer att fortsätta på det spåret, men Ukraina behöver också förstärkt psykosocialt stöd för att hjälpa människor - särskilt barn - med de djupa traumatiska spår som satts hos dem. Sverige måste vara en stark röst och bistå Ukraina långsiktigt under återuppbyggnadsprocessen. Det gäller både materiellt och psykosocialt.

Ukraina behöver juridiskt stöd för att hantera lagförandet av och ansvarsutkrävandet för Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Sverige har som nämnts välkomnat den internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder mot Putin och Ukrainas initiativ till att inrätta en särskild tribunal, men vi behöver också fortsätta det långsiktiga stödet för att säkerställa ansvarsutkrävande och lagförande eftersom det här kommer att ta lång tid.

Regeringen har välkomnat beslutet från den internationella brottmålsdomstolen och vid flera tillfällen lyft frågan om ansvarsutkrävande med koppling till konflikten i Ukraina - men i utrikesdeklarationen saknas ett barnrättsperspektiv. Det lyser med sin frånvaro.

I allt arbete för ansvarsutkrävande behöver expertis på såväl barnrätt som jämställdhet finnas med. Det krävs särskild kunskap för att utreda barns situation i konflikter på ett sätt som tar hänsyn till barns rättigheter och särskilda behov. Barns könstillhörighet kan också påverka vilka hot och risker de utsätts för. Det finns även behov av ökat samarbete mellan olika institutioner som arbetar för ansvarsutkrävande. Därför är det viktigt att fortsätta stödet till FN så att FN inte skalas ned och att erkänna att FN faktiskt är det organ som samlar oss till diskussion, samarbete och samverkan och organiserar vårt gemensamma arbete.

(Applåder)

Stefan OlssonM

Anförande 3

Fru talman! Det ryska angreppet på Ukraina är oprovocerat, orättfärdigt och olagligt. Det är en stor sorg att det ukrainska folket ska drabbas av krig på detta sätt. Men ett ljus i mörkret är att utrikesutskottets betänkande som vi debatterar i dag har kunnat läggas fram i enighet, med stöd från alla riksdagens partier.

Kriget har med rätta upprört svenska folket, som genom sina ombud i riksdagen rest sig som en man - det är inte ofta man kan använda det uttrycket eftersom vi är oeniga i så många andra politiska frågor, men här passar det - för att protestera mot det ryska anfallskriget. Enigheten är total. Samtliga partier i riksdagen fördömer kriget, fördömer de ryska krigsbrotten och står eniga bakom Sveriges stöd till ukrainska folket.

Allt detta är viktigt att säga eftersom vi kan utgå ifrån att utländska underrättelsetjänster följer vad vi säger här i kammaren…

Visa hela anförandet

Allt detta är viktigt att säga eftersom vi kan utgå ifrån att utländska underrättelsetjänster följer vad vi säger här i kammaren för att se om det finns någon liten glipa att utnyttja för att försvaga trovärdigheten i vårt stöd till Ukraina. Men det gör det inte. Vi är eniga.

Sveriges stöd till Ukraina sedan invasionen förra året är nu uppe i mer än 21 miljarder kronor. Av dessa består det militära stödet av omkring 17 miljarder. Resterande del består av stöd i form av humanitär hjälp, civil krishantering och finansiellt stöd till den ukrainska statskassan. Omkring 50 000 ukrainska medborgare befinner sig som flyktingar i Sverige.

Sverige agerar aktivt inom EU och FN till stöd för Ukraina och har varit drivande för att få till maximalt hårda sanktioner mot Ryssland.

Sverige arbetar nu också för att vi efter kriget ska få en omfattande och gedigen rättsprocess där de ansvariga för de många ryska krigsbrotten ska kunna åtalas och dömas. Sverige har ökat sin finansiering till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och ställer upp med både åklagare och utredare. Vi arbetar även för att en särskild krigstribunal ska inrättas för själva aggressionsbrottet, det vill säga anfallskriget. ICC har inget mandat att åtala för sådana brott, men det är uppenbart för var och en att Rysslands angrepp på Ukraina är olagligt. Att ansvariga ryska politiker ställs inför rätta är därför mer än rimligt.

Det är inte bara svenska staten som är engagerad. Civilsamhällets organisationer har på samma sätt varit mycket aktiva. Nybildade hjälporganisationer har kommit till för att förse ukrainska armén med sjukvårdsmateriel och lastbilar. Insamlingar görs för att skicka dieselgeneratorer som ska förse befolkningen med el där de ryska terrorbombningarna har slagit ut elförsörjningen.

Överallt där man går i vårt land kan man se ukrainska flaggor. På kavajslagen bärs den ukrainska flaggan tillsammans med den svenska. Sveriges stöd till Ukraina är således kompakt och enigt.

Av beslutstekniska skäl föreslår utrikesutskottet att riksdagen avslår inkomna motioner, men det görs alltså i enighet med hänvisning till att det som efterfrågas i motionerna redan är under genomförande.

Fru talman! Låt mig nu säga några ord om den motion som Sverigedemokraterna har lagt fram rörande Sovjetunionens iscensatta massvält som drabbade Ukraina under åren 1932 och 1933 och som bär namnet holodomor. Sverigedemokraterna har föreslagit att riksdagen ska begära av regeringen att Sverige ska uttala att holodomor ska klassas som ett folkmord. Sverigedemokraternas intention bakom motionen är inte svår att förstå och sympatisera med. Den framtvingade massvälten har uppenbara likheter med den bombkampanj som Ryssland i dag utsätter Ukraina för. Då ville man att ukrainarna skulle svälta, nu att de ska frysa.

Ett symboliskt ställningstagande från riksdagens sida skulle på så vis vara en god manifestation till stöd för Ukraina. Emellertid finns även andra aspekter att beakta för ett parlament när det gäller historiska massövergrepp.

Juridiskt sett är folkmord en specifik term som definieras av FN:s folkmordskonvention från 1948, och god juridisk sed stadgar att man inte tillämpar nya lagar på gamla brott. Vi kallar detta för legalitetsprincipen. Sverige är en rättsstat, och som sådan agerar den med hjälp av lagar. Lagarna är statens verktyg.

Ska vi därför vara den noggranna rättsstat som vi vill vara måste vi ha en rättslig ordning för hur och när vårt parlament ska besluta om hur historiska händelser ska klassificeras. Vi har ingen sådan ordning i vår författning, och vi bör inte gå på i ullstrumporna och fatta symboliska beslut som visserligen känns bra men som inte har juridiskt bindande kraft.

Därutöver bör vi från riksdagens sida även vara försiktiga med att göra oss till en del av den akademiska diskussion som alltid förs om historiska händelser. Den svältkampanj som Josef Stalin utsatte Ukraina för var inte endast menad för den ukrainska befolkningen utan drabbade även människor exempelvis i Kazakstan.

Forskningen omkring svältkampanjen pågår ständigt, och det är inte ett parlaments uppgift att försöka fastställa vad som skett i det förflutna. Det är en uppgift som bäst utförs under fria former där forskare och allmänhet själva väljer de ord som ska beskriva massövergrepp. Forskarna behöver frihet att lägga till nya fakta och omtolka händelseförlopp utan att känna att den politiska makten står och tittar dem över axeln.

För Moderaternas del ser vi att holodomor har alla de karaktärsdrag som gör att man kan tala om händelsen som ett folkmord i allmänna ordalag. Ingen seriös aktör förnekar dess existens. Det behövs därför inte någon politisk insats för att kräva att dolda fakta tas fram eller att tidigare hemliga arkiv öppnas. Av juridiska och forskningsmässiga skäl menar vi därför att riksdagen bör avstå från ett formellt beslut om att klassificera holodomor som folkmord.

Fru talman! Ingen utrikespolitisk fråga har större betydelse för världen just nu än att Ukraina överlever som självständig nation, främst för ukrainarnas egen skull. På samma sätt som alla andra folk förtjänar de att leva i fred och frihet. Men det handlar också om världen i stort och om Sverige. Vi ska aldrig mer ha en världsordning där den starke har rätt att slå den svage bara för att han är starkare.

Jag vill tacka riksdagens partier för ett gott samarbete och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Håkan SvennelingV

Anförande 4

Fru talman! Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig och står helt i strid med folkrätten. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Invasionen innebär att vi har ett fullskaligt krig mitt i Europa. Det utmanar den europeiska säkerhetsordningen och ställer nya krav på enskilda länder i Europa. Rysslands aggression ska inte tolereras; Ukraina måste ha omvärldens stöd.

Visa hela anförandet

Kreml och Putin har under lång tid styrt Ryssland i en riktning som gör att vi i dag ser en reaktionär, konservativ och patriarkal regim som förtrycker oppositionella och människorättsförsvarare samt agerar aggressivt mot sina grannländer och spelar en destabiliserande roll i världspolitiken. I Ukraina har det i praktiken skett ända sedan självständigheten 1991. Det fullskaliga kriget är en förlängning av den ryska imperialistiska tanken att ha makt över Ukrainas folk. När korruption och maktpåverkan inte funkade blev krig det enda verktyget för den ryska regimen.

Något som har varit signifikant och viktigt för Ukraina är den svenska enigheten i stödet till Ukraina. Det visar också dagens eniga betänkande om Ukraina. Oavsett val och politiska vindar kommer Sverige och svenska politiker att vara beslutsamma i ett långsiktigt stöd till det ukrainska folket. Det handlar om såväl militärt som civilt, humanitärt och finansiellt stöd till landet för att upprätthålla välfärden och samhällets funktioner, skapa motståndskraft och bidra till militära framgångar.

Det är rätt att ge militärt stöd till Ukraina. Det handlar om ukrainarnas rätt att försvara sig mot en imperialistisk makt som vill annorlunda.

När riksdagen förra året fattade beslut om en vapenexport till Ukraina var det en extremt snabb process. Jag har aldrig varit med om något liknande här i huset. Vänsterpartiet var tydligt i vårt stöd till Ukraina. Men vi var initialt tveksamma till att skicka pansarskott. Det var ett felaktigt beslut av oss men också ett beslut som vi var beredda att ompröva, och vi har sedan dess stått bakom alla de elva stödpaket som riksdagen har beslutat om.

Jag tycker att det finns behov av tydligare säkerhetspolitiska avvägningar inför riksdagens sannolika framtida beslut om vapenexport till Ukraina. Jag är inte övertygad om att den ordning vi har i dag är bra, där besluten i väldigt stor utsträckning ses som ekonomiska frågor kopplade till budgeten snarare än säkerhetsfrågor. Rimligtvis borde vi i utrikesutskottet och försvarsutskottet yttra oss till finansutskottet innan riksdagen fattar beslut om fler stödpaket.

Jag vill också passa på att berömma den moderata försvarsministern Pål Jonson för hans svar och tydlighet kring vikten av svenskt försvar. En del partier verkar bedriva något slags lobbning för till exempel svenska Jas-plan. Svensk säkerhet måste stå i första rummet. Rysslands militära kapacitet må vara reducerad, men i luft och till havs är den fortfarande i gott skick och därigenom fortsatt ett hot mot Sverige och våra grannländer som vi måste kunna avvärja.

Vi måste såväl mot Ryssland som mot omvärlden i stort vara tydliga i vår kommunikation om att Sverige inte är en part i kriget och inte avser att vara det samt att kriget enklast avslutas om Ryssland bestämmer sig för att dra tillbaka sin militär från Ukrainas territorium. Det vore rätt beslut av Putin att fatta.

Det är tydligt att kvinnor och barn är särskilt utsatta för kriget. Omkring 7 miljoner människor är internflyktingar i landet, och ännu fler har tagit sig över gränsen. Av dem som är på flykt är enligt UNHCR så många som 90 procent ensamma kvinnor och barn. Systematiska våldtäkter har använts som metod för att utöva våld och förtryck mot de ockuperade områdena, detta tillsammans med bortrövande av barn. Många historier som har hörts om allt från påtvingade "sommarläger" till rensning av barnhem visar på systematiken i Rysslands bortförande av barn. Det är därför välkommet att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdat en arresteringsorder mot den ryska barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova tillsammans med Vladimir Putin. En dag ska krigsförbrytarna dömas.

Fru talman! Framåt är det viktigt att internationellt ha en tydlig dialog om stödet till Ukraina och dess omfattning med våra partner, för runt om i världen lär det börja knorras om omfattningen av stödet och vem som ska betala. Om Trump, gud förbjude, skulle komma att sitta i Vita huset på nytt kan det amerikanska stödet snabbt raseras, precis som skedde på många andra platser i världen under hans senaste presidenttid.

En dag blir det fred. Vi vet inte när och hur, men fred blir det alltid. Vi svenska politiker behöver också ta debatten om freden och på vilka villkor freden ska förhandlas fram. Det ska vara Ukraina och det ukrainska folket som bestämmer när och hur de förhandlar med sin angripare Ryssland. Det är Ukraina som har blivit angripet. Det är därför de som ska bestämma villkoren för fred, inte europeiska politiker. Därför måste vi ta diskussionen med våra politiska kollegor runt om i Europa. Vi måste delta i möten som kanske inte alltid har perfekta dagordningar och förklara varför de ska lyssna på Ukraina och dess folks behov och önskningar, även när det kan innebära konsekvenser i det egna landet, såsom höjda priser, inflation och liknande.

Det är viktigt att vi också fördelar kostnaderna för krigets konsekvenser rättvist. Det är inte rimligt att Icahandlare tjänar storkovan medan vanligt folk inte har råd med mat och hyra. Regeringar i världen måste föra en omfördelande politik, så att enigheten i stödet till Ukraina består.

Vi behöver också en stark och aktiv dialog med Ukraina. Även om landet befinner sig i en extremt svår och tuff position måste vi i dialogen framföra saklig, korrekt och tydlig kritik. Det handlar om att göra det för landets bästa och för landets ambitioner om ett EU-medlemskap. Det betyder inte ett svagare stöd, utan omsorg om det ukrainska folket.

Fru talman! I betänkandet berörs också frågan om huruvida ett folkmord under 1930-talet skulle erkännas av riksdagen. Jag tycker att utskottet har landat i en väldigt klok slutsats där vi konstaterar att det inte är riksdagens sak att avgöra i frågan om det är ett folkmord eller inte. Det är forskning, akademi och domstolar som definierar grunderna för folkmord. Det vi i riksdagen kan konstatera är att Stalins terror var grym och hänsynslös. Hans politik skapade massvält och död, särskilt för de jordägande bönderna i Kazakstan, Kubanprovinsen och Ukraina. Den grymheten kommer vi aldrig att glömma utan minnas och uppmärksamma.

Jag kommer också att minnas president Zelenskyjs tal i denna kammare. Han är en av få utländska företrädare som fått tala här inne. Han påminde mig då om de gemensamma färgerna i Sveriges och Ukrainas flaggor. Båda är blå och gula.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i detta historiskt eniga betänkande.

Kerstin LundgrenC

Anförande 5

Fru talman! Jag befann mig på Majdan 2014 och upplevde hur människor stod upp för möjligheten att bestämma själva och hur de drev kravet att få behålla sin självständighet. Jag har övervakat val efter detta, när ukrainarna gått till fria val trots att man befunnit sig i krig där delar av territoriet blivit ockuperat. Människor har kämpat länge i Ukraina för sin självständighet och för sin rätt att få välja sin president och sin väg i livet. Det nämndes att president Zelenskyj talat här i kammaren. Jag tycker att det finns skäl att påminna om att han vann ett val efter två omgångar med en väldigt tydlig majoritet, 73 procent.

Visa hela anförandet

Fru talman! När jag besökte de östra delarna av Ukraina mötte jag människor som med stolthet stod upp och sa: Vi har gjort demokratin verklig. Vi har gått och röstat. Trots det ni ser runt omkring oss har vi sagt vår mening. Man hade hopp. Hopp är naturligtvis någonting som det är viktigt att man får känna igen i Ukraina - hopp om en bättre framtid, hopp om sin nation, hopp om sitt land.

Ukraina, en självständig demokrati, en stat som är medlem av FN, OSSE, Europeiska rådet och en lång rad andra organisationer, har drabbats av Rysslands brutala krig, som har pågått öppet och tydligt sedan 2014. Det är ett krig mot Ukraina men samtidigt ett krig mot den globala världsordningen, mot den europeiska säkerhetsordningen och mot oss och vårt sätt att leva.

Detta framgår när man nu hör Kreml tala om fred och fredssamtal. Då handlar det inte om Ukraina utan om den globala världsordningen. Det är naturligtvis någonting som vi måste komma ihåg. Ukraina för i dag ett krig för vår sak, för Europas sak, men också för så många människor som världen runt utsätts för förtryck av auktoritära ledare.

Det är viktigt att vi ser det som händer i Ukraina. Det ryska koloniala krig som pågår drabbar tydligt civila mål. Förskolor, teatrar, sjukhus, skolor, bostadshus - inget är omöjligt att utradera. Det man såg i Groznyj när Putin härjade och grusade staden ser vi nu i ukrainska städer och byar. Det här är krigsbrott som måste utredas. Vid sidan av den information som utskottet som nämnts inhämtat om folkmordsfrågorna har vi även fördjupat oss i krigsbrottsfrågorna, vilket också är intressant. Sverige medverkar till att samla bevis, för det är viktigt att krigsbrottslingar inte går fria. De måste möta sitt straff.

Det är därför bra att ICC har startat med att ha två utpekade brottslingar när det gäller de bortförda barnen. Men det är viktigt att det går vidare och att vi säkrar att Haag har mer att göra när det gäller de brott som begås.

Det som hände på 30-talet har omtalats som holodomor, massvälten i Ukraina. Det var någonting som man inte fick tala om. Bevis kunde inte samlas in därför att de förstördes av de sovjetiska myndigheterna och de underlydande.

Det var en verklighet som gjorde att människor i Ukraina knappt kände till detta när nya generationer kom. Man fick höra det från äldre. Det var på det sättet som berättelserna fördes vidare. Det var förbud mot att tala om det under lång tid under det sovjetiska styret.

Därför är det viktigt att vi tar upp de frågorna, sprider kunskap och ser till att vi får en debatt om detta. Historien återupprepas inte. Men det finns ändå skäl att se till att historien inte glöms bort, utan att vi har möjligheter att lära av den.

Massvälten, holodomor, som hände för 90 år sedan drabbade det ukrainska folket oerhört hårt. Det gjorde naturligtvis också att Stalins styre hade möjligheter att då ta hand om de resurser som Ukraina besitter. På samma sätt vill man i dag göra från Kreml.

När vi nu går in på det utskottet behandlar är det viktigt att vi har en samsyn och att vi understryker att vi i utskottet är eniga i synen på Ukraina. Kammaren är enig. Vi har under de här månaderna, drygt ett år, levererat elva stödpaket från Sverige. Vi kommer att göra mer. Om det är vi också eniga.

Vi ser att Ukraina måste vinna kriget och freden för demokratin, frihet och hopp för människor som lever under förtryck. Sverige och EU måste fortsatt bistå Ukraina. Det är viktigt på alla områden för att säkra att deras fajt inte är förgäves.

Vi har från Centerpartiets sida haft en motion där vi yrkar på ökade anslag och att vi ska vara mera framåtlutande. Vi vill gärna även här markera att vi inte behöver vara sist på bollen. Vi kan vara tidigare ute.

Vi har från vår sida lyft fram en del saker. Det gäller till exempel att kunna utbilda stridspiloter så att man är beredd om det skulle bli ett senare ställningstagande. På samma sätt hade man kunnat utbilda för tanks och annat. Det skulle kunna ha gjort att man kunde agera snabbare.

Det finns skäl för alla att kunna se hur vi skulle kunna vara mer framåtlutande. Vi har också skäl att lyfta fram den särskilda tribunal som måste till för att hantera aggressionsbrottet, något som ICC inte har mandat att göra.

Vi hoppas också att vi ska kunna klara återuppbyggnad med stöd av de ryska frysta tillgångarna. Jag vill tacka kollegorna från alla politiska grupper för att vi gemensamt bjuder in till ett seminarium på det temat nästa vecka i Förstakammarsalen den 19 april.

Fru talman! Det finns ett enigt yttrande. Vi får väl säga att vi står upp som en kvinna för det gemensamma yttrandet, även om vi också har ett särskilt yttrande.

Magnus BerntssonKD

Anförande 6

Fru talman! Ukrainas sak är vår. De orden har mycket mer betydelse än vad man kan tro. Inte på 70 år har en konflikt varit så betydelsefull för Sverige. Vad vi gör och vilken sida vi står på kommer att vara avgörande för vilka värderingar och vilket budskap vi för fram.

På ena sidan står förtryck, autokrati och våld. På andra sidan står demokrati, mänskliga rättigheter och frihet. Det råder en tydlig enighet bland riksdagens partier om vilken sida vi vill stå på. Det visar att även i tuffa tider står svenskar på frihetens och demokratins sida. Jag vill tacka alla kollegor i utskottet för det.

Vårt stöd kommer att fortsätta. Vi kommer inte att sluta att stödja Ukraina förrän Ryssland har lämnat Donetsk, Luhansk och Krim. För att Ukraina ska kunna driva ut Ryssland från sitt territorium behöver ukrainska armén ammunition och tunga vapen.

Regeringen har redan aviserat a…

Visa hela anförandet

Regeringen har redan aviserat att Sverige skickar artillerisystemet Archer, pansarvärnsrobotar, leopardstridsvagnar och granatgevär med mera.

Vi bistår även med humanitär hjälp. En stor del av biståndet kommer nu även att gå till att hjälpa den ukrainska befolkningen. Efter krigets slut ska vi även vara med och hjälpa till att bygga upp det ukrainska samhället.

Fru talman! Europeisk enighet är avgörande för Ukraina, och det ligger även i Sveriges och Europas intresse att fortsätta att stödja Ukraina. Putins ambitioner stannar nämligen inte vid Ukrainas gränser. Kreml står fast vid sina planer på att lagra kärnvapen i Belarus. Rysslands aggressiva intentioner är glasklara. Dessa aktioner ger mer betydelse till orden att Ukrainas sak är vår.

Vi måste också blicka framåt. Ukraina har en möjlig ljus framtid. Landet är nu kandidat till att bli medlemsland i EU. Vägen till EU är varken snabb eller enkel. Det kommer troligtvis att ta tid innan Ukraina uppnått alla kriterier som krävs för att bli medlem.

Men vi kommer att hjälpa till och bistå dem på vägen. Redan nu mitt under kriget har Zelenskyj gjort stora framsteg för att se till att ta steg på vägen, inte minst med korruptionsbekämpning. Jag är fullt övertygad om att ukrainare när kriget är över kommer att få möjligheten att leva i ett fritt, demokratiskt och europeiskt land.

Fru talman! Det krig som nu pågår i Ukraina är vidrigt, och oskyldiga drabbas. Mammor och barn dödas av ryska soldater och begravs i omärkta gravar. Putin har ansvar för dessa brott mot den ukrainska befolkningen och ska ställas till svars för sina handlingar.

Att en arresteringsorder nu har gått ut från Internationella brottmålsdomstolen är därför bra, och den har varit efterlängtad. Putin är inte bara skyldig till att beordra döden för ukrainska medborgare utan även till att använda sina egna landsmän till kanonmat för sina territoriella ambitioner.

Även i FN måste EU och Sverige fortsätta med arbetet för en global enighet i fördömandet av invasionen. Fler länder måste stå upp mot Putin, varför vi också behöver samtala med länder som vi annars har ett aktivt samarbete med. Det gäller exempelvis länder i Afrika och Asien men också på andra ställen. Jag vill nämna att vi nu senast sett hur Brasilien har röstat i FN:s omröstningar.

Den ryska aggressionen måste stoppas. Ukrainarna måste få tillbaka sina liv, sina hem och sin frihet. Ukraina har vårt fulla stöd, och det kommer det att ha tills det har vunnit kriget. Från svensk sida kommer vi att fortsätta att stå eniga.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU14 Ukraina.

Jacob RisbergMP

Anförande 7

Fru talman! Det har nu gått mer än ett år sedan Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Tusentals liv har gått till spillo, familjer har slagits sönder och miljontals människor har tvingats på flykt, inom Ukraina men även till resten av Europa. Infrastruktur och byggnader har bombats sönder, och Putins armé har urskillningslöst attackerat civila mål, inklusive skolor och sjukhus.

Det brukar sägas att sanningen är krigets första offer, men det stämmer inte längre. I dagens uppkopplade samhälle med en kamera i var mans mobiltelefon dokumenteras krigets fasor och de krigsbrott som Putin och hans nickedockor gör sig skyldiga till. De kommer att ställas till svars. Frågan är bara hur snart.

Nej, ett krigs första offer är inte längre sanningen. Det är inte heller enbart alla de hundratusentals dödade och skadade. Det är de osynliga värdena som offras först - jämställdhet…

Visa hela anförandet

Nej, ett krigs första offer är inte längre sanningen. Det är inte heller enbart alla de hundratusentals dödade och skadade. Det är de osynliga värdena som offras först - jämställdheten, yttrandefriheten, mänskliga fri- och rättigheter, kulturen, allt det som bär upp demokratin, allt det som är samhällets kärna och hjärta.

Fru talman! När vi pratar om stödet till Ukraina har vi nästan uteslutande pratat om det militära stödet. Vilken sorts pansarskott ska vi skicka? Vilka stridsvagnar? Är vi beredda att skicka svenska Jas-plan? Dessa frågor är såklart mycket viktiga och kan vara avgörande för hur snart vi kan få se ett slut på kriget. Men jag vill i dag även lyfta det andra stödet, stödet som inte väcker tidningsrubriker men som är nog så viktigt för att upprätthålla det ukrainska samhället och dess motståndskraft.

När kriget en dag är över vill vi se ett Ukraina som snabbt står på egna ben, som snabbt byggs upp både ekonomiskt och strukturellt och som är på god väg att bli medlem i EU. Resan dit är lång, men ju mer vi satsar nu på att upprätthålla demokratiska institutioner och tryck- och yttrandefrihet, arbeta mot korruption och stödja demokratibärare och kulturarbetare, desto snabbare och enklare är resan då.

Fru talman! I helgen skrev Mustafa Can en gripande artikel i Svenska Dagbladet om den ukrainske rockstjärnan och författaren Serhij Zjadan, som nu blivit något av en nationalhjälte. Zjadan menar att den ryska invasionen också är ett kulturkrig: Förutom civila, förlossningskliniker, sjukhus, ambulanser och skolor attackerar den ryska armén också kyrkor, teatrar, gallerier, museer, bibliotek och historiska monument. Målet: att utplåna allt det som format och formar ukrainarna till vad de är.

Jag citerar ur artikeln: "När ett krig bryter ut går 'tiden av'. Framtiden sträcker sig på sin höjd till nästa morgon. Varje andetag sker med ansträngning. Med skräcken och döden som vardaglig fond splittras språket."

Fru talman! Ryssland söker med precision och med ideologisk drivkraft utplåna Ukraina, som land och som kultur. Teatrar, museer och monument har inte bara råkat förstöras utan har varit direkta måltavlor för Rysslands aggression.

Kulturen och det fria ordet har en stark och viktig roll för våra samhällen och för våra tankar. Under den pågående invasionen bidrar kulturen, ordet, sången och berättandet till styrka och gemenskap. Därför är det inte märkligt att Ryssland gör vad de kan för att förminska och förstöra den ukrainska kulturen.

Det är också därför det är så viktigt att vi redan nu börjar planera för återuppbyggnaden av Ukrainas kulturliv och kulturarv, samtidigt som vi behöver fortsätta att stötta de konstnärer, författare och fria kulturskapare som fortsätter att verka - både de som är på flykt här i Sverige och de som fortsatt befinner sig i Ukraina. Vi måste stödja det fria ordet i form av fria medier i Ukraina, vi måste stödja demokratiska institutioner och vi måste stödja den ukrainska kulturen.

Fru talman! Vi behöver ha kraftfullare sanktioner mot Ryssland. Men det räcker inte. Vi måste också stoppa fossilberoendet och stoppa importen av rysk gas och ryskt uran till Europa. Samtidigt som vi har ökat sanktionerna mot Ryssland göder nämligen Europas fossilberoende kriget i Ukraina, och Sverige fortsätter att importera rysk gas - detta snart ett år efter att riksdagen röstade igenom att stoppa importen av rysk olja och gas. Det är pengar som går rätt in i Putins krigskista. Det är oacceptabelt. Vi kan inte med ena handen sätta in sanktioner och med andra handen stödja Putin genom att fortsätta att bidra till hans krigskassa.

Nu visar det sig även i dagarna att Ungern har säkrat nya gasleveranser från Ryssland. Det är både mycket upprörande och anmärkningsvärt. Det är förvånansvärt tyst från regeringens sida i denna fråga. Sverige behöver som ordförandeland i EU göra mycket mer för att driva denna fråga. Importen av olja, gas och kärnbränsle från Ryssland måste upphöra nu!

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Martin MelinL

Anförande 8

Fru talman! Väldigt mycket om Ukraina har redan sagts här i dag, och jag vill bara instämma i vad många föregående talare har sagt.

Vi här i Sveriges riksdag tar kraftigt avstånd från Rysslands vidriga invasion och anfallskrig mot Ukraina. Det finns i dag inget parti som inte står bakom ett rejält fördömande. Attacken är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Den är ett brott mot folkrätten och fördöms såväl av FN som av EU.

De ukrainska soldaterna slåss i dag i skyttegravar för att försvara sitt land, för att försvara sina familjer och för att försvara sina barns framtid. De slåss för sin överlevnad.

Visa hela anförandet

Fru talman! Väldigt mycket om Ukraina har redan sagts här i dag, och jag vill bara instämma i vad många föregående talare har sagt.

De ukrainska soldaterna slåss i dag i skyttegravar för att försvara sitt land, för att försvara sina familjer och för att försvara sina barns framtid. De slåss för sin överlevnad.

Men i de ukrainska soldaternas händer ligger även Europas frihet och Sveriges frihet. Vi har ett anfallskrig i Europa med ett Ryssland som urskillningslöst bombar sönder byar och städer. Vi ser hur civilbefolkningen drabbas hårt och tvingas fly när bomberna kommer och skotten viner. Vi ser hur civila avrättas och lemlästas. Vi får rapporter om att kvinnor och flickor drabbas hårt av sexuellt våld i konflikten, och det är viktigt att våldtäkter dokumenteras som krigsbrott och utreds. Vi ser familjer splittras, antingen genom flykten eller genom döden.

Det sker ett systematiskt angrepp mot den ukrainska identiteten i form av övergrepp mot barn och föräldrar, då ett avskyvärt, medvetet mönster av kidnappningar av ukrainska barn sker från ukrainsk mark till rysk mark. Putin vill på detta vis radera den ukrainska identiteten.

Och detta händer nu, i dag. När vi svenskar börjar leva upp och välkomnar våren, när vi ser ljuset och börjar planera för mysiga eftermiddagar på uteserveringarna, när körsbärsträden i Kungsträdgården slår ut i blom - då, samtidigt, bombas barnfamiljer på väg hem i Ukraina. Det skjuts och mördas i Ukraina, och vi får aldrig blunda för det, medan vi sitter här.

Fru talman! Soldaterna i Ukraina slåss även för oss. Vi är nog alla väl medvetna om att ifall Ukraina faller kan det betyda att även andra länder faller.

I Putins värld är det han som bestämmer, och han vill se en ny, stor, ryskledd union. Han vill helt enkelt ändra världsordningen.

När Putin planerade att invadera Ukraina trodde han att det skulle bli en enkel match. Han trodde att "pajasen", som han kallar Zelenskyj, inte skulle kunna stå emot, att han enkelt skulle kunna bytas ut mot någon mer ryssvänlig marionett. Putin missbedömde även det ryska folket, som han trodde skulle välkomna ett ryskt övertagande.

Det blev inte som Putin trodde. I stället steg Zelenskyj fram som en stark folklig ledare och fick med sig det ukrainska folket, som gick man ur huse, beväpnade sig och tog strid mot ryssen.

Och man har gjort det bra. Man har lyckats försvara huvudstaden, och man har lyckats återta kontrollen över flera av de områden som ryska trupper tidigt i invasionen tog över.

Det ukrainska folket backar inte. Men de behöver hjälp - humanitärt, ekonomiskt och militärt - och det ska de få. Jag är glad och stolt över att Sveriges regering är generös med bidrag till våra bröder och systrar i Ukraina och att det finns ett brett stöd för det även här i kammaren.

Putin missbedömde också EU. Han ville se ett svagare EU, men han fick ett starkare och än mer enat EU. Samarbeten skulle försvåras, men i stället har de snabbats på. Putin ville även se ett svagare Nato, men han fick i stället ett starkare Nato med fler medlemsländer.

Jag hoppas att denna enighet håller i sig, för det här kriget kommer att hålla på länge. Det finns tydliga indikationer på att Ryssland nu har ställt in sig på en mångårig konflikt. Därför bör vi på allvar diskutera hur EU-länderna och våra partner bör utforma en mer systematisk, långsiktig och flerårig plan för ett starkt europeiskt stöd, såväl ekonomiskt som militärt.

Det Putin vill är att vi i väst ska tröttna och så smått börja överge Ukraina. Men det får aldrig hända. Vi måste visa det ukrainska folket att vi står bakom dem ända till segern.

Fru talman! Återuppbyggnaden av Ukraina är redan igång, och det sker finansiellt med statliga bidrag, genom bistånd och med lån. Det sker också med hjälp av frivilliga insatser, och jag skulle vilja ge dem lite uppmärksamhet här.

Jag träffade Johan som jobbar med organisationen Operation Aid, som för övrigt fick mottaga ett offentligt tack från försvarsministern häromveckan. Bara dagarna efter invasionen började han sitt arbete med att hitta frivilliga som kunde hjälpa till med att ta emot flyktingar från Ukraina här i Sverige. Han såg till att organisera alltifrån mottagandet vid polska gränsen till tak över huvudet här i Sverige. Veckorna efter invasionen jobbade Johan och de andra i organisationen dygnet runt. De gjorde ett jättejobb, och allt detta bekostades av frivilliga donationer - donationer från svenska folket.

Operation Aids arbete i Ukraina har fortsatt sedan dess. Långt inne i Ukraina, nära fronten, delar de ut alltifrån vatten till matkassar och byggmaterial och leksaker till barnen. De möter sönderbombade hem och splittrade familjer, och de gör det med risk för sina egna liv.

Till alla de frivilliga som jobbar för att folket i Ukraina ska få det bättre och en mer dräglig tillvaro: Tack så jättemycket! Ni är hjältar!

Vi liberaler tror på det europeiska samarbetets förmåga att knyta folk och länder samman. När partier i den här kammaren börjar planera inför nästa års val till Europaparlamentet får vi inte tappa fokus på Ukrainas medlemsansökan. Liberalerna välkomnar att utskottet ser ett ställningstagande att betrakta Ukraina som kandidatland till EU som ett "orubbligt stöd för landets rätt att självständigt och utan inblandning göra sina utrikespolitiska vägval."

Vi liberaler ställer oss också bakom beslutet att låta Internationella brottmålsdomstolen få starta en utredning gällande krigsbrott. Det skickar signaler till de ryska ledarna, både politiker och militärer. Initiativet från ICC att förutom Putin även utfärda en arresteringsorder mot Rysslands kommissionär för barns rättigheter, Maria Lvova-Belova, är särskilt välkommet då hon är ansvarig för de systematiska kidnappningarna, som jag nämnde tidigare.

Ukraina

Ingen skyldig ska komma undan, utan de som har varit ansvariga ska ställas till svars. Det är vi skyldiga det ukrainska folket.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Debatt i kammaren

Ukraina