Fru talman! Eftersom statsministern i dag deltar i en ceremoni som hedrar offren för den fruktansvärda terroristattacken i Bryssel i måndags kväll ersätter jag honom i dagens återrapportering.

Jag har i samtal med statsministern fått en god uppfattning om hur de aktuella mötena för denna återrapport förlöpte. Jag saknar dock av lätt insedda skäl kunskap om alla detaljer från diskussionerna.

Fru talman! Europeiska rådet träffades för ett informellt möte i spanska Granada för snart två veckor sedan. Mycket har hänt sedan dess, men jag är här för att återrapportera från det mötet.

Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Mötet präglades i stor utsträckning av frågan om EU:s utvidgning. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är förstås en starkt bidragande orsak till att allt fler ser att en snabb utvidgning skulle ligga i EU:s intresse av såväl ekonomiska som säkerhetsmässiga skäl. Geopolitiken är tydligt tillbaka som en tungt vägande faktor för EU-samarbetets strategiska vägval. I den meningen påminns vi alla starkt om skälen till att EU över huvud taget skapades efter andra världskriget. Men om EU ska växa krävs en del grundläggande reformer. Just det var alla överens om även om det inte alls rådde enighet om exakt vilka reformer och hur.

Fru talman! Statsministern lade i diskussionerna viss möda på att belysa det enkla faktum att utvidgningen kräver att vi behåller fokus på de ekonomiska frågorna. En långsiktigt konkurrenskraftig europeisk ekonomi är och förblir grundförutsättningen för klimatomställning, för uthålligt stöd till Ukraina och för att EU ska vara en stark röst för demokrati och rättvisa globalt.

Samtidigt som nya länder närmar sig EU måste vi fortsätta bygga på den inre marknaden, driva en globalt öppen handelspolitik, nysta upp regelkrångel genom att till exempel lätta på företagens rapporteringskrav och investera i forskning och utveckling. Den här uppfattningen vann starkt gehör i diskussionen. Konkurrenskraft är nu en viktig dimension i EU-politiken. Det förpliktar. Ord är bra, men handling är bättre. Därför är det bra och uppskattat att det spanska ordförandeskapet understryker vikten av nya frihandelsavtal.

Statsministern markerade även den svenska grunduppfattningen att det inte finns någon automatik när det gäller utvidgning. Med det menas att den hastighet med vilken ett land närmar sig ett EU-medlemskap helt och hållet bestäms av hur snabbt och noggrant landet genomför de reformer som är nödvändiga för ett EU-medlemskap - merit-based, som det heter på EU-språk.

Utöver rent ekonomiska krav finns det i kärnan av en sådan reformagenda garantier för demokrati, rättsstaten, mediefrihet och korruptionsbekämpning. Vi ska med andra ord anlägga ett visst mått av stränghet när vi bedömer kandidatländernas framsteg. Men vi ska samtidigt vara rättvisa. När länder har gjort vad som krävs ska vi vara beredda att fatta beslut. Merit-based är inte ett kodord för genvägar och överseende med dåliga resultat, men det är heller inte ett sätt att säga att ingen längre är välkommen.

Kommissionen kommer inom kort att ge sin bedömning av kandidatländernas reformer. Denna kommer i sin tur att ligga till grund för det beslut som Europeiska rådet ska fatta i december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Fru talman! Ledarna diskuterade även EU:s så kallade absorptionskapacitet eller förmåga att ta in nya medlemmar och vilka reformer som behövs för att säkerställa att EU fungerar och kan agera handlingskraftigt även med fler medlemsstater. Den här diskussionen har bara börjat. Kärnan har identifierats - det handlar om beslutsfattande, om institutionerna och om pengarna. Men uppfattningarna spretar. Bedömningen är att detta är ett arbete som kommer att ta fart först under nästa kommission.

Statsministern och andra ledare från länder som inte vill att allt ska kosta mer om EU växer gjorde sina röster tydliga i diskussionen.

Fru talman! Som väntat blev det också en lång diskussion om migration. Många länder upplever nu ett högt migrationstryck. Det påminner på sina håll förskräckande mycket om 2015, och det gäller både gränsländer och sekundära slutmål för migrationen. Framsteg har nyligen gjorts i förhandlingarna om migrationspakten. Det är en viktig del men inte en helhetslösning.

Att det fortfarande finns stora meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna var också anledningen till att det inte gick att nå enighet om migrationsdelen i den så kallade Granadadeklarationen. Den delen fick till slut brytas ut ur deklarationen och i stället bli ett uttalande av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Vad som var tydligt var dock att det finns ett i princip enhälligt stöd för en mycket striktare europeisk migrationspolitik. Det är, får man påminna sig, ett rätt dramatiskt skifte från för bara några år sedan. När Nederländerna, Österrike, Belgien, Italien, Danmark och Sverige men också Tyskland varnar för konsekvenserna om inte EU denna gång lyckas värna sin yttre gräns från irreguljär invandring betyder det någonting nytt.

Det var även tydligt att det höga migrationstrycket orsakar inrikespolitiska spänningar i många länder. Flera påpekade att om man inte löser migrationsfrågorna nu kommer de till slut att bli de enda frågorna på Europeiska rådets dagordning.

I diskussionen lyfte många också fram behovet av gemensamma satsningar på migrationsområdet i den pågående revideringen av EU:s långtidsbudget. Sådana satsningar behövs, menade man, för att skydda EU:s yttre gränser samt för att stärka samarbetet med ursprungs- och transitländer för att bland annat få ordning på återvändande och återtagande.

Sverige är naturligtvis för att fokusera på mer kraft för att skydda EU:s yttre gräns men ifrågasätter att det ska leda till en större budget. Omfördelning av existerande resurser borde här vara det naturliga.

Fru talman! Dagen före det informella toppmötet hölls det tredje mötet i den europeiska politiska gemenskapen EPC. Under mötet ledde statsministern en diskussion om digital omställning och artificiell intelligens tillsammans med Albaniens premiärminister Edi Rama. Bland andra Frankrikes president Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deltog i diskussionerna. Det blev en intressant diskussion som belyste de enorma möjligheter som ryms i den teknologiska utvecklingen men också potentiella risker och säkerhetshot. Behovet av transatlantiska överenskommelser var det starkaste intrycket - viktigt i sig eftersom det är den amerikanska västkusten och den kinesiska östkusten som just nu dominerar AI-utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Fru talman! I går kväll hölls ett videomöte mellan ledarna i Europeiska rådet med anledning av den pågående och mycket oroande utvecklingen i Mellanöstern. Statssekreterare Christian Danielsson informerade EU-nämnden inför mötet.

Diskussionen bekräftade balansen i det uttalande som antogs av de 27 ledarna i Europeiska rådet i söndags. Det rådde enighet i fördömandet av Hamas avskyvärda terrorhandlingar liksom om att Israel har rätt att försvara sig i linje med internationell rätt. Samtidigt är Hamas inte liktydigt med den palestinska befolkningen. Man såg med stor oro på både det stora antalet civila offer, många av dem barn, och hur den humanitära situationen förvärras när vatten, el och förnödenheter stoppas. Det stora behovet av humanitärt bistånd underströks av många. I diskussionen påpekades också vikten av att EU håller samman och upprätthåller dialog med länder om Libanon och Egypten för att förhindra att konflikten sprids i regionen.

Även konfliktens påverkan på EU:s inre säkerhet och risken för nya migrationsströmmar togs upp av många, liksom att en strävan efter en fredlig tvåstatslösning inte får överges. Även om det ser mörkt ut nu är en fredlig samexistens en förhoppning bland många israeler och palestinier.

Vid mötet fattades inga beslut, utan diskussionerna kommer att fortsätta, närmast vid utrikesministrarnas möte i början av nästa vecka. Med all säkerhet kommer frågan även att diskuteras vid Europeiska rådets möte den 26-27 oktober. Regeringen återkommer alltså till riksdagen i denna fråga vid fler tillfällen den närmaste tiden. Med detta avslutar jag återrapporteringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Fru talman! Vi är helt överens om fördömandet av Hamas agerande, och utvecklingen vi ser i Mellanöstern är djupt oroväckande.

Det som regeringen har gjort vad gäller biståndet är att vi kommer att pausa biståndet till Palestina, och vi har också gett Sida i uppdrag att se över biståndet till Palestina för att säkerställa att inga svenska medel går till aktörer som inte förbehållslöst fördömer Hamas, som utövar våld, hotar eller uppmuntrar våld mot staten Israel och dess befolkning. Detta betyder också att det humanitära biståndet som styrs av humanitära principer inte kommer att påverkas.

Sedan håller jag helt med Matilda Ernkrans om att det är viktigt att EU gemensamt gör ansträngningar tillsammans med andra internationella aktörer, exempelvis FN, att undvika ytterligare ökning av konflikten och undvika en kraftig våldsspiral.

Fru talman! Det var tre bra frågor - tack, Ilona Szatmári Waldau!

Den första frågan handlade om de största skillnaderna när det gäller migrationen. Det är kända skillnader; det handlar om två medlemsstater som inte ansluter sig till pakten, vilket har diskuterats när migrationsministrarna träffats. Sedan finns det också i olika delar skillnader mellan övriga medlemsstater som ändå ser behovet. Jag skulle inte säga att det kom fram något nytt, utan det handlar om olika ståndpunkter som är kända.

När det gäller biståndet får jag hänvisa till biståndsministern för detaljer. Jag har inget annat att ange än det jag svarade Matilda Ernkrans: Beslutet just nu handlar om att pausa och se över biståndet men inte om att ändra det humanitära biståndet. Det styrs av de humanitära principerna, och så kommer det att fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

När det gäller utvidgningen och nya kandidater kommer den stora diskussionen på mötet i december, när kommissionen har lämnat sin rapport. Vid det här mötet diskuterade man utvidgningen merit-based, som jag sa, men samtidigt också EU:s egen förmåga att hantera nya medlemmar. Fokus låg såklart för många medlemsländer, bland annat Sverige, på Ukraina och Moldavien, men västra Balkan fanns absolut med i diskussionerna. Både nya och gamla kandidatländer nämndes alltså i diskussionen, men fokus låg den här gången på att EU pratar om vad vi behöver förändra för att vara redo för nya medlemmar, vilket jag tycker är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Fru talman! Tack, Anna Lasses, för frågan! Jag delar den oron. Särskilt i dessa dagar, som har varit väldigt tunga för oss alla, kan man absolut känna en oro.

När det gäller stödet till Ukraina var det en viktig del som det jobbades hårt med under det svenska ordförandeskapet för att bibehålla enigheten och få till ett tionde och ett elfte sanktionspaket och ett humanitärt och politiskt stöd. Här måste vi fortsätta hålla trycket uppe.

Det här mötet hölls för två veckor sedan - det har hänt mycket. Men detta var en viktig del, och kriget mot Ukraina påverkar, som jag sa, diskussionen om utvidgningen. Det är också därför den diskussionen har fått ett nytt momentum.

För svensk del jobbar vi intensivt med att fortsätta stödet både bilateralt och genom EU. Vårt största fokus i närtid är diskussionen om översynen av långtidsbudgeten, där vi vill säkra och upprätthålla långsiktigt stöd till Ukraina. Där jobbar vi hårt med många likasinnade för att detta ska få vara den största och väsentligaste delen i översynen.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag tror att det är viktigt att EU talar med en röst. Det gjorde man redan dagen efter, då man gjorde ett uttalande. Sedan träffades utrikesministrarna digitalt, och utrikesministrarna kommer att träffas den här veckan igen - nu kommer jag inte ihåg datumet. I går träffades alltså ledarna. Jag tror också att det kommer att vara en viktig del av nästa europeiska råd.

Precis som Märta Stenevi säger har Israel självklar rätt att försvara sig mot terrorism. Det är också självklart att det sker enligt internationell rätt. Detta påpekar vi i Sverige i våra kontakter. Det påpekar också EU. Här är det viktigt att Sverige jobbar tillsammans med EU för att följa situationen och agera tillsammans. Därför var det bra att man hade detta möte i går och att vi talade med EU-nämnden innan dess. Det gäller att också fokusera på att konflikten inte ska spridas och att vi agerar gemensamt.

Fru talman! Låt mig återigen säga att jag delar Hans Wallmarks uppfattning och att regeringen har varit väldigt tydlig i sitt fördömande av terrorgruppen Hamas attacker mot Israel. Regeringen är också aktiv när det gäller det fortsatta stödet till Ukraina.

Utvidgningsfrågorna talar jag gärna mycket om. Nu lyfte Hans Wallmark in just detta med att ha ordning och koll på pengarna. Det är självklart. Det är en fråga där Sverige länge har varit aktivt och drivande. Detta är något som EU kan, och jag tänker att man uppenbarligen har en potential att bli oerhört mycket bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

I detta skede vill jag också säga att när vi talar om utvidgning är det bland annat viktigt med tanke på den geopolitiska verklighet som vi ser. Men det är också viktigt med tanke på den demokratiska utvidgningen globalt. Det handlar också om möjligheten att när det gäller ekonomi och konkurrenskraft motarbeta organiserad brottslighet och göra förändringar i klimatomställningen och om migration.

Alla dessa delar är viktiga för utvidgningen. Sverige lyfter till exempel, som jag sa, konkurrenskraften i akt och mening att få en ökad tillväxt och produktivitet inom EU för att klara av utvidgningen ekonomiskt. Här är det såklart oerhört viktigt att EU har ordning och håller reda på sina pengar.