Magnus Berntsson

Fru talman! När man lyssnar på ledamoten Morgan Johansson låter det som att Sverige har gått från att vara näst intill den enda finansiären av FN till att nu inte göra någonting. Så ser det inte ut.

Sverige är fortfarande en av de absolut största bidragsgivarna till hela FN-systemet, men vi har lagt om biståndspolitiken. Det bygger på en del utvärderingar, som även togs upp av ledamoten Johansson här innan, från exempelvis olika statliga revisionsrapporter som har kommit från både Riksrevisionen och Biståndsanalys. De pekar på att det inte gick att veta om vi nådde våra mål, eftersom målen var så spretiga. Det fanns över 120 olika mål.

Nu har vi gjort en tydligare prioritering av vad vi vill se som resultat av vår utrikespolitik och vår biståndspolitik. Därmed blir det en del förändringar. Det blir förändringar i att vi minskar en del av kärnstödet. Ibland handlar det om minskningar på stöd till FN-organ.

Det används för att ställa tydliga krav på reformer. Det är väldigt viktigt att vi ser till att de resurser som går till FN-systemet används på bästa sätt. Ibland är det så att andra organisationer kan göra ett bättre resultat i slutändan. Det ser vi i reformagendan för bistånd.

Fru talman! Jag lyfte upp FN:s centrala roll i frågan om att hantera globala frågor som fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer samt genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Där har FN en viktig roll.

Sverige är dock inte den enda finansiären av FN:s olika organ; det vore väldigt illa om det var på det viset. Det finns faktiskt ganska många andra aktörer som behöver steppa upp. Vi är ett medelstort land, men vi är en av världens största finansiärer.

Vi ser att det inte alltid har varit det mest effektiva sättet för svenskt bistånd att gå genom FN-kanaler, och därför gör vi en förändring i reformagendan för bistånd som gör att vi kommer att använda oss mer av civilsamhällets aktörer.

Vi ställer också krav på FN:s organ. Ledamoten Johansson nämnde själv att det finns problem i FN-strukturen, och dem måste vi ta itu med. Då måste vi ställa krav och se förbättringar. Det kan leda till förändringar i framtiden.

Finansieringen behöver ske mer från andra aktörer, men vi behöver också se till att man gör rätt saker. Där behöver Sverige faktiskt ställa krav och inte bara ge en check med pengar och luta sig tillbaka.

Fru talman! Dagens betänkande heter Internationella relationer m.m. Inte minst "med mera" är viktigt att ta fasta på i och med att detta betänkande tar upp vitt skilda frågor som ledamöterna har motionerat om under året. Frågeställningarna handlar om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet, Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina. Jag tänker kommentera några av dessa ämnen.

Jag tänker förstöra spänningen genom att redan nu meddela att vi kristdemokrater står bakom förslaget i betänkandet i dess helhet.

Fru talman! Vi lever i en utmanande tid. Därför är det av yttersta vikt att Sverige bedriver en utrikespolitik som skyddar landets intressen och som är baserad på den regelbaserade internationella ordningen, demokrati och mänskliga rättigheter samt respekten för FN-stadgan och folkrätten.

Sverige ska vara ett globalt och engagerat land. Vi ska stå upp för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Jämställdhet är ett centralt värde i vår utrikespolitik. Vi ska tydligt framhålla vikten av kvinnors rättigheter och deras deltagande i samhället. Vi ska arbeta för att alla människor ska kunna åtnjuta sina rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa. Samtidigt ska vi stärka kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt.

Sverige ska vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem i internationella organisationer. Detta möjliggör genomslag för vår utrikes- och säkerhetspolitik och utgör en effektiv plattform för våra politiska prioriteringar.

Vi måste lyfta fram FN:s centrala roll i hanterandet av globala frågor som fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer samt genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet.

EU är dock vår främsta utrikespolitiska plattform. Ett starkt och enat EU kan ge våra svenska ståndpunkter globalt genomslag på ett sätt som annars inte vore möjligt.

Vårt nya medlemskap i Nato ska fortsätta att främja de grundvärden som är kärnan i vår utrikes- och säkerhetspolitik. Det finns en bred samsyn om de grundläggande värdena, och vi måste ha en samstämmighet och långsiktig politik, särskilt vad gäller vårt stöd till Ukraina, såväl i Sverige som i EU och Nato.

Fru talman! Kinas snabba utveckling och ökande inflytande får allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. En enad, långsiktig och strategisk EU-politik gentemot Kina är därför avgörande för att säkra svenska intressen. De svenska säkerhetsintressena ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina. EU och likasinnade länder måste samarbeta kring de säkerhets- och försvarsmässiga utmaningar som ett ökat kinesiskt globalt inflytande medför.

Sveriges intressen gentemot Kina tillgodoses bäst genom en gemensam europeisk strategi, och regeringen arbetar i EU för en kraftfull och tydlig Kinapolitik, i samordning med transatlantiska partner. Relationen med Kina ska vara tydlig även när det gäller Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och Sverige behöver delta i samarbeten för att motverka de utmaningar mot regional säkerhet och den regelbaserade världsordningen som uppstår genom Kinas växande maktambitioner och dess försök att påverka både enskilda stater och den globala ordningen genom politiska, ekonomiska och militära medel.

Utvecklingen i Hongkong fortsätter att väcka oro, vilket har framförts av EU, särskilt i fråga om behandlingen av demokratirörelsen.

I detta sammanhang kan också uigurernas situation lyftas.

Både Sverige och EU har ett intresse av att Taiwan kan delta i internationella organisationers arbete, även om förutsättningarna för deltagandet varierar mellan olika organisationer. Taiwans meningsfulla deltagande i internationella organisationer bidrar positivt till internationellt samarbete.

Fru talman! Dagens betänkande heter Vissa säkerhetspolitiska frågor och tar upp några av dessa utmaningar: säkerhetspolitikens inriktning, rymdfrågor, cybersäkerhet, internationella insatser, nedrustning, kärnvapen, autonoma vapensystem och massförstörelsevapen. Jag tänker kommentera några av dem. Jag kommer dock att förstöra all spänning genom att redan från början meddela att vi kristdemokrater står bakom hela betänkandet.

Fru talman! Vi lever i en mörk tid där den regelbaserade världsordningen ställs inför utmaningar från auktoritära länder. Ryssland har satt världen i brand genom sin orättfärdiga attack mot Ukraina. Kinas agerande i Taiwansundet samt Irans brott mot sin egen befolkning, sin inblandning i samtliga krishärdar i Mellanöstern och sitt agerande mot svenska medborgare är ytterligare exempel på detta. Det har lett till ackumulerade och näst intill permanenta kriser.

Säkerhetsaspekter måste nu kopplas till långt fler politiska sakområden än tidigare, såsom energi, livsmedel och kritisk infrastruktur. Listan kan göras lång.

EU är Sveriges främsta utrikespolitiska plattform. Ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik inkluderar att främja demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna samt att arbeta för konfliktförebyggande och internationell säkerhet.

Sverige har en ambition att EU ska stärka sin roll som utrikes, säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket också syns i genomförandet av den strategiska kompassen, den militära förmågeutvecklingen och främjandet av den europeiska försvarsindustrin. För Ukrainas skull krävs ett enigt och långsiktigt europeiskt stöd.

Fru talman! Sverige är sedan drygt två månader medlem i Nato, vilket är en banbrytande händelse för vårt land och innebär en genomgripande och direkt förändring av Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige stärker sin säkerhet genom samarbete med andra och som solidarisk medlem i Nato och EU. Målet är att förbättra säkerheten och stabiliteten både i vårt närområde och i hela det euroatlantiska området.

Sveriges säkerhetspolitik bygger på ett aktivt, omfattande och ansvarsfullt internationellt engagemang. Utmaningar och hot mot vår säkerhet ska så långt som möjligt hanteras i samarbete med andra länder och organisationer. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik vilar på EU:s och Natos sammanhållning samt på samarbetet i Norden och Östersjöområdet liksom inom FN och OSSE. Sverige ska därför fortsätta att försvara den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Sverige ska även arbeta för att folkrätten upprätthålls.

En avgörande utgångspunkt för säkerhetspolitiken är bedömningen att Ryssland under överskådlig tid kommer att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges och Europas säkerhet. Sverige ska därför konsekvent driva en klarsynt, realistisk och långsiktig Rysslandspolitik som begränsar Rysslands möjligheter till aggression, destabilisering och maktexpansion. Vår säkerhet gentemot Ryssland måste försvaras från en styrkeposition - politiskt, ekonomiskt och militärt. Vi får inte heller förbise Kinas roll.

Fru talman! Sveriges deltagande i internationella militära insatser syftar till att bidra till fred och säkerhet, förebygga konflikter och skapa förutsättningar för hållbar fred och säkerhet samt att stärka det svenska försvarets kompetens. Sverige ska fortsätta delta i internationell civil och militär krishantering och fredsfrämjande insatser. Jag vill passa på att tacka de 100 000 svenskar som deltagit i sådana insatser. Det blev ett väldigt fint och värdigt uppmärksammande av detta under gårdagen, veterandagen. Jag är glad över att ha fått det tillfället att tacka dem.

Det internationella engagemanget bör ses som en integrerad del av Sveriges utrikes, säkerhets- och försvarspolitik. Huvudlinjen för svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser ska baseras på ett mandat från FN:s säkerhetsråd, särskilt när det gäller fredsframtvingande insatser.

Fru talman! Det främsta värnet mot ett möjligt framtida storkrig mot Ryssland är att rusta för det. Mot en aggressiv diktatur som likställer diplomati med vapenkraft och respekt med rädsla är militär avskräckning det enda som biter. Det militära försvarssamarbetet sker främst inom ramen för Nato, men mycket behöver också göras på EU-nivå. Vi kristdemokrater vill se att en försvarskommissionär tillsätts, med uppgift att samordna EU-ländernas ansträngningar för att stärka Natos europeiska ben och fördjupa unionens försvarssamarbete, samt att ett gemensamt europeiskt cyberförsvar inrättas för att möta de digitala attacker som Ryssland i dag riktar mot Europa. Dessutom behövs reformer för att stärka den europeiska försvarsmateriels- och ammunitionsproduktionen.

Även om Sveriges grundläggande intresse för global nedrustning och icke-spridning kvarstår har tidsfaktorn skjutits fram. Mitt inlägg skulle därför kunna sammanfattas med två ord: gränser och frihet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! Vi lever i en mörk tid, där den regelbaserade världsordningen ställs inför utmaningar från auktoritära länder som Ryssland, Iran och Kina. Det är en period där grundläggande värden som fred, frihet och demokrati återigen måste försvaras. Det är samma värden som en gång inspirerade tre kristdemokrater i Europa - Adenauer, Schuman och De Gasperi - att starta den europeiska gemenskapen som ett fredsprojekt med målet aldrig mer krig.

EU är Sveriges främsta utrikespolitiska plattform, och ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Målen för EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolitik inkluderar att främja demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna samt att arbeta för konfliktförebyggande och internationell säkerhet. Sverige har uttryckt en ambition att driva på för att EU ska stärka sin roll som utrikes, säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket också syns i genomförandet av den strategiska kompassen, den militära förmågeutvecklingen och främjandet av den europeiska försvarsindustrin.

Europeiska rådet har sedan starten av Rysslands oprovocerade, olagliga och oförsvarliga invasion av Ukraina betonat vikten av ansvarsutkrävande och stöd för utredning av de ryska och belarusiska aggressionerna samt andra krigsförbrytelser. Rådet har också gett sitt stöd för arbetet med att skapa en tribunal för att lagföra brotten mot Ukraina och en framtida kompensationsmekanism. Sverige deltar i kärngruppen som arbetar med att etablera en tribunal för prövning av aggressionen mot Ukraina.

EU och dess medlemsstater utgör världens främsta givare av bistånd. Sveriges regering har i sin reformagenda för bistånd betonat EU:s betydelse som en kanal för svenskt bistånd och vikten av att uppnå utvecklingseffektivitet. Reformagendan tydliggör regeringens avsikt att bidra till att stärka EU:s roll som en global aktör, samtidigt som man strävar efter att EU:s utvecklingssamarbete ska präglas av öppenhet och följa de överenskomna principerna för effektivt utvecklingssamarbete på internationell nivå.

Herr talman! Förra året var särskilt betydelsefullt för Sverige inom EU-samarbetet, inte minst med tanke på att vi under första halvåret för tredje gången fick axla rollen som ordförandeland. Ambitionen var tydlig: att göra EU säkrare, grönare och friare.

Konkret innebar detta att Ukraina sattes högst upp på prioriteringslistan. Ett så långsiktigt och enigt stöd för Ukraina som möjligt måste fortfarande vara ambitionen såväl för varje nytt beslut i EU-kretsen som för varje dialog med våra samarbetspartner.

EU tar nu på allvar upp frågan om unionens konkurrenskraft och gör nödvändiga reformer, värnar styrkan i den inre marknaden och söker mer frihandel. Med Fit for 55 i hamn, med allt vad det innebär för svenskt näringsliv, och det fasta försvaret av EU:s grundvalar och medlemsländernas rättsliga institutioner fick ordförandeskapet samfällt ett mycket gott betyg, och vårt utökade kontaktnät skapar goda möjligheter att få unionen att fokusera på sina kärnvärden.

Herr talman! Framtidens EU behöver såväl gränser som frihet. Europa står inför flera omfattande utmaningar: irreguljära migrationsströmmar, hotet från Ryssland, beroendet av Kina och klimatförändringar. För att möta dessa måste vi återigen definiera vad vi vill att EU ska vara och vilka värden vi strävar efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Kärnuppdraget måste vara tydligt: att garantera freden, friheten och frihandeln. Tyvärr ser vi en tendens till att allt fler detaljer regleras i Bryssel, vilket leder bort från detta uppdrag.

Säkerheten och oberoendet måste stärkas, särskilt med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Europa står inför. Det kräver en förstärkt försvarsindustri, utökning av Frontex för att säkra gränserna och ett minskat beroende av Kina.

EU bör inte detaljreglera skog och mark. I stället behöver vi se dess potential särskilt inom jord- och skogsbruket som utgörande en del av lösningen både för klimatutmaningen och för livsmedelsförsörjningen. En realistisk klimatpolitik med en folklig förankring är avgörande för att nå 2040-målen. En viktig del av klimatmålen är att påskynda elektrifieringen och snabba på investeringar i kärnkraft.

Den ekonomiska och personliga friheten i unionen måste prioriteras, och den inre marknaden behöver fortsätta att utvecklas. Samtidigt krävs uppdaterad lagstiftning för att möjliggöra innovation, särskilt inom digitalisering och AI. EU ska inte blanda sig i medlemsländernas sociala politik. Det är viktigt att respektera nationell suveränitet, särskilt när det gäller frågor som vård, socialförsäkring och arbetsmarknad.

Herr talman! Sverige står, liksom övriga medlemsländer, inför ett Europaval som kommer att forma EU:s framtid. Vi bör sträva efter det som bäst tjänar både Sverige och Europa. I dag yrkar jag därför bifall till reservation 7. I övrigt stöder Kristdemokraterna utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter

Herr talman! I dag har vi ett motionsbetänkande om mänskliga rättigheter på riksdagens bord, där bland annat förslag om yttrandefrihet, minoriteter och ekocid behandlas.

Låt mig börja med att kommentera att vi vid denna tid förra året också behandlade ett betänkande om mänskliga rättigheter. Det innehöll då ett enigt förslag om ett tillkännagivande om att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet, IRGC, som terrororganisation.

Tyvärr ser vi fortfarande att det inte finns någon sådan enighet i EU-kretsen trots att revolutionsgardet förtrycker de iranska folken, sponsrar och stöder islamistiska terrorgrupper i stort sett i hela Mellanöstern och även har planerat illdåd i vårt land och orättfärdigt fängslat svenska medborgare. Om EU:s nuvarande höge representant Josep Borrell inte klarar av att lägga fram ett förslag om en terrorlistning hoppas jag att nästa kommissionär på den posten efter EU-valet klarar av att göra det.

Vi står inför en tid av utmaningar och prövningar. Mänskliga rättigheter hotas, och demokrati tynar bort runt om i världen. Utöver de flagranta övergreppen från Ryssland mot Ukraina och dess folk ser vi en oroande trend vad gäller utvecklingen av mänskliga rättigheter. Enligt Sida går utvecklingen bakåt i fler länder än den går framåt i, och majoriteten av jordens befolkning lever i dag under auktoritära regimer.

Herr talman! Yttrande- och åsiktsfriheten är en oumbärlig pelare för att upprätthålla och främja demokratin. Att respektera yttrandefriheten är inte bara en fråga om en individuell rättighet. Det är också en förutsättning för att människor aktivt ska kunna delta i politiska processer och engagera sig i samhällsfrågor. Utan denna frihet begränsas möjligheterna för människor att uttrycka sina åsikter och påverka samhällets utveckling. Församlings- och föreningsfrihet, religionsfrihet och rätten till utbildning är alla nära förknippade med yttrande- och åsiktsfriheten.

Människorättsförsvarare spelar en avgörande roll för att upprätthålla ett levande civilsamhälle och därigenom ett levande och fungerande politiskt demokratiskt system. Därför är det av yttersta vikt att uppmärksamma och stödja dessa individer, vars arbete försvåras av många stater runt om i världen. Genom att skydda människorättsförsvarare stärker vi inte bara deras möjligheter att verka fritt och säkert, utan vi stärker också själva demokratin och respekten för mänskliga rättigheter.

Herr talman! Storskalig miljöförstöring har präglat historien, och dagens värld är inget undantag. Ukraina befinner sig mitt i ett krig och i en svår återuppbyggnadsfas till följd av Rysslands olovliga och oförsvarliga invasion. Den massiva förstörelse som kriget har orsakat lämnar landet med betydande utmaningar när det gäller att återställa miljön.

Rysslands handlingar, inklusive sprängningen av Kachovkadammen i Chersonregionen, har fördömts skarpt av omvärlden. Detta agerande representerar en ny nivå av förstörelse av kritisk civil infrastruktur. Det är därför av yttersta vikt att orsaken till denna handling utreds noggrant och att de ansvariga ställs till svars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter

Ukraina står inför en monumental uppgift inte bara när det gäller att hantera de miljöskador som kriget har orsakat utan också när det gäller att förbereda sig för eventuella framtida skador. En av de mest brådskande frågorna gäller den enorma mängden minor och icke detonerade bomber som spritts över landet.

Utrikesminister Tobias Billström beskrev i EU-nämnden förslaget om att inkludera brottet ekocid i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som innovativt. Även jag hoppas att det kan vara en av vägarna framåt.

Herr talman! Trots att religionsfrihet är en grundläggande rättighet enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen har dess betydelse ofta förbisetts i svensk utrikespolitik och svenskt utvecklingssamarbete. Kristdemokraterna har dock ständigt lyft detta perspektiv.

Över tre fjärdedelar av jordens befolkning lever i länder där religionsfriheten är kraftigt begränsad, antingen av staten själv eller av andra grupper i samhället. Dessa begränsningar hindrar människor från att leva sina liv i frihet och motverkar skapandet av jämställda, fredliga och demokratiska samhällen. Dessutom leder de ofta till ökad fattigdom och sårbarhet.

Särskilt oroande är den ökande förföljelsen av kristna runt om i världen. På grund av sin tro riskerar de sina liv, frihetsberövande, misshandel och tortyr. Det är 360 miljoner kristna som utsätts för förföljelse. Det är den mest utsatta religiösa gruppen globalt sett. Denna negativa trend har förvärrats av ökande dödligt våld i länder som Somalia, Nigeria och några länder söder om Sahara, där våldsbejakande extremism och svaga statssystem samverkar.

Även i Mellanöstern står religiösa minoriteter inför allvarliga hot och riskerar att försvinna från sina historiska hemländer. Vi har också i dagarna fått oroande uppgifter från Nagorno-Karabach om människor som hålls fångna där bara för att de är kristna armenier samt om kyrkor och kloster som håller på att utplånas.

Det är viktigt att inte förlora fokus på andra grupper som också lider för sin tro. Situationen för uigurer i Kina är en sådan situation som inte får glömmas bort. Genom att uppmärksamma och agera mot sådana kränkningar av religionsfriheten kan Sverige fortsätta att vara en ledande röst för demokrati och mänskliga rättigheter internationellt.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Lasses för inlägget. Jag uppfattade inte så många nya frågor, men jag vill göra några medskick.

Ett av medskicken är att jag inte är så övertygad om att ett eventuellt alternativ på oppositionssidan är så överens i de här frågorna. Vi har i alla fall suttit ned och kommit fram till något som vi har beslutat och presenterat i reformagendan för biståndet.

Vi är nöjda med inriktningen, även om vi har varit tydliga med att vi som kristdemokrater hade velat se en annan nivå på biståndet totalt sett. Det finns dock mycket kvar att göra. Det är viktigt att biståndet får effekt, och vi tror att den effekten bäst uppnås genom nära samverkan med civilsamhällets aktörer, både i Sverige och i andra länder.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Anna Lasses för de fina orden om Kristdemokraternas biståndspolitik. Jag är inte överraskad, för vi har historiskt samverkat i dessa frågor. Jag tror att det kommer att kunna finnas möjligheter till mycket samförstånd i biståndspolitiken, oavsett om vi samverkar eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Däremot håller jag inte riktigt med om beskrivningen. Sida fattar självständiga beslut enligt den struktur vi har. Ämbetsverken fattar sina egna beslut. Jag tycker att instruktionen borde ses som en del av reformagendans helhet och att det som sades om att civilsamhället ska ha en större del var väldigt tydligt.

Vi måste också komma ihåg följande: Detta är en väldigt viktig del av biståndet, men det är inte så att alla civilsamhällets biståndsresurser går till den här delen. Detta är faktiskt en ganska liten del av det bistånd från civilsamhället som hanteras. Om jag minns rätt går 43 procent av den totala summan från Sida via civilsamhällets aktörer; det är en mycket större del än just denna del. När det gäller denna del pratar vi om drygt 1 ½ miljard, så det är en betydligt mindre del. Den är dock, som sagt, oerhört viktig.

Jag ger också Anna Lasses rätt i att det är jätteviktigt att man ser helheten, alltså att man ser de svenska biståndsorganisationerna, civilsamhället och de civilsamhällesaktörer som finns lokalt på marken, om jag får uttrycka mig så, i biståndsländerna. Det är oerhört viktigt att man ser länkarna däremellan. Detta arbetar vi kristdemokrater för hela tiden, och jag tycker att vi har fått in tydliga skrivningar i reformagendan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Jag vill bara börja med att önska Olle Thorell ett väldigt långt liv så att han får uppleva mycket framöver!

Tillbaka till frågan: Jag tycker som sagt att det här inte har varit en lyckosam process. Det har skapat oro och gjort att förhastade beslut har fattats, vilket jag är bekymrad över. Långsiktighet i arbetet med civilsamhället är givetvis väldigt viktigt, och det finns en risk att kompetens försvinner om man tar förhastade beslut.

Jag räknar med att det snart kommer att klargöras hur vi ska hantera den här situationen. Vi är överens om att civilsamhällets aktörer ska ha en större andel av biståndet. Jag tycker dock att det är relevant att se över organisationen, transparensen och det särskilda ansvar som de 17 organisationerna har. I dag kan exempelvis en journalist inte begära ut hur vissa beslut fattas kring SRO:erna, och det är faktiskt ett demokratiskt bekymmer.

Det finns anledning att se över detta. Tyvärr har det enligt min mening gjorts på ett sätt som skapat oro i onödan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Olle Thorell för frågan. Inte minst vill jag tacka honom för hans stora tro på en kristdemokratisk enpartiregering, något som jag också tror skulle vara nyttigt för Sverige.

Vi är just nu fyra partier som samverkar. I anslutning till Tidöavtalet skrevs också en överenskommelse i någonting som kallas för Bana för bistånd. En bärande del i den är att andelen bistånd som går via civilsamhällesaktörerna ska öka, och det är också en väldigt viktig del i reformagendan för bistånd som fastställdes av regeringen i december. Nu ska det arbetet gå vidare och komma på plats.

Jag beklagar den oro som har skapats. Jag misstror inte att Sida när de har förvarnat om att man kommer att säga upp de nuvarande avtalen har gjort det i en from förhoppning om att det skulle underlätta arbetet med att gå in i det nya. Men i och med att detta aviserades innan det nya har presenterats har det tyvärr skapat en väldig oro.

Gudrun Brunegård, som är biståndspolitisk talesperson, har pratat med många människor från civilsamhället, och även jag har pratat med väldigt många som känner denna oro. När det gäller överenskommelsen mellan Tidöpartierna och de faktiska beslut som har fattats av regeringen är det dock väldigt tydligt att andelen bistånd som går via civilsamhällesaktörerna ska öka.

Fru talman! Vi ska nu behandla ett motionsbetänkande som utgår från regeringens reformagenda. Sedan den offentliggjordes i december har flera strategier kommit som bygger på den.

Jag har med mycket kort varsel, på grund av sjukdom, fått ersätta Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård i denna debatt. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Som kristdemokrat är jag nöjd med att många av de bärande elementen kan kännas igen från det biståndspolitiska program som vi tog fram våren 2022. Vi konstaterade där att utomstående utvärderingar visade att svenskt bistånd var mycket bra men att det med åren har blivit utsmetat på allt fler prioriterade mål och allt fler programländer. Det gjorde biståndet svårt att utvärdera, och det blev svårt att följa effekten av de miljarder som sattes in i systemet.

På det stora hela följdes våra prioriteringar i den överenskommelse som de fyra partierna i majoriteten slöt om tematiska prioriteringar med fokus på bland annat fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar, utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Där slås också fast att andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ökar.

Det multilaterala samarbetet ska fokuseras till de organisationer som arbetar med de tematiska prioriteringarna samt med humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter. En särskild satsning görs på insatser för att skapa förutsättningar för fria val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Just nu pågår ett arbete med att omsätta denna kortfattade överenskommelse i olika styrdokument. Den ena strategin efter den andra publiceras: civilsamhällesstrategin, strategin för demokrati och mänskliga rättigheter och flera landstrategier.

Allt förändringsarbete orsakar oro hos dem det berör, både de svenska biståndsorganisationerna och deras systerorganisationer i mottagarlandet. Den 29 februari gav regeringen Sida i uppgift att utreda konsekvenserna av om man skulle öppna den nuvarande ordningen med 17 strategiska partnerorganisationer och tillåta alla organisationer att söka projektansvarig direkt hos Sida. Tyvärr misstolkades uppdraget av många organisationer och dessvärre även av Sida.

Låt mig vara rak. Den delrapport som Sida nyligen överlämnade till regeringen är inte vad som beställdes. Det är oss kristdemokrater och övriga regeringspartier främmande att Sida själv skulle ta över kontakterna med organisationerna i biståndslandet. Tvärtom har vi i flera styrdokument poängterat vikten av att stimulera ett livskraftigt civilsamhälle. Detta uppnår man inte genom att kapa kontakten mellan organisationer i Sverige och deras systerorganisationer i biståndslandet.

Det nu pågående uppdraget kommer att analyseras och vid behov justeras av regeringen innan eventuella beslut tas om förändrad inriktning i systemet med SPO:er. Självfallet kommer den nya modellen att tas fram med ambitionen att undvika skadlig ovisshet och möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i det viktiga arbete som civilsamhället utför.

Många organisationer har samverkat med sina partnerorganisationer i biståndslandet i mer än 100 år och byggt långvariga och stabila relationer, utöver all verksamhet som de har bedrivit, för att lyfta befolkningen ur fattigdom, okunskap, sjukdomar och förtryck. De är en veritabel livsnerv mellan Sverige och biståndslandet.

Kristdemokraterna är själva ett folkrörelseparti. Vi ser ett livskraftigt civilsamhälle som en oumbärlig förutsättning för ett fungerande samhälle i stort. Genom vår försorg har regeringens olika dokument om biståndet förstärkts med skrivningar om betydelsen av ett väl fungerande civilsamhälle, inte minst i länder där demokratin sitter trångt.

De svenska organisationerna, med sina långsiktiga samarbeten med partnerorganisationer i utvecklingsländer, har i utvärderingar visat sig stå för framgångsrika och kostnadseffektiva biståndsprojekt. Vi har fått stöd i regeringen för att andelen bistånd förmedlat av civilsamhällesorganisationer ska öka. Kyrkorna utgör därvid en mycket viktig del, inte minst genom sina långsiktiga relationer till systerkyrkorna.

Fru talman! Sverige är extremt sekulariserat. Många saknar förståelse för den roll som religionen spelar i de flesta andra länder i världen, kanske i synnerhet i länder som är i behov av bistånd. SMR har gjort viktiga insatser för att öka denna förståelse genom att utbilda tjänstemän på Sida och UD i religiös förståelse. Sådana utbildningar behöver bli fler, inte färre. Detta lyfte vi kristdemokrater upp i vårt biståndspolitiska program 2022. Därför är vi glada att vi i olika dokument har fått med skrivningar som bekräftar religionens roll.

Många framgångsrika biståndsinsatser görs via kyrkor och andra religiösa grupperingar. När mottagaren av Nobels fredspris doktor Mukwege, som också är pastor, undervisar i de stora pingstkyrkorna i östra Kongo om vikten av att skydda sina kvinnor och barn ger det långt större gensvar hos befolkningen än om en FN-tjänsteman hade sagt samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Religionens betydelse för förändring bekräftas också av doktor Iyad Abu Moghli, grundare och ledare av Faith for Earth Initiative inom FN:s miljöprogram, Unep, som några kristdemokrater haft äran att möta under de senaste dagarna. Han sammanför högnivåledare från olika stora religioner för att utifrån en gemensam etisk plattform påverka människor från olika religioner världen över i ett förändringsarbete för strategisk planering och ett hållbart samhälle, vad gäller både samexistens och omsorg om miljön. Detta är något som vi borde lära av i Sverige.

Fru talman! Barn är den grupp som är allra mest utsatt för både fattigdom, svält, krig och konflikter och naturkatastrofer. Vi behöver arbeta aktivt för att lindra nöden. Rättigheten till skolgång för barn, även när de är på flykt, ingår i FN:s deklaration om barnets rättigheter.

Skolan blir en respit från det elände som ofta finns i flyktingläger, en normalitet mitt i det onormala, och barnet ges en möjlighet att genom kunskap kunna ta sig därifrån och skapa ett liv i trygghet och utveckling. Därför är det alarmerande att nio av tio barn i utvecklingsländer vid tio års ålder inte kan läsa och förstå en enkel text. Där behövs ett strategiskt arbete via FN men också genom andra organisationer som specialiserat sig på utbildningsfrågor, såsom Global Partnership for Education.

Kristdemokraternas biståndspolitik drivs av partiets ideologiska grundstenar: solidaritet och syskonskap. För oss är det viktigt att värna ett starkt folkligt stöd för ett generöst och långsiktigt bistånd till fattiga länder även framöver. Vi är glada över att vi fått gehör för detta i regeringen och är positiva till idéer som kan leda till förbättrad kvalitet och transparens i tilldelningen av biståndet. Vi kommer att driva på för att den biståndspolitik som beslutats också genomförs.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Billström.

Denna vecka har republiken Finlands nyvalde president Alexander Stubb varit på statsbesök i Sverige, i tisdags bland annat här i riksdagen och i går i min hemstad Göteborg, den blåvitaste av svenska städer.

Att en ny finsk president gör sitt första officiella besök i Sverige är långt ifrån nytt. Men det gemensamma ansökningsförfarandet om Natomedlemskap har inneburit en oerhört nära samverkan på väldigt många nivåer.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesministern hur vi ska kunna utveckla och fortsätta förstärka den nära samverkan mellan våra länder.

Fru talman! Det som ledamoten Alm Ericson hänvisar till är den justering av civilsamhällesstrategin för biståndet som kommer att göras. Jag tror att Sida i all välmening har kommunicerat till alla aktörer att när den nuvarande strategin tar slut kommer man att se till att avtalen också avslutas. Det är något som myndigheten själv har fattat beslut om.

För oss kristdemokrater har det alltid varit viktigt att civilsamhällesaktörerna ska ha en större andel av det totala biståndet i framtiden. Det var en tydlig del i Bana för biståndet, och det finns med i reformagendan för biståndet. Vi står fast vid det.

Fru talman! I en långsiktigt framförhandlad tvåstatslösning i framtiden ser jag absolut att UNRWA är upplöst. Men vi är långt därifrån. Det är många steg som behöver tas. Till och med flera FN-resolutioner kommer att behöva justeras fram till den dagen vi har en långsiktig fred som gör att människor ska kunna leva tillsammans i området.

Jag vill bara påpeka för ledamoten att vad gäller UNRWA:s arbete i dag är det många människor som sedan flera generationer tillbaka befinner sig i andra länder, såsom i Jordanien, Syrien och Libanon. Det är klart att man inte bara kan säga att de inte ska få något annat. Det är jätteviktigt att FN-strukturen hittar andra lösningar för stöd också framöver. Det handlar alltså inte om att lämna några personer utan att tänka på en framtid för alla i området.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Givetvis måste flyktingsituationen finnas med i den framförhandlade tvåstatslösning som vi hoppas på. Den ligger inte nära i tiden, men processen måste återstartas.

I dag är det 5,6 miljoner flyktingar vi pratar om. När UNRWA startades 1949 var det betydligt färre. Ett av problemen med UNRWA:s struktur är att man ärver flyktingstatusen. Fokuset blir bakåt i stället för framåt. Vi måste hitta en lösning för att man ska kunna leva tillsammans i framtiden.

Jag menar att UNRWA konserverar en situation som gör det svårt att tänka framåt. Detta måste definitivt finnas med i en framtida framförhandlad tvåstatslösning.

Fru talman! Att Israel aviserat ett ökande humanitärt tillträde till Gaza, vilket vi också kunnat följa de senaste veckorna, är en positiv utveckling. Då behoven är akuta och det krävs betydande ökningar av leveranser in till och inom hela Gaza för att förhindra ytterligare katastrofer är det avgörande att detta genomförs fullt ut och utan dröjsmål.

Att utforska alla möjligheter till ökad införsel är viktigt, inklusive den maritima korridoren från Cypern, även om den inte kan ersätta storskaliga leveranser via land och befintliga hamnar.

För att humanitära organisationer ska kunna utföra sitt arbete i den omfattning som den akuta situationen kräver är en omedelbar humanitär vapenvila avgörande. Den tragiska attack som resulterade i döden för sju medarbetare från World Central Kitchen understryker behovet av förbättrad säkerhet för alla humanitära organisationer och deras personal. Händelsen kräver en rättslig undersökning så att ansvar kan utkrävas och så att liknande tillbud aldrig ska ske igen.

I ljuset av de aktuella omständigheterna måste Israel avstå från en markoffensiv mot Rafah. Vikten av att följa bindande åtgärder från den internationella domstolen kan inte nog betonas. Det behövs slutligen också en återstart av processen mot en framförhandlad tvåstatslösning.

Fru talman! Nu blev den fråga jag hade tänkt ställa redan ställd, men jag har en annan.

Vi vet att situationen i Israel och Gaza också engagerar många människor i vårt land. Vi har sett många fredliga demonstrationer med olika syften, men vi har tyvärr också sett exempel på annat.

När Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch deltog i en afterwork med medborgare i min hemstad Göteborg för ett par veckor sedan stördes denna av en icke tillståndsgiven demonstration utanför. Det var också människor som bankade på rutorna och talkörer inomhus som försökte stoppa mötet - inte för att delta i en dialog.

Jag har pratat med många som upplevde situationen som hotfull. Jag menar att detta riskerar att leda till att det blir färre mötesplatser mellan förtroendevalda och medborgare.

Min fråga till ledamoten Johnsson Fornarve blir därför om hon tycker att det är rimligt att vänsterpartister på ledande positioner stör andra partiers event även om de är mycket engagerade i en fråga, som Sveriges stöd till Gaza.

Fru talman! Den 7 oktober förra året utsattes oskyldiga människor i södra Israel för en obeskrivligt grym terrorattack av Hamas och andra islamistiska grupper. Utan återhållsamhet attackerades civila israeler i en pogrom där 1 200 människor miste sina liv, vilket är fler än som mördades under självaste kristallnatten.

Mardrömmen är långt ifrån över för många israeler, då drygt 130 personer fortfarande hålls som gisslan i Gaza. Hamas har fulländat sin förmåga att beblanda sig med civila och visar därmed en uppenbar likgiltighet för palestinska liv då de används som mänskliga sköldar.

En vapenvila blir en realitet så fort Hamas släpper gisslan - en permanent sådan så fort Hamas också lägger ned sina vapen. Med Hamas vid makten i Gaza blir det ingen tvåstatslösning. Vi noterar även att Hamas så sent som för bara några dagar sedan återigen tackade nej till vapenvila.

Israel har en absolut rätt att försvara sig i överensstämmelse med internationell rätt och folkrättens principer, men det är inte detsamma som att vi oreserverat stöder precis allt som Israel gör.

Lidandet i Gaza är stort. Nöden är stor. Israel behöver göra allt för att undvika oskyldiga människors död. Detta är en fullständig humanitär tragedi, och det är av yttersta vikt att skyndsamt, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att humanitärt stöd når människor i behov.