Morgan Johansson (S) svarade Magnus Berntsson i en replik om Internationella relationer m.m. i debatten ”Protokoll 2023/24:131 Torsdagen den 13 juni” den 13 juni 2024.
Magnus BerntssonKD· i en replikJag lyfte upp FN:s centrala roll i frågan om att hantera globala frågor som fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer samt genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Där har FN en viktig roll. Sverige är dock…Fru talman! Dagens betänkande heter Internationella relationer m.m. Inte minst "med mera" är viktigt att ta fasta på i och med att detta betänkande tar upp vitt skilda frågor som ledamöterna har motionerat om under året. Frågeställningarna handlar om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet, Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina. Jag tänker kommentera några av dessa ämnen.
Jag tänker förstöra spänningen genom att redan nu meddela att vi kristdemokrater står bakom förslaget i betänkandet i dess helhet.
Fru talman! Vi lever i en utmanande tid. Därför är det av yttersta vikt att Sverige bedriver en utrikespolitik som skyddar landets intressen och som är baserad på den regelbaserade internationella ordningen, demokrati och mänskliga rättigheter samt respekten för FN-stadgan och folkrätten.
Sverige ska vara ett globalt och engagerat land. Vi ska stå upp för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Jämställdhet är ett centralt värde i vår utrikespolitik. Vi ska tydligt framhålla vikten av kvinnors rättigheter och deras deltagande i samhället. Vi ska arbeta för att alla människor ska kunna åtnjuta sina rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa. Samtidigt ska vi stärka kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt.
Sverige ska vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem i internationella organisationer. Detta möjliggör genomslag för vår utrikes- och säkerhetspolitik och utgör en effektiv plattform för våra politiska prioriteringar.
Vi måste lyfta fram FN:s centrala roll i hanterandet av globala frågor som fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer samt genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet.
EU är dock vår främsta utrikespolitiska plattform. Ett starkt och enat EU kan ge våra svenska ståndpunkter globalt genomslag på ett sätt som annars inte vore möjligt.
Vårt nya medlemskap i Nato ska fortsätta att främja de grundvärden som är kärnan i vår utrikes- och säkerhetspolitik. Det finns en bred samsyn om de grundläggande värdena, och vi måste ha en samstämmighet och långsiktig politik, särskilt vad gäller vårt stöd till Ukraina, såväl i Sverige som i EU och Nato.
Fru talman! Kinas snabba utveckling och ökande inflytande får allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. En enad, långsiktig och strategisk EU-politik gentemot Kina är därför avgörande för att säkra svenska intressen. De svenska säkerhetsintressena ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina. EU och likasinnade länder måste samarbeta kring de säkerhets- och försvarsmässiga utmaningar som ett ökat kinesiskt globalt inflytande medför.
Sveriges intressen gentemot Kina tillgodoses bäst genom en gemensam europeisk strategi, och regeringen arbetar i EU för en kraftfull och tydlig Kinapolitik, i samordning med transatlantiska partner. Relationen med Kina ska vara tydlig även när det gäller Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och Sverige behöver delta i samarbeten för att motverka de utmaningar mot regional säkerhet och den regelbaserade världsordningen som uppstår genom Kinas växande maktambitioner och dess försök att påverka både enskilda stater och den globala ordningen genom politiska, ekonomiska och militära medel.
Utvecklingen i Hongkong fortsätter att väcka oro, vilket har framförts av EU, särskilt i fråga om behandlingen av demokratirörelsen.
I detta sammanhang kan också uigurernas situation lyftas.
Både Sverige och EU har ett intresse av att Taiwan kan delta i internationella organisationers arbete, även om förutsättningarna för deltagandet varierar mellan olika organisationer. Taiwans meningsfulla deltagande i internationella organisationer bidrar positivt till internationellt samarbete.
Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt ta replik på Magnus Berntssons anförande, men så hörde jag honom utveckla sin syn på FN. Han sa att det är viktigt att Sverige lyfter fram FN:s centrala roll - jag tror att jag citerade honom rätt.
Då undrar jag bara hur det går ihop när ni samtidigt skär ned på FN:s organisation. Ni skär alltså ned på UN Women, som jobbar för flickors och kvinnors rättigheter över hela världen; ni har mer än halverat anslaget till UN Women under er regeringstid. Ni skär ned på World Food Programme, som ju är helt avgörande för att svältande människor kan få mat i vissa områden. Vi ser dessutom nu att växande problem, inte minst i Afrika, gör att det kommer att bli ett än större problem och ett än större tryck på just World Food Programme, där ni har skurit ned på Sveriges anslag med 30 procent. På den gröna klimatfonden, som medverkar till omställning, inte minst för de fattigaste länderna, har ni skurit ned med över 40 procent.
Det är ett läge där hungersnöden ökar, krigen breder ut sig, det säkerhetspolitiska läget försämras och människor lider på många håll i världen - kanske i många avseenden mer än på väldigt länge. Då är min fråga till Magnus Berntsson: Om ni nu vill värna FN, varför skär ni då ned på Sveriges anslag just till FN?
Fru talman! Jag lyfte upp FN:s centrala roll i frågan om att hantera globala frågor som fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer samt genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Där har FN en viktig roll.
Sverige är dock inte den enda finansiären av FN:s olika organ; det vore väldigt illa om det var på det viset. Det finns faktiskt ganska många andra aktörer som behöver steppa upp. Vi är ett medelstort land, men vi är en av världens största finansiärer.
Vi ser att det inte alltid har varit det mest effektiva sättet för svenskt bistånd att gå genom FN-kanaler, och därför gör vi en förändring i reformagendan för bistånd som gör att vi kommer att använda oss mer av civilsamhällets aktörer.
Vi ställer också krav på FN:s organ. Ledamoten Johansson nämnde själv att det finns problem i FN-strukturen, och dem måste vi ta itu med. Då måste vi ställa krav och se förbättringar. Det kan leda till förändringar i framtiden.
Finansieringen behöver ske mer från andra aktörer, men vi behöver också se till att man gör rätt saker. Där behöver Sverige faktiskt ställa krav och inte bara ge en check med pengar och luta sig tillbaka.
Fru talman! Det har det ju aldrig varit tal om. Inte har vi lutat oss tillbaka när vi har finansierat FN:s organisationer. Tvärtom har Sverige gått in som en väldigt aktiv medlem för att påverka FN och vara med och styra hur FN:s arbete utförs.
Det är klart att det finns problem i FN, liksom det finns i alla organisationer, men de problemen blir ju inte precis mindre om finansiärerna sviker och om det är färre länder som vill bidra till FN:s arbete.
Vilken signal tror Magnus Berntsson att det sänder om Sverige minskar sitt stöd? Tror Magnus Berntsson att det då innebär att andra länder är beredda att gå in och täcka upp? Det har ju visat sig bli precis tvärtom, det vill säga att det är färre länder som då också är beredda att skjuta till pengar.
Till slut kommer vi att få ett FN som inte ens har råd att utföra de allra mest grundläggande uppgifterna, och detta i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är svårare än någonsin, där hunger och svältkatastrofer riskerar att breda ut sig i ännu större utsträckning och där behoven ökar väldigt mycket.
Om man nu i ena andetaget säger att man ska lyfta fram FN:s centrala roll, då kan man inte i nästa andetag säga att man samtidigt ska skära ned på UN Women, där anslaget mer än halveras. På World Food Program minskas det med 30 procent och på den gröna klimatfonden minskas det med 40 procent. Om man säger detta måste man faktiskt också vara beredd att sätta av de resurser som behövs.
FN är inte perfekt och har aldrig varit det, men FN är den enda globala organisation vi har för att kunna förebygga bland annat de stora säkerhetspolitiska hot som finns. Det är den enda globala motor vi har för att kunna driva fram internationella konventioner som kan ha betydelse. Det är också rent praktiskt en organisation som delar ut mat, kläder och tak över huvudet för miljontals människor varje år.
Nu bidrar alltså Kristdemokraterna till att försvaga FN, och det tycker jag är djupt beklagligt.
Fru talman! När man lyssnar på ledamoten Morgan Johansson låter det som att Sverige har gått från att vara näst intill den enda finansiären av FN till att nu inte göra någonting. Så ser det inte ut.
Sverige är fortfarande en av de absolut största bidragsgivarna till hela FN-systemet, men vi har lagt om biståndspolitiken. Det bygger på en del utvärderingar, som även togs upp av ledamoten Johansson här innan, från exempelvis olika statliga revisionsrapporter som har kommit från både Riksrevisionen och Biståndsanalys. De pekar på att det inte gick att veta om vi nådde våra mål, eftersom målen var så spretiga. Det fanns över 120 olika mål.
Nu har vi gjort en tydligare prioritering av vad vi vill se som resultat av vår utrikespolitik och vår biståndspolitik. Därmed blir det en del förändringar. Det blir förändringar i att vi minskar en del av kärnstödet. Ibland handlar det om minskningar på stöd till FN-organ.
Det används för att ställa tydliga krav på reformer. Det är väldigt viktigt att vi ser till att de resurser som går till FN-systemet används på bästa sätt. Ibland är det så att andra organisationer kan göra ett bättre resultat i slutändan. Det ser vi i reformagendan för bistånd.