Kerstin Lundgren (C) svarade Magnus Berntsson i en replik om Särskild debatt om Sveriges stöd till Gaza i debatten ”Protokoll 2023/24:102 Fredagen den 19 april” den 19 april 2024.
Magnus BerntssonKD· i en replikJag tackar ledamoten för frågan. Givetvis måste flyktingsituationen finnas med i den framförhandlade tvåstatslösning som vi hoppas på. Den ligger inte nära i tiden, men processen måste återstartas. I dag är det 5,6…Fru talman! Att Israel aviserat ett ökande humanitärt tillträde till Gaza, vilket vi också kunnat följa de senaste veckorna, är en positiv utveckling. Då behoven är akuta och det krävs betydande ökningar av leveranser in till och inom hela Gaza för att förhindra ytterligare katastrofer är det avgörande att detta genomförs fullt ut och utan dröjsmål.
Att utforska alla möjligheter till ökad införsel är viktigt, inklusive den maritima korridoren från Cypern, även om den inte kan ersätta storskaliga leveranser via land och befintliga hamnar.
För att humanitära organisationer ska kunna utföra sitt arbete i den omfattning som den akuta situationen kräver är en omedelbar humanitär vapenvila avgörande. Den tragiska attack som resulterade i döden för sju medarbetare från World Central Kitchen understryker behovet av förbättrad säkerhet för alla humanitära organisationer och deras personal. Händelsen kräver en rättslig undersökning så att ansvar kan utkrävas och så att liknande tillbud aldrig ska ske igen.
I ljuset av de aktuella omständigheterna måste Israel avstå från en markoffensiv mot Rafah. Vikten av att följa bindande åtgärder från den internationella domstolen kan inte nog betonas. Det behövs slutligen också en återstart av processen mot en framförhandlad tvåstatslösning.
Fru talman! Jag är lite intresserad av att lyssna. En framförhandlad tvåstatslösning nämndes i ledamotens avslutning. I en sådan ligger också hanteringen av flyktingarnas situation. 5,6 miljoner palestinier svarar i dag UNRWA för. UNRWA är ett resultat av delningsplanen, och fortsättningen har inte lösts under hela denna tid.
Jag undrar om Kristdemokraterna också tillhör den krets som anser att UNRWA ska ersättas av någon annan utan att en framförhandlad lösning finns på plats. I så fall har man sagt till palestinierna att det som utlovades också där, rätten att antingen kompenseras eller återvända, som en del av en total lösning ges upp.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Givetvis måste flyktingsituationen finnas med i den framförhandlade tvåstatslösning som vi hoppas på. Den ligger inte nära i tiden, men processen måste återstartas.
I dag är det 5,6 miljoner flyktingar vi pratar om. När UNRWA startades 1949 var det betydligt färre. Ett av problemen med UNRWA:s struktur är att man ärver flyktingstatusen. Fokuset blir bakåt i stället för framåt. Vi måste hitta en lösning för att man ska kunna leva tillsammans i framtiden.
Jag menar att UNRWA konserverar en situation som gör det svårt att tänka framåt. Detta måste definitivt finnas med i en framtida framförhandlad tvåstatslösning.
Fru talman! Det var inte riktigt svar på frågan. UNRWA är den aktör som av FN har fått uppdraget att säkerställa. Avsikten var inte att det skulle ta så lång tid. Tanken var att man skulle ha kommit fram tidigare. Det är många länder som bär ansvar för att vi inte har lyckats.
Men om de människor som inte fått se en lösning utan alltjämt lever som flyktingar skulle berövas den organisation som är deras skydd utan att få något annat i stället, annat än en del av en allmän flyktingstruktur, har det internationella samfundet ännu en gång sagt: Det här är en fråga som inte engagerar oss. Det inbegriper en förhandlingsfråga som måste komma mellan Israel och Palestina.
Det vore bra att få ett besked om ni ser UNRWA som upplöst eller kvarstående.
Fru talman! I en långsiktigt framförhandlad tvåstatslösning i framtiden ser jag absolut att UNRWA är upplöst. Men vi är långt därifrån. Det är många steg som behöver tas. Till och med flera FN-resolutioner kommer att behöva justeras fram till den dagen vi har en långsiktig fred som gör att människor ska kunna leva tillsammans i området.
Jag vill bara påpeka för ledamoten att vad gäller UNRWA:s arbete i dag är det många människor som sedan flera generationer tillbaka befinner sig i andra länder, såsom i Jordanien, Syrien och Libanon. Det är klart att man inte bara kan säga att de inte ska få något annat. Det är jätteviktigt att FN-strukturen hittar andra lösningar för stöd också framöver. Det handlar alltså inte om att lämna några personer utan att tänka på en framtid för alla i området.
Fru talman! Jag hade egentligen förberett en annan fråga. Vi får se om jag kommer till den, för nu blev det lite intressant här när det gäller flyktingstatus, UNRWA:s arbete och det faktum att vi måste hitta en väg till fred och en tvåstatslösning som fungerar. Palestinier och israeler måste kunna leva fredligt sida vid sida.
Ledamöterna var nyss inne mycket på den palestinska delen och vad fördrivna palestinier ska göra. Men vi vet att det finns en annan stor problematik här: Israels aggressiva bosättarpolitik. Man pushar för att omöjliggöra för freden, för att fler israeler ska bo på palestinska områden.
Hur ser Kristdemokraterna på den aggressiva bosättarpolitiken? Och vad vill man göra för att stoppa den, för att komma fram till att människor faktiskt ska kunna leva fredligt tillsammans?
I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).
Fru talman! Jag tackar för den väldigt viktiga frågan.
Jag vill vara tydlig med att bosättningarna på Västbanken är ett hinder för fred i hela regionen. Det måste lösas i de kommande fredsförhandlingarna, annars kommer vi inte att nå en tvåstatslösning. Och det är något som Kristdemokraterna står bakom. Det råder ingen tvekan om det. Det är också det som är regeringens politik.
Fru talman! Då hoppas jag att vi kommer att se mer av det i regeringens kommunikation och reella politik.
Jag ska passa på att ställa en fråga till. När det gäller biståndet till Palestina har man nu tagit bort en strategi; det blir mindre pengar. Samtidigt som vi ser just det när det gäller det palestinska biståndet och samarbetet med Palestina ser vi att många svenska biståndsorganisationer har fått sina avtal uppsagda. Det gäller också dem som jobbar i den här regionen och som verkligen skulle behöva ha fokus på sitt arbete och på att hjälpa folk på marken.
Hur tänker Kristdemokraterna egentligen om biståndet när man drar undan mattan i stort men också när man nu på ett tydligt sätt minskar ambitionerna och insatserna när det gäller det som måste vara långsiktigt och det som kommer efter att kriget ändå har tagit slut?
Fru talman! Det som ledamoten Alm Ericson hänvisar till är den justering av civilsamhällesstrategin för biståndet som kommer att göras. Jag tror att Sida i all välmening har kommunicerat till alla aktörer att när den nuvarande strategin tar slut kommer man att se till att avtalen också avslutas. Det är något som myndigheten själv har fattat beslut om.
För oss kristdemokrater har det alltid varit viktigt att civilsamhällesaktörerna ska ha en större andel av det totala biståndet i framtiden. Det var en tydlig del i Bana för biståndet, och det finns med i reformagendan för biståndet. Vi står fast vid det.
