Magnus Berntsson

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret på min fråga. Jag förstår att det bara är framtiden som kan utvisa hur vi kan hålla ihop Europa och även hålla den transatlantiska länken väldigt nära knuten till oss.

Jag skulle vilja ställa en fråga kring mötet med FN:s generalsekreterare António Guterres om Mellanöstern, som jag förstod att diskussionerna framför allt handlade om. Jag förstår att det diskuterades mycket utifrån det akuta läget, men vi måste också klara av att prata om framtiden. Diskuterades även det med Guterres? Diskuterades en tvåstatslösning etcetera? Det är klart att det finns många förutsättningar: Hamas kan aldrig vara en del av en tvåstatslösning, gisslan måste släppas och allt annat som statsministern räknade upp. Fanns det också med i diskussionerna med Guterres?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för återrapporten och för svaren på tidigare frågor. Jag är väldigt glad över EU:s arbete för Ukraina och för att man fortsätter sanktionstrycket på Ryssland, nu också med användandet av frysta tillgångar. Det är viktigare nu än någonsin.

För en dryg vecka sedan lämnade jag Lviv i Ukraina efter att tillsammans med andra riksdagsledamöter från olika partier ha kört ned tillsammans med den blågula bilen och överlämnat sju ambulanser, eller snarare sjuktransportbilar, till dem som behöver dem mest, nämligen de som strider för sin egen och för Europas frihet och demokrati vid fronten i Ukraina. Sista natten fick vi uppleva ett antal timmar i skyddsrum när ryska missiler och drönare skickades mot Lviv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 mars

Vi togs emot av soldater som skulle vidaretransportera ambulanserna men även av vice borgmästaren som berättade om lokala utmaningar, såsom inhysande av administrativa enheter även från andra kommuner i ockuperade områden samt det fantastiska arbete man gör på rehabiliteringsområdet. Jag betonade från vår sida att hela den svenska riksdagen har en samsyn i vårt stöd till Ukraina och att vi fattar alla beslut om militärt, humanitärt eller ekonomiskt stöd till Ukraina i full enighet.

Min fråga till statsministern är om statsministern tycker att det som diskuterades och beslutades på Europeiska rådet leder till ett fortsatt långsiktigt och enigt förhållningssätt i EU-kretsen när det gäller stödet till Ukrainas frihet och om det även fördes samtal om hur dialogen ska föras över Atlanten där vi hör att det är lite grus i maskineriet.

Herr talman! Att vi har ett krig i närområdet kan inte ha undgått någon. Att det behövs mer bistånd till Ukraina än tidigare kan det inte vara svårt att hålla med om. Detta får givetvis konsekvenser.

Men för oss kristdemokrater handlar det inte om att som Berginger sa jobba med att lägga mer pengar på enskilda länder utan med att se till att pengarna går till civilsamhällets aktörer, som vi vet lyckas komma ut dit där människor bor och lever - i Afrika och Latinamerika - och där biståndet kan få en helt annan effekt än om man bara pumpar in pengar i stora organisationer, även om det rör sig om FN-organ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Det har inte varit en hemlighet att det i förhandlingarna kring Tidöavtalet fördes en diskussion om vilken nivå biståndet skulle hamna på. Från kristdemokratiskt håll och från Liberalernas håll stod vi fast vid enprocentsmålet medan de andra partierna ville ha en annan nivå.

Vi hamnade på en nivå som har legat kvar under den här mandatperioden på 56 miljarder. Det är en hög summa. Det är 0,88 procent av bni, alltså ganska nära enprocentsmålet.

Men det viktigaste är faktiskt hur man använder pengarna, och det är där vi kristdemokrater verkligen har gjort skillnad mot hur biståndspolitiken har förts tidigare.

Vi har sett till att vi nu flyttar resurser från kärnstöd till civilsamhällets organisationer. Vi har sett till att man faktiskt fokuserar på effektivitet i stället för att bara använda pengar där det har känts som om man försöker fylla en ruta i en matris för måluppfyllelser. Det har funnits 120 olika mål inom biståndspolitiken.

Riksrevisionen presenterade så sent som i går en rapport om hur effektiviteten har varit i biståndet, och det är tyvärr sorglig läsning. Man kan inte riktigt peka på effektiviteten.

För oss kristdemokrater är det jätteviktigt att biståndet får effekt. Vi tror verkligen på allt det som Emma Berginger lyfte upp: att vi behöver hjälpa människor ur fattigdom och se till att unga kvinnor får möjlighet till en god framtid för att på det sättet vara en stark motkraft till auktoritära stater som Ryssland och Kina.

Herr talman! Jag önskar att vi hade kunnat ha den här diskussionen i en annan situation - att vi hade varit medlemmar i Nato betydligt längre. Nu har vi varit medlemmar sedan den 7 mars, i knappt två veckor.

Det är klart att det tar en del tid att föra dialogen med våra nya allierade, och vi måste också föra dialogen med Ukraina och alla inblandade för att få långsiktighet i paketen så att man får allt man behöver i rätt tid. Men jag är helt övertygad om att vi delar ambitionen och att den är lika stark hos både Kristdemokraterna och Centerpartiet och hos de andra partierna här i kammaren.

Herr talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för de värmande orden, först och främst, men också för frågorna.

Jag vill börja med att betona att jag sa mer än att Ukraina behöver ett erkännande. Jag lyfte fram ganska många saker om Ukraina, och jag tror att vi står väldigt nära varandra i stödet för Ukraina. Det gör vi faktiskt i enighet här i kammaren hittills. Det är mycket glädjande.

Nu lyfter man från Centerpartiet en teknisk lösning med en fond. Jag tycker att det finns många fler olika sätt att titta på innan man bestämmer sig för hur man ska konstruera sådana saker. Framför allt behöver vi fortsätta dialogen med våra allierade i de andra länderna, både i EU och i Nato, för att vi ska få en kontinuitet i stödet på ett välfungerande sätt för Ukrainas del. För min del finns det ingenting som är off the table, men det måste organiseras på ett sätt som fungerar för både Ukrainas och våra allierades del och för oss själva.

Att vi har ett starkt stöd från svensk sida kommer inte att ändras på något sätt. Vi ska fortsätta vara starka i de beslut som vi fattar på egen hand men också en stark röst när vi pratar med våra allierade, inte minst om det som behöver göras nu på andra sidan Atlanten för att se till att vi får långsiktighet i det amerikanska stödpaketet så som vi nu lyckats få i det europeiska stödpaketet.

Herr talman! Det är en besynnerlig tid vi lever i, där världen känns som en mörk plats. Rysslands brutala attack mot Ukraina har inte bara krossat den ryska nationens värdighet utan också tänt en flamma av rädsla och osäkerhet över hela vår planet. Kina skapar med sitt hotfulla agerande mot Taiwan en känsla av ständig spänning och fruktan. Samtidigt sprider Irans regim terror bland sina egna medborgare och drar in sig själva och andra länder i en virvel av våld och konflikter, från Mellanöstern till världens alla hörn, inklusive Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Dessa händelser är inte isolerade. De är sammanlänkade genom en tråd av maktbegär och auktoritär aggression. Dessa länder strävar inte efter fred eller samarbete utan i stället efter att dominera sina grannar och bryta ned den grundläggande ordningen i världen - från lag och rätt till förmån för den starkes rätt över den svage. Denna kamp går bortom traditionella militära hot och påverkar varje aspekt av vår tillvaro. Från tryggheten i våra hem till den mat vi äter och den infrastruktur vi förlitar oss på - ingenting är säkert.

Sverige står inför en prövning av episka proportioner. Vår beredskap måste förstärkas för att möta dessa hot, för vår överlevnad och för vår framtid. Sedan den 7 mars 2024 är vi dock säkrare.

Herr talman! När Sveriges säkerhetspolitiska historia under de senaste seklerna betraktas syns tydligt en rad förändringar och strategiska skiften som har kommit att forma vår nation. En av de mest avgörande händelserna är utan tvekan Sveriges Natomedlemskap.

Sverige har länge varit känt för sin flexibilitet och opportunism när det gäller att hålla sig utanför konflikter och krig. Under 1900-talet balanserade vi mellan att förbli neutrala och att samarbeta med andra länder för att upprätthålla vår säkerhet. Även om vi under kalla kriget officiellt proklamerade oss som neutrala var vi i själva verket involverade i ett hemligt försvarssamarbete med USA, vilket visar på den dubbelhet som ofta präglat den svenska linjen.

Historien har tydligt visat att alliansfrihet inte nödvändigtvis skyddar mot motståndare som har imperialistiska ambitioner. Under andra världskriget angreps Finland av Sovjetunionen, medan Norge, Danmark och Belgien ockuperades av Tyskland. Dessa länders neutralitet och alliansfrihet hjälpte föga. De senaste decennierna ser vi samma mönster utspelas i länder som Georgien och Ukraina.

Den traditionella uppfattningen om militär alliansfrihet har förändrats med tiden, och vårt närmande till Nato har varit gradvis och väl genomtänkt. Redan 1994 ingick Sverige partnerskap för fred med Nato, och vi har aktivt arbetat för ömsesidigt stöd och solidaritet men utan att ha omfattats av Atlantpaktens säkerhetsgarantier.

Att bli medlem i Nato är en naturlig fortsättning av den linje vi redan har följt. Det är ett historiskt och logiskt steg, särskilt med tanke på den avskräckande effekt och trygghet som försvarsalliansen har erbjudit medlemsländerna genom historien. Ingen Natomedlem har någonsin blivit storskaligt attackerad av en annan stat, vilket visar på alliansens styrka och effektivitet.

Det är viktigt att erkänna att Nato inte bara är världens starkaste försvarsallians utan också en av de mest framgångsrika fredsorganisationerna i världen. Hade länder som Georgien och Ukraina varit medlemmar i Nato hade de förmodligen undgått storskalig väpnad aggression från externa makter. På samma sätt skulle Estland och Lettland, med liknande geopolitisk bakgrund i förhållande till Ryssland, ha varit oerhört utsatta utan Natos avskräckningsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Sverige har tagit ett klokt, logiskt och strategiskt beslut om att gå med i Nato och dra nytta av dess styrka och skydd. Det är ett naturligt steg mot en mer stabil och säker framtid för vår nation och för hela regionen.

Herr talman! Den militära alliansfriheten har sedan länge passerat sitt bästföredatum. Allianslösheten har under lång tid präglat vår militära förmåga och försatt Sverige och våra grannländer i en utsatt position. Sverige bidrog till att skapa ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöområdet. Därför fattade Kristdemokraterna beslutet att ställa sig bakom ett svenskt Natomedlemskap efter Rysslands olagliga annektering av Krim och Donbass.

Svåra balansgångar mellan olika stormaktsintressen och eftergifter till desamma kan förklara varför Sverige har klarat sig utanför krig i över 200 år - inte alliansfriheten. Likaså har avsaknaden av denna insikt bland de partier som tidigare motverkat ett svenskt Natomedlemskap varit själva grundorsaken till den utdragna medlemskapsprocessen. Vi borde naturligtvis ha ansökt tidigare.

Herr talman! I Sverige fördömer vi Putins anfallskrig och hyllar det ukrainska motståndet. Ryssland bryter mot internationell lag och måste ställas till svars. Putins ambitioner hotar inte bara Ukraina utan även Europa och inte minst oss här i norr. Sveriges Natomedlemskap kommer därför att öka säkerheten och underlätta stödet till Ukraina. Vi måste fortsätta att stödja Ukraina, särskilt med osäkerheten från annat håll. Det är glädjande att se enigheten i riksdagen och hos det svenska folket.

I vår tid är segern för Ukraina och förlusten för Ryssland inte bara en militär konflikt utan en central fråga om europeisk frihet och demokrati. Det är en kamp för våra grundläggande värderingar och för den värld vi vill lämna över till våra barn.

Sveriges utrikespolitiska uppdrag under de kommande åren är att stå vid Ukrainas sida med allt vi kan erbjuda: militärt stöd, politiskt engagemang och ekonomisk hjälp. Ukrainas kamp är vår kamp, och det är en fråga om rätt och fel att stå emot det onda och stödja det goda.

Vi måste agera snabbt och kraftfullt för att öka vårt stöd till Ukraina. Det är inte bara en moralisk skyldighet, utan det är också i vårt nationella säkerhetsintresse att se till att Ukraina vinner kriget. Genom vårt medlemskap i Nato får vi nu en möjlighet att trycka på för att kanalisera alliansens stöd till Ukraina samt stödja Ukrainas önskemål om medlemskap i Nato.

Ukrainas folk har offrat enormt mycket för att försvara friheten och demokratin. Deras kamp förtjänar respekt och erkännande.

Vi måste också se till att stödja de goda krafterna i Ryssland som motsätter sig kriget och den repressiva regimen. Genom att stärka motståndet inifrån Ryssland kan vi underminera stödet för kriget och bidra till en ukrainsk seger. Det är inte bara en fråga om geopolitik utan också ett moraliskt ansvar gentemot människor som lider och kämpar för sin frihet.

Herr talman! Genom Natomedlemskapet överger nu Sverige den osäkra hållningen om alliansfrihet till förmån för ett öppet erkännande om var vi hör hemma: tillsammans med de fria demokratierna i väst. Jag vill tacka utrikesministern för deklarationen, som vi kristdemokrater instämmer i, och alla andra som har hjälpt till för att Sverige nu äntligen är medlem i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Fru talman! Förra året med EU-familjen var ur ett svenskt perspektiv speciellt, särskilt med tanke på första halvåret, då vårt land för tredje gången sedan första halvåret 2001 och andra halvåret 2009 fick ikläda sig rollen som EU:s ordförandeland. Skillnaderna mot de tidigare gångerna var stora eftersom Lissabonfördraget trätt i kraft och det roterande rådsordförandeskapet i Europeiska rådet och rådet för utrikes frågor hade avslutats och ersatts med permanenta ordförande. Men likheterna var ännu större, och erfarenheterna kom väl till nytta.

Programmet för det svenska ordförandeskapet var inriktat på att göra EU säkrare, grönare och friare. Det innehöll fyra övergripande prioriteringar som förankrats i riksdagen: säkerhet och enighet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning samt demokratiska värden och rättsstatens principer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Konkret innebar detta att Ukraina sattes högst i prioriteringsordningen, och ett så långsiktigt och enigt stöd för Ukraina som möjligt måste fortfarande vara ambitionen för såväl varje nytt beslut i EU-kretsen som varje dialog med våra samarbetspartner. Programmets implementering innebär också att EU nu på allvar tar upp kampen om unionens konkurrenskraft och vidtar nödvändiga reformer, värnar styrkan i den inre marknaden och söker möjligheterna för ytterligare frihandel. Det var en seger att se att Fit for 55 kom i hamn, med allt vad det innebär för inte minst svenskt näringsliv, och att ordförandeskapet stod fast i försvaret av EU:s grundvalar och skyddet av medlemsländernas rättsliga institutioner. Vi kristdemokrater tycker att allt detta faktiskt leder till ett mer lagom EU.

Sammanfattningsvis fick ordförandeskapet ett samfällt mycket gott betyg, och jag vill skicka ett tack till alla inblandade i både förberedelser och genomförande. Jag vill även tacka Tjeckien, som under sitt ordförandeskap halvåret innan hade många liknande prioriteringar. Statsrådet får gärna ta med mitt tack till alla anställda på Regeringskansliet och till alla andra som var inblandade i förberedelserna.

Rent taktiskt finns det också lärdomar att dra. På samma sätt som vi under pandemins många onlinemöten ofta fick höra frågan "Är det där en gammal hand?" fick vi under ordförandeskapets tid, inte minst av EU-ministern själv, höra att Sverige måste agera som en honest broker. Då är det lite skönt att vi nu kan använda vår egen stämma igen, förstärkt med ett fantastiskt kontaktnät över hela unionen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag är också övertygad om att jag har de fakta jag behöver, men jag vill ändå öppna för samtal med Risberg efteråt.

Organisationen i fråga är en stiftelse som är oberoende av den israeliska regeringen. Jag skulle verkligen önska att man inte hade dessa stadgar. Som ledamoten nämnde är 20 procent av invånarna i Israel av palestinsk börd, och de har olika religiös tillhörighet. Jag tycker att det är orimligt att stiftelsen har denna paragraf i sina stadgar. Det är dock en privat stiftelse, inte en politiskt styrd organisation.

Herr talman! Som jag har sagt tidigare har jag en annan bild än den som ledamoten Risberg för fram.

Låt mig gå tillbaka några år till tiden då fredsprocessen, som vi alla hoppas ska återupptas så nära i tiden som möjligt, på allvar pågick. Då fanns det ganska många olika diskussioner. I den plan som den dåvarande presidenten Clinton lade fram tillsammans med den israeliske premiärministern Ehud Barak fanns ett antal förslag om att göra vissa byten av landområden som ett sätt att komma fram till en slutgiltigt bra lösning som kan garantera samexistens framöver. Att klara av detta är det viktigaste. I den stora fredsöverenskommelse som vi hoppas kommer snart gäller det också att lösa bosättarfrågan. Känslomässigt upplevs en sådan överenskommelse dock ligga väldigt långt bort från det vi ser i dag.

Jag anser nog att det är möjligt.

Jag lyckades hitta en artikel från sent 1900-tal, som jag dock inte kunde läsa, om en diskussion om en fastighetsaffär i östra Jerusalem. Vi får väl återkomma; jag tror att båda sidor har lite fakta att granska framöver.

Herr talman! Jag instämmer givetvis inte i att det är ett förlorat år, men tyvärr kommer det att ta längre tid att komma någonvart med detta. Det är andra än den svenska regeringen som behöver påverkas, och det innebär ett stort steg att göra dessa förändringar. Under tiden behöver vi besluta om så många sanktioner som möjligt med de sanktionsregimer som redan finns. Det har också gjorts i ett flertal fall, framför allt rörande MR-sanktioner. Jag tycker att vi ska fortsätta med detta, och från svensk sida har det funnits ett enigt stöd för att göra det.

Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att få se en förändring i framtiden, men jag har inga förhoppningar om att det kommer att ske inom några dagar, veckor eller månader. Kanske sker det inte ens inom något år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag instämmer i Kerstin Lundgrens kritik mot hur detta instrument fungerar. Terrorlistningen i EU-strukturen är helt annorlunda än det amerikanska terrorklassningssystemet, där det fattas ett politiskt beslut som sedan får konsekvenser. I EU är det i stället ett juridiskt beslut. Man skulle kunna tro att denna är den mest långtgående av alla juridiska sanktioner som går att ta till, men tyvärr är det inte så. MR-sanktionerna får större reella effekter för den som utsätts för dem.

Jag håller helt med om att det är läge att se över hur själva terrorlistningsregimen ser ut. Detta är dock ingenting som är enkelt att ändra på. Vi tar givetvis upp frågan inom regeringen, men det räcker ju inte med att den svenska regeringen tycker så. Det är många fler som ska vara inblandade. Det finns många länder i EU som tycker att det finns andra saker att fokusera på och att MR-sanktionerna får större betydelse. Problemet med MR-sanktioner kontra terrorlistningssanktioner är att terrorlistningssanktioner får klart större betydelse symboliskt.

Herr talman! Föga förvånande håller jag givetvis inte med ledamoten Svenneling. Dessutom har kristdemokrater tidigare varit med på Diakonias resor till Palestina. Vi har även det med oss in i vår riksdagsgrupp.

Jag vill återigen betona att organisationen vi pratar om är en civilsamhällesorganisation som ägnar sig åt miljö- och skogsvård i Israel, som inte bygger samhällen på Västbanken och inte heller stöder bosättarna på något annat sätt. Deras projekt sker innanför den gröna linjen, alltså den som existerade innan sexdagarskriget 1967.

Herr talman! Jag tackar för frågorna, och jag tackar för att vi kan kalla organisationen KKL i fortsättningen.

Det är tydligt att vi har fått olika bilder av vad KKL står för. KKL Sverige, som har funnits i Sverige sedan tidigt 1900-tal, har jag god kontakt med, och jag har fått en helt annan bild än den som Håkan Svenneling framför.

Låt mig gå tillbaka till resan. Personligen var jag lite sen ned till Israel på grund av ett möte med Utrikesnämnden. Jag kom därför ned efter besöken hos Netanyahu och konstitutionsutskottets ordförande. Däremot vill jag betona att det var en resa till Israel, inte en resa till Israel och Palestina. Resan gällde att ta reda på hur situationen är, och vi träffade en bred mängd aktörer från regeringspartier och från oppositionssidan. Vi träffade dem som var för rättsförändringen av författningsdomstolen, och vi träffade också demonstranter och hade intressanta samtal med dem som kritiserade reformen. Jag tycker att vi hade ett bra besök genom att vi inte hade ett ensidigt program utan verkligen försökte förstå hur man kan komma fram till så olika ställningstaganden i den demokrati som Israel är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är en mörk tid vi lever i. Ryssland har satt världen i brand genom sin orättfärdiga attack mot Ukraina, Kina uppträder hotfullt mot Taiwan och Iran utövar terror mot sin egen befolkning och är inblandade i flertalet krishärdar i Mellanöstern, inklusive Hamas grymma och urskillningslösa attack mot civila i södra Israel och huthirebellernas angrepp mot civilsjöfart i Röda havet.

Detta kan inte endast ses var för sig, utan här finns en koppling. Dessa auktoritära stater utmanar nämligen den regelbaserade världsordningen och vill i stället se den starkes rätt att dominera över sina grannar. Denna utmaning är inte endast militär utan påverkar säkerhetsaspekter på långt fler politiska sakområden: energi, livsmedel och kritisk infrastruktur. Hoten ser därför annorlunda ut än tidigare, och Sveriges beredskap att hantera dessa hot måste förstärkas.

Herr talman! Vi känner alla här en avsky för Putins fullskaliga krig i Ukraina men också en beundran över alla de ukrainare som i två års tid kämpat mot en angripare som drömmer om att återskapa ett ryskkontrollerat imperium och en intressesfär av gammal sovjetisk natur. Putin offrar oavbrutet många ryska liv, och Ryssland har brutit mot de internationella lagar som ska skydda civilbefolkning. De skyldiga måste därför ställas till svars, och historiens dom kommer att bli hård.

Putins ambitioner sträcker sig långt utanför Rysslands direkta gränser och utgör ett betydande hot mot hela Europa, inte minst mot oss här uppe i norr. Det är därför ingen överdrift att säga att Ukraina även utkämpar vår strid. Sveriges Natomedlemskap, som förhoppningsvis endast ligger några dagar bort, är efterlängtat. Det kommer att betyda mycket för säkerheten i vår del av världen och även underlätta vårt fortsatta stöd till Ukraina.

I ljuset av frågetecken från andra sidan Atlanten och ökat fokus även på andra oroshärdar är det nämligen nu stödet till Ukraina är som allra viktigast. Inför Europeiska rådet den 1 februari efterfrågade jag ett så långsiktigt och så enigt stöd som möjligt. Jag är glad att så också blev fallet. Sverige måste fortsätta att arbeta för långsiktighet och enighet i stödet från västvärlden. Det är glädjande att vi gör det med en enig riksdag och ett solitt stöd från svenska folket bakom oss. Vi ska hjälpa Ukraina långsiktigt även genom stöd att bygga upp landet, och vi ska bistå dem på vägen till ett EU- och Natomedlemskap.

Herr talman! Den 7 oktober drabbades oskyldiga människor i södra Israel av en fasansfull terrorattack utförd av Hamasterrorister som attackerade civila israeler utan återhållsamhet. Videoklipp och bilder visar en fruktansvärd massaker där fler människor mördades än under själva kristallnatten.

Bara två veckor efter attacken besökte jag kibbutzen Kfar Aza, som ligger mycket nära gränsen till Gaza, och fick bevittna resterna av skyddsrum där terrorister trängt sig in och mördat alla där inne. Blodfläckarna fanns kvar, även skotthålen och dofterna. Jag talade med en man vars fru och tre barn kidnappats. Han sa: Jag är inte ens arg. Jag kanske blir det igen, men jag vill ha dem tillbaka. Det är det enda som är viktigt.

Amir Ohana, talman i Knesset, som jag träffade, sa: Jag har aldrig använt termen "förintelse" om något annat än just Förintelsen i hela mitt liv, men den 7 oktober fick vi uppleva en dag av förintelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Tyvärr sitter 130 personer fortfarande i fångenskap. De måste ovillkorligt och omedelbart släppas.

Det är faktiskt lika oväntat som skamligt att det är just dessa händelser som har blivit inledningen till av en av de kraftfullaste vågorna av antisemitism som vårt land och vår kontinent upplevt på lång tid.

Terrorgruppen Hamas måste avväpnas och dess styre avvecklas, både för israelers och palestiniers skull. De visar nämligen ingen respekt för något människoliv, inte heller för palestinska liv. Palestinier används som mänskliga sköldar när Hamas bygger sina installationer i direkt närhet av skolor, sjukhus och, som det uppdagats de senaste dagarna, direkt under UNRWA:s högkvarter i Gaza.

Israel har en absolut rätt och skyldighet att försvara sig i överensstämmelse med internationell rätt och folkrättens principer, vilket Internationella domstolen slog fast i sitt provisoriska åtgärdsbeslut den 26 januari. Men för att ingen ska tro eller påstå någonting annat vill jag vara tydlig med att vår uppfattning om att Israel har rätt att försvara sig inte är detsamma som att vi ger ett oreserverat stöd till precis allt som Israel gör.

Lidandet i Gaza är stort. Nöden är stor. Israel behöver göra allt för att undvika oskyldiga människors död. Det här är en fullständig humanitär tragedi, och det är av yttersta vikt att skyndsamt, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att humanitärt stöd når människor i behov.

Kristdemokraterna anser vidare att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna till en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen till fred.

Herr talman! De iranska folken förföljs i dag av sin egen regim och dess verktyg revolutionsgardet, som arresterar, torterar och förtrycker iranska demonstranter. Det gäller inte minst kvinnor som vågar stå emot regimens krav på tvånget att täcka hår och ansikte.

Den iranska befolkningen förtrycks av sin egen regim, samtidigt som det i dag rent av är svårt att hitta en terrororganisation i en konflikt i Mellanöstern som inte har band till Iran. Teheranregimens armar är dödliga och sträcker sig långt. De genomför godtyckliga arresteringar av utländska medborgare och har även, som framkommit, planerat mord på svenska medborgare här i Sverige.

Iran stöder också Ryssland i kriget mot Ukraina. Få är de städer i Ukraina som inte har blivit utsatta för terrorattacker av iranska drönare, riktade mot civila.

Flera länder har mot denna bakgrund terrorlistat revolutionsgardet, däribland USA, och det är nu dags för EU-kretsen att göra detsamma. I Sveriges riksdag är vi överens om detta. Inte minst det faktum att den iranska regimen har skickat raketer mot Erbil i Irak, mot Pakistan och mot amerikansk trupp i Jordanien visar att de försöker eskalera situationen. Frågan bör återigen komma upp på EU:s utrikesråd FAC.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård kommer att utveckla vår syn om biståndet i sitt inlägg, och Yusuf Aydin kommer att tala om kristnas och andra religiösa minoriteters möjligheter att utöva sin tro runt om i världen.

Jag vill avslutningsvis säga att det finns så mycket mer som jag skulle vilja kommentera: Agenda 2030, klimatet, handel, Västafrika, de stora sjöarna, Afrikas horn, Latinamerika med mera. Jag hoppas att få återkomma till dem i andra sammanhang. Nu vill jag avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen, som vi kristdemokrater givetvis instämmer i.

(Applåder)

Herr talman! Jag upplever inte att jag fick svar på hela min fråga, men vi har säkert möjlighet att fortsätta diskutera detta efteråt.

Jag skulle vilja ställa en annan fråga gällande det sista som Svenneling var inne på. Såvitt jag förstår har Vänsterpartiet kritiserat regeringen för att den ställt krav på en ovillkorlig och omedelbar frigivning av gisslan i anslutning till diskussionerna om eldupphör. Med anledning av Internationella domstolens beslut från slutet av januari, där det väldigt tydligt ställs krav på omedelbar och villkorslös frigivning av gisslan, skulle jag vilja fråga ledamoten Svenneling om Vänsterpartiet nu ändrat sitt ställningstagande efter ICJ:s beslut och ställer sig bakom detta krav.

Herr talman! Direkt efter Hamas attacker mot Israel den 7 oktober kunde vi se firande på gator och torg runt om i Sverige, vilket jag uppfattar att alla partier i Sveriges riksdag tyckte var förkastligt. Därefter har det genomförts demonstrationer där antisemitiska ramsor skanderats och krav på en total utplåning av staten Israel ställts, och buropen har haglat när talare fördömt Hamas. Detta såg vi nu senast i Uppsala, när en vänsterpartistisk riksdagsledamot hamnade i en sådan situation. Tyvärr kan listan göras lång.

Jag tycker dock att den vänsterpartistiska ledamoten i fråga angav två mycket rimliga förutsättningar för att Vänsterpartiet skulle delta i demonstrationen. Hon var tydlig med att det inte kan ställas krav på att Israel ska upphöra som stat - hur ska man då kunna nå en tvåstatslösning? - samt att det inte går att delta i en demonstration med personer som menar att Hamas gjorde rätt med sina terroristattacker mot Israel. Tyvärr ledde detta civilkurage till att mikrofonen togs ifrån henne och glåpord ropades.

Jag skulle därför vilja fråga ledamoten Svenneling om just de två förutsättningar som fördes fram i Uppsala är rimliga. Tycker ledamoten att man kan vara aktiv i Vänsterpartiet och delta i liknande demonstrationer om dessa två förutsättningar inte är uppfyllda?

Herr talman! Jag har givetvis ställt frågorna direkt till KKL, som gett det svaret. Jag har också ställt frågan till israeliska ambassaden, som ger samma svar.

När det gäller det oacceptabla bosättarvåld som nu sker på Västbanken måste det upphöra omedelbart och likaså expansionen av bosättningar.

Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna till en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, vilket är och förblir den enda hållbara vägen till fred.

Herr talman! Morgan Johansson talade om källkritik. I en interpellationsdebatt för två veckor sedan här i kammaren påstods från socialdemokratiskt håll att vi kristdemokrater som besökte Israel i september förra året träffade en grupp som organiserar etnisk rensning. Ledamoten Johansson har själv uttryckt liknande saker i medier.

Organisationen som det syftas på är Keren Kajemet LeYisrael, KKL, som är en NGO som främst ägnar sig åt miljö- och skogsvård i Israel och som bildades redan 1901. Den bygger inga samhällen på Västbanken och stöder heller inte bosättare på något annat sätt. Dess projekt sker innanför den gröna linjen, alltså gränserna som existerade innan sexdagarskriget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Dess ordförande var under många år Israels förste premiärminister socialdemokraten David Ben-Gurion. Den är mest känd för att ha planterat 250 miljoner träd runt om i landet. En av personerna som fått en skog planterad i sitt namn är Sveriges tidigare statsminister Göran Persson. Enligt honom har Keren Kajemet en viktig roll i det israeliska samhället.

Med anledning av detta vill jag fråga ledamoten Johansson om Socialdemokraterna har blivit felinformerade eller om de på fullt allvar vill skicka denna grova anklagelse även riktad mot Göran Persson, som har talat så uppskattande om stiftelsen.

Herr talman! Historiskt sett har sjukhusen i Sverige varit kärnan i hälso- och sjukvården, och detta system har upprepade gånger kritiserats för sin ineffektivitet. För att adressera detta problem initierades 2018 en omställning med målet att primärvården i stället ska utgöra basen och navet i vården med fokus på en god och nära vård. Under perioden 2019 till 2023 tilldelades landets kommuner och regioner 28 miljarder kronor i statliga medel för att stödja denna omställning.

Trots denna betydande finansiella satsning har framstegen varit få, vilket har uppmärksammats i medierna de senaste dagarna. Expertmyndigheter som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterar att knappt några märkbara förändringar har skett, och de understryker att det i slutändan är patienterna som drabbas.

Min fråga till hälso- och sjukvårdsministern blir därför: Om nu inte 28 miljarder i statsbidrag får önskvärda effekter, ser regeringen då andra möjliga åtgärder för att påskynda arbetet?