Carl Nordblom

Fru talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch. Vi är många här inne som vet att jobben skapas och välfärden stärks av alla svenska företagare runt om i landet. All den välfärd och framgång Sverige har beror på att vi har låtit företag verka och växa och att strävsamma individer vågat ta steget att öppna egna verksamheter.

Det handlar om grävmaskinförare, kockar, programmerare, taxichaufförer och ekonomer. Varje år tar individer i alla yrkesgrupper steget att starta eget företag. Men i dag får många företagare kämpa med prisökningar, matchningsproblematik, skatter och avgifter. De belastas även med lagar, förordningar, regler och byråkrati från svenska myndigheter. Det är inte bara tidskrävande utan också extremt kostsamt för företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är hur regeringen under mandatperioden kommer att arbeta för att minska regelbördan och öka regelförenklingarna för svenska företag och entreprenörer.

Fru talman! Jag tycker faktiskt att Socialdemokraterna ska sluta ljuga här i kammaren och sluta skrämma upp opinionen genom att prata om Bröstcancerfonden, Postkodlotteriet och civilsamhällets lotterier. Det är alltså partipolitiska lotterier, inte allmännyttiga lotterier, som ska ses över. Och det är en utredning, fru talman, som har presenterats. Det är väldigt mycket diskussion och debatt om en utredning. Vi kan väl ha en större debatt och diskussion när utredningens resultat har kommit.

Azadeh Rojhan verkar, precis som Socialdemokraternas partiledare, vilja få detta till en demokratifråga eller rättare sagt en fråga om brist på demokrati. Det är inte så att demokratin är hotad, Azadeh Rojhan, om väljarna röstar fram ett annat regeringsunderlag än det socialdemokratiska regeringsunderlaget. Det är inte så att demokratin är hotad om politiska reformer eller utredningar tas fram som inte ligger i linje med det socialdemokratiska partiprogrammet.

Det är glädjande att Socialdemokraterna, precis som regeringen, vill verka för en trygg, stabil och reglerad spelmarknad. Men det blir märkligt när Azadeh Rojhan står här och pratar om spelmissbruk när hon själv tillhör ett parti som via sitt eget lotteri har skickat pensionärer till kronofogden och skuldsatt personer med spelmissbruk och som i regeringsställning undantagit sig självt och sitt eget lotteri från lagstiftningen.

Fru talman! För många människor är spel ett nöje, underhållning eller ett socialt sammanhang. Spel är för många starkt förknippat med exempelvis en sport, ett idrottsintresse eller ett travintresse. För många är spel även ett sätt att stötta den lokala idrottsklubben och bidra till föreningslivet eller till och med till välgörenhet.

Samtidigt får vi inte glömma att spelindustrin i Sverige utgör en stor bransch. Det är en bransch som drivs av entreprenörer och företagare och som bidrar med arbetstillfällen, skatteintäkter och inte minst stora ekonomiska bidrag till civilsamhället, idrotten och hästnäringen.

Spel kan dock också, vilket alla här inne är fullt medvetna om, genom missbruk skapa ett enormt lidande för många människor. Här behövs ytterligare insatser från politiken och myndigheter för att öka stödet vid missbruk. Regeringen föreslår ökade möjligheter för spelbolag att ta del av personuppgifter för att motverka just spelmissbruk. Att spelbolagen får större möjligheter att analysera spelmönster och spelbeteende hos sina kunder ger dem också bättre möjlighet att inom omsorgsplikten erbjuda stöd och hjälp snabbare, bredare och bättre. Jag tror att detta stärker konsumentskyddet för kunderna på den svenska spelmarknaden.

I det mer långsiktiga arbetet mot spelmissbruk är också regeringens uppdrag till Spelinspektionen angående spelpaus av stor vikt. Mer kunskap behövs om varför personer stänger av sig från spel och om hur stor andel av dem som stänger av sig från spel på den licensierade marknaden som går över och fortsätter att spela på den olicensierade marknaden. Det behöver också erbjudas fler alternativ för avstängning, och i regeringens uppdrag till Spelinspektionen ingår att ta fram sådana.

Fru talman! För att vi fortsatt ska kunna se spel som ett nöje, underhållning och ett sätt att stötta Idrotts- och föreningssverige måste vi slå vakt om, behålla och utveckla en sund och reglerad spelmarknad. Genom spelregleringen, licenssystemet och omsorgsplikten regleras marknaden. Detta ökar myndigheternas insyn, ger kunderna konsumentskydd och ställer krav på spelbolagen gällande exempelvis stöd och marknadsföring.

Det är av stor vikt att vi fortsätter att arbeta för att öka kanaliseringsgraden så att en ännu större del av spelandet i Sverige sker inom den licensierade marknaden och att kraven på de licensierade bolagen efterlevs.

Regeringen har lämnat förslag till riksdagen som ger Spelinspektionen möjlighet att på ett mer effektivt sätt blockera betalningar till och från olicensierade spelaktörer. Spelinspektionen har också fått möjlighet att genomföra spelköp med dold identitet - så kallade testköp - för att kontrollera om licenskraven efterlevs.

Fru talman! Det är också positivt att regeringen föreslår tydliga åtgärder mot matchfixning för att bekämpa de kriminella element som utnyttjar spelbranschen. Matchfixning kan aldrig accepteras, och att kriminella tar sig rätten att förstöra och skapa otrygghet inom idrotten ska bekämpas hårt och tydligt. Detta ska bland annat ske genom att möjligheterna för spelbolag och idrottsförbund att behandla personuppgifter utökas och genom att spelbolag ska bli skyldiga att lämna ut uppgifter till polisen för att underlätta utredningar om brott. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att det är mycket bra att regeringen i vårändringsbudgeten också ökar anslagen till Spelinspektionen.

Omregleringen av spelmarknaden hade ett brett och blocköverskridande stöd i riksdagen när den genomfördes. Jag tror att den blocköverskridande samstämmigheten om att säkra en sund och reglerad spelmarknad finns kvar än i dag. Det är en spelmarknad där stödet ökar och arbetet mot missbruk intensifieras, där åtgärderna mot de olicensierade bolagen fortsätter och där kontrollen av den licensierade marknaden fortsatt prioriteras samtidigt som entreprenörskap och företagsamhet fortsatt uppskattas och underlättas.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

I förra veckan släppte Riksrevisionen sin granskningsrapport om bidragsgivandet till civilsamhället. Rapporten menar att kontrollen av bidragen till civilsamhället är alldeles för svag och att svenska myndigheter i otillräcklig utsträckning följer upp att skattepengarna används på ett korrekt sätt. Riksrevisionen hävdar att detta möjliggör fusk och missbruk av skattebetalarnas pengar men också att det finns en risk att skattebetalarnas pengar utnyttjas och används av extrema och kriminella krafter.

Många har före Riksrevisionen varnat för just det. Under föregående mandatperiod debatterade politiska journalister, akademiker och experter detta och belyste problematiken.

Den föregående regeringen gjorde alldeles för lite på detta område, och jag undrar nu: Vad kommer vår nya regering att göra för att garantera att skattebetalarnas pengar inte betalas ut till extrema eller kriminella krafter?

Fru talman! Jag uppskattar verkligen engagemanget hos Socialdemokraterna och ledamoten i frågan om demokrativillkoren och extremismen inom trossamfunden. Jag tror att vi har en stor samsyn i denna fråga, och vi delar också synen att det är viktigt att demokrativillkoren kommer på plats så fort som möjligt.

Men den förra socialdemokratiska regeringen valde att lägga fram propositionen om demokrativillkoren i juli 2022, en månad före valet. Propositionen var inte tillräckligt förankrad i civilsamhället eller hos trossamfunden utan fick massiv kritik, vilket gjorde att den nuvarande regeringen drog tillbaka propositionen.

Jag måste ändå ställa mig frågan: Varför lade den förra socialdemokratiska regeringen fram denna proposition först i juli 2022, när man styrt landet i åtta år och haft möjlighet att agera tidigare i denna fråga?

Fru talman! För oss moderater är det en självklarhet att samhället är större än staten och att civilsamhället är av stor vikt för att bidra till en mer levande, varierad och pluralistisk vardag och fritid för alla medborgare.

Idrottsföreningar, hjälporganisationer, pensionärsorganisationer, studieförbund och trossamfund är några exempel på viktiga delar av civilsamhället som kompletterar och utvecklar det offentliga.

Ofrivillig ensamhet, segregation, kriminalitet, stillasittande och sorg och kris är alla områden som civilsamhället varje dag är med och bekämpar. Jag tror att vi alla här, oavsett partitillhörighet, kan instämma i att detta är exempel på hur civilsamhället bidrar på ett positivt sätt.

Det svenska civilsamhället står på två ekonomiska ben: ett består av frivillig finansiering och ett av skattebaserad finansiering. Denna kombination bidrar till stabilitet och trygghet för de organisationer som verkar inom civilsamhället. Men som för alla delar av samhället som mottar stöd och medel i form av skattepengar ingår även ett stort ansvar. Detta gäller de myndigheter som betalar ut detta ekonomiska stöd likaväl som de organisationer som mottar det.

Det är därför bra och glädjande att utskottet i sina ställningstaganden är tydligt med att inga skattepengar eller statsbidrag ska betalas ut till organisationer som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar.

Det är också bra och glädjande att regeringen nu arbetar med att så fort som möjligt återkomma med uppdaterade demokrativillkor. Att skattepengarna används på ett korrekt sätt och går till rätt ändamål stärker civilsamhället och stöttar de delar av civilsamhället som sköter sig.

Fru talman! Även trossamfunden är en viktig del av vårt civilsamhälle, och vi bör alltid vara tydliga med att i Sverige har man rätt till sin tro. Här ska religionsfriheten alltid stå stark. Men för att religionsfriheten ska kunna stå stark och respekteras i Sverige måste vi också vara tydliga och sätta gränser mot extremismen och separatismen.

Det är glädjande att vi i utskottet verkar ha samsyn på detta viktiga område. Jag tror också att vi är många som gläds åt att regeringen nu kommer att utreda hur utländsk finansiering till trossamfund med kopplingar till extremism kan förbjudas och hur bidragen till dessa samfund kan ses över och strypas.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Amanda Lind, för frågorna! Jag kan bara instämma i vad Amanda Lind säger. Jag tror att detta är en viktig fråga för oss alla, och åtminstone jag själv anser att det inte finns något större utrymme för debatt eller diskussion oavsett vilket parti man tillhör.

Jag tror att samsynen i den här frågan är tillräckligt stor för att vi alla ska kunna lägga partibeteckningarna åt sidan. Jag kan absolut instämma i allt det goda som den rödgröna regeringen och andra tidigare regeringar har gjort i den här frågan genom historien. Amanda Lind lyfte själv fram Stefan Löfven, och även den socialdemokratiske statsministern Göran Persson har gjort stora och viktiga insatser för just levandegörandet av Förintelsen.

De frågor som egentligen riktas till kulturministern är det nog bäst att hon själv får svara på. Men jag tackar för frågorna.

Fru talman! År 2017 fick ett trettiotal ungdomar på en chanukkafest i Göteborg ta skydd och gömma sig när ett flertal personer attackerade synagogan med så kallade molotovcocktailar. År 2017 beslutade också Judiska föreningen i Umeå att lägga ned sin verksamhet på grund av hot, hat och skadegörelse. Det var också just 2017 i Malmö som vi i samband med demonstrationer kunde höra att judar ska skjutas.

Fru talman! Detta är bara några exempel på att antisemitismen fortsatt existerar och verkar i Sverige. Att ett tidigare kommunalråd i Malmö beskyllt den judiska minoriteten själv för antisemitismen, att Simon Wiesenthal Center utfärdat varningar till judiska besökare i Sverige om att iaktta extrem försiktighet när de besöker södra Sverige, att nio av tio svenska judar i en EU-rapport 2019 uppgav att de anser att antisemitismen ökar och att en av tre svenska judar i samma rapport uppger att de utsatts för antisemitiska trakasserier är inget annat än pinsamt, en skam och ett misslyckande med att hantera detta problem i Sverige. Jag tror att vi alla oavsett parti kan känna en stor samsyn på detta område.

Med anledning av exempel som dessa kan det förhoppningsvis glädja oss alla, fru talman, att vi i regeringens budgetproposition kan läsa att arbetet mot antisemitism ska prioriteras, att bland andra vår kulturminister i måndags presenterade ytterligare satsningar från regeringen gällande just kunskapsfrämjande åtgärder mot antisemitism och för levandegörandet av minnet av Förintelsen med fokus på fortsatta hågkomstresor samt att det inom översynen av strafflagstiftningen också ska utredas hur antisemitiska hatbrott kan straffas hårdare. Allt detta är bra och tydliga signaler från regeringen om att den här frågan prioriteras genom handling och inte bara genom ord.

Det är också glädjande att vi i budgetpropositionen kan läsa att regeringen tillför ytterligare medel för att just stärka säkerheten kring judiska synagogor, institutioner och evenemang och att regeringen inser att säkerheten är grunden för att trossamfund i Sverige ska kunna bedriva en religiös verksamhet.

Vi är nog många här inne som anser att samhället är större än staten. En stat ska vara stark, inte stor. En för stor stat kväver det fria och frivilliga i samhället och hindrar civilsamhället från att verka och växa.

Trossamfunden är en viktig del av civilsamhället som på många sätt bidrar och utvecklar Sverige som land. I budgeten kan vi se att regeringen också prioriterar dem i form av ökat anslag till Myndigheten för stöd till trossamfund.

Men samtidigt som vi bör uppmuntra och stötta civilsamhället att verka och växa måste också den starka staten ingripa när organisationer eller personer inte sköter sig, när extremismen får fäste och hotar gemensamma demokratiska värderingar. Det är glädjande att regeringen nu, samtidigt som den med ena handen ger stöd till de samfund och organisationer som sköter sig, med andra handen ska utreda hur man ska försvåra för de samfund och organisationer som inte sköter sig, detta bland annat genom att utreda ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund med kopplingar just till extremism och islamism. Regeringen är också väldigt tydlig med att i denna budgetproposition markera, vilket är glädjande, att offentliga medel inte ska betalas ut till sådana samfund.

Fru talman! Jag tror att vi på detta sätt, med en kombination av frihet, stöd, ordning och reda, värnar det svenska civilsamhället på det allra bästa sättet.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Den svenska besöksnäringen är en viktig bransch för jobb, tillväxt, turism och svensk mat- och restaurangkultur. Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter i dag över 200 000 personer i Sverige. 42 procent av dem är utlandsfödda, och nästan 30 procent är under 25 år. För många erbjuder den här branschen ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden. Men behovet av arbetskraft med rätt kompetens till de här branscherna är stort, och det råder just nu brist på personal med rätt kompetens inom svenska hotell och restauranger.

Jag undrar därför: Vad avser regeringen att göra för att underlätta kompetensförsörjningen till hotell- och restaurangbranschen och andra branscher som lider av kompetensbrist och har svårt att rekrytera personal?