Carl Nordblom

Fru talman! Min fråga går till bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa.

Vi alla här inne ser nog fram emot den dag då kriget i Ukraina är över – den dag då Ryssland har förlorat och dragit sig tillbaka från ockuperat territorium. Men när den dagen kommer så kommer Ukraina att stå kvar med stora utmaningar, inte minst ekonomiska.

Jag och förhoppningsvis mina borgerliga kollegor här inne vet att i de situationerna behövs det kapitalism, marknadsekonomi, företagande och handel med andra för att lyfta länder ur fattigdom och skapa jobb, tillväxt och framtidshopp. Det kommer även att gälla för Ukraina.

Därför undrar jag hur regeringen redan nu planerar för att stötta Ukraina med ekonomiskt samarbete och handel efter krigets slut.

Fru talman! Ja, det var verkligen för sent i augusti 2022. Det var i alla fall minst åtta år för sent. Det är intressant att Socialdemokraterna sent omsider vaknar upp och tycker att detta är prioriterade problem - man har ju haft minst åtta år på sig.

Inte för att raljera, men Socialdemokraterna har styrt landet de senaste 70 av 100 åren.

Det är bra att regeringen drog tillbaka propositionen. Det är bra att regeringen gjorde ett noggrannare arbete och gick igenom de brister som finns så att man får effekt när propositionen har blivit lag.

Regeringen kommer aldrig att acceptera extremism. Det kanske den förra regeringen gjorde. Men jag är ganska säker på att den här borgerliga regeringen aldrig kommer att göra det.

När det kommer till skattebetalarnas pengar vill i varje fall jag ha ordning och reda. Jag är ganska glad att vi lägger fram noggranna propositioner i kammaren som går igenom och blir effektiva lagar.

Fru talman! Jag tänkte inte begära replik, men ledamoten Rojhan nästan tvingade mig.

Det var faktiskt efter en massiv kritik från både civilsamhället och trossamfunden som regeringen drog tillbaka den här propositionen. Det fanns brister i Socialdemokraternas ganska slarviga, om man får uttrycka sig så, proposition, som man hastade fram en månad före valet 2022.

Jag vill börja med att fråga ledamoten Rojhan: Var ledamoten Rojhan nöjd med den proposition som Socialdemokraterna lade fram? Varför förtydligade man inte exempelvis vad en företrädare är eller exemplifierade vad brott mot demokrativillkoren är redan i sin ursprungliga proposition?

Fru talman! Den moderatledda regeringen gör det nu svårare för extremister, kriminella och andra odemokratiska krafter att sko sig på våra gemensamma skattemedel.

I valrörelsen lovade vi att få ordning och reda på Sverige och svensk ekonomi. Att våra gemensamma skattepengar ska användas på rätt sätt och gå till rätt ändamål tror jag är en självklarhet för oss alla. Sjuksköterskan, busschauffören, småföretagaren och förskolläraren ska inte behöva oroa sig över att deras skattepengar går till extremistiska eller radikala rörelser. Samtidigt ska hbtq-personen eller den religiösa minoriteten som flytt från förtryck i ett annat land känna sig trygg med att deras förtryckare inte kan fortsätta sin verksamhet i Sverige på skattebetalarnas bekostnad.

Fru talman! Stora delar av propositionen är i linje med det förra förslaget, men en hel del förtydliganden har gjorts så att både trossamfunden och civilsamhället kan känna sig trygga i att göra rätt.

Exempelvis har det förtydligats vad det innebär att vara en företrädare och inte. Regeringen har också förtydligat vad som faktiskt menas med att bryta mot demokrativillkoren, om privata uttalanden från företrädare kan indikera brott mot villkoren och hur många medlemmar ett registrerat trossamfund bör ha för att få statsbidrag.

Det finns även särskilda skäl som gör det möjligt för en organisation att fortsatt få bidrag trots brott mot villkoren, detta beroende på vilka åtgärder organisationen har vidtagit och hur omständigheterna såg ut.

Fru talman! De demokrativillkor som nu föreslås, tillsammans med den stödfunktion som regeringen gett Brottsförebyggande rådet gällande Center mot våldsbejakande extremism, kommer också att långsiktigt gynna civilsamhället och trossamfunden. Därför är demokrativillkor ett bra verktyg för att skydda den öppna demokratin från att utnyttjas av antidemokratiska krafter, säkerställa förtroendet för statens stöd till civilsamhället och möjliggöra för ett fortsatt starkt civilsamhälle.

Fru talman! De demokrativillkor som vi har i dag är formulerade på olika sätt när det kommer till bidragsgivningen till civilsamhället, trossamfunden och genom praxis även bidrag från Allmänna arvsfonden. Dessa omotiverade skillnader gör nuvarande demokrativillkor svåra att tillämpa. Regeringen tar i och med denna proposition ett omtag för att göra villkoren mer tydliga och enhetliga i alla delar av bidragsgivningen.

I och med propositionen ställer regeringen också tydligare krav på civilsamhället och trossamfunden att ännu tydligare ha kunskap om vem som tillåts företräda dem och i vilka syften. Som i alla delar av samhället är det av stor vikt att både trossamfunden och civilsamhället tar ett eget ansvar över sina organisationer.

Att tydligare krav från regeringen nu ställs är både ett stöd för dessa organisationer och en trygghet för Sveriges skattebetalare.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor

Fru talman! Bara för att förtydliga för alla som lyssnar: Detta har inget med civilsamhället eller civilsamhällets lotterier att göra. Jag tror att många tycker att det är lite märkligt att exempelvis Socialdemokraterna ska få sälja lotter på kredit när vi alla måste ta ett ansvar för att bekämpa skuldsättning på grund av spelande.

Fru talman! Ledamoten talar om angrepp på demokratin och att tysta meningsmotståndare. Man undrar om ledamoten skojar. Det låter som hon debatterar mot en republikan i den amerikanska kongressen. Jag tror att de allra flesta tycker att det är rimligt att vi har transparent partifinansiering i Sverige, och det tycker nog ledamoten också innerst inne.

Fru talman! Man blir lika förvånad varje gång Socialdemokraterna själva vill debattera frågan om de politiska lotterierna. Om jag själv hade varit socialdemokrat och den här frågan hade dykt upp hade jag nog velat undvika den. Jag hade nog skämts lite över hur Socialdemokraterna har hanterat sina egna lotterier under historiens gång.

Jag tycker att det är viktigt att partier och politiker i ett demokratiskt land som Sverige inte tillskansar sig fördelar och förmåner som övriga delar av samhället inte har. Varför ska Socialdemokraterna undantas från lagstiftningen? Varför blir Socialdemokraterna så fruktansvärt provocerade av att de själva ska behöva betala skatt när de i årtionden har belastat svenska löntagare och företag med världens högsta skattetryck?

(Applåder)

Fru talman! För många människor utgör spel ett nöje, underhållning och ett socialt sammanhang. Spel är också förknippat med exempelvis en sport eller ett idrotts- eller travintresse. För många människor är spel även ett sätt att stötta den lokala idrottsklubben, bidra till föreningslivet och i vissa fall bidra till välgörenhet. Spel i form av så kallad gejming kan också förutom underhållning vara en sport, ett konstuttryck och ett sammanhang för kunskap och lärande.

Spelindustrin i Sverige utgör en stor bransch som drivs av entreprenörer och företagare och ger arbetstillfällen, skatteintäkter, tillväxt och inte minst stora ekonomiska bidrag till civilsamhället och hästnäringen.

Det finns många positiva delar att lyfta fram när det gäller denna bransch, men precis som andra branscher har även spelbranschen sina utmaningar. Spel kan när det missbrukas skapa lidande och förödelse för många människor.

Regeringen har tidigare presenterat satsningar som ökade möjligheter för spelbolag att ta del av personuppgifter för att motverka spelmissbruk och större möjligheter för spelbolagen att analysera spelmönster och spelbeteende bland sina kunder, vilket ger dem en bättre möjlighet att inom ramen för omsorgsplikten snabbare, bredare och bättre kunna erbjuda stöd och hjälp.

Uppdrag har också getts till Spelinspektionen mot bakgrund av att det behövs mer kunskap om varför personer stänger av sig från spel.

Spelfrågor

För att vi fortsatt ska kunna se spel som ett nöje, underhållning och ett sätt att stötta Idrotts- och Föreningssverige måste vi fortsatt verka för att behålla och utveckla en sund och reglerad spelmarknad.

Regeringen har tidigare gett Spelinspektionen möjlighet att på ett mer effektivt sätt blockera betalningar till och från olicensierade spelaktörer. Regeringen har också gett Spelinspektionen möjlighet att genomföra spelköp med så kallad dold identitet. Regeringen har också tidigare beslutat om att betaltjänstleverantörer är skyldiga att lämna uppgifter till Spelinspektionen kring olicensierat spel.

Det är också positivt och glädjande att regeringen föreslagit åtgärder mot matchfixning för att bekämpa de kriminella element som utnyttjar spelbranschen. Matchfixning kan aldrig accepteras, och att kriminella tar sig rätten att förstöra och skapa otrygghet inom idrotten ska bekämpas hårt och tydligt. Här har regeringen bland annat föreslagit och infört att spelbolag och idrottsförbund får behandla personuppgifter på ett utökat sätt samt att spelbolag blir skyldiga att lämna ut uppgifter till polisen för att underlätta utredningar om brott.

Vi kommer snart även att rösta ja till regeringens förslag om stärkt konsumentskydd på spelmarknaden. Bland annat införs ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning av spel. Spelbolag med svensk spellicens ska få rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit för att kunna motverka överdrivet spelande. Det kommer också att införas höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. Detta tror jag, fru talman, kommer att öka kontrollen över spelmarknaden.

Fru talman! Regeringen prioriterar och arbetar hårt för att den svenska spelmarknaden fortsatt ska vara sund och reglerad - fri från missbruk, kriminella element och skuldsättning. Denna linje i frågan tror jag att många av riksdagens partier står bakom. Det är enligt mig fortsatt av stor vikt att det breda parlamentariska stöd som fanns för omregleringen av spelmarknaden värnas och att den blocköverskridande dialogen och samarbetet fortsätter för ordning och reda på den svenska spelmarknaden.

(Applåder)

Herr talman! Jag håller inte med om den beskrivning av verkligheten som ledamoten Manhammar nu lyfter fram. Det sker satsningar på demokratin och civilsamhället. Jag tycker att man måste se statens budget i dess helhet. Regeringen prioriterar och satsar nästan 800 miljoner per år på fritidskortet. Det är en historisk satsning som kommer att möjliggöra föreningsliv, demokrati och idrott för ännu fler unga än i dag.

Det sker också fler satsningar på civilsamhället i form av 100 miljoner per år för människor i utsatthet, 100 miljoner för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre och 80 miljoner via kommunerna till mottagande av ukrainska flyktingar. Ett annat exempel är 40 miljoner extra per år till folkbiblioteken. Det här är inte nedskärningar, herr talman, utan prioriteringar och fortsatt stora satsningar på folkbildningen - 4 miljarder per år - och på civilsamhället och demokratin i Sverige.

Herr talman! Jag delar inte helt ledamoten Manhammars bild. Det har skett historiskt stora satsningar på försvaret och rättsväsendet, och det tvingar såklart regeringen att prioritera. Jag håller dock inte med om att det är en nedprioritering av civilsamhället och demokratin.

Det sker en ekonomisk minskning till studieförbunden, men samtidigt sker det en ökning till folkhögskolorna. De åtgärder regeringen har vidtagit visar på att det är väldigt viktigt att de skattepengar som går till folkbildning används på rätt sätt. Vi har sett exempel på att de inte gör det. Vi har läst rapporten om det. Det är rent fusk och bedrägeri. Skattebetalarnas pengar har försvunnit till andra ändamål än de som de var tänkta till.

Det sker fortsatt stora satsningar på folkbildningen. Det handlar om över 4 miljarder per år. Jag tycker att det kan beskrivas som en tydlig prioritering från regeringen.

Herr talman! Som jag säkert har sagt tidigare i denna talarstol är samhället större än staten. Det tål att upprepas. Alla föreningar, idrottslag, trossamfund och klubbar runt om i landet bidrar med valfrihet och till ett mer levande samhälle. Ett starkt och levande civilsamhälle är därför mycket viktigt i ett land som Sverige.

I detta ingår även folkbildningen, inte minst alla folkhögskolor som runt om i landet bidrar med bildning och en möjlighet att förbättra sina studieresultat. Många folkhögskolor är även en viktig utbildningsplats för jobb och kompetensutveckling. Regeringen satsar de kommande åren 100 miljoner extra per år på just folkhögskolorna, för att återuppta en satsning på dessa efter flera tuffa år med ökade kostnader och avslutade tillfälliga pandemistöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Även studieförbunden är en viktig del av det svenska civilsamhället. Efter brister och kritik från Riksrevisionen 2022 om att våra gemensamma skattemedel har använts felaktigt inom delar av studieförbunden har regeringen vidtagit åtgärder. Regeringen har infört skärpta återrapporteringskrav för Folkbildningsrådet och samtidigt stärkt Folkbildningsrådets roll och gett dem möjlighet att dra tillbaka statsbidrag från mottagare som inte uppfyller villkoren för dessa. Rådet ska också kunna begära in ekonomisk redovisning, gjord av en auktoriserad revisor, från mottagaren.

En ytterligare mycket viktig åtgärd som regeringen har vidtagit är att det nu är riksdagen, inte Folkbildningsrådet, som bestämmer fördelningen mellan folkhögskolorna och studieförbunden. Det ger en mer ändamålsenlig fördelning av statsbidraget.

Det är av yttersta vikt att skattebetalarnas pengar som ska gå till folkbildningen används på ett så effektivt och korrekt sätt som möjligt. Det har inte skett till fullo tidigare. Regeringens åtgärder är ett sätt att försöka bygga upp förtroendet för folkbildningen och studieförbunden igen.

I 2024 års budget ser vi fortsatt stora satsningar, över 4 miljarder, på folkbildningen. Över 1,7 miljarder går till studieförbunden, och nästan 2,5 miljarder går till folkhögskolorna. Genom denna nya fördelning blir det en minskning till studieförbunden och en ökning till folkhögskolorna.

Herr talman! Utöver detta sker stora satsningar från regeringen på andra delar av civilsamhället, inte minst idrotten och föreningslivet.

Herr talman! Civilsamhället är viktigt och prioriterat för regeringen. Att inte minst barn och unga ska ha meningsfulla fritidssysselsättningar är av största vikt för folkhälsan, integrationen, tryggheten och sammanhållningen. En välfungerande folkbildning bidrar till att fler människor från alla delar av samhället får möjlighet att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den höjer den allmänna bildningsnivån och ökar intresset för att delta i kulturlivet.

Sammantaget bidrar folkbildningen som en av flera delar till att upprätthålla ett levande civilsamhälle. Därför är det också, återigen, rätt att regeringen nu tar krafttag mot fusk och oegentligheter samt satsar skattemedel där de gör mest nytta.

Fru talman! Jag välkomnar verkligen Socialdemokraternas engagemang i dessa frågor. Demokrativillkoren tror jag att jag och Azadeh Rojhan stod här och diskuterade för ungefär ett år sedan.

De demokrativillkor som den förra S-regeringen lade fram en månad före valet 2022 var ju - som vi hörde av tidigare debattörer - inte förankrade i civilsamhället. De var inte tillräckligt förankrade i riksdagen för att ens få majoritet och kunna gå igenom.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att den här regeringen tog tillbaka demokrativillkoren som låg på bordet. De omarbetas noggrant så att de både har en förankring i samhället och i civilsamhället och har stöd här i riksdagen där de ska röstas igenom.

Liksom Azadeh Rojhan ser jag väldigt mycket fram emot att dessa demokrativillkor kommer på plats så att de kan börja verka, för vi ser båda två problemen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 mars.)

Fru talman! Jag tackar Azadeh Rojhan för frågan. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Så är det inom alla områden i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Vad gäller de exempel som ledamoten lyfter fram delar jag ledamotens uppfattning i de frågorna. Regeringen har bland annat infört en utbetalningsmyndighet just för att få bukt med de problem som finns inom välfärdsbrottsligheten.

Det är för civilsamhällets skull, vilket jag tror att ledamoten sa, som vi måste öka noggrannheten och kontrollen och sätta dit de få individer och organisationer i civilsamhället som inte sköter sig. Det är få dåliga exempel, men de skapar bristande förtroende för civilsamhället i stort. Så vill i alla fall inte jag ha det.

Fru talman! Jag och Moderaterna välkomnar precis som regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i dess innehåll. Det är problematiskt att det finns och har funnits så stora brister i bidragsgivningen till civilsamhället. Den tidigare inställningen att givandet skulle grunda sig enbart i tillit känns så här i efterhand lite naiv.

Tillit är såklart något fint och bra, men när det handlar om busschaufförens, sjuksköterskans, egenföretagarens eller lärarens skattepengar föredrar jag nog hellre noggrannhet och kontroll. För det är precis vad det här handlar om. Hårt arbetande löntagare i Sverige har en hög grad av vilja att betala skatt. Detta är bra, men det måste också värnas. Det måste värnas genom att skattepengarna behandlas effektivt med respekt och går till de ändamål som de är tänkta att gå till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Fru talman! Tyvärr visar flertalet granskningar och rapporter, inte minst den som vi debatterar här i dag, att så inte är fallet. Positivt är dock, tycker jag, att nästan alla riksdagens partier vill gå åt samma håll för att få bukt med de här problemen.

Moderaterna och regeringen ser positivt på de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport: en central databas, nationella stödfunktioner för att förhindra missbruk och extremism, att ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll samt att ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven.

Vissa av förslagen måste utredas och analyseras medan andra åtgärder redan är igång. Bland annat kan vi i budgetpropositionen läsa att Brottsförebyggande rådet har fått medel för att inrätta en central stödfunktion för att förhindra att pengar går till extremism eller kriminella rörelser.

Utöver detta har även två av de granskande myndigheterna fått i uppdrag av regeringen att stärka kontrollen i utbetalningarna och att öka möjligheten för mottagarna att leva upp till kraven. Regeringen bearbetar dessutom nu även de förslag som har inkommit från Statskontoret till följd av rapporten Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Regeringen har även meddelat att propositionen med nya demokrativillkor presenteras inom en snar framtid.

Regeringen driver och kommer att fortsätta driva ökad noggrannhet och kontroll inom bidragsgivningen. Det är även positivt att det, med reservation för vissa meningsskiljaktigheter, finns en stor samsyn hos alla partier i de här frågorna och om hur vi arbetar framåt för att få bukt med dessa problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Statskontoret har presenterat en analys av ledningen, styrningen och uppföljningen av Sametinget. I uppdraget ingick att även bedöma om Sametinget fullgör sitt uppdrag och hur myndigheten använder sina resurser. Analysen visar att Sametingens ledning, styrning och uppföljning inte är ändamålsenlig och att Sametinget inte lever upp till sina verksamhetskrav. Dessutom är det väldigt svårt att bedöma myndighetens resultat.

Min fråga är därför: Vilka åtgärder vidtar regeringen med anledning av de brister som har framkommit om Sametinget, bland annat i Statskontorets rapport?

Herr talman! Jag skulle vilja nämna några ord angående situationen kring den kraftigt ökande antisemitism vi ser i dag i Sverige. De nivåer vi ser av judehat och hot mot vår judiska minoritet är de allvarligaste på mycket länge.

Att denna situation ens kunnat uppstå i Sverige är ett misslyckande och en skam för politiken och alla politiska partier. Det går att politisera denna situation. Det går att peka finger och lyfta exempel för att trycka till en politisk motståndare. Men, herr talman, det tycker jag inte är värdigt i den allvarliga situation vi nu har haft och är i ett akut behov av att hantera.

Förra veckan rapporterades det om att hälften av Sveriges judar har diskuterat eller funderat på att lämna Sverige. I Göteborg har synagogan stängt sin verksamhet för att man inte kan garantera sina medlemmars säkerhet. Situationen i Malmö tror jag inte ens att jag behöver kommentera. I Danmark sätts militären in för att skydda judiska institutioner.

Herr talman! Återigen: Situationen för Sveriges judar är den allvarligaste på mycket länge.

Vi vet också i dag varifrån antisemitismen kommer. Den kommer från högerextrema och vänsterextrema. Den kommer från radikala islamister. Men den finns också hos vanligt folk. Den finns hos personer som kommer från länder och kulturer där antisemitismen är en normaliserad del av samhället. Det kan aldrig accepteras att man kommer hit till Sverige och tar med sig dessa värderingar. Men vi vet också att antisemitismen finns i Sverige hos personer vars familjer bott här i generationers generationer. Den finns i skolor och inte minst på internet. Den måste bekämpas lika hårt, herr talman, i skolorna och på arbetsplatserna som i de sociala medierna.

Jag kan känna en stor trygghet i att vår regering tar denna fråga på största möjliga allvar, exempelvis genom ökat miljonstöd till Forum för levande historia men också de 10 miljoner extra som regeringen i höstas gav till Judiska Centralrådet för säkerhetshöjande arbete, utöver alla andra processer som nu pågår i Regeringskansliet och på departementen.

Men jag tror samtidigt att vi alla måste inse att detta är en kris som kräver full enighet och politisk samling från alla partier - regering som opposition. Ibland uppstår det händelser som kräver att man lägger det partipolitiska åt sidan för att gemensamt lösa uppgiften. Detta behövs just nu. Det behövs för Sveriges alla judar, som nu går runt med oro och klumpar i magen. Men det behövs också för Sverige. Ett Sverige utan sina judar är ett fattigare Sverige. Ett Sverige utan judisk kultur, närvaro och historia är inte ett komplett Sverige.

Jag hoppas att Sverige i framtiden inte bara är ett land som är omtalat för ökad antisemitism och utflyttning av judar. Jag hoppas att Sverige i framtiden också är ett land känt för sin starka och växande judiska närvaro och ett land där judisk kultur frodas och är en självklar, prioriterad och naturlig del av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Herr talman! Den här regeringen tar verkligen ansvar för ekonomin i tuffa tider. Återigen: Man talar om slakt och nedskärningar, och vi har till och med hört ett fattigare Sverige beskrivas här. Det är inte bara hårda utan också osanna ord från oppositionen. Jag undrar om ledamoten är lika hård mot sina egna som han är mot regeringen.

Herr talman! Jag är från Stockholm, och här ser vi riktiga nedskärningar, på kollektivtrafiken och på sjukvården. Busslinjer dras in, och ätstörningskliniker läggs ned. Detta görs av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag hoppas att ledamoten Manhammar och socialdemokraterna i kulturutskottet är lika hårda internt, mot sina egna kollegor i Region Stockholm, som man är mot regeringen.