Fru talman! Jag står här i dag med anledning av Riksrevisionens granskning av statens bidragsgivning till civilsamhället. Civilsamhället i Sverige utgörs av över 220 000 föreningar och organisationer. Tillsammans samlar de mer än 6 miljoner människor som är engagerade i idrott, kultur, friluftsliv, trossamfund, folkbildning och annan verksamhet som bedrivs inom föreningslivet.

Civilsamhällets betydelse och otroligt viktiga roll i vår demokrati kommer jag att återkomma till när vi debatterar politik för det civila samhället här i kammaren senare i vår. Jag fokuserar nu på Riksrevisionens granskning, som befäster Socialdemokraternas kritik mot regeringens senfärdighet med att få lagen om demokrativillkoren på plats.

Varje år fördelar staten över 20 miljarder kronor till civilsamhället i syfte att skapa stabilare förutsättningar för denna sektor. Det lägger ett stort ansvar på politiken liksom sektorn själv att säkerställa att skattemedel inte används till verksamhet som kan vara diskriminerande eller stå i strid med demokrati och mänskliga rättigheter. Det handlar om att värna civilsamhället som en plats för engagemang, som röstbärare och som demokratiskola.

Fru talman! Beklagligt nog har det dock under de senaste åren gjorts ett flertal avslöjanden om hur samfund som tar emot statligt stöd gjort avsteg från grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Som exempel kan nämnas samfund som tillåtit njutningsäktenskap eller som förvägrat kvinnor att ingå äktenskap utan manlig förmyndare eller att ta ut skilsmässa samt frikyrkor som bedrivit omvändelseverksamhet för hbtqi-personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Det var också med anledning av de här oegentligheterna som den tidigare S-ledda regeringen under 2022 lade fram en proposition som föreslog ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhället. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023. Men beklagligt nog drogs den propositionen tillbaka av den nuvarande regeringen.

Om vi hade haft denna lagstiftning om demokrativillkor på plats hade vi skapat förutsättningar för bidragsgivande myndigheter att enligt lag kräva uppfyllda demokrativillkor vid stöd till trossamfund och civilsamhällets organisationer och utkräva återbetalning av verksamheter som inte uppfyller kraven. Tillbakadragandet av propositionen gör att trossamfund som i dag inte lever upp till demokratiska principer och mänskliga rättigheter fortsatt kan uppbära statsbidrag.

Vi delar regeringens analys att en utökad kontroll inte ska innebära en onödig administrativ börda för det civila samhället och att det är angeläget att det civila samhällets säkerhet och oberoende säkerställs. En utökad kontroll ska inte innebära hinder för det civila samhällets organisationer att vara självständiga. Men regeringens senfärdighet i denna fråga skadar förtroendet för civilsamhället och trossamfunden och hämmar möjligheterna att vidta åtgärder mot radikalisering, våldsbejakande extremism och inskränkningar av mänskliga rättigheter samt möjligheterna till en demokratisk utveckling. Det är viktigt att regeringen inser behovet av att skyndsamt införa ett nytt demokrativillkor.

Vi menar därför att regeringens svar på Riksrevisionens skrivelse är otillräckliga och att den statliga bidragsgivningen ska kompletteras med en lag om demokrativillkor.

Med anledning av detta yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservation 3.

(Applåder)

Fru talman! Jag välkomnar att Riksrevisionen har genomfört denna granskning av bidragsgivningen till civilsamhället hos ett urval av statliga myndigheter. Som Socialdemokraterna och Miljöpartiet tidigare redogjorde för är det väldigt viktigt att bidragen fördelas på ett effektivt sätt och att det finns en bra uppföljning av den verksamhet som bedrivs med hjälp av de statliga medlen. Det svenska föreningslivet är en angelägenhet för en majoritet av vår befolkning. Runt 6 miljoner är aktiva. Det är en fantastisk siffra.

Det finns ett starkt stöd för att skattemedel ska gå till att stötta till exempel idrott, friluftsliv, organisationer som jobbar med sociala frågor, miljöföreningar och kulturaktiviteter. Det ska vara låga trösklar för den som vill vara ideellt engagerad och lätt att göra rätt när det gäller att söka och redovisa offentliga medel.

Därför ställer jag mig bakom Riksrevisionens slutsats att det är hos myndigheterna det behöver göras ett större arbete för att bygga upp en effektiv bidragsgivning och minimera risker för fusk och dubbel utbetalning för samma verksamhet från till exempel två olika myndigheter.

Det som sägs i rapporten om svårigheten för föreningar att ens få reda på vilka bidrag som finns att söka är en viktig poäng. Med en samlad databas och ett mer samlat regelverk blir det mer överskådligt och enklare för föreningarna att hitta det bidrag som passar för just deras verksamhet.

Fru talman! Jag vill i det här sammanhanget lyfta fram en mer generell oro kring bidragsgivningen till civilsamhället och regeringsunderlagets syn på det fria föreningslivet. På område efter område gör regeringen och Sverigedemokraterna neddragningar som påverkar människors möjlighet att bilda sig, organisera sig och påverka samhällsdebatten genom att göra sina röster hörda.

Tidöpartierna försämrar tryggheten och rättssäkerheten för människor med utländsk bakgrund och tar samtidigt bort bidragen till de föreningar inom Siosnätverket som organiserar just den målgruppen. Man har drivit på för ett Natomedlemskap och en ökad inblandning i internationella konflikter och tar samtidigt bort stödet till fredsorganisationerna. Konsumentorganisationerna förlorar statligt stöd av oklara orsaker. Kanske hänger det ihop med Sverigedemokraternas idé om att konsumentföreningarna är för ideologiska.

Man bedriver en miljöpolitik som ökar de skadliga klimatutsläppen och utmålar samtidigt kritiska miljöorganisationer som hot mot demokratin. Den partipolitiska oppositionen vill man försvaga genom att dra undan mattan för finansiering genom lotterier. Man skär också rejält i studieförbundens bidrag. Det kommer vi att prata mer om i nästa debatt.

Fru talman! Om jag ska försöka hitta något positivt noterar jag att regeringen är beredd att göra flera viktiga insatser för att säkra att bidragen till ideella organisationer inte utnyttjas till annat än det avsedda. Därför passar jag i dag på att skicka med en önskan om att det också kan bli fallet för välfärdsföretagen framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Tyvärr gör regeringen i dag skillnad på olika typer av bidrag beroende på vilken associationsform mottagaren har och tillåter aktiebolag att använda skattemedel avsedda för till exempel vård och skola till helt andra saker. I det här sammanhanget passar det bra med uttrycket att sila mygg och svälja kameler.

Här i talarstolen hör vi gång på gång högersidan oroa sig för fikakvitton som inte redovisats för den ideella kassören. Men man har inga betänkligheter när det gäller miljonbelopp som delas ut till aktieägare i skolföretag eller vårdbolag. För mig är det viktigt att alla de aktörer som får ett ekonomiskt stöd från staten använder medlen till just det som vi i demokratisk ordning har sagt att pengarna ska gå till.

Fru talman! Slutligen vill jag säga något om de kommande förslagen till nya demokrativillkor för föreningslivet. Från Vänsterpartiet har vi tidigare varit kritiska till delar av de demokrativillkor som presenterades av den förra regeringen. Vi hoppas att vi framöver får ett regelverk som fortsatt kan bygga på en hög grad av tillit, självständighet för civilsamhället och möjligheter för organisationer att få stöd att göra rätt i kombination med noggrann uppföljning från ansvariga myndigheter.

Det ser vi som den rätta vägen framåt för att fortsatt ha ett starkt civilsamhälle som kan vara röstbärare för sina medlemmar och som ger människor i vårt land goda möjligheter att bidra med sina idéer och erfarenheter i samhällsdebatten och inför politiskt beslutsfattande. Det starka demokratiska samhället garanteras av alla engagerade människor utanför det här huset. Det är vårt jobb att skapa goda förutsättningar för det engagemanget.

Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för frågan!

Det är kanske en lite större debatt. Det har nu kommit ett utredningsförslag om partilotterierna där man inte från utredarens sida förordar ett förbud. Jag har sett att där lyfts resonemanget fram att skulle man förbjuda partilotterierna skulle människor kunna köpa andra lotter, och då skulle det gynna resten av föreningslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Den möjligheten finns redan i dag. Man väljer själv vilken typ av lott man vill köpa. Vill jag stödja IOGT-NTO, vill jag stödja Socialdemokraterna eller vill jag bidra till en annan verksamhet som jag sympatiserar med? Det är upp till svenska folket att bedöma.

Uppenbarligen är det väldigt många människor som vill stödja den folkrörelse som Socialdemokraterna är en del av. Jag tänker att det är en väldigt konstig slutsats att det bara finns ett bestämt antal lotter som människor kan köpa.

Får man inte köpa Socialdemokraternas eller Moderaternas lotter kommer man att köpa de andra föreningarnas lotter. Det håller inte riktigt logiskt, Jonas Andersson.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Som påtalats är det inte den utredningen som ska diskuteras utan Riksrevisionens rapport.)

Fru talman! Jag tyckte att jag sa alldeles nyss i talarstolen att jag ställde upp på genomlysningen. Det är jättebra att Riksrevisionen har gjort genomlysningen med de fyra myndigheter som den har kikat på. Det behövs också resurser till framför allt myndigheterna. Man ska inte ålägga föreningslivet en större administrativ börda. Det var det som jag försökte framföra. Jag beklagar om jag var otydlig om det.

Det är väldigt viktigt att vi inte hela tiden ser enskilda avsteg. Jag nämnde att det är 6 miljoner människor som är engagerade i föreningslivet. Det är en väldigt liten andel som utnyttjar systemet och som fuskar på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Då får vi inte rigga ett system som utgår från att sätta dit den lilla gruppen och i det sammanhanget riskera att underminera engagemang och kraft hos alla de andra miljoner människor som är engagerade i civilsamhället. Det är vad jag oroar mig för. Däremot är det jätteviktigt att pengarna går till rätt saker.

När vi nu talar om lotterifrågan tycker jag att det är viktigt att säga att människor ska ha möjlighet att vara med i de organisationer de vill vara med i och att stödja de organisationer de vill stödja. Jag antar att de som i dag köper Socialdemokraternas lotter - jag vet inte vilka de är, för de är inte mina medlemmar - i så fall skulle välja andra sätt att stödja partiet genom bidrag på olika sätt.

Jag tycker fortfarande inte att argumentet att man i så fall skulle köpa andra föreningars lotter håller. Om Sverigedemokraterna och Jonas Andersson vill värna civilsamhällets villkor när det gäller att till exempel att få in medel på olika sätt skulle det vara lämpligt att sluta dra ned på de statliga stöd som jag räknade upp. Det handlar om stöd till konsumentorganisationer, etniska organisationer och fredsorganisationer. Det är en rad bidrag som försvinner. Och inte minst drabbas studieförbunden, som blir av med en tredjedel av det statliga stödet. Där försvinner civilsamhällets pengar med den här regeringens och Sverigedemokraternas politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Jag skulle vilja börja i en lite annan ända, nämligen med effekterna av den bidragsgivning som ändå fungerar, och börja med ett litet inlägg om vad som hände mig häromdagen.

I går kväll vandrade jag från Stockholms central till Cityterminalen för att ta bussen till min övernattningslägenhet. Det var lite lätt kylslaget. Jag fick se en lång, ringlande kö av människor som väntade på att bjudas på mat. Jag förstod att de var hemlösa eller på annat sätt utsatta. Nu fick de en möjlighet att få något att äta. Det är alltid en sorglig syn att se de enorma behov som finns hos människor.

Samtidigt såg jag en skylt där det stod Vid din sida. Det är en organisation som värnar de utsatta och ger hopp. Jag har kollat lite vad det är för organisation. De arbetar specifikt med pensionärer som lever i djup fattigdom.

Jag frågar mig: Hur många är det som lever och bor på Stockholms central? Den siffra jag hör är att det är 300 personer. Jag ser ungefär tio eller tolv personer varje gång jag kommer till Centralen, personer som på något sätt signalerar utsatthet. Men det är alltså många fler.

Frälsningsarmén har startat ett arbete med en buss. Målsättningen är att fånga upp personer som lever och bor på Centralen och lyfta dem ur utsattheten och in i ett värdigt liv. Målsättningen var det här året att fånga upp en person i månaden och så att säga rädda den personen ur sin förnedring. Det har nu gått drygt två månader, och Frälsningsarmén ligger nu - om man får använda statistik på det sättet - på fem personer. Det är fem personer som har lämnat Centralen för att få ett meningsfullt liv och en väg framåt, alltså tre fler än vad som var målsättningen. Tänk att fem personer under det här året har lyfts upp ur sin förnedring till en ny start i livet!

Fru talman! Vi debatterar alltså regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället. Riksrevisionen har granskat statens bidragsgivning till civilsamhället och lämnade sin rapport i april 2023. Det handlar om en granskning av medel som går till civilsamhällets organisationer med engagemang inom bland annat idrott, kultur, friluftsliv, trossamfund, folkbildning och annan verksamhet som bedrivs inom föreningslivet.

Vi kristdemokrater välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i allt väsentligt i de iakttagelser som de gör. Det gäller bland annat att en utökad kontroll är nödvändig för att den statliga bidragsgivningen till civilsamhället ska vara effektiv och korrekt. Statliga medel ska gå endast till den verksamhet som har rätt att få stöd, inte minst för att upprätthålla förtroendet för systemet. Det är också viktigt att bidrag inte går till verksamhet som strider mot grundläggande värderingar i samhället.

I Sverige är, som vi har hört i debatten här, mer än 6 miljoner människor engagerade i civilsamhället på något sätt. Det var några av dem som jag mötte i går kväll. Det kan handla om att vara ledare i den lokala scoutkåren, sjunga i kör, spela fotboll eller vara aktiv i en kyrkas soppluncher för hemlösa. Det är så många volontärer, frivilliga, som ställer upp och får det här samhället att fungera. Det är helt fantastiskt! Vi kristdemokrater ser det som både naturligt och självklart att staten är med och stöttar dessa civila aktörer, så att vi har ett starkt civilsamhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

En av politikens viktigaste uppgifter är att värna dessa frivilliga sammanslutningars oberoende, att stärka dem och förenkla deras verksamhet. Kristdemokraterna är den politiska röst som tydligast har agerat för ett starkt civilsamhälle.

Vi ser det samtidigt som viktigt att Riksrevisionen granskar just medel och bidrag som går till civilsamhället. För att säkerställa korrekta utbetalningar gav regeringen i december 2022 Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd till civilsamhället. Detta redovisades i december 2023.

För regeringen och Kristdemokraterna är det mycket viktigt med en fungerande kontrollverksamhet. Statskontoret redovisade bland annat tre generella förbättringsområden i arbetet för korrekta utbetalningar: Det handlar om strategiskt riskanalysarbete - att organisationerna behöver arbeta bättre med att följa upp och analysera sin bidragsgivning. Det handlar om att göra systematiska och riskbaserade kontroller. Det handlar om att förbättra sina systemstöd.

Men vi vill också trycka på tilliten. Civilsamhället gör ett stort och ovärderligt arbete med sina sociala och humanitära insatser men också för att stärka demokratin. Därför behöver staten lita på dessa organisationer samtidigt som man inte får vara naiv inför riskerna och dem som vill utnyttja systemet.

Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att stärka sin kontroll. Vi instämmer i det. Det är också viktigt att en ökad kontroll inte medför onödig administration för organisationerna. Det har redan framförts här av både Socialdemokrater och Miljöpartiet. Vi är alltså överens om det. Det ska vara ökad kontroll men inte mer administration.

Den ökade kontrollen ska heller inte hindra organisationerna att verka självständigt, menar vi. MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har som Riksrevisionen noterat vidtagit åtgärder för att utveckla kontrollverksamheten när det gäller bidragsgivning. Vi fortsätter att ha en dialog med myndigheter om den skärpta kontrollen.

Avslutningsvis bereds för närvarande betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället - flera här har varit inne på demokrativillkoren - och betänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet, där ett flertal av de iakttagelser som Riksrevisionen gjort återfinns. Regeringen avser att återkomma när det gäller demokrativillkoren.

Fru talman! Jag kan inte förutsäga exakt vad som kommer. Det som ledamoten nämnde stämmer. Regeringen har framfört att det ska vara en ökad kontroll men inte någon tyngre administration.

Vi får se detta i ett större perspektiv, tycker jag, när det gäller demokrativillkoren. Att man återkallade det förslag som fanns menar jag beror på att man såg brister. Ledamoten säger också att det fanns en del tveksamheter.

Det som jag hör minister Forssmed tala om är att man vill möta civilsamhällesorganisationerna så att man får ett bra underlag för demokrativillkoren och kan förbättra dem. Man såg nämligen brister i det som fanns.

Jag tror att ledamoten kanske är mer skickad att beskriva det negativa i det förra förslaget eftersom jag tror att ledamoten kanske var inblandad på något vis. Men oavsett det är tanken från regeringen att man ska skapa ett bra underlag, så att det fungerar. Jag förstår att det kommer att ta tid. Jag kan också vara lite otålig i mötet med ministern, men att det tar tid betyder att det kommer att gås igenom grundligt.

Fru talman! Kristdemokraterna är ett djupt demokratiskt parti. Vi värnar demokratin, och vi vet att civilsamhället är oerhört viktigt för att behålla demokratin och för att stärka demokratin. Jag hoppas att det inte råder någon tvekan om det.

När det gäller bidrag och finansiering måste vi tyvärr tala om prioriteringar - det är så. Varje gång detta kommer upp önskar man att man hade mer pengar till både höger och vänster, som man skulle kunna dela ut. Men vi har inte det. Då får man prioritera. Vad är det som är allra viktigast i vårt samhälle just nu?

När det gäller studieförbunden har vi försökt förklara för dem att det är väldigt prioriterat med sjukvården. Vi prioriterar rättsområdet, inte minst försvaret med tanke på det som händer, de äldres situation och så vidare. De prioriteringarna gör regeringen. Jag stöder detta, för när det gäller sjukvården måste vi försöka få fler vårdplatser, färre köer och färre människor i kö.

Mitt svar är att folkbildningen i det stora hela faktiskt får över 4 miljarder totalt - folkhögskolorna och studieförbunden. Det är mycket pengar. Folkbildningsrådet har också sagt att de pengar som studieförbunden får egentligen ska räcka för att de ska klara av situationen eftersom den är ganska solid.

Fru talman! Jag tackar Carl Nordblom för anförandet. Jag tycker att det är viktigt att ställa samma fråga till Moderaterna som en annan ledamot fick här tidigare. Det pratas mycket om kontroll och om insyn. Vi socialdemokrater efterfrågar samma sak på det här området för att värna civilsamhället. Men jag undrar: Har Moderaterna samma inställning till kontroll och behovet av kontroll på andra områden utöver civilsamhället, eller menar ni att civilsamhället är det enda problematiska området som vi har och som behöver den här särskilda kontrollen?

Inom välfärden, där det finns företag som utnyttjar skattemedlen, ser ni inga problem. De hårt arbetande, som Carl Nordblom själv refererade till, ser att deras skattemedel försvinner till tvivelaktiga företag utomlands och till extremism genom att skolväsendet utnyttjas och så vidare. Är civilsamhället särskilt drabbat, menar Carl Nordblom och Moderaterna?