Mats Wiking

Fru talman! Torsdagen den 27 april fattade regeringen ett beslut som påverkar styrningen av landets universitet och lärosäten. Man beslutade att mandatperioden för externa styrelsemedlemmar halveras från dagens tre år till 17 månader. Orsaken som utbildningsministern angav var att regeringen vill få in mer säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna. Finansministern har gett en delvis annan förklaring.

Regeringens agerande har orsakat en storm inom akademin, och företrädare för landets universitet och högskolor har skrivit ett protestbrev till regeringen. Deras huvudsakliga kritik gäller en oro för ökad politisk styrning av vilka som ges förtroende att sitta i lärosätenas styrelser och det hot mot den akademiska friheten som detta i förlängningen innebär.

Vad betyder den akademiska friheten för ledamoten Fredrik Malm? Och hur kan det plötsliga beslut om halverad mandattid för styrelseledamöterna som regeringen fattade rymmas under den akademiska friheten? Är inte risken uppenbar att de utsedda ledamöterna upplever sig granskade av regeringen och påverkas av detta i sitt arbete?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern. Det har kommit oss socialdemokrater till kännedom att regeringen inte är nöjd med de nomineringar som tagits fram för nya styrelser vid våra lärosäten. Normal praxis är att styrelser till lärosäten utses på tre år i taget. Men nu beslutar regeringen om ett förordnande på endast 17 månader.

Detta skapar en rad frågetecken. Dels kan man fråga sig vad det innebär för arbetsron och stabiliteten vid våra lärosäten, dels väcker det oro för att SD nu gör verklighet av sitt krav på inflytande över regeringens utnämningar. Ordföranden för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har uttryckt följande: "Den typen av detaljstyrning har inte förekommit tidigare och jag ser det som en direkt påverkan på . lärosätenas självbestämmande."

Jag vill därför fråga utbildningsministern om han kan förklara för svenska folket varför regeringen gått från praxis och tillit till att misstänkliggöra de nomineringar som gjorts till våra lärosätens styrelser.

Fru talman! Vi socialdemokrater ser genuspedagogik på ett annat sätt än Sverigedemokraterna. Vi tänker att genuspedagogiken är en del av jämställdhetsarbetet och demokratin. Det är en del i att skapa lika villkor mellan könen. Det är ett arbete som måste börja tidigt för att vi ska nå framgång.

Vi har nått långt när det gäller jämställdheten och demokratin, men det finns väldigt mycket kvar. Vi behöver hela tiden lära upp våra unga när det gäller vilken väg som är viktig för att man ska kunna vara med och påverka sitt samhälle.

Detta handlar inte om dockor och vapen. Om barn vill leka med dockor eller med vapen är obetydligt, tänker jag. Man väljer olika lekredskap utifrån vilka kamrater man har och hur man blir påverkad och så.

Tycker ledamoten från Sverigedemokraterna Anders Alftberg att vi har kommit tillräckligt långt i jämställdhetsarbetet? Tänker han något om att förskolan bedriver ett jämställdhetsarbete, och på vilket sätt avviker det i så fall från genuspedagogiken?

Herr talman! Jag tror att lite ödmjukhet är på sin plats. Det finns säkert en del kritik att rikta mot hur såväl socialdemokratiskt styrda som moderatstyrda kommuner sköts. Faktum är dock att SKR begärde över 20 miljarder kronor extra för att kunna hålla balans i den offentliga sektorn under de kommande åren. Detta skedde inför i år. Den borgerliga regeringen, med stöd av SD, lade hälften så mycket pengar som vi i Socialdemokraterna lade i vår budget. Vi hade inte nått upp till de summor som SKR önskade, men vi hade en fördubblad budget utifrån de önskemål som kom från kommunerna och regionerna.

Här kan nog både regeringen och oppositionen göra många saker bättre, men faktum är ändå att det görs besparingar ute i kommunerna. Då ligger ett stort ansvar hos regeringen när det gäller att lyssna in vilka behov kommunerna har för att förskolorna ska kunna fortsätta att utvecklas. Även jag möts av personal som känner sig utslitna, både i borgerligt styrda kommuner och i socialdemokratiskt styrda kommuner. Därför har vi som sitter i riksdagen - och särskilt ni som sitter i regeringsställning - ett ansvar att lyssna in de krav och behov som kommunerna har för att göra förskoleverksamheten bättre.

Hur kommer regeringen att se till att det blir bättre i förskolan och mindre barngrupper där med en mindre budget till kommunerna och regionerna?

Herr talman! Det är intressant att lyssna på ledamoten från Moderaterna som säger att vi socialdemokrater inte har gjort någonting under åtta år. Om vi till exempel tittar på barngruppernas storlek har den nämligen enligt den nationella statistiken, som jag tror att ledamoten från Moderaterna också kan läsa, faktiskt minskat under perioden 2014-2018 från i snitt 16,9 barn 2014 till under 15,5 i dag. Det är en betydande minskning. Personaltätheten har också ökat utifrån det måttet.

Socialdemokraterna återinförde riktmärken för barngruppernas storlek och investerade 1 miljard per år för att minska dem. Vi satsade även på de förskolor som har störst utmaningar. Det förtjänar en viss ödmjukhet från ledamoten.

När det gäller hur det ser ut i Kommunsverige just nu - jag är själv ledamot i fullmäktige i Trollhättan - diskuteras nedskärningar i så gott som alla kommuner och regioner. Hur tänker ledamoten att nedskärningarna som görs i kommunerna utifrån statsbidragen ska hjälpa förskolorna att till exempel minska barngrupperna, öka kompetensen och göra yrket mer attraktivt?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill först skicka en hälsning till Rose-Marie Carlsson som skulle ha hållit detta anförande i dag men som tyvärr inte kan närvara. Jag har därför hoppat in i stället.

Herr talman! Förskolan lägger grunden till det livslånga lärandet och är en självklar del av skolsystemet. Varje dag är det mer än 500 000 barn som går till förskolan, en förskola som bygger på kunskap, omsorg och lärande. Det är en förskola som möter barnen där de är och låter barnen växa utifrån sina egna förutsättningar och en förskola som möter barnen med kompetent och utbildad personal.

Herr talman! Vi har haft en kraftig utbyggnad av antalet förskoleplatser under flera år, och det har inte enbart berott på babyboomen. Utifrån egen erfarenhet vet jag att man i dag lämnar mindre ändamålsenliga lokaler för nya förskolor som är bättre anpassade efter dagens krav. Och jag tror att det ser likadant ut i hela vårt avlånga land.

Förskolans uppdrag har förändrats över tid, detta för att ge personalen bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag. Det ger även förskolan bättre förutsättningar att arbeta med mindre barngrupper, med barnens delaktighet och med möjlighet till olika lärmiljöer. Och sist men inte minst handlar det om personalens arbetsmiljö.

Herr talman! Barngruppernas storlek måste fortsätta att minska, och det måste vara mer attraktivt att jobba i förskolan. Det är avgörande att vi kan rekrytera och behålla utbildad personal och att det finns en likvärdig kvalitet mellan förskolor i hela Sverige. Det senare handlar inte minst om att fortsätta satsa på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden och se till att alla barn, oavsett klassbakgrund, har tillgång till förskola.

Herr talman! Som jag sagt tidigare är förskolan en del av skolsystemet. Trots detta har vi en omsorgsform som inte är en del av detta. Jag tänker då på pedagogisk omsorg. Det har dock gjorts skärpningar i lagen. Och från och med den 1 januari 2023 gäller även ägar- och ledningsprövning, vilket är välkommet.

När det gäller förskolan har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen infört ett nytt statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder. I förskolan uppgick bidraget 2022 till 4,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 400 miljoner.

Statsbidraget är välkommet, och det får inte enbart användas för att minska barngruppernas storlek utan ska även användas för att behålla och rekrytera personal i förskolan samt till kompetensutveckling för förskollärare och annan personal som arbetar i verksamheten.

Herr talman! Skollagen betonar vikten av förskollärare, och läroplanen betonar arbetslagets samlade kompetens där barnskötarna utgör en stor del. Vi vet också att många som jobbar inom förskolan saknar relevant utbildning. Därför vill vi socialdemokrater, på samma sätt som inom äldreomsorgen med Äldreomsorgslyftet, införa ett förskolelyft.

Herr talman! När det gäller barnskötarna finns det en uppsjö av olika utbildningar. Även om det är huvudmannen som anställer och avgör vad som är relevant tycker vi socialdemokrater att det på samma sätt som när det gäller undersköterskor ska tillsättas en utredning som ser över vad det skulle innebära om även barnskötare blir en skyddad yrkestitel.

Vi socialdemokrater är helt övertygade om att det är ett bra sätt att öka kvaliteten och likvärdigheten i svensk förskola.

Herr talman! Förskolan är en viktig skyddsfaktor, och för att klara skolan spelar det stor roll om barnen har varit i förskolan. Trots att över 90 procent av alla barn går i förskolan - vilket kan jämföras med 70-talet då det var 10 procent - är det alldeles för många som står utanför. En bra förskola för alla är en grundsten för jämlikhet. Förskolan ger alla - oavsett andra förhållanden - en tryggare, mer lärorik och mer stimulerande uppväxt.

Jag vet att det pågår ett omfattande arbete med uppsökande verksamhet, öppna förskolor och familjecentraler runt om i landet, men det räcker inte. Därför är jag extra glad att den tidigare regeringen lagt förslag om att kommunerna är skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet och att erbjuda förskoleplats för de barn över tre år som inte är inskrivna i förskolan. Oftast är det för dessa barn, som har de allra tuffaste uppväxtvillkoren, som förskolan kommer att ha störst betydelse.

Kombinationen av en uppsökande verksamhet och ett konkret erbjudande om plats är avgörande för att nå de barn som är i behov av stöd för en bättre språkutveckling i svenska och för föräldrarnas möjlighet att gå till jobbet. Genom att man säkerställer alla barns rätt till förskola ges barnen bättre förutsättningar att klara den framtida skolan. Det är en viktig satsning på jämlikheten i vårt samhälle. Reformen träder i kraft den 1 juli och ska bli intressant att följa.

Herr talman! Att förskolan är kittet i vårt samhällsbygge borde det inte råda några som helst tvivel om. Vi har ganska nyligen tagit oss igenom en pandemi, där förskolan spelade en viktig roll för att samhället skulle kunna fortsätta fungera. Samtidigt är förskolan en trygg plats för barnen när det händer mycket i samhället och i världen.

I vårt närområde, i Ukraina, pågår just nu ett krig, och nyligen var det jordbävningar i Turkiet och i Syrien. Dessa fruktansvärda händelser påverkar inte bara vuxna utan även barn. Vuxna pratar om det, och barn blir oroliga och funderar på vad som händer. Därför är det viktigt att förskolan är en trygg plats där barnen kan få svar på sina frågor och funderingar. Jag skulle vilja påstå att utan förskolan stannar Sverige.

Vi i Socialdemokraterna står bakom våra reservationer, men jag yrkar bara bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Sverige står mitt i en lågkonjunktur och samtidigt också i en klimatomställning. I klimatomställningen skapas nya företag, och stora industrier ställer om till fossilfri produktion. När nya jobb skapas behöver det byggas lägenheter, skolor, förskolor och vårdcentraler, som också genererar jobb och inflyttning.

Den stora omställningen sker just nu i norra Sverige, där man räknar med att man på sikt kommer att behöva rekrytera och nyanställa uppemot 100 000 personer. Men för att dessa ska kunna ta de nya jobben krävs ofta utbildning och kompetensutveckling, och Svenskt Näringsliv och LO är överens om att det behövs en kraftig utökning av utbildningar på olika nivåer, såväl gymnasieutbildning som högskoleutbildning och vuxenutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till utbildningsministern är: På vilket sätt kommer regeringen att möta de utbildnings- och kompetensbehov som finns i de städer och orter där industri och företag nu kraftsamlar?

Herr talman! Min fråga är också till skolministern.

Personalen i skolan är helt avgörande för barnens framtid. En skola som har ordning och reda, utbildade lärare och en rektor som har personalens förtroende är en skola där eleverna trivs och presterar goda resultat.

Staten har gjort satsningar på lärares löner genom bland annat Lärarlönelyftet och skapat karriärvägar genom förstelärare. Det har varit bra satsningar på lärarna som åtminstone delvis stoppat den stora lärarflykten.

Sveriges Skolledare, som är rektorernas fackförening, beskriver däremot en vardag med ökad dokumentation, en kraftig ökning av antalet underställda och ett tryck på att skolan ska lösa problem som inte alltid är skolrelaterade. Detta menar Sveriges Skolledare har medfört en tuffare arbetsmiljö och gjort att omsättningen av rektorer ökat markant. Statistik visar att för några år sedan stannade en rektor fem år på samma skola. I dag är snittet tyvärr nere på två år.

Jag vill ställa följande fråga till skolministern: Vad tänker regeringen göra för att minska omsättningen av rektorer i grundskolan och gymnasiet?

Fru talman! Ledamoten Marie-Louise Hänel Sandström pratar mycket om kvalitet och utbildning på högre nivå - väldigt intressant - likaså forskningen; detta behöver undertecknad lära sig mycket mer om.

Jag tänker återkomma till utbildningsbehovet. Vi pratar om att vi både inom välfärd och inom praktiska yrken behöver väldigt mycket utbildad personal på alla nivåer: gymnasienivå, folkhögskolenivå, yrkesvux och högskola.

Vi har ju redan tidigare i debatten konstaterat att regeringen lägger 1,4 miljarder mindre på utbildning, även om det var en diskussion här i måndags kväll om att detta inte riktigt stämde. Men när man tittar i tabellerna ser man ändå att det är 1,4 miljarder mindre till utbildning.

Då har vi omställningsstudiestödet, som verkar vara en succé, tycker undertecknad. Det har kommit 22 000 ansökningar, och man har 5 000 i regeringens budget. Det är 17 000 som blir utan utbildning i omställningsstödet. Ändå pratar vi om att det finns ett enormt behov av utbildning både mitt i livet och bland ungdomar.

Hur tänker regeringen möta det enorma behov som finns? Också arbetsgivare och fack är kritiska till regeringens passivitet. De säger att det inte görs någon satsning på kringtjänster som behövs för att omställningsstudiestödet ska få fullt genomslag, och att man även behöver satsa på vägledning och validering.

Fru talman! Tack för svaren, Robert Stenkvist! Det som jag funderar över är det stora utbildningsbehov som finns nu när det är lågkonjunktur. Då brukar man ju satsa på utbildning - i alla fall när socialdemokratin styr. I lågkonjunktur vill man satsa på utbildning för att folk inte ska hamna utanför eller inte komma in på arbetsmarknaden. Därför satsar vi socialdemokrater 1,4 miljarder mer på utbildning än regeringen gör med SD:s stöd.

Hur tänker ledamoten att man ska klara försörjningsbehovet inte bara på högskolan utan också på vuxenutbildningen? Det finns ett enormt behov av utbildning, och vi har också ökade ungdomskullar. Kan ledamoten svara på detta?

Fru talman! Sverige har stora behov av utbildad personal på alla utbildningsnivåer. Det händer också mycket i klimatomställningen där Sverige ligger i framkant inom den tekniska utvecklingen. För att upprätthålla en god välfärd och göra klimatanpassningar behöver utbildningstakten ökas.

Nu får tolv lärosäten minskade anslag. Flera av dem är särskilt viktiga för kompetensförsörjningen. Det gäller till exempel lärarutbildningar, socionomprogram och sjuksköterskeutbildningar. Det finns också väldigt viktiga utbildningar inom klimatomställningen. Det handlar om välfärdens kompetensbehov över huvud taget.

Vad tänker regeringen göra åt de stora kompetensbehov som finns inom dessa branscher, och vad tänker SD göra? Man sparar pengar men säger att man ändå ska klara utbildningsbehoven. Vad säger ledamoten om detta?

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att Socialdemokraterna inte deltar i beslutet, utan vi hänvisar till vårt eget särskilda yttrande.

Nu ska vi prata om högre utbildning och forskning och lämna grundskolan och förskolan.

I Sverige finns en unik möjlighet att läsa på vuxenutbildning, yrkeshögskola, högskola och universitet. Utbildningen är kostnadsfri, och den svenska modellen för studiemedel bygger på att alla, oavsett familjens ekonomi, ska kunna studera på heltid. Den svenska modellen bygger vidare på att ungdomar och vuxna ska ha möjlighet att vidareutbilda sig under hela sitt yrkesliv. Vi kallar det livslångt lärande, herr talman.

Att över huvud taget tänka sig att söka till universitet eller högskola kräver att du vågar tro på att en annan väg är möjlig. För den som har föräldrar med låg utbildning och som kanske själv gått två år på gymnasiet är steget stort. Då behöver du stöd och hjälp till motivation från andra i din närhet, till exempel en lärare på gymnasiet som får dig att tro att högre studier är möjligt även för dig.

Herr talman! När högskolan startade sitt samlade campus hemma i Trollhättan 2008 blev det möjligt för ungdomar från arbetarhem att påbörja en klassresa. Vi socialdemokrater har alltid sagt att det livslånga lärandet är viktigt. Det är viktigt inte bara för individen utan för hela samhället.

Herr talman! Utbildning skapar självförtroende hos individer som vågar söka nya karriärer, kanske startar egen firma eller blir viktiga välfärdsarbetare. Därför har vi socialdemokrater varit måna om att satsa på utbildning i tider när konjunkturen pekar nedåt och arbetslösheten ökar.

För inte så länge sedan hade vi en pandemi som härjade i landet, och den pågår fortfarande. Då lade den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen fram en historisk satsning på välfärden, för att rädda företagen, välfärden och jobben.

Herr talman! När vi nu återigen har en tuff period med lågkonjunktur och höga elpriser är vi socialdemokrater åter beredda att satsa på vuxnas utbildning, för att möta de utbildningsbehov som företagen, kommunerna och regionerna flaggar för.

Vi gör tvärtemot regeringen - en regering som drar ned på budgeten för vuxenutbildning med 1,23 miljarder, en regering som minskar anslagen till yrkeshögskolan med 104 miljoner och en regering som också minskar anslagen till tolv högskolor och universitet och i praktiken även ger alla andra lärosäten sparbeting genom att inte göra tillräckliga uppräkningar för att täcka pris- och löneökningar.

Då är vi socialdemokrater beredda att göra det som krävs. Detta gör vi genom att i budgeten satsa 1,4 miljarder mer på vuxnas utbildning än vad regeringen gör.

Herr talman! I tider när vi behöver trampa på utbildningsgasen ställer sig högerregeringen och SD på bromsen. När utbildningsminister Persson i flera debatter hävdar att regeringen inte gör en besparing på vuxenutbildningen utan "bara" en tillbakagång till läget före pandemin frågar jag mig hur utbildningsministerns parti Liberalerna ska hantera att Sverige befinner sig i ett nytt utsatt läge med tanke på lågkonjunkturen och risken för ökad arbetslöshet.

För oss socialdemokrater är det självklart att möta arbetslöshet med att ge människor möjlighet att vidareutbilda sig. Att omställningsstudiestödet blivit en sådan succé med över 22 000 ansökningar, som vi pratade om i debatten i går, visar att människor som riskerar arbetslöshet är kloka och söker stödet för att vidareutbilda sig. Vad säger regeringen till de cirka 17 000 personer som sökt omställningsstudiestödet men som nu får nej på sina ansökningar?

Herr talman! Vi socialdemokrater vill främja forskning av hög kvalitet i hela landet. I forskningspropositionen från 2020, som togs fram under den tidigare S-ledda regeringen, görs betydande tillskott till både stora och små lärosäten. Riksdagen ställde sig då bakom ett övergripande mål för forskningspolitiken, nämligen att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

Covid-19-pandemin visar med all tydlighet vikten av forskning och kunskap. Vi vet att världen kommer att möta nya kriser. Forskning och innovation krävs därför för att möta framtidens utmaningar.

Herr talman! I forskningspropositionen gjordes också strategiska satsningar på högkvalitativ forskning och innovation för att öka samverkan i syfte att generera ny kunskap och möta dagens och morgondagens stora samhällsutmaningar.

Herr talman! Tyvärr kan vi ana ett visst samband mellan regeringens neddragning på högre utbildning och synen på forskning. När utbildningsplatser försvinner finns en oro bland lärosätena att även stödet till forskningen ska minskas.

Det skulle vara intressant att höra högerregeringen och SD förklara hur besparingen på högskolor och universitet gynnar forskningen och hur man tänker genomföra den excellenta forskning som man säger sig vilja ha enligt Tidöavtalet. Är syftet kanske att skära ned på forskningen på våra mindre högskolor för att omfördela resurser till universiteten? Här är regeringen svaret skyldig.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaret, utbildningsministern!

I mitt huvud går ekvationen inte riktigt ihop. Först drar man undan ett antal utbildningsplatser, och sedan säger regeringen att vi täcker de behov som finns, för det har varit en gigantisk satsning under pandemin. Nu hamnar vi i ett läge där vi går in i en lågkonjunktur med tuffare tider, och vi kan vara ganska säkra på att långtidsarbetslösheten kommer att öka.

Att möta dessa behov med att dra ned på antalet utbildningsplatser känns för mig väldigt avigt, herr talman. Vi socialdemokrater anser att det i detta läge är viktigt att satsa just på utbildningsinsatser och på omställning. Finns då behovet och önskemålen utifrån medborgarna i samhället borde vi snarare öka insatserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I detta läge skär regeringen ned på alla utbildningsformer för vuxna och avskaffar Äldreomsorgslyftet. Undertecknad vet att det inte är utbildningsministerns ansvar, herr talman, men det är den borgerliga, högerkonservativa regeringen som har gjort den nedskärningen, och även detta var en viktig utbildningsinsats.

Tycker Mats Persson verkligen att det här är rätt sätt att bemöta de samhällsproblem som uppstått?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Vi socialdemokrater tycker att det är väldigt viktigt med utbildningssatsningar. När utbildningsministern drar ned på yrkesutbildning, högskoleutbildning och vuxenutbildning ser vi att det är en minskning av resurserna. Det handlar om att klara av de behov som vi har nu när vi står inför en lågkonjunktur och så vidare.

Jag skulle vilja ta upp omställningsstödet lite grann. Vi såg i en artikel - jag tror att det var i går - att det har inkommit 20 000 ansökningar, herr talman, om att studera via omställningsstudiestöd, vilket måste anses vara en succé.

Tyvärr signalerar CSN att merparten inte kommer att få sina ansökningar godkända. Huvudorsaken är att antalet sökande är fyra gånger större än budgeten tillåter. Samtidigt fortsätter ansökningar att strömma in. Man kan säga att det finns ett enormt behov av utbildning i det här landet, något som både människor själva och företagen ser.

Utifrån detta vill jag fråga vilken beredskap regeringen har för att justera både omställningsstudiestödet och utbildningsutbudet för att möta den stora efterfrågan som finns.

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Det är positivt att ministern uttalar att man kommer att fullfölja den S-ledda regeringens planer gällande omställningsstödet och att vi var överens i det arbetet. Som skolpolitiker blir jag dock orolig när regeringen skär ned på anslagen till vuxenutbildning, yrkesvux, högskolor och universitet.

För vuxenutbildning är nedskärningen 1,23 miljarder. För yrkesvux är den 104 miljoner. Och för högskolor och universitet är det en minskning med 81 miljoner.

Vi socialdemokrater har tvärtemot upplevt att anslagen har varit viktiga för att kommuner och utbildningsanordnare ska våga starta nya utbildningar och våga anställa lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bedömningen är att regeringens politik kommer att leda till 22 000 färre platser för vuxna än i vårt budgetförslag.

Tycker Mats Persson verkligen att det är rätt att beskriva tiotusentals färre utbildningsplatser som en satsning?

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Vi kan se att behoven av vidareutbildning och högre utbildning aldrig varit större. Ungdomskullarna blir större, och det är många som ansöker om att nyttja det nya omställningsstudiestödet. Fler än tidigare väljer också att studera på högskola och universitet. Distansutbildningen har hjälpt till och gjort högre utbildning tillgänglig i hela landet.

Samtidigt som vi ser detta tryck och att fler vill gå högre utbildning för att komma vidare i arbetslivet skär regeringen ned i anslagen till tolv högskolor och universitet. Min fråga blir därför: På vilket sätt visar regeringen i sin budget att man möter hela landets ökade behov av högre utbildning?

Fru talman! Jag vill lyfta fram fritidshemsverksamheten. När mina barn växte upp under sent 80-tal och tidigt 90-tal gick barn på fritis som längst till årskurs 3. Det var även vanligt att de redan från årskurs 2 blev så kallade nyckelbarn och gick direkt hem efter skolan. Många barn var inte ens inskrivna på fritis på den tiden. I dag är det annorlunda. I princip alla barn som har rätt till fritidshem går på fritis.

Fru talman! Vad har då hänt med fritis under alla dessa år? Jo, man har fått en egen läroplan 2016 där det bland annat står att fritidshemmet ska stimulera barnets utveckling. Det ska fördjupa barnens kunskaper och erfarenheter och erbjuda en meningsfull fritid och social gemenskap. Läroplanen anger också att barngrupperna på fritis ska ha en lämplig sammansättning och storlek och erbjuda en bra miljö.

Hur ser det då ut på riktigt? Tyvärr har barngrupperna på fritis ökat rejält under 90-talet och tidigt 00-tal, och inte ens hälften av personalen som jobbar på fritis har pedagogisk utbildning. På många sätt har fritis blivit en form av förvaring. Det är helt klart att fritidshemmen inte varit prioriterade i kommunernas budgetar.

Skolpolitiker i kommunerna har dock inte kunnat missa att fler föräldrar väljer att ha kvar sina barn på fritis längre upp i åldrarna. Verksamheten behöver då anpassas och förändras utifrån de nya behov som uppstår. Ännu viktigare är det för barn som kommer från hemförhållanden som inte är så bra. Då är en fungerande skola och fritidshemsverksamhet A och O för att skapa trygghet för barnen.

Fru talman! Så vad finns det för möjligheter för fritidshemmen? Som jag ser det är den stora biten den fina läroplanen från 2016. Den anger att grunden är att det ska vara ett lärande när ett barn går på fritis. Lärandet sker inte bara i klassrummet, utan lärandet ska ske i samspel med andra barn i leken, aktiviteten, där barn utvecklar sin emotionella förmåga och får lära sig att ta hänsyn till andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Genom organiserade rastaktiviteter spelar fritidshemmen också en avgörande roll för att öka den fysiska aktiviteten bland barnen i skolan. Och när barns psykiska hälsa, fru talman, blir allt sämre kan personalen på fritidshemmet vara avgörande för att stärka barnets mående. Så det är tydligt att fritidshemmen har många fler och viktiga funktioner än att bara vara barnpassning.

Men för att klara läroplanens målsättning med fritis krävs mindre barngrupper samt fler utbildade pedagoger och politiker som förstår värdet av att satsa på fritis.

Fru talman! Den socialdemokratiskt styrda regeringen har under 2014-2022 gjort betydande satsningar på skola, vård och omsorg. En halv miljard har avsatts årligen för att utveckla fritidshemsverksamheten. Även ett likvärdighetsbidrag har införts i syfte att kompensera skolor, inklusive fritidshem med större sociala utmaningar.

Grupperna på fritis har faktiskt blivit mindre under den S-ledda regeringen. Från 2014 då grupperna låg på ungefär 41 barn per avdelning är i dag siffran nere på cirka 35. Vi socialdemokrater har också tillsatt en utredning som ska kartlägga och se vilka utvecklingsområden som finns inom fritidsverksamheten.

Utredningen ska också föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag.

Med en S-styrd regering hade satsningar på skolan och fritidshemmen fortsatt, men vad säger då den nya högerkonservativa regeringen i det så kallade Tidöavtalet om fritidshemmen? Ingenting, absolut ingenting.

(Applåder)