STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

har frågat mig om jag och regeringen missbedömt behovet av personer som vill studera med omställningsstudiestöd och, om så är fallet, vilka åtgärder jag avser att vidta. Mats Wiking har även frågat om jag och regeringen är beredda att föra till mer medel till högre utbildning och vuxenutbildning så att alla som söker omställningsstudiestöd kan få gå utbildningar.

Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden genomfördes en historisk reform som lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Efter att propositionen beslutades i riksdagen i juni i år undertecknade företrädare för Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK och LO det nya huvudavtalet.

När propositionen debatterades i riksdagen yrkade samtliga partier som ingår i regeringen bifall till propositionen i dess helhet. Endast Vänsterpartiet röstade emot. I propositionen framgår det att medel till omställningsstudiestödet ska tillföras stegvis från och med 2023 fram tills att reformen är fullt utbyggd 2026. År 2023 tillförs 1,3 miljarder kronor, och nästa år utökas denna summa till 2,8 miljarder kronor i linje med de förarbeten som togs fram av den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Regeringen inför därmed reformen precis på det sätt som aviserades i propositionen och helt i överensstämmelse med vad parterna förväntar sig.

Jag noterar att det finns ett oväntat stort intresse för det nya omställningsstudiestödet, men planen för införandet ligger fast. Ett tungt vägande skäl till detta är att handläggande myndigheter, främst CSN, ska ges rimliga planeringsförutsättningar.

För utbildning vid universitet och högskolor har regeringen i budgetpropositionen för 2023 bedömt att nya satsningar inte är aktuella. Universitet och högskolor har stora resurser för utbildning. Under 2023 uppgår anslagen för utbildning till cirka 26 miljarder kronor, och antalet sökande till högskoleutbildning minskar efter pandemiårens höga efterfrågan. Regeringen föreslår även att 270 miljoner kronor ska tillföras under 2023 för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, så kallad yrkesvux. Hur behovet av utbildning kommer att utvecklas framöver vet vi inte i dagsläget, men regeringen följer givetvis utvecklingen noggrant för att bedöma behoven under de kommande åren.

Herr talman! Tack, Mats Wiking, för inlägget och frågeställningen! Det är uppenbart, tycker jag, att Sverige är ett land med väldigt höga ambitioner för den högre utbildningen. Och det är helt klart att satsningarna i budgetpropositionen på yrkesutbildning och på högre utbildning ligger på historiskt höga nivåer.

En del av de tillfälliga satsningar som gjordes under pandemin försvinner vid årsskiftet. De var ju tillfälliga. De löper ut. Men den permanenta nivån, som gäller i vårt land för kommande år, innebär att tusentals ungdomar och tusentals vuxna kommer att få möjlighet att genomföra en utbildning på universitet eller högskola eller någon form av yrkesutbildning.

Det är historiskt höga nivåer. När det gäller yrkeshögskolan är det en fördubbling sedan tio år tillbaka ungefär. Vi har alltså väldigt höga nivåer. Jag tycker att det är väldigt bra att vi har det. Jag tycker också att det är en väldig styrka att vi brett i Sveriges riksdag har kunnat hitta en samsyn kring detta, för det är en fråga där vi behöver mindre politiskt bråk och mer samarbete. Det är en fråga där vi behöver se mer till vad som är bäst för landet Sverige, bäst för företagen och bäst för enskilda. Det är viktigare än kortsiktiga partipolitiska intressen eller kortsiktiga partipolitiska vinster. Detta är viktigt för Sverige, och det är viktigt att vi samarbetar.

Herr talman! Omställningsstudiestödet är en del av detta. Det är när den svenska modellen är som bäst. Arbetsmarknadens parter satte sig ned och förhandlade - visserligen under hot från Liberalerna och delvis Centerpartiet om lagstiftning - och kom fram till ett nytt Saltsjöbadsavtal, som i grund och botten till stora delar förändrar den svenska arbetsmarknaden.

En viktig del i detta är flexibilitet. Det är ökade möjligheter för den enskilde företagaren, det medelstora företaget eller det stora företaget att ha flexibla verktyg för att kunna anpassa produktionen efter hur efterfrågan ser ut. Men det är också en möjlighet för fler människor att mitt i livet ställa om, att mitt i livet vidareutbilda sig, att mitt i livet hitta en ny väg i livet, en ny utbildning, ett nytt yrke. Detta skapar otroliga möjligheter inte bara för den enskilde utan också för vårt samhälle.

Omställningsstudiestödet är väldigt viktigt, och de nivåer som regeringen ligger på är precis i linje med det som arbetsmarknadens parter har velat se.

Detta gör vi därför att det är ett viktigt avtal för Sverige. För att den svenska arbetsmarknaden ska fungera är det viktigt att fler människor får möjlighet att vidareutbilda sig och att fler människor får rätt kompetens. Det är bra för de enskilda individerna. Det är också bra för företagen och därmed för oss alla, eftersom företagen är grunden för vår gemensamma välfärd. Det är därifrån skatteintäkterna kommer.

Sammantaget är det här viktiga reformer som gör att den svenska arbetsmarknaden fungerar bättre och som gör att vi åtminstone steg för steg går i riktning mot att minska den kompetensbrist som i dag finns och som är ett stort hinder för många företag och många individer.

Herr talman! Tack, Mats Wiking, för den utmärkta frågan!

Nu kommer ansökningarna in. De hanteras av CSN, och det har kommit in 20 000 ansökningar, precis som Mats Wiking säger. I det här läget är det för tidigt att spekulera i hur många av dem som kommer att få bifall och hur många av dem som kommer att få avslag. Det är en uppgift som myndigheterna nu hanterar, och jag tror att det är viktigt att vi politiker inte lägger oss i det.

Det kommer att ta sin tid, eftersom det har kommit in fler ansökningar än vad prognosen sa. Det här handlar om att människor ska få en korrekt och rättssäker bedömning. Därmed måste det få ta den tid som krävs för att man ska kunna få rätt bedömning och därmed veta vilka insatser man har rätt till.

Det är alltså för tidigt att svara på hur stor andel av dessa 20 000 som kommer att få stödet beviljat och hur stor andel som kommer att få avslag. Det återstår att se, men vi följer detta mycket, mycket noga, dels för att det är viktigt att det blir en rättssäkerhet i prövningen, dels för att vi naturligtvis behöver se i vilken utsträckning behoven finns.

Det här står högt upp på regeringens agenda, och vi följer det mycket noga.

Herr talman! Låt mig vara väldigt tydlig: Regeringen har väldigt höga ambitioner när det gäller utbildning både för barn, unga och vuxna. Vi gör inga neddragningar av utbildningarna, vi har väldigt höga ambitioner och vi ligger på historiskt höga nivåer när det gäller vilken yrkesutbildning som erbjuds svenska folket.

Det är också viktigt att inte bygga ut verksamheten alldeles för snabbt, för verksamheten måste hålla en hög kvalitet. Om man bygger ut en verksamhet för snabbt finns det en stor risk för att man tummar på kvaliteten och att de som genomgår utbildningarna inte får den utbildning de har rätt till och därmed inte har de kvalifikationer som arbetsmarknaden kräver.

Det är väldigt viktigt att vi har höga ambitioner när det gäller den högre utbildningen, vuxenutbildningen och den svenska skolan. Denna regering drar inte ned på antalet utbildningsplatser, utan vi har historiskt höga nivåer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.