Kajsa Fredholm

Herr talman! Det var ingen fråga, men absolut: Man ska sköta sin skog. Jag vet inte varför ledamoten tror att vi i Vänsterpartiet glömmer bort det. Man ska dock sköta den på ett bra sätt – så är det. Vi anser inte att det svenska skogsbruket i sin helhet är tillräckligt hållbart, så det är bra att våra skillnader framförs här.

Vi behöver nå klimatambitioner, och vi behöver bevara en hög biologisk mångfald. Vänsterpartiets inställning är att produktionsmålen måste vara underställda miljö- och klimathänsyn. Ett hållbart skogsbruk kan inte uppnås om råvaruförsörjningen får styra hur våra skogar brukas.

Jag vet också att det finns många små och medelstora skogsägare som är duktiga på att sköta sina skogar. Så är det, och så ska det fortsätta att vara. Men vi har ett problem i dag eftersom vi har ett industriellt uttag ur skogen som gör att den biologiska mångfalden försämras.

Herr talman! Det är roligt att ledamoten alltid tar replik på mig och alltid säger att han inte tänkte göra det men att han blev så provocerad. Det är bara bra.

I min hemkommun Leksand finns väldigt mycket skog som brukas på ett så trist sätt att man över huvud taget inte kan ta sig in i skogen. Det är till och med ett problem, känner jag.

Vad gäller skogens kulturmiljövärden och skogsvårdslagens brister och otydlighet i hänsynen till sociala värden konstaterade Skogsstyrelsen i en rapport från mars 2018, genom en analys av styrmedel för skogens sociala värden, att det behöver skapas mer tydlighet och genomförbarhet. Det är mitt svar. Det är alltså inte jag som hittar på något här.

Herr talman! Nu debatterar vi betänkandet om skogspolitik.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation, nummer 8. Den handlar om två saker.

Den första är att regeringen skyndsamt bör ta fram förslag på lagstiftning i syfte att stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden. I dag sker avverkning av skogar med höga befintliga naturvärden, så kallade värdekärnor, trots att det råder brist på dessa naturmiljöer för en mängd hotade växt- och djurarter. Dessa skogar har ofta hög variation och är ofta naturskogsartade. Naturvårdsverket anser att stora ansträngningar bör göras av såväl staten som skogsbruket för att skyddsvärda skogar inte ska avverkas.

Herr talman! Regeringen är visserligen av den uppfattningen att inga skogar med höga naturvärden ska avverkas. Men trots att detta ändå fortsätter att ske har man underlåtit att vidta åtgärder för att förhindra det. Inte heller avsätter man i budgeten tillräckligt med pengar för att dessa värdefulla skogar ska kunna få formellt skydd. I stället väljer man ensidigt att värna skogsindustrins intressen, vilket varken gynnar de mindre skogsägarna, den biologiska mångfalden eller klimatet. Därmed försvåras möjligheterna att bevara de kvarvarande livsmiljöerna för missgynnade arter inom skogsbruket.

Herr talman! Den andra delen i vår reservation handlar om att lagstiftningen bör ändras så att skogar med särskilt höga värden för rekreation och friluftsliv ska bli föremål för avverkningsansökan och kunna undantas från åtgärder och exploatering som inte främjar dessa värden.

Skogens kulturmiljövärden och de sociala värdena ska värnas enligt våra miljökvalitetsmål. Skogens sociala värden brukar definieras som de värden som skapas av människors upplevelser. Dessa är en viktig resurs för samhället när det gäller exempelvis människors välbefinnande, hälsa, boendemiljö och utbildning samt regional utveckling och turism.

Herr talman! Skogens sociala värden berörs av ett flertal olika politikområden, som skogspolitik, miljöpolitik, kulturmiljöpolitik och friluftspolitik. Att stärka skogens sociala värden kan också främja den biologiska mångfalden.

Herr talman! Skogsvårdslagen har brister när det gäller hänsynen till sociala värden. I dag är lagstiftningen och målsättningarna otydliga när det gäller dessa, och de kan tolkas på olika sätt – detta trots att skogens betydelse även för folkhälsan alltmer bekräftas av vetenskapliga studier.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet arbetar för en rättvis klimatomställning. Det ska vara lätt för människor att göra rätt. Månadskortet i kollektivtrafiken borde till exempel kosta 450 kronor.

En rättvis klimatomställning innebär också att det är den som släpper ut mest som måste minska sina utsläpp mest. I Sverige har miljardärerna extremt höga klimatutsläpp. De är så höga att det skulle ta 30 år för en medelinkomsttagare att släppa ut lika mycket som de rikaste gör på ett år.

Min fråga till Romina Pourmokhtari är: Vad gör regeringen för att se till att miljardärerna minskar sina utsläpp av växthusgaser och gör sin del av klimatomställningen?

Fru talman! Då svarar jag först på om vi vill ha fler kor i landet.

Vi vill ha fler betesdjur därför att betesdjur behöver mark att beta på och vi behöver mer mark som betas, av många olika skäl. Då får vi också livsmedel från de djuren, så det svarar jag ja på.

Sedan skulle jag vilja ta upp att det här med att det går dåligt för livsmedelsproducenter och bönder i dag också har mycket att göra med att de inte får tillräckligt betalt för sina produkter. Det har med livsmedelskedjan att göra – vi har problem med tre stora grossister som tar vinsten i stället för att öka andelen av matkronan till producenterna.

Där finns det förslag. Där finns det även EU-lagstiftning som vi kan gå fram med skarpare, tänker jag. Men jag stannar där.

Fru talman! Jag tackar för en väldigt intressant fråga. Helt enkel är den ju inte.

Vi vill också att Sverige ska öka produktionen och bli mer självförsörjande. Vi vill komma upp till 80 procent, och det har vi haft politik för sedan flera år tillbaka.

Vad gäller de unga har vi lagt fram förslag i en jordbruksmotion om att införa ett stöd för generationsskifte. Det var, om jag minns rätt, ett stöd som LRF Ungdom hade föreslagit och som vi tyckte var väldigt bra. Man skulle på liknande sätt som studielån kunna låna av staten när man tar över eller är ung. Det skulle då vara inom Sverige. Sedan vet vi ju att det kommer en ny CAP, där man även föreslår stöd för generationsskifte. Jag tänker att de förslagen kombinerat kanske är en bra del.

Vi vill öka stöd för att producera hållbart, till exempel biopremier och stöd för vallodling. Vi vill också stärka övergång och omställning till ekologisk produktion. Det tror vi har väldigt stor betydelse. Det är bra för jorden, men det är också bra för att det minskar behovet av insatsmedel. Vi tror att den produktionen skulle kunna öka mycket mer. Det är också någonting som små och mellanstora jordbruk skulle kunna dra nytta av. Där ser vi alldeles för lite.

Jag fortsätter sedan.

Fru talman! Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskassan och låter välfärden stå för notan. Genom att under lång tid ha låtit bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen. En halv miljon människor är i dag arbetslösa, och många hushåll har svårt med pengar till både hyra och mat.

Fru talman! Den ekonomiska ojämlikheten ökar lavinartat med Tidöpartierna vid styråran. Sett till förmögenhetskoncentrationen är Sverige med sina 542 miljardärer ett av världens mest ojämlika länder. Sveriges 82 dollarmiljardärer äger tillsammans lika mycket som halva vårt lands bruttonationalprodukt. Samtidigt lever, enligt Statistiska Centralbyrån, nästan 700 000 människor i social och materiell fattigdom i Sverige.

Och vad gör regeringen då? Jo, de fortsätter att sänka skatterna, med sammanlagt 110 miljarder kronor under mandatperioden, vilket innebär att utrymmet för att satsa på hushållen och välfärden hela tiden minskar. För nästa år föreslår regeringen ytterligare skattesänkningar med över 50 miljarder kronor. Så här ska det inte behöva vara i ett rikt land som Sverige, fru talman.

Jag är glad att vi i Vänsterpartiets budgetalternativ tar en helt annan riktning. I stället för att sänka skatten mest för dem med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att underlätta den gröna omställningen.

Vi använder pengarna till att stärka välfärden, med ett särskilt fokus på sjukvård. Vi avsätter betydande resurser till klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi bland annat genom höjda barnbidrag. På det sättet främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten. På det sättet bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna.

Fru talman! Sveriges landsbygd och dess resurser – vi som bor där – spelar en helt avgörande roll för att kunna genomföra den så viktiga gröna omställning som vi står inför. Att öka vår självförsörjningsgrad är helt nödvändigt med tanke på omvärldsläget och den klimat- och naturkris vi befinner oss i.

Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel.

För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen.

Vi i Vänsterpartiet vill se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår att en pilotstudie ska genomföras, där naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen.

En fossil- och giftfri livsmedelsproduktion som bygger på inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka vår motståndskraft mot störningar.

Fru talman! I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för en lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden men även för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet ser positivt på att regeringen nu stärker ersättningen för mjölkkor på bete, men vi anser att ersättningsnivån i Sveriges strategiska plan bör utökas så att full kostnadstäckning kan ges till lantbrukaren samt att även slåtterängar omfattas.

Fru talman! Skogen är en av våra viktigaste resurser. Jag som bor i Dalarna vet verkligen hur betydelsefull den är. Skogen, och för den delen hela landsbygden, var en viktig anledning till att jag tog steget för över 35 år sedan och flyttade från Stockholm till Dalarna. Skogen är livsmiljö för en mängd olika arter och genererar ekosystemtjänster såsom vattenrening, bär, svamp med mera, och detta gör den utöver att lagra kol och producera råvaror.

Vi i Vänsterpartiet anser inte att det svenska skogsbruket i dess helhet är att betrakta som tillräckligt hållbart i dag för att nå våra klimatambitioner och bevara nödvändig, hög biologisk mångfald. Vår inställning är att produktionsmålen måste vara underställda miljö- och klimathänsynen.

För att uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen vara styrande för hur våra skogar brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem och biologisk mångfald måste vara ramen för hur skogarna nyttjas. Inom dessa ramar bör ett hållbart brukande förse oss med råvaror och energi som bland annat kan ersätta fossil energi och råvaror med stor klimatpåverkan.

Att vi på ett hållbart sätt använder vår skogsråvara är avgörande för att vi ska möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden. Dessa kriser måste vi lösa tillsammans.

Fru talman! Miljöhänsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig, och utvecklingen är tyvärr negativ. Här behöver Skogsstyrelsen mer resurser för att kunna göra fler fysiska tillsyner vid avverkningsanmälningar.

Fru talman! Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Även här behöver Skogsstyrelsen betydligt mer medel så att skogsägare kan teckna naturvårdsavtal och bilda biotopskyddsområden.

Fru talman! Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är superviktigt. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur, som har stor betydelse för ekosystemens funktion. I förlängningen förbättrar det våra förutsättningar att producera livsmedel lokalt.

För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel, men vi i Vänsterpartiet föreslår att det ska införas ett statligt stöd även för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavvisande stängsel.

Vi föreslår även ökade ekonomiska resurser för ersättning vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp samt ersättningar för andra viltskador. Bristande förebyggande arbete mot viltskador kan leda till fler och mer omfattande skador med ekonomisk påverkan på näringsidkare på landsbygden. Livsmedelsförsörjningen kan även hotas i högre omfattning om lantbrukare inte kan känna trygghet i att kunna få tillräckligt med stöd för viltskador.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet delar även Sametingets och Naturvårdsverkets bedömning att det inte finns tillräckligt med medel för att kunna betala ut ersättning för förebyggande av rovdjursskador till samebyarna, och vi föreslår därför en ökning av anslaget.

Fru talman! Det finns ett stort behov av att minska antalet djurförsök i Sverige. Hundratusentals djur utsätts i Sverige varje år, och alltför många av försöken är plågsamma. Sveriges 3R-center fungerar som en samlande arena för att minska antalet djurförsök.

EU:s mål, som Sverige jobbar efter, är att alla djurförsök ska ersättas när detta är vetenskapligt möjligt. Nu har regeringen inte längre öronmärkta medel för denna satsning, vilket inneburit att verksamheten i betydande delar har monterats ned. Vi i Vänsterpartiet vill i stället att verksamheten ska utvecklas ytterligare. Därför vill vi se en kraftigt ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken.

Fru talman! I övrigt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande. Jag vill också önska alla en god jul.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en rak och tydlig åsikt i frågan!

Nu var ju frågan varför Skogsstyrelsen inte har fått tillräckliga medel för att utöva sin tillsyn. Det har till och med gått så långt att man blivit JO-anmäld av ett antal miljöorganisationer för att man inte följer lagen när det gäller kontroll och tillsyn.

Denna JO-anmälan bygger på över 240 rättsfall där domstolar återkommande underkänner Skogsstyrelsens kontroll och tillsyn av avverkningsanmälningar. Enligt domstolarna har myndigheten i många fall inte ens utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har flera gånger konstaterat att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka obotliga skador på skyddade arter.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är mycket allvarligt att Skogsstyrelsen saknar resurser för att kunna utföra tillräckligt med fysisk tillsyn – för det är detta vi anser är felet här – vilket leder till avverkning i områden som egentligen skulle ha skyddats. Vi har därför budgeterat en ökning av anslaget i vårt budgetalternativ.

För att komma tillbaka till det här undrar jag återigen varför inte Skogsstyrelsen kan få tillräckliga resurser, när man har flaggat för att man behöver det.

Fru talman! Tack, herr Widegren, för anförandet! Jag tänkte fortsätta prata om skogen och om Skogsstyrelsens tillsynsansvar.

För att avverka skog som är över en halv hektar krävs att en avverkningsanmälan lämnas in till Skogsstyrelsen. Markägare som vill avverka är skyldiga att redovisa vilka försiktighetsmått och skyddsåtgärder som planeras för att hindra skador på hälsa och miljö. Det är sedan Skogsstyrelsens ansvar att kontrollera om dessa åtgärder utgör ett tillräckligt skydd mot otillåten påverkan på skyddade arter och höga naturvärden. Det är Skogsstyrelsens tillsynsansvar.

Tyvärr är miljöhänsynen inom skogsbruket fortsatt bristfällig, och utvecklingen har varit negativ. Skogsstyrelsen skulle verkligen behöva utökade anslag för att kunna bedriva mer fysisk tillsyn. Bristfällig fysisk kontroll leder till avverkningar i naturskogar med skyddade arter.

Jag undrar varför regeringspartierna – särskilt Moderaterna, som man kan säga sitter på plånboken – inte tar det här på tillräckligt stort allvar och ser till att Skogsstyrelsen får tillräckliga resurser i budgeten så att de kan utöva den tillsyn som krävs.

Fru talman! Framtiden för kornas rätt till sommarbete har under denna mandatperiod varit osäker. Förra året föreslog en statlig utredning att beteskravet skulle tas bort för att stärka konkurrens och lönsamhet inom svensk mjölkproduktion. Förslaget möttes av kraftig kritik, inte minst från svenska folket, och 65 000 namnunderskrifter för kornas rätt att beta lämnades över till riksdagen. Regeringen ändrade sig, och beteskravet kommer inte att avskaffas under denna mandatperiod, vilket är mycket glädjande.

Min fråga till landsbygdsministern är: Kan ministern lova alla oss som värnar kornas betesrätt att regeringen arbetar för att lagen får vara kvar på lite längre sikt än bara under denna mandatperiod?

Fru talman! Oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp förekommer i Sverige, men självklart borde de inte få förekomma över huvud taget. Det är allvarliga brott mot framför allt kvinnors och flickors rättigheter och kan leda till allvarliga fysiska och psykiska skador för dem som drabbas. Därför instämmer Vänsterpartiet i att skyddet för flickor och kvinnor som lever i en hederskontext behöver stärkas.

Hedersrelaterat våld och förtryck har liksom mäns våld mot kvinnor i övrigt generellt sin grund i kön, sexualitet, makt och kulturella föreställningar om dessa företeelser. Detta är ett våld och förtryck som Vänsterpartiet anser måste bekämpas med kraft. Det hedersrelaterade systemet är komplext och innehåller en rad förtryckande former av strukturell och organiserad karaktär.

Fru talman! Det specifika med hedersvåldet är att det utövas med hjälp av kollektiva kontrollmekanismer, som många gånger sanktioneras av släkt och omgivning. Främst är det flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men även pojkar och unga män blir utsatta.

Samhället måste göra betydligt mer för att tidigt upptäcka när någon blir utsatt och erbjuda ett långvarigt stöd. Tyvärr har vi sett att exempelvis socialtjänsten många gånger brister i att erbjuda långvariga och stödjande insatser. Det kan bero på att socialtjänsten är alltför pressad av ekonomiska och personella skäl. Även skolan har en viktig uppgift att fylla när det gäller att upptäcka och se varningssignaler tidigt.

Regeringens aktuella proposition fokuserar dock på straffrättsliga åtgärder – något som Vänsterpartiet välkomnar, och vi står bakom propositionen i sin helhet. När det gäller de konkreta lagförslagen anser jag att kriminaliseringen av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp är en särskilt angelägen åtgärd för att stärka flickors och kvinnors skydd.

Fru talman! Däremot har det inte varit lika självklart att ställa sig bakom förslaget om att kriminalisera underlåtenhet att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Jag vill förtydliga att Vänsterpartiet länge har drivit på för ett totalförbud mot barnäktenskap och äktenskapstvång. Det ska självklart råda nolltolerans mot både barnäktenskap och påtvingade äktenskap. I Sverige finns ingen generell plikt att anmäla eller ingripa mot brott, men det finns däremot en skyldighet att anmäla vissa pågående grova brott. Vidare har vissa yrkesgrupper en skyldighet att anmäla begångna brott. Det gäller främst tjänstemän inom myndigheter som arbetar med barn och som vid underlåtenhet att anmäla kan göra sig skyldiga till tjänstefel. Många av dessa yrkesgrupper har också enligt socialtjänstlagstiftningen en anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa.

Fru talman! Jag konstaterar vidare att försök, förberedelse och stämpling till äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott samt vilseledande till äktenskapsresa redan är straffbart. Bestämmelserna om medverkan till brott i brottsbalken är också tillämpliga, vilket innebär att medhjälp till de olika förberedande momenten är straffbart.

Vänsterpartiet har dock valt att inte reservera sig mot regeringens lagförslag i denna del. Det är dock mycket viktigt att det nya underlåtenhetsbrottet inte tillämpas så att det i praktiken blir fråga om ett angiverisystem. Vi kommer att följa frågan noga och vid behov återkomma med förslag på åtgärder.

Herr talman! I ett grönt och hållbart samhälle är jordbruket centralt. Det svenska jordbruket har alltid varit en viktig del av den svenska självbilden likaväl som en viktig faktor i samhällsutvecklingen. Bra skördeår har historiskt gett ett välmående samhälle. Så kan det bli igen, och så behöver det vara, genom att vi tryggar vår tillgång till livsmedel som produceras nära, hållbart och ekologiskt. Det ingår i en grön omställning som skapar arbeten i hela landet.

Sverige behöver höja ambitionen för sin självförsörjningsgrad från 50 procent till 80 procent samt införa beredskapslager för livsmedel.

För oss i Vänsterpartiet är det även viktigt med ett starkare ekologiskt jordbruk. Det har flera fördelar, då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte behöver användas. Det är bra för miljön och även bra ur ett beredskapsperspektiv.

Vi vill ge stöd för omställningen från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det ger oss en starkare biologisk mångfald likaväl som en stärkt djurvälfärd. Stödet vi vill se riktar sig såväl till omställningen som till produktionen. Vi vill också se en ökning av anslaget för stöd till betesmarker.

Herr talman! Det behövs ett starkt jordbruk om vi ska klara livsmedelsförsörjningen, likaväl som det behövs ett starkt jordbruk inom naturens ramar för att vi ska klara klimatomställningen. Att prata om jordbrukets utmaningar är inte att vara kritisk mot jordbrukandet som sådant, tvärtom. Det är dock de facto så att dagens jordbruk ger stora klimatutsläpp, och det driver på klimatförändringen. Detta behöver vi göra någonting åt tillsammans. Om vi inte tar tag i de problem som finns kopplade mellan jordbruk, klimat och biologisk mångfald kommer vi att göra oss själva en otjänst nu och i framtiden.

Herr talman! Kemisk bekämpning är fortfarande den vanligaste bekämpningsmetoden mot oönskade växter och djur inom jordbruket. Kemikalier från bekämpningen ger negativa effekter för den biologiska mångfalden och kan på både kort och lång sikt påverka människors hälsa. En rik biologisk mångfald är nödvändig för vår matförsörjning och bidrar bland annat till pollinering och bekämpning av skadegörare.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel är fortfarande för hög i det konventionella jordbruket i Sverige. I det ekologiska jordbruket är dock väldigt få bekämpningsmedel tillåtna. Jag ska ge ett exempel: För varje ton skördad ekologisk potatis besparas naturen 50 liter bekämpningsmedel.

Herr talman! Klimatförändringen leder till förändrad nederbörd och ökad frekvens av extremväder. Risken för skyfall ökar, samtidigt som längre perioder av torka blir allt vanligare. Detta kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, som diken, dränering, invallningar och bevattningssystem, och även i förhållande till grundvatten, naturliga vattendrag, småvatten och våtmarker. Här behövs det ett stärkt stöd till jordbrukets vattenhantering.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet anser att det behövs stärkt offentligt stöd för att främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Det kan handla om utveckling av nya livsmedel eller nya odlingsmetoder. Vi vet att en mångfald av grödor minskar risker och jordbrukets sårbarhet.

Herr talman! I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för en lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion.

Vi i Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån bör utökas så att full kostnadstäckning kan ges till lantbrukare. Detta är viktigt, inte minst då det svenska beteskravet i dag är under hot från delar av näringen och från flera politiska partier. Vi tycker inte att en försämrad djurvälfärd är en lämplig väg för att stärka det svenska jordbruket och vill därför även behålla kornas betesrätt.

Herr talman! För att stimulera att fler yngre tar över mindre och medelstora lantbruk, inom både odling och djurhållning, i stället för att dessa blir uppköpta av större lantbruk anser vi att det krävs åtgärder.

LRF Ungdomens föredömliga rapport Många vill – men få kan lyfter såväl lägesanalys som förslag på åtgärder. I rapporten konstateras att 90 000 gårdar har avvecklats i Sverige de senaste 30 åren och att självförsörjningsgraden har sjunkit från 75 procent till 50 procent. Marken fortsätter att brukas, men av allt färre och betydligt större gårdar. Knappt 2 000 företag står i dag för hälften av det svenska jordbrukets totala produktionsvärde.

Vi i Vänsterpartiet anser att flera av förslagen i rapporten borde förverkligas.

Många äldre lantbrukare som står inför ett skifte har under lång tid drivit sitt lantbruk utan lönsamhet. För att en yngre person ska kunna köpa eller ta över ett sådant lantbruk krävs förutom köpeskillingen även pengar till investeringar för att kunna få lönsamhet i verksamheten. I flera länder inom EU kan Europeiska investeringsbanken ge lånegarantier för hälften av lånet. Genom detta blir bankernas säkerhet större. Här i Sverige finns tyvärr inte ett sådant system.

Vi i Vänsterpartiet anser i likhet med LRF Ungdomen att det finns starka skäl att verka för att ett sådant system införs även i Sverige för att stärka unga människors möjligheter till kapitalanskaffning för att köpa eller ta över små eller medelstora lantbruk.

Herr talman! Ett annat bra förslag från LRF Ungdomen är att utreda hur ett etableringslån för unga människor kan utformas. I likhet med CSN-lånet skulle det ha en subventionerad lånedel och en bidragsdel, med större möjlighet att låna större summor till förmånliga villkor. Jag yrkar bifall till reservation nummer 18, som handlar om just detta.

Enligt LRF Ungdomens undersökning köps i dag i många fall mindre gårdar upp av äldre lantbrukare som är mer kapitalstarka. Det leder till en större koncentration av markägandet och försvårar för unga människor att starta mindre lantbruk. Det här behöver vi ändra på, helt enkelt.

(Applåder)

Fru talman! Den globala medeltemperaturen översteg en och en halv grad under 2024. Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade, och utsläppen från vägtrafiken i Sverige ökade med hela 18 procent jämfört med året innan.

Rapporterna duggar tätt om att regeringens politik inte når upp till våra nationella klimatmål och EU-åtaganden. OECD och Klimatpolitiska rådet har i sina rapporter konstaterat att regeringens politik är otillräcklig för att nå nationella klimatmål och EU-åtaganden till 2030.

Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin rapport att vissa beslutade och aviserade insatser under 2024 – hit hör bland annat den nya reduktionsplikten – var steg i rätt riktning. Men de uppväger inte för andra beslut under mandatperioden som bidragit till ökade utsläpp, framför allt inom transportsektorn.

Fru talman! För att Sverige ska nå dessa mål till 2030 är ytterligare åtgärder för att minska utsläppen inom transportsektorn nödvändiga. Det gäller inte minst målet för utsläppen från inrikes transporter, som enligt riksdagens antagna klimatpolitiska ramverk ska minska med 70 procent senast 2030.

För att Sverige ska nå sitt EU-åtagande, det så kallade ESR-målet, till 2030 och slippa betala dyra böter krävs även här utsläppsminskande åtgärder inom trafiken.

Fru talman! Vänsterpartiet välkomnar att regeringen genomför en höjning av den nuvarande nivån i reduktionsplikten. Men i likhet med majoriteten av remissinstanserna kan vi konstatera att en höjning av reduktionsplikten från 6 till 10 procent fram till 2030 är otillräcklig om vi ska nå EU:s ESR-krav och våra nationella klimatmål till samma år. Inte minst gäller detta då regeringen avser att kompensera nivåhöjningen i reduktionsplikten. Regeringen lägger inte heller fram några konkreta förslag på hur man ska stärka en nationell produktion av hållbara biodrivmedel.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har i flera motioner redogjort för vår syn på reduktionsplikten och vilka åtgärder vi anser krävs inom transportsektorn för att minska utsläppen på ett hållbart sätt enligt antagna nationella mål och EU-åtaganden för klimatet till 2030. Vi anser att reduktionsplikten är viktig för att utsläppen av växthusgaser ska minska i enlighet med dessa mål.

En ökad nationell och hållbar produktion av förnybara drivmedel stärker Sveriges självförsörjningsförmåga på drivmedel under en övergångsperiod innan elektrifieringen av transportsektorn är genomförd.

Reduktionsplikten behöver vara en av flera nödvändiga åtgärder för att detta ska vara möjligt. Den begränsade höjning av nivån i reduktionsplikten som regeringen föreslår i propositionen är enligt vår uppfattning otillräcklig, och klimateffekten är osäker. Det beror inte minst på att publikt laddad el ingår i den nya reduktionsplikten samt att sänkt skatt på bensin och diesel faktiskt motverkar elektrifieringen.

Vänsterpartiet har under lång tid föreslagit ett stort antal åtgärder och satsningar för att minska utsläppen genom att gynna hållbara trafikslag och öka takten i elektrifieringen av vägtrafiken. Dessa åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle minskar utsläppen på ett hållbart sätt och minskar behovet av bioråvaror för reduktionsplikten.

Vi har föreslagit bland annat stora statliga satsningar på billigare och utbyggd kollektivtrafik, färdmedelsneutralt reseavdrag, elbilsbonus för dem med lägre inkomster och stadsmiljöavtal där man prioriterar minskat bilresande.

Fru talman! Vi har för närvarande en infrastrukturplanering och politik som i betydande delar inte tar hänsyn till våra klimatmål utan i stället möjliggör satsningar som ökar biltrafiken och utsläppen av växthusgaser. Det är ett problem med ett för ensidigt fokus på reduktionsplikten som redskap för att nå uppsatta klimatmål. Det finns även andra nackdelar med för höga nivåer i reduktionsplikten.

Vi ska inte glömma bort att även biodrivmedel ger utsläpp av växthusgaser. Därför är det viktigt att vi kan minska människors behov av bil för att klara vardagen. Ju mer vi kan göra det, desto större vinst blir det för klimatet och miljön. Det är politikens ansvar att ge människor denna möjlighet.

Även om biodrivmedel ska uppfylla hållbarhetskriterier innebär användning av diverse bioråvaror för framställningen att markområden påverkas direkt eller indirekt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 4 i betänkandet. Den handlar om att regeringen bör återkomma med förslag på en handlingsplan som innehåller förslag på reduktionsnivåer för bensin och diesel med krav på successivt höjd inblandning av biodrivmedel fram till 2030. Det ska vara kombinerat med andra åtgärder som effektiviserar och minskar vägtrafiken i en rättvis klimatomställning i linje med antagna nationella klimatmål och EU-åtaganden till 2030.

Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas samt att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller sänks från 20 till 15 procent.

Vi i Vänsterpartiet anser att regeringens förslag är ytterligare ett exempel på hur regeringens förda klimat- och energipolitik bromsar eller motverkar en nödvändig grön omställning. Med åtgärderna i propositionen försvåras möjligheterna för människor att i sin vardag och på ett enkelt och ekonomiskt fördelaktigt sätt bidra till klimatomställningen och samtidigt stärka sin beredskap.

Fru talman! Regeringen konstaterar själv i propositionen att förslagen minskar de ekonomiska incitamenten för hushållen att investera i solceller. Förslagen rimmar därmed även illa med regeringens förda retorik att man vill bygga ut fossilfri elproduktion och att den förda klimatpolitiken måste vara folkligt förankrad.

Regeringens skäl som anges i betänkandet är att solkraft i större utsträckning bör byggas på marknadsmässiga grunder. Jag kan instämma i att man inte ska ge subventioner hur länge som helst, men – och jag kan inte låta bli att nämna det här – när det gäller kärnkraft är regeringen tydligen beredd att ge subventioner i flera decennier. Det är svårt att se någon logik i detta.

Fru talman! För näringslivet innebär förslagen att långsiktiga spelregler raseras, och en effekt av detta blir konkurser och arbetslöshet.

Solkraft är ett mycket hållbart kraftslag som snabbt kan byggas ut, och inte minst är takmonterade solceller ett effektivt sätt för privatpersoner att bidra till den totala energiförsörjningen.

Fru talman! Vi instämmer även i remissinstansernas synpunkter att förslagen försämrar konkurrenskraften för svenska lantbrukare samt att hushåll och små företag blir mer sårbara vid framtida energikriser.

Med det yrkar jag bifall till den enda reservationen i betänkandet.

Fru talman! Nu tog debatten en konstig vändning. Jag vet inte vilka skolor ledamoten har besökt, men givetvis kan man växa upp också på vegetarisk kost. Det finns goda proteiner även inom växtriket. Det känns som att ledamoten försöker slå in en kil som inte existerar.

Matpriserna är i så fall ett större problem. Många familjer har i dag inte råd att ge sina barn en näringsriktig kost eftersom priserna är för höga. Men regeringen har sänkt skatterna med 70 miljarder de senaste två åren, och de som gynnats mest är de rikaste hushållen.

Det är min kommentar.

Fru talman! Det är de rikaste som släpper ut mest växthusgaser, och det är de rikaste som behöver betala. Enligt min mening är det bara mer vänsterpolitik som kan lösa klimatkrisen. Sverige kan rivstarta klimatomställningen och göra det på ett sätt som bygger ett mer rättvist Sverige, som skapar jobb och rikedom och som ser till att vanligt folk får det bättre.

Med en jämlik fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kombineras med en högre materiell standard för alla.

Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk.

Sverige behöver klimatinvestera i infrastruktur, va-nät, energieffektiva bostäder, stärkt elnät och kraftigt utbyggd förnybar energi.

Vi föreslår en Sverigebiljett för all regional kollektivtrafik, som ska kosta max 450 kronor i månaden och gälla över hela landet.

Vi föreslår att subventioner till klimatskadlig verksamhet avvecklas och att pengarna i stället läggs på att stödja omställning och gröna investeringar.

När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar i stället för att gynna höginkomsttagares överkonsumtion skapas möjligheter att minska såväl klyftor mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare som klyftor mellan stad och land, samtidigt som utsläppen minskas.

Det här är bra politik för klimatet och för vanligt folk. Sverige kan bättre.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill säga helt kort om livsmedel att det ju är så att livsmedelsbranschen utvecklar jättemycket bra mat som baseras på växtproteiner i dag. Jag tror att det där löser sig lite av sig självt. Det är som sagt även en hälsofråga, och många är medvetna om detta och försöker göra saker för att få en bättre hälsa.

Jag skulle också vilja ställa en fråga om transporteffektivitet. Jag vet att Sverigedemokraterna är helt ointresserade av att satsa på till exempel kollektivtrafik. När det gäller detta vill vi ju ha en Sverigebiljett och att det ska bli billigare. Vi tycker att staten borde satsa på kollektivtrafik. Det här tycker även Klimatpolitiska rådet, och de ger det som en rekommendation.

Tycker inte Sverigedemokraterna att det här vore en vettig idé?