Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

John Widegren (M) om Areella näringar, landsbygd och livsmedel

John Widegren (M) höll ett anförande om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2025/26:50 Torsdagen den 11 december” den 11 dec 2025.

Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet. Jag vill också säga att jag inte hyser den minsta rädsla för naturen. Jag trivs väldigt bra i naturen, apropå det föregående anförandet.

Fru talman! År 2025 har varit ett bra år för Sveriges bönder med goda skördar och höga produktionsresultat. För spannmålsodlingens del har priserna varit låga. Världsmarknadspriserna är rejält nedtryckta. Sveriges växtodlare har i år egentligen haft tur att skörden har varit så god som den har varit. Svenska växtodlare balanserar på gränsen just nu. De har det rejält tufft. Om regeringen inte hade sett till att bränslepriserna hållits på en rimlig nivå hade vi efter det här växtodlingsåret sett konkurser. Sverige har i dag fått tillbaka en konkurrensfördel, som vi har efterfrågat under många år, nämligen att bränslepriserna ska vara på en rimlig nivå. Det är de nu för de svenska lantbrukarna och särskilt för de svenska växtodlarna.

Nya problem tornar dock upp sig, fru talman. Det kommer till exempel en ny gödselskatt på EU-nivå, vilket innebär ökade kostnader för svensk växtodling.

Vi hoppas såklart att Putins orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina ska närma sig ett slut. Då kommer spannmålsmarknaden i östra Europa att blomstra ordentligt igen, vilket innebär att det ökar trycket ännu mer på svenska växtodlare. Vi behöver ge dem rätt förutsättningar att vara konkurrenskraftiga när även Ukraina, med de möjligheter de har, tar tillbaka sin plats på världsmarknaden. Det hoppas vi ska ske snart, helst i går.

Det finns andra farhågor inför framtiden. Exempelvis har svensk mjölk haft ett par riktigt goda år, men nu vänder mjölkpriserna nedåt. Som jag har sagt många gånger förut här i kammaren är mjölken motorn i svenskt jordbruk. Det är superviktigt att det går bra för svensk mjölkproduktion.

Vi ser just nu en ökad produktion runt om i världen. Det är det som trycker ned priserna. Sveriges bönder befinner sig på en världsmarknad och ska konkurrera på den. Det förutsätter att vi ger dem spelregler och konkurrensförutsättningar för att kunna producera på världsmarknaden.

Det finns andra farhågor framgent, nämligen kompetensförsörjningen. Jag pratade senast i går med två större jordbruksföretag som har bekymmer med att få tag på kompetent arbetskraft. Man måste söka sig utanför Sveriges gränser för att hitta arbetskraft. Förut har vi hittat arbetskraften i Europa, men nu får vi leta längre bort. Då behöver vi hitta vägar framåt för hur vi bäst löser detta, och där är vi inte riktigt i dag. Jag vet att den här regeringen är en del i detta, men den här regeringen är också beredd att ta ansvaret och se till att det sker förbättringar för framtiden. Vi har inte råd att växla ned produktionen.

Det finns tydliga skiljelinjer, fru talman. Om man lyssnade på anförandet innan och mitt anförande nu framgår det att vi tror på ökad produktion. Vi vill ha så hög produktion som möjligt, det vill säga att vi inte vill minska, begränsa och försvåra. Vi tycker att vi ska producera så mycket vi kan i svensk skog. Vi ska öka tillväxten i svensk skog, och vi ska ge den rådgivning som krävs för att svenska skogsägare ska hålla en hög produktion med en hög kolinlagring och hög biologisk mångfald.

Detta löser man bäst med frihet under ansvar – precis den frihet under ansvar som vi under många år har gett de svenska skogsägarna. Vi vill inte reglera och tvinga på dem nya brukningsmetoder. Vi tror ju på hur den svenska skogen brukas i dag. Därför tillsätter vi pengar till Skogsstyrelsen för att göra det möjligt med ökade rådgivningsinsatser.

Om man ska sänka produktionen i dag, som ett hyggesfritt skogsbruk skulle innebära, tar det till att börja med mellan 150 och 200 år att ställa om skogen till ett hyggesfritt bruk. Men det som skulle gynnas mest i hyggesfritt skogsbruk är granen. Vi pratar ju ofta om att vi vill minska sårbarheten genom att minska omfattningen av gran i Sverige och öka lövandelen och blandskog. Hyggesfria metoder kommer att funka dåligt.

Svensk skogsavverkning har minskat de senaste åren, och tillväxten har ökat. Vi har vänt den nedåtgående spiralen tack vare att vädret har blivit lite bättre – det är vad det hänger på. Men det hänger också på att granbarkborren har lugnat ned sina härjningar. Det har varit färre angrepp av granbarkborre de senaste två åren, vilket har gjort att den höga avverkningstakten på grund av granbarkborren har kunnat sänkas.

Fru talman! Det görs en del satsningar i utgiftsområde 23. Bland annat görs det en satsning för att stärka svensk mjölkproduktion. Svenska bönder som släpper ut sina kor – en svensk lag som inte finns runt om i EU på samma sätt – kan få en peng för detta. Jag och några med mig hade kanske tyckt att det vore bättre att ställa om till en mer flexibel beteslagstiftning.

Men det här är ett förslag så gott som något, och det är framför allt första gången en svensk regering tar fram den typen av peng och stärker svensk mjölkproduktion. Det har inte setts tidigare. Vi tror på ökad produktion, och vi förstår hur viktig en ökad produktion är för den svenska beredskapen. Därför läggs en stor peng i budgeten för en ökad beredskap. De viktiga uppdragen delas ut till myndigheter som ska lösa beredskapen: Livsmedelsverket, Jordbruksverket och så vidare. De ska ta fram de uppdrag, punkter, utredningar och så vidare som krävs för att öka den svenska produktionen.

Vi tillsätter pengar för att stärka jordbruket i norra Sverige. Tyvärr har norra Sverige på senare tid snarare avvecklat än utvecklat sitt jordbruk. Där finns stora möjligheter, särskilt för animalieproduktion. I norra Sverige går det alldeles utmärkt att odla både gräs och majs och hålla djurbesättningar för en ökad livsmedelsproduktion.

Vi behöver också starta uppbyggnaden av det som vi tillsammans i riksdagen har rivit ned, det vill säga beredskapslager med insatsvaror, färdiga jordbruksprodukter och så vidare. Vi börjar om hela resan, men det är ack så viktigt att vi gör så.

En annan satsning i budgeten är de pengar som läggs på vargen och vargförvaltningen. Tidöpartierna har haft en tydlig linje att vargstammen ska minska. Det kräver mer pengar i budgeten eftersom det kräver en ökad bevakning och ökad inventering. Kanske detta kan leda till en förflyttning av viktiga individer för att hålla nere antalet vargar. Antalet vargar behöver vi hålla nere eftersom de också är ett stort hot mot en ökad livsmedelsproduktion och en ökad produktion med betesdjur. Det är viktigt att myndigheterna får dessa verktyg och att Sverige rapporterar in en ny referensnivå till EU.

Fru talman! Jag vill också säga att det tillförs nya medel för forskning i jordbruket. Staffan Eklöf rabblade föredömligt upp olika områden: grogrund, växtförädling och så vidare. Det är frågor som ska stärka svenskt jordbruk i en föränderlig värld. När vi ser att det råder andra odlingsbetingelser än tidigare måste växtförädlingen utvecklas, och det sker med den här budgeten.

Låt mig sammanfatta: Det här är en budget som leder till ökad produktion och beredskap. Den leder till aktivt hållbart skogsbruk. Den leder till forskning och innovationer för framtidens jordbruk. Det handlar om att vi lokalt ska förankra vår rovdjursförvaltning. Vi ska helt enkelt stärka förutsättningarna för Sveriges landsbygd, och det sker nu med den här budgeten.

Jag vill passa på att önska utskottet en god jul och ett gott nytt år. Jag vill även göra detsamma till fru talmannen, talmanspresidiet, kammarkansliet, våra partikanslier och så vidare. God jul!

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 12 repliker

Fru talman! Jag tackar ledamoten Widegren för anförandet.

I valrörelsen 2022 skickade Moderaterna ett brev till varje svensk skogsägare. Även jag fick ett fint brev med granar. Det blå M:et var utbytt till en grön logga. Man kunde nästan tro att man fick brev från Miljöpartiet – det var mycket grönt.

Brevet innehöll ett antal löften. Det var löften som Moderaterna inte har levererat på än. Många med mig undrar vad som egentligen hände med löftena. Trots att regeringen har tillsatt utredning efter utredning har inga förslag lagts fram. Det finns ingen samlad skogspolitik, ingen lösning på artskyddets mest akuta problem. Frågan om fåglar, som i praktiken stoppar flest avverkningar, var inte ens med i Artskyddsutredningen.

Medan regeringen fortsätter att prata fastnar verkliga människor i en rättsosäker situation. Det här är inte små frågor, utan det här handlar om att livsverk raseras. Mängden överklaganden fortsätter att rasa in.

År 2023 kom 203 överklaganden, och 2024 kom 421 överklaganden. Då kan vi fundera över hur det ser ut i dag 2025: 877 överklaganden fram till den 1 december. Vi hör alla, och vi ser alla, orimligheten i detta.

Frågan är om Moderaterna kommer att leverera det ni lovade. Tiden är på väg att rinna ut. När kommer regeringen med den utlovade helheten, det vill säga en sammanhållen skogspolitik som löser artskyddet, inklusive fåglarna, som ger skogsägarna rättssäkerhet och ersättning när brukandet stoppas och som gör att familjen Hyttsten inte måste få sin framtid förstörd av oklara regler?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det var roligt med skogsbrevet. När man sedan läste brevet förstod man att det inte var från Miljöpartiet. Jag tyckte själv att innehållet i brevet var mycket bra.

Det är på gång. För de delar som är kopplade till EU och skogen har vi redan levererat. EU möter något helt annat i dag när de träffar representanter för Sverige och pratar skog än vad som rådde under den förra regeringens tid.

När EU:s skogsstrategi skulle förhandlas under tre möten behagade inte Socialdemokraternas landsbygdsminister ens vara på plats på något av de tre mötena. Man skickade andra i stället.

Vad gäller EU har vi satt ned foten rejält under mandatperioden. Vi är på plats och för en talan för Sverige och skogen som inte har skett på länge.

När det gäller delarna som handlar om artskydd är detta jättebekymmersamt. Jag instämmer absolut. Om du frågar mig har det tagit alldeles för lång tid, men jag vet också att vi just nu går in för landning. Vi löser de problem som har byggts upp under ganska många år fram till nu och som också har lett till ett antal rättsprocesser, vilket är väldigt olyckligt. Man ska inte behöva gå till domstol för att kunna använda sig av sin grundlagsskyddade ägande- och brukanderätt, men delarna kopplade till artskydd har ställt till det.

Nu tar vi tag i detta, och jag vet att det är på gång. Det kommer att levereras under våren. Om man från Socialdemokraterna är orolig över huruvida Moderaterna kommer att leva upp till sina vallöften eller inte är svaret: Ja, det kommer vi att göra. Moderaterna brukar leva upp till sina vallöften. Just nu tror jag att vi är någonstans kring 85 procent när det gäller vallöften som är klara, och vi har ju fortfarande ett antal månader kvar fram till valet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Widegren, för svaret! Jag vet att tidigare statsminister Löfven och tidigare finansminister Andersson också tog upp skogsfrågorna många gånger och var väldigt tydliga nere i EU med Sveriges ståndpunkt.

Jag måste säga att jag verkligen hoppas att man nu kommer fram med förslag som faktiskt löser den här situationen för landets skogsägare. Vi socialdemokrater hade gärna hjälpt till att hitta lösningar så att detta skulle bli långsiktigt hållbart; det har jag sagt förut. Regeringen har dock valt en annan väg.

En annan fråga jag också vill passa på att ställa gäller den uteblivna ersättningen till de jaktlag som bekämpade svinpesten. Vi i miljö- och jordbruksutskottet reste också till norra Västmanland och besökte det område som drabbades av afrikansk svinpest. Vi träffade de jägare som hade slutit upp och gjort ett fantastiskt arbete. Utan dem hade vi inte klarat av att stoppa den här smittan. Jägarna ställde upp när samhället behövde dem.

När jaktlagen nu söker ersättning för denna jakt, som de har betalat för men som på grund av statliga restriktioner inte fick bedrivas, får de dock kalla handen. De står med kostnader för jaktarrenden samtidigt som de själva gjorde jobbet som höll landet smittfritt. När landsbygdsministern var på plats sa han att regeringen skulle ta ansvar om myndigheterna inte räckte till – ändå har inte ett enda av dessa jaktlag fått ersättning för utebliven jakt.

Anser ledamoten att det är rimligt att de jägare som gjorde dessa insatser nu ska stå med hela kostnaden själva? Tänker ni ta initiativ till att skapa en möjlighet till ersättning till jaktlag som har drabbats av de här restriktionerna, eller ska de trots sin stora insats fortsatt lämnas utan stöd?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan! Det korta svaret är nej. Jag tycker inte att det är rimligt.

Den svenska jägarkåren gjorde ju en otrolig insats, vill jag säga, som ledde till att Sverige är det land som på kortast tid blivit friförklarat igen från afrikansk svinpest. De gjorde en så pass bra insats att till och med Spanien när de drabbas av svinpest hör av sig till Svenska Jägareförbundet och vill ha hjälp av den svenska jägarkåren. Svenska jägare är duktiga, och det här löste man fantastiskt bra.

Jag kan tyvärr inte glädja ledamoten med ett exakt svar på frågan, men jag vet att det just nu pågår diskussioner och arbete kring detta. Frågar man mig om vår inställning till det här är det självklart att ersättningen ska komma på plats, och jag hoppas att det är en tidsfråga. Jag kan inte spekulera mer kring det än så, men det är min inställning till det hela.

(Applåder)

Fru talman! Tack, herr Widegren, för anförandet! Jag tänkte fortsätta prata om skogen och om Skogsstyrelsens tillsynsansvar.

För att avverka skog som är över en halv hektar krävs att en avverkningsanmälan lämnas in till Skogsstyrelsen. Markägare som vill avverka är skyldiga att redovisa vilka försiktighetsmått och skyddsåtgärder som planeras för att hindra skador på hälsa och miljö. Det är sedan Skogsstyrelsens ansvar att kontrollera om dessa åtgärder utgör ett tillräckligt skydd mot otillåten påverkan på skyddade arter och höga naturvärden. Det är Skogsstyrelsens tillsynsansvar.

Tyvärr är miljöhänsynen inom skogsbruket fortsatt bristfällig, och utvecklingen har varit negativ. Skogsstyrelsen skulle verkligen behöva utökade anslag för att kunna bedriva mer fysisk tillsyn. Bristfällig fysisk kontroll leder till avverkningar i naturskogar med skyddade arter.

Jag undrar varför regeringspartierna – särskilt Moderaterna, som man kan säga sitter på plånboken – inte tar det här på tillräckligt stort allvar och ser till att Skogsstyrelsen får tillräckliga resurser i budgeten så att de kan utöva den tillsyn som krävs.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Här kan man se en av de största skiljelinjerna när det gäller skogspolitiken här i Sverige. Från Moderaternas sida tror vi på skogsägaren, på frihet under ansvar och på den positiva utveckling som har varit sedan frihet under ansvar infördes 1993.

Det kommer alltid att avverkas skog med något högt naturvärde i. Det är rimligt, för privata skogsägare är också ganska duktiga på att låta skogen stå under lång tid och bli äldre. Då växer naturvärden in. Det är liksom det naturliga – det sker. Det kommer dock att komma nya skogar som blir gamla igen och där höga naturvärden växer in. Men det är också genom att vi brukar skogen som vi lägger grunden till svensk framgång. Skogen och gruvorna är ju det svensk framgång har bestått av. Det är så vi har byggt Sverige starkt.

Det har blivit ännu bättre sedan vi införde frihet under ansvar. Många av de biologiska delarna har också blivit bättre sedan dess. Det har blivit fler fåglar i skogen, mängden lövträd har ökat och mängden gamla träd har ökat.

Det här handlar mer om hur man ser på ägande och brukande, menar jag. Om man inte tycker om enskilt ägande och att skogsägarna själva får bestämma över sin lycka kan man gå in och reglera. Då kan man ställa till det och återgå till någon form av reglerat skogsbruk i Sverige igen – men det har inte varit en framgång.

Vi vet själva hur det såg ut när staten skulle bestämma över svenskt skogsbruk. Det var stora hyggen och ett enda trädslag, och om det mot förmodan kom upp lite löv besprutades det med hormoslyr så att vi fick bort de eländiga lövträden som tittade upp i våra stora monokulturer. Så nej – vi är inte så oroliga när det gäller om svenska skogsägare klarar av det här själva.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en rak och tydlig åsikt i frågan!

Nu var ju frågan varför Skogsstyrelsen inte har fått tillräckliga medel för att utöva sin tillsyn. Det har till och med gått så långt att man blivit JO-anmäld av ett antal miljöorganisationer för att man inte följer lagen när det gäller kontroll och tillsyn.

Denna JO-anmälan bygger på över 240 rättsfall där domstolar återkommande underkänner Skogsstyrelsens kontroll och tillsyn av avverkningsanmälningar. Enligt domstolarna har myndigheten i många fall inte ens utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har flera gånger konstaterat att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka obotliga skador på skyddade arter.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är mycket allvarligt att Skogsstyrelsen saknar resurser för att kunna utföra tillräckligt med fysisk tillsyn – för det är detta vi anser är felet här – vilket leder till avverkning i områden som egentligen skulle ha skyddats. Vi har därför budgeterat en ökning av anslaget i vårt budgetalternativ.

För att komma tillbaka till det här undrar jag återigen varför inte Skogsstyrelsen kan få tillräckliga resurser, när man har flaggat för att man behöver det.

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor!

Svaret är inte mer pengar till myndigheten – det är vi helt övertygade om. Det behövs inte mer pengar till myndigheter.

Är det så att det eventuellt fattas för just det här ändamålet får man effektivisera inom myndigheten. Det är så det ser ut för alla jord- och skogsbrukare i dag. De får effektivisera med befintliga budgetar. Jag tror absolut att det finns stora effektiviseringsmöjligheter i ett antal av våra myndigheter som berör gröna näringar.

Nej, svaret är inte mer pengar. Men, precis som jag sa innan, tror vi på frihet under ansvar. Vi kommer alltid att ha höga naturvärden i svenska skogar just därför att vi brukar svenska skogar på ett ansvarsfullt sätt.

Från Moderaternas sida är vi mer oroliga över det aktivistiska beteende som just nu pågår, där man springer runt och inventerar andra markägares skogar och sedan låter det gå ut över enskilda skogsägare. Om de här aktivisterna inte är nöjda med myndighetsarbetet får de väl barrikadera sig på myndigheten och så vidare i stället. Men de ska inte låta det gå ut över enskilda skogsägare och enskilda skogsägares möjlighet att bruka sin egen skog. Det är ett större problem än att Skogsstyrelsen inte skulle sköta sina uppgifter, och vi tycker att Skogsstyrelsen sköter sina uppgifter alldeles utmärkt.

Såklart misslyckas man ibland med vissa tillsynsärenden, men det händer överallt. Alla är inte perfekta. Här och där kommer det att finnas misslyckanden, men på det stora hela fungerar det väldigt väl med den svenska skogsapparaten. Det stora problemet i dag är de aktivister som väljer att bedriva någon form av egen tillsyn, många gånger dessutom utan en kvalitetssäkring när det gäller det som de rapporterar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, John Widegren, för anförandet!

Jag var i valet och kvalet om jag skulle trycka på knappen, men du fångade mitt intresse när du i ditt anförande började prata om att det saknas arbetskraft. Det vet vi om. Så är det inte bara på det här stället utan på många.

En av anledningarna till att det saknas arbetskraft är de regler som den här regeringen har infört, speciellt när det gäller arbetskraftsinvandring. Du ska tjäna över 33 000 för att kunna få ett jobb i Sverige om du kommer från något annat land. Jag hade själv kontakt med vården alldeles nyligen. Jag kan säga att jag inte hade fått mycket vård om det inte hade varit för utlandsfödda svenskar. Det var de som såg till att stället sköttes.

På många ställen är det samma sak i lantbruket och skogsbruket, där det handlar om att sätta plantor, jobba på gårdar och så vidare.

Jag ska inte förlänga detta alltför mycket, men jag blev nyfiken när det lät som att ledamoten faktiskt öppnade för förändrade regler när det gäller arbetskraftsinvandring. Stämmer det, eller drömhörde jag?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Nej, drömhörde hoppas jag inte att man gjorde.

Men det här är ett problem. Det är ett reellt problem. Jag tycker att jag hör det gång på gång, framför allt när jag träffar lite större jordbruksföretagare. Man är orolig för det här. Skatter och så vidare kan man ibland köpa, men att inte få arbetskraft och att det är mycket regelkrångel och så vidare är ett stort bekymmer.

Jag tycker att det är oturligt. Vi har just nu en förhållandevis hög arbetslöshet i Sverige, och det går tyvärr inte att hitta människor till de gröna näringarna i den arbetslösheten. Det är ett jättebekymmer. Det innebär att vi behöver hämta arbetskraften från andra länder, och jag får gång på gång till mig att det är ganska svårt nu.

Nej, det är inget löfte, men jag jagar på ganska hårt om att vi måste hitta undantag och så vidare för de gröna näringarna. Jag hoppas att det till sist kommer att landa i det. Det gäller också att förstå vad det innebär om vi inte kan hålla igång produktionen på våra större enheter. Det är de större jordbruken som producerar 90 procent av maten i Sverige. När de får gå ned i effektivitet ser det alltså mörkt ut.

Jag jobbar på i frågan, men jag har tyvärr inga löften att ge.

Fru talman! Tack, John Widegren, för det som förefaller vara ett uppriktigt svar!

Det är trots allt John Widegrens regering och samarbetsparti som har sett till att vi har hamnat i den här situationen. Det är inte så att vi inte visste om att det skulle bli de här konsekvenserna. Detta har ju vi från oppositionen och remissinstanser sagt.

De allra flesta arbetskraftsinvandrare jobbar just i yrken där det inte är så höga löner. Det finns specialistyrken, där vi har väldigt stort behov av utländsk arbetskraft, men framför allt handlar det om gröna jobb och de delarna, där det också finns säsongsarbetare.

Det här har ni gjort ”med berått mod”; jag höll på att säga det gamla slitna uttrycket. Det är er regering som har satt oss i den här situationen. Men ni har ett drygt halvår på er att förändra situationen. Betyder det att vi kanske kan få se någonting till vårändringsbudgeten?

Fru talman! Jag har, som sagt, inga löften att ge. Ja, vi vet att de här problemen lyftes tidigt. Jag trodde nog att vi skulle ha fler undantag kopplade till de gröna näringarna. Men det fanns också en ganska vällovlig grundmening i att de här sakerna kring arbetskraftsinvandring gjordes för att lösa diverse problem på arbetsmarknaden. Det är alltså bra, men man måste också vara ärlig och säga att vissa samhällsviktiga sektorer blir direkt lidande av det förslag som finns just nu. Jag hoppas, som sagt var, att vi ska kunna komma till rätta med detta.

Det är nio tio månader kvar till valet, och efter det valet ska den här regeringen fortsätta. Det kommer alltså att finnas gott om tid att stärka just dessa delar. Men kompetensförsörjningen i jordbruket kommer att vara en direkt avgörande fråga om vi ska klara att öka produktionen, som vi ju vill göra. Låt oss återkomma till detta i vår!

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.