Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig vilken samlad bedömning jag gör av regeringens bostadspolitiska resultat när det gäller en fungerande bostadsförsörjning nu när mandatperioden går mot sitt slut och om jag anser att regeringen har levererat en bostadspolitik som stått i proportion till behovet av bostäder och till den nedgång som drabbat byggbranschen. Han har också frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att möta det kraftiga fallet i bostadsbyggandet och vilken effekt dessa åtgärder har fått när det gäller att upprätthålla nyproduktionen. Slutligen har Markus Kallifatides frågat mig vad skälen är till att vissa av regeringens egna bostadspolitiska initiativ har dröjt och vilka slutsatser jag drar av den kritik som har framförts mot regeringens förslag.

Ett av regeringens mål för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Vad gäller de åtgärder regeringen har vidtagit hittills vill jag understryka att vi har gjort ett stort antal insatser för att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet. Vi har särskilt inriktat arbetet på att åtgärda de strukturella hinder som oavsett konjunktur präglat bygg- och bostadsmarknaden så att Sverige ska stå bättre rustat långsiktigt och när konjunkturen vänder.

Bostadsbyggandet behöver öka, men det befintliga beståndet behöver samtidigt användas mer effektivt – något som vi har arbetat för genom bland annat den treåriga satsningen på en planeringsstimulans till kommuner som antar detaljplaner för omvandling av lokaler till bostäder.

I syfte att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet har regeringen genomfört regelförenklingar och lättnader i byggkraven för bostäder. Under mandatperioden har vi bland annat, som Markus Kallifatides nämner, gjort lättnader i regelverket för studentbostäder och vid ändring av byggnad.

I december förra året trädde den största bygglovsreformen på 15 år i kraft. Betydande förenklingar i lovregelverket har gjorts i syfte att minska den administrativa bördan, underlätta byggande och ge den enskilda fastighetsägaren större frihet.

En rad åtgärder för ökat småhusbyggande har genomförts. Regeringen har genomfört en treårig satsning på en planeringsstimulans till kommuner för att anta detaljplaner som möjliggör nya områden för småhusbebyggelse. Stödet höjdes förra året och har visat sig mycket populärt hos kommunerna; det var översökt i fjol och är det även i år. Vi har tillsatt en egnahemskommissionär, Stefan Attefall, som har i uppdrag att verka för en ny egnahemsrörelse och nya trädgårdsstäder. Han har också ett brett uppdrag att verka för en större andel småhus inom ramen för nyproduktionen av bostäder.

Boverket fick i maj 2025 i uppdrag av regeringen att ta fram förslag om hur typgodkännande av småhus kan genomföras för att förverkliga idén om det så kallade Sverigehuset. Myndigheten har i sin redovisning av uppdraget bland annat föreslagit att fristående enbostadshus avsedda för permanent bruk och med en byggnadsarea upp till 120 kvadratmeter och en taknockshöjd upp till 5,5 meter ska kunna undantas från kravet på bygglov liksom att det ska bli möjligt att typgodkänna ett hus i sin helhet. Typgodkända småhus kan göra byggprocessen billigare, enklare, snabbare och mer förutsägbar, vilket kan underlätta för fler att förverkliga drömmen om ett eget hus. Boverkets rapport kommer nu att remitteras.

Långt över hälften av hushållen i Sverige vill bo i småhus. När fler kan förverkliga denna boendedröm möjliggörs naturliga flyttkedjor som kan frigöra hyreslägenheter till mer överkomliga priser i det befintliga beståndet.

Regeringen har också vidtagit åtgärder för att förbättra hushållens förutsättningar att efterfråga bostäder som motsvarar deras behov. Vi har bland annat höjt de övre bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer inom bostadsbidraget och gjort kommunerna skyldiga att erbjuda hyresgarantier under vissa omständigheter. Vi har även initierat lagändringar som innebär ett höjt bolånetak och ett slopat skärpt amorteringskrav, vilket kan sänka trösklarna till såväl bostadsrätt som eget ägt småhus. Vi har även tagit fram en ny lag om hyrköp av bostad, som har beslutats av riksdagen. Den innebär att fler kan få möjlighet att ta steget till det ägda boendet, inte bara de som redan har kapital.

Regeringen har vidare arbetat för en bättre fungerande hyresmarknad som kan öka tillgången till bostäder. Det handlar om förbättringar av modellen med presumtionshyra i syfte att underlätta nybyggnation av hyresbostäder liksom om en ny privatuthyrningslag, utökade möjligheter till andrahandsuthyrning av bostadsrätter och ändrade regler för blockhyra av företags- och delningsbostäder.

Regeringen och jag bedömer att de åtgärder som har vidtagits väsentligt förbättrar förutsättningarna för bostadsbyggande och att åtgärderna utgör viktiga steg för att möta behovet av bostäder. Regeringen har påbörjat ett omfattande reformarbete som spänner över mer än en mandatperiod.

Fru talman! Markus Kallifatides ställer många frågor i denna debatt, men frågorna är fler än dem Kallifatides tar upp här i kammaren.

Ledamoten vet mycket väl att det är långa ledtider i byggande. Vi hade en period när Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet ansvarade för bostadspolitiken. Då var det fler bostadsministrar än bostadspolitiska reformer. Man tappade åtta år av möjlighet ett göra de förändringar vi har gjort och påbörjat i hög hastighet för att ta tag i de strukturella hinder som påverkar bostadsbyggande oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur.

Inte under ett enda av de åtta år Socialdemokraterna satt vid makten nådde byggandet upp i det antal bostäder Boverket då bedömde behövde byggas. Då var det högkonjunktur och nästan gratis att låna; det var till och med minusränta under vissa perioder.

Trots att vi nyss har kommit ur ett läge med hög inflation och fortfarande har en lågkonjunktur som har bitit sig fast, inte minst mot bakgrund av oron i omvärlden, får man som ledamot givetvis ha högre förväntningar på vår regering än på sin egen. Det ska inte jag förbjuda. Men lite självrannsakan hade varit på sin plats.

När det gäller det investeringsstöd som Markus Kallifatides tog upp utvärderade inte heller Socialdemokraterna sin egen reform, men när exempelvis Hyresgästföreningen och andra har utvärderat den har man sett att det handlar om mångmiljardbelopp som betalades ut i stöd till bostäder som hade byggts ändå. Vi ser i dag konsekvenserna av detta på många olika platser i Sverige, där lägenheter med hög hyra står tomma eftersom det styrdes mot byggande av små lägenheter. Samtidigt vet vi, fru talman, att sju av tio i Sverige vill bo i småhus.

Markus Kallifatides talade om trångbodda barnfamiljer. Det är klart att det hade varit lättare för dem att komma ut på bostadsmarknaden och förverkliga sin boendedröm om man redan för tio till tolv år sedan hade gått fram med det som vi nu har fått på plats, nämligen en modell med hyrköp. Det fungerar i Norge och andra länder. Då kan familjerna få foten över tröskeln och förverkliga sin dröm samtidigt som de successivt betalar av på en egen insats för att sedan köpa loss huset. Det är sådana reformer vi har genomfört under vår mandatperiod. Det är klart att det hade varit klokare om det hade varit på plats tidigare.

Markus Kallifatides tog också upp Bromma flygplats. Det finns ganska många andra platser i Stockholm där det nu finns möjlighet att bygga. Att avveckla en fullt fungerande beredskapsflygplats i ett krisläge där vi har krig runt knuten i Europa, där vi vet att sjuktransporterna är beroende av fungerande infrastruktur och där ett ambulansflyg som landar på Bromma flygplats kan välja att åka till tre olika sjukhus i Stockholmsområdet beroende på hur trafiksituationen ser ut är faktiskt att riskera sjukvårdens kapacitet och ytterst människoliv.

Det är också så att hela luftrumsövervakningen över Stockholm sköts och kontrolleras från Bromma flygplats. Det går inte att flytta det till Arlanda, och det finns inga svar på hur man skulle göra i stället. Att i det här läget, med säkerhetspolitiskt allvar och krig i Europas närområde, avveckla en sådan verksamhet vore direkt oansvarigt, och jag är förvånad över att Markus Kallifatides vidhåller den uppfattningen.

Fru talman och statsrådet! Vi socialdemokrater är mycket oroliga för att all risk vid nybyggnation hamnar på småhusägare – på enskilda familjer och hushåll – när de inte har någon form av kontakt med kommunen och får det stöd som detta innebär när man genomför ett byggprojekt som privatperson. Det är ju ytterst kommunen som ansvarar för väldigt mycket runt nybyggnation.

Vi socialdemokrater har uttryckt stark oro för detta. Exakt vad vi skulle göra efter valet den 13 september kommer jag inte att svara på nu.

Studentbostäder ska vara bra bostäder. Omvandlade bostäder som tidigare har varit lokaler ska vara bra bostäder. Det är viktigt för oss. Vi ser ingen anledning att bygga dåliga bostäder eller omvandla lokaler till riktigt dåliga bostäder. Vi har inte motsatt oss allt, fru talman, utan vi har motsatt oss specifika detaljer i de här frågorna.

Jag vill nu tacka Andreas Carlson för våra många debatter under den här mandatperioden. Vi har återkommit till frågor ganska ofta, skulle jag säga. Moderaterna är tydliga, och det har de varit under den här mandatperioden: Bostadsfrågan lämnar vi till marknaden! KD:s och Liberalernas ståndpunkt uppfattar jag så här: Marknaden, och lite sociala insatser för fungerande bostadsförsörjning. Sverigedemokraterna menar att marknadshyror bakvägen är okej, men inte officiellt.

Min interpellation, fru talman, handlar om att vi socialdemokrater ser denna mandatperiod som fyra förlorade år. Det är en skadlig passivitet i förhållande till det dramatiska fallet i bostadsbyggandet. Jag har också försökt peka på en ofullständig strukturell analys. Nu vågar jag inte citera programmet på SVT, men: Hur ”hm” hamnade vi här?

Den 13 september finns en möjlighet att välja en ny riktning med en statlig bostadspolitik där staten tar ett antal rejäla kliv framåt. Det är vårt erbjudande i september.

Fru talman! Jag vill tacka Markus Kallifatides för ett omfattande utbyte under den här mandatperioden.

Jag kan också konstatera att det nu, med 33 dagar kvar till valet, är väldigt otydligt vad Socialdemokraterna avser att göra när det gäller Attefallshusen. Exakt vad vi kommer att göra efter valet kommer jag inte att ge svar på nu, säger Markus Kallifatides.

Jag har pekat på att det som Socialdemokraterna går fram med innebär att man skulle återinföra bygglovsplikt. Det gäller alltså inte bara bygganmälan, som vi har tagit bort, utan man vill återinföra bygglovsplikt. Det var ju det utredningen kom fram till i det förslag som vi avfärdade. Vi sa: Vi kan inte återinföra bygglovsplikten, så vi tar i stället bort bygganmälan.

Mellanläget med bygganmälan var inte förenligt med EU-rätten. Trots det vidhåller Socialdemokraterna att man ska ta ifrån villaägarna den frihet som de åtnjuter. Kallifatides säger här i kammaren 33 dagar före valet att man inte kommer att ge något svar nu på vad man kommer att göra med denna frihet.

Men vi vet att den friheten kommer att försvinna, fru talman, eftersom den är oförenlig med EU-rätten. Det förslag som Socialdemokraterna har lagt på bordet är inte förenligt med EU-rätten. Då kommer det att bli så att man som privatperson ska stå med mössan i hand och knacka på hos kommunkontoret och be om lov att få bygga ett Attefallshus. Man ska också betala bygglovsavgift för detta.

Det här är socialdemokratisk politik, som skulle rulla tillbaka de frihetsreformer som regeringen har genomfört. Det handlar om totalt 40 olika åtgärder som förenklar för villaägare. Vilka fler åtgärder är det som Socialdemokraterna kommer att rulla tillbaka utöver att man kommer att återinföra bygglovsplikt på Attefallshus? Tanken på det gör mig orolig.

Mitt erbjudande, och regeringens erbjudande, är att inte chansa med den frihet som många villaägare har fått under den här mandatperioden. Rösta på Kristdemokraterna eller ett annat Tidöparti så att man vet vad man får!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.