Statsrådet Erik Slottner (KD) svarade Adnan Dibrani i en replik om Samhällsekonomi och finansförvaltning i debatten ”Protokoll 2023/24:53 Onsdagen den 20 december” den 20 dec 2023.
Adnan DibraniS· i en replikJag håller med om mycket av statsrådets beskrivning inom detta utgiftsområde, som gäller myndigheterna. Jag tycker verkligen att myndigheterna ska vara effektiva. Man ska se över verksamheten och prioritera. Man ska…Herr talman! Sverige är ett land där myndigheter generellt sett åtnjuter ett väldigt högt förtroende. Detta är något jag tycker att vi ska värna och fortsätta utveckla. Förtroende och tillit kommer inte av sig självt utan är något som måste byggas upp och därefter förädlas och förvaltas. Det tar lång tid att bygga upp ett förtroende, men det går desto snabbare att rasera det.
Därför är styrningen av våra statliga myndigheter en viktig fråga, även om den kanske inte alla gånger är förstasidesstoff i våra medier. En framgångsrik förvaltning skapar en grund för både tillit och förtroende, men också för ekonomisk tillväxt, ett välfungerande samhälle och en välfungerande rättsstat.
Förvaltningar och myndigheter är till för medborgarna. De ska bidra till medborgarnytta och göra livet enklare och bättre för enskilda människor och för företag. Verksamheterna ska bedrivas med så stor effekt som möjligt för varje skattekrona vi investerar.
Viktiga ledord för regeringens förvaltningspolitik är just medborgarnytta, effektivitet och förenkling. Dessa ledord är viktiga för att offentliganställda och chefer ska ha rätt perspektiv, men de är också viktiga eftersom medborgarna och näringslivet många gånger kan uppfatta det som att förvaltningar och myndigheter agerar tvärtom. Därför är det viktigt att regeringen styr myndigheterna på ett sådant sätt att medborgarna uppfattar att myndigheterna finns till för dem.
Regeringen tar nu ett rejält grepp för att effektivisera statsförvaltningen i syfte att göra den smalare och vassare. I budgetpropositionen för 2024 pekar vi ut tio myndigheter som ska bli fem. Under våren ska de utpekade myndigheterna själva inkomma med förslag på hur en sådan fusion kan gå till. Därutöver ska en särskild utredning se över hur de myndigheter som har färre än 100 årsarbetskrafter kan bli mer effektiva. Syftet är att minska antalet myndigheter och även minska risken för förekomst av dubbelarbete och överlappande uppdrag.
Därutöver har Statskontoret fått två viktiga uppdrag av regeringen. Dels håller man just nu på att analysera myndigheternas informations- och kommunikationsinsatser då kostnadsökningarna för den budgetposten är fyra gånger större än de generella kostnadsökningarna över tid. Vi vill veta varför det förhåller sig på det sättet. Dels har man fått i uppdrag att se över 41 av de totalt 45 nämndmyndigheterna i syfte att eventuellt kunna avveckla eller slå samman vissa av dem.
En annan viktig fråga för effektiviteten i våra myndigheter är digitaliseringen. Flera av myndigheterna har gått i bräschen när det gäller att digitalisera och införa nya digitala tjänster, för att öka servicen för medborgarna men också för att öka myndighetens effektivitet. Flera myndigheter har genom olika AI-tjänster kunnat skapa stora nyttor i sina verksamheter, både i myndighetsprocesserna och för kunderna.
Det är viktigt att digitaliseringen fortsätter att skapa större nyttor och effektivare myndigheter. Detta är också, tror jag, en viktig del för att öka förtroendet för våra myndigheter.
Herr talman! Jag är väldigt glad över det arbete med att effektivisera myndigheterna som regeringen nu satt igång. Många partier har länge talat om en effektivare stat, men få regeringar, om ens någon, har gjort så mycket som den här för att nå målet. Staten ska inte kosta skattebetalarna mer än nödvändigt. Myndigheterna ska styras så att det främjar effektivitet och skapar förenkling för såväl medborgare som företag. Människor ska känna att staten jobbar för dem, inte emot dem.
Herr talman! Denna debatt avhandlar också offentlig upphandling. Där menar regeringen att vi kan bättre - att den offentliga upphandlingen kan fungera bättre än den gör för närvarande. Regeringen ser just nu över den nationella upphandlingsstrategin. Målet är att göra den offentliga upphandlingen mer attraktiv, inte minst för små företag och idéburen sektor. Trösklarna in till den offentliga upphandlingen behöver bli lägre, och upphandlande myndigheter måste jobba med att ställa rimliga och mer samordnade krav så att fler aktörer kan och vill delta i den offentliga upphandlingen.
Under våren kommer en närmare åtgärd att presenteras, men målet är klart. Vi vill få mer valuta för våra skattepengar. Konkurrensen behöver öka, och kontrollen behöver stärkas så att inga skattepengar finansierar kriminell verksamhet och i längden bidrar till det dödliga skjutvapenvåldet.
Herr talman! Till sist vill jag också säga något om den statliga arbetsgivarpolitiken. Vi ska ha nolltolerans mot hot, våld och otillåten påverkan gentemot offentliganställda. Vi ser hur den grova organiserade brottsligheten i allt högre grad också tränger sig in i den offentliga sektorn, bland annat genom otillåten påverkan, hot och våld mot just offentliganställda. Regeringen har nu inlett arbetet med en ny handlingsplan mot korruption, som ett stöd för att motverka denna typ av företeelser.
Till sist ska jag också säga att regeringen har ändrat praxis för när myndighetschefer går i pension. Precis som på den övriga arbetsmarknaden ska även myndighetschefer kunna jobba fram till det år de fyller 69. Detta är en viktig åtgärd för att behålla kompetens och stärka arbetslinjen men inte minst för att motverka ålderism.
Med dessa ord vill även jag passa på att önska talmanspresidiet, kansliet och ledamöterna i Sveriges riksdag en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Herr talman! Jag håller med om mycket av statsrådets beskrivning inom detta utgiftsområde, som gäller myndigheterna. Jag tycker verkligen att myndigheterna ska vara effektiva. Man ska se över verksamheten och prioritera. Man ska använda digitalisering i största möjliga mån, liksom all ny teknik som kommer med AI och så vidare. Vi har tidigare hört att det är viktigt att även kommunerna och regionerna gör samma sak som alltså ska göras i myndigheterna.
Men då har jag en fråga. Det finns en myndighet, nämligen Regeringskansliet, som inte behöver göra detta. Vad sänder det för signal till alla andra? När alla andra måste spara och effektivisera ska Regeringskansliet bygga ut. Dessutom har man börjat med den nya grejen att vissa tjänstemän, kanske framför allt de som sysslar med frågor som berör dem som styr, ska få lite extra pengar i plånboken för att de jobbar med just detta och jobbar så hårt, till skillnad från de "vanliga" tjänstemännen. Vad är detta för signal att sända till alla myndigheter, kommuner och regioner?
Herr talman! Jag vet inte riktigt varifrån Adnan Dibrani har fått uppgiften att Regeringskansliet inte omfattas av effektiviseringskrav. Det gör man visst. Däremot omfattas inte Regeringskansliet, av naturliga skäl, av myndighetssammanslagningar, för det skulle bli ganska svårt att genomföra. Men om det är det enprocentiga effektiviseringskrav som vi nu brett ställer på de allra flesta myndigheter som Dibrani avser omfattas Regeringskansliet också av denna effektivisering. Jag vet alltså inte riktigt vad Dibrani är ute och fiskar efter, om jag ska vara helt ärlig.
Självklart ska Regeringskansliet också omfattas av effektiviseringskrav och effektiviseringsåtgärder. Regeringskansliet kan bli betydligt bättre på digitalisering och digitaliserade processer; det kan jag verkligen intyga. Ett stort arbete inleds nu, som ska börja realiseras nästa år, har jag förstått, vilket vi alla ser mycket fram emot. Jag har inte mycket mer än så att säga om detta.
Herr talman! Det var verkligen inte något fuffens i detta. Regeringskansliet har säkert ett uppdrag att spara, men tittar man på budgetposten ser man att de i stället bygger ut. Man har dessutom pratat om att anställa ännu fler för att hantera Tidöprojektet och annat. Nu ska man också ge sig in i löner och annat. Det kan vara så att statsrådet inte vet detta, men jag tycker att det sänder en helt felaktig signal till de andra myndigheterna om Regeringskansliet är den enda som får svälla lite extra.
Detsamma gäller nedskärningarna på servicekontor och annat. Man kan tycka vad man vill, men för mig är det otroligt viktigt att både stad och land får leva, att det ges förutsättningar för fler servicekontor och annat och att staten finns ute på landsbygden. Även där skär ni ju ned - kanske inte så mycket som jag var rädd för, men det är ändå så att ni skär ned medan vi satsar lite extra.
Det är framför allt signalen jag är ute efter. De där hemma får höra att de måste spara, men regeringen själv behöver inte göra det. Hur tror du, Erik Slottner, att de tar emot det?
Herr talman! Om den signal som skickades hade varit att Regeringskansliet skulle undantas från det enprocentiga effektiviseringskravet hade det varit en dålig signal, men nu omfattas Regeringskansliet av detta.
Det kan finnas vissa delar av Regeringskansliet som ökar. Jag får nog läsa tabellerna lite mer noggrant - jag kan inte på stående fot säga om det är så eller inte. Jag kan heller inte säga vilka dessa delar i så fall är. Det kanske finns väldigt goda skäl till detta, som att ett nytt kansli har instiftats. Jag kan inte riktigt svara på det; jag får gå hem och läsa på. Det generella effektiviseringskravet omfattar dock också Regeringskansliet.
Många myndigheter får extra sakanslag och ökningar - exempelvis får länsstyrelserna ökade medel för att kunna utöva tillsyn och miljöpröva i snabbare takt. Det är ju inte så att det är förbjudet för regeringen att tillföra extra medel till myndigheterna. Polismyndigheten och Försvarsmakten är två myndigheter som får otroligt mycket mer medel nästa år. De omfattas för övrigt inte av effektiviseringskravet på 1 procent.
Man kan alltså ha ett generellt effektiviseringskrav samtidigt som man ökar vissa andra delar om det finns argument som motiverar det.
Jag instämmer i det Dibrani sa om servicekontoren - jag tycker att detta är en viktig verksamhet. Jag har invigt ett antal servicekontor under mitt dryga år som civilminister. Det finns ingen plan på att stoppa planerade servicekontor. Däremot finns det en plan för hur servicekontoren ska bygga ut sin verksamhet. Det finns också andra åtgärder som är på gång för att effektivisera servicekontorens verksamhet för att vi ska få ännu större nytta för de pengar som vi lägger in.