Jakob Olofsgård

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Parisa Liljestrand.

Att läsa böcker behöver vara roligt. Läsning är roligt, men bara för den som kan och för den som har möjlighet. I dag växer många barn upp utan ett hem fyllt med böcker, och ingen läser någon godnattsaga för dem när de ska lägga sig.

Tidigare i år kom en kartläggning av barns och ungas läsning i nuläget, och den visade på stora brister i läsförståelse bland unga i utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet och barn och unga med funktionsnedsättning. Läsning har stor betydelse för alla delar av livet. Det är därför ytterst en demokrati- och rättighetsfråga. Vad tänker statsrådet göra för att öka läsandet så att det blir roligt för barn och unga i utsatta områden?

Fru talman! Det är nu vår. Solen smälter snön - inte utanför det här huset men i vår norra landsände - och det är nu vårflöden ska forsa fram i våra åar, älvar och vattendrag. Men det finns i dag ungefär 2 100 vattenkraftverk som gör att vårfloder inte får flöda på samma sätt. De flesta av våra vattenkraftverk drivs med hundra år gamla tillstånd, och flera vattenkraftverk och dammar saknar tillstånd helt. Alla vi som har paddlat eller planerar att paddla i någon älv eller å i vårt avlånga, vattenrika land har såklart stött på dessa vattenkraftverk.

Fru talman! Det finns ingen i det här rummet som inte anser att vattenkraft har haft och fortfarande har avgörande betydelse för vårt lands utveckling och energiförsörjning. Även om regeringen nu har valt att pausa arbetet för att vår vattenkraft ska få moderna miljövillkor kommer det att tas upp igen, och omprövningar kommer att ske enligt den nationella planen. Syftet med denna paus är att kartlägga effekterna av de omprövningar som hittills har genomförts och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet. Energikrisen har ju inte undgått någon, och vi ser därför nu en behövlig paus på tolv månader så att det kan överblickas vilka effekter detta har fått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Vi är dessutom nu i ett nytt försvarspolitiskt läge, och därför har vår vattenkraft ur beredskapssynpunkt en ny och viktig funktion.

Fru talman! Jag vill samtidigt påminna om att vår natur och miljö är otroligt viktiga. Den fysiska påverkan från våra vattenkraftverk och dammar har stor inverkan på ekosystemen. Kort sagt orsakar de skada i bäckar och älvar men också i sjöar och hav. Åtgärder för vattenkraften behövs för att vi ska kunna nå de miljökvalitetsmål om levande sjöar och vattendrag som vi har satt upp. Det finns också bindande krav på förbättringar i vattenmiljön i EU:s ramdirektiv för vatten.

Även om vattenkraften är en av våra viktigaste förnybara energikällor har den lett till att många strömmande miljöer har försvunnit; det vill jag påminna om i debatten här i dag. Flera olika bra aspekter på vattenkraften lyfts fram, men just detta är något som vi liberaler alltid har värnat. Rinnande vatten är biologiskt jämförbara med korallrev. Även den strandmiljö som finns längs mindre vattendrag är otroligt artrik, och den försvinner när dammar byggs.

Vi har i dag brist på sådana miljöer i Sverige på grund av de många dammar som skapats för vattenkraft. De skapar barriäreffekter och hindrar fiskars och andra vattenorganismers vandring men även transport av sediment, näring och andra viktiga ämnen nedströms. Endast 10 procent av de svenska kraftverken har fiskpassager. Därmed hindras fiskens vandring och lek, vilket påverkar hela vår kust och tillgången till fisk, särskilt rovfiskar. Där dessa fiskpassager finns fungerar de tyvärr dåligt.

De naturliga vattenflödena förändras, och effekterna för vår biologiska mångfald blir stora. Mest extremt blir det förstås där man väljer att inte tappa något vatten alls i en älvfåra, så kallad nolltappning. Fokus har i stället varit på de lägsta vattenföringarna i form av minimitappningar, som självklart aldrig kan vara naturliga.

Vattenkraftens påverkan på miljön och ekosystemen är mycket negativ. Men det finns möjligheter; vi kan vidta åtgärder. Och det är detta miljöanpassningar syftar till: att vi ska bli bättre, att våra 2 100 vattenkraftverk ska kunna finnas kvar och att vi dessutom ska kunna nå de miljömål vi har satt upp. Det finns bra lösningar i form av lutande galler och bubbelbarriärer som kan installeras så att fiskar inte riskerar att skadas eller dödas och för att underlätta för vår ål att vandra. Därför är Liberalerna positiva till att den här regeringen både värnar vattenkraften och samtidigt värnar fiskens vandringsvägar.

Omprövningar ska ta hänsyn till dessa saker - vandringsvägar och återskapande av strömmande vatten i flera tidigare torrlagda strömfåror. Och vi har en tidsplan, som startade i februari förra året och ska gälla i ungefär 20 år framåt. Vi har ett stort arbete framför oss. Därför är det också befogat att vi tar en paus så att vi hinner med att synka arbetet för våra över 2 000 vattenkraftverk.

Fru talman! Detta handlar om små konstruktionsförändringar så att driften av vattenkraftverk kan ge stora vinster för miljön. Med andra ord kan vi säga att allting har sin tid. Efter regeringens paus kommer omprövningarna att fortsätta så att vi får bättre sötvattenekosystem. Då kommer vi att ha en bättre bild av hur detta ska genomföras så att vi både kan behålla den viktiga vattenkraftens energitillskott och se över våra ekosystem och fiskens vandringsvägar. Det är nu tid att göra om och göra rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Det är ett blodomlopp vi har i vårt land - floder, älvar och åar i den svenska naturen. Det är livets vatten.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för att hon lyfte upp de viktiga fullmakterna. Vid det seminarium vi hade i riksdagen lyftes det tydligt fram att det finns en problematik med missbruk av fullmakter.

EU-konferensen handlade om det förebyggande men också om att börja ett samtal, använda egenskapen att vara ordförande i EU och lyfta upp frågan på EU-nivå. Det visar att det här är en prioriterad fråga för regeringen att jobba vidare med.

Jag hade ett samtal om just dessa frågor med jämställdhetsminister Paulina Brandberg före denna debatt. Jag fick med mig att med emfas kunna uttrycka att det är en prioriterad fråga att jobba med helheten i detta därför att det, som vi var inne på tidigare, är en jämställdhetsfråga att lyfta upp det på olika sätt.

Som jag nämnde i mitt anförande får bodelning bli ett startskott, som blir ett tillkännagivande, som blir något som vi från riksdagen ska följa upp och så vidare. Jag ser att det finns goda möjligheter att det kan bli verkstad också med detta, men vi får absolut inte stanna där, som ledamoten var inne på. Det finns fler saker. Fullmakter är en sådan sak, men också det som lyftes upp på seminariet, hur man ska hantera att Swish är våldsutövarens bästa bankomat.

Det finns alltså många saker att ta upp, men fullmakter är en sak som vi i Liberalerna ser positivt på att lyfta fram.

Herr talman! Jag vill tacka för att ledamoten återigen lyfter frågor som är viktiga. Jag får väl upprepa, för att det inte ska snedtolkas, att jag inte sa på vilket sätt det bereds. Jag sa att det bereds. Vi talade om en föräldrabalk som är föråldrad, och jag instämmer med ledamoten i det.

Man tittar nu närmare på detta, och det är någonting som vi får återkomma till. Vi vill därför inte föregripa det helhetsarbete som pågår kring detta. När det gäller de utredningar som finns är det samma sak där. Jag ser fram emot att få återkomma när vi har en skarp proposition att diskutera vidare med ledamoten Martina Johansson.

Herr talman! Tack, ledamoten Martina Johansson, för frågan som tar upp ett viktigt ämne när det gäller våra barn och deras bästa!

Men samtidigt förstår jag inte frågan. Anledningen till att vi inte bifaller Centerpartiets motion, herr talman, är att vi sitter i regering och att detta bereds på regeringens bord. Man tittar på frågan och arbetar med detta, och vi vill inte föregripa det arbete som kommer.

Då blir det lite märkligt att säga att det inte är en prioriterad fråga, när ledamoten vet att vi har drivit detta innan och att det är en prioriterad fråga för Liberalerna att titta på. Bara för att vi inte i detta fall bifaller Centerpartiets motion innebär det inte alls att vi inte prioriterar frågan.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.

För oss som får förmånen att vara vigselförrättare är det en glädje och lycka att få se två människor bestämma sig för att leva ett liv tillsammans. Men det vi debatterar i dag är när livet inte riktigt blev som vi hade tänkt oss. Det handlar om bodelning efter en skilsmässa.

Ibland blir det ju inte så som vi tänkt oss eller drömt om eller hoppats på, och när det inte blir så måste det fungera. Vartannat äktenskap slutar tyvärr med skilsmässa, och siffran är ännu högre för samboskap.

Svensk lag bygger på att skilsmässa är en grundläggande rättighet för individen. Ingen ska någonsin tvingas vara kvar i ett äktenskap man inte vill leva i.

Här blir bodelningen ett problem, vilket mina kollegor i civilutskottet har varit inne på före mig. Ägodelar ska fördelas, och detta ska dokumenteras. Själva skilsmässan går förhållandevis snabbt om man jämför med bodelningen. När två liv har flätats samman tar det tid att nysta upp dem. Men det får inte ta för lång tid.

Vem ska överta den gemensamma bostaden, eller ska den säljas, och hur ska detta gå till? Egentligen kan även detta lösas relativt snabbt om man är överens eller med hjälp av en bra jurist.

Nu slutar det inte lyckligt för alla. Då behövs det en bodelningsförrättare. Varje år kopplas cirka 1 000 bodelningsförrättare in vid skilsmässor, både för att lösa konflikten och för att skapa ekonomisk rättvisa. Men den ena parten kan av ren ondska, skulle jag vilja påstå, obstruera och dra ut på tiden i flera år vid bodelning. Den kan vägra att uppge vilka tillgångar den har eller vägra att skriva på avtalet eller att öppna brev med information och tvingar därmed kvar den andra i ett destruktivt äktenskap.

Den andra i det här fallet är kvinnor. Och som flera nu förstår är den utsatthet som kvinnor befinner sig i vid den här situationen en boja och ett fängelse. Den situation som handlar om att bli utsatt för det som vi benämner ekonomiskt våld och som vi debatterar här i dag är en jämställdhetsfråga, därför att det främst drabbar kvinnor.

Här är juridiken bakbunden, herr talman, för det nuvarande systemet brister. Det finns verktyg i dag som exempelvis vitesföreläggande, men de verktygen används sällan i praktiken, och även om de används räcker de inte till. Därför är det nu välkommet med ett tillkännagivande från civilutskottet om ett slutdatum för detta ekonomiska fängelse som även oftast innebär fysiskt våld.

Tidigare i år bjöd jämställdhetsministern in sina EU-kollegor till en konferens om just kopplingarna mellan fysiskt våld och ekonomiskt våld. Det visar att detta är en prioriterad fråga för den här regeringen. Som vi har hört här innan lyfter också justitieminister Gunnar Strömmer detta som en prioriterad fråga. Att vi här från riksdagen också prioriterar detta tillsammans visar att det är en kraftfull enad front kring det ekonomiska våldet.

Att förhala en bodelning måste straffa sig för varje våldsam man som använder bodelning som ett verktyg i våldet mot en kvinna. Jag skulle vilja rikta mig, som man, till dig, som man, som gör detta: Det är så fel! Det är ondska.

Riksdagen kommer nu att ställa sig bakom att utreda möjligheterna till en effektivare bodelningsprocess med en rimligare bortre tidsgräns. Tyvärr vaknar politiken sent inför detta faktum. Men med den nya regeringen får vi se detta som ett startskott för fler åtgärder i denna viktiga jämställdhetsfråga om våld i nära relationer.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det är tydligt att allt i Tidöavtalet inte är av ondo. Detta kan man se just det gäller fritidskortet.

Scouterna är inte här och kan försvara sig, men jag kan som gammal scout inbjuda till en nätverksträff nästa onsdag här i riksdagen, då vi kommer att lyfta upp just dessa frågor - hur Scouterna jobbar i utsatta områden. Man är faktiskt på bollen och har sett att man behöver finnas i de utsatta områdena, som ledamoten var inne på. Det är helt rätt tänkt, att vi behöver sprida de resurser som civilsamhället har till utsatta områden.

Barns och ungas psykiska ohälsa nämnde ledamoten också i sitt anförande. Det är ett otroligt viktigt arbete som jag ser fram emot att vi ska samtala mer om. Detta är otroligt viktigt i skolan, som nämndes. Där finns regeringen med satsningar på skolsociala team och specialpedagoger. Det finns och görs satsningar på skolan. Det är väldigt behövligt, speciellt för att fånga upp dem som kanske inte har störst behov av att komma till barn och ungdomspsykiatrin.

Man kan förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda särskilda undervisningsgrupper och genom att det finns fler vuxna i rummet och specialpedagoger som kan hantera barn och unga med särskilda behov. Detta är också något som finns i Tidöavtalet. Jag undrar om ledamoten tycker att också detta låter som en bra satsning.

Fru talman! Jag begärde replik därför att jag kände det stora engagemanget för folkhälsa hos ledamoten Karin Rågsjö och för att vi ska uppehålla oss lite till vid de frågor som lyftes upp.

Jag märkte att ledamoten inte tog replik på mig, kanske av hövlighetsskäl därför att jag är ny här. Det blir kanske annorlunda framöver.

När det gäller det som ledamoten lyfte upp om de socioekonomiska skillnaderna instämmer jag i den problembild som ledamoten lyfte fram - att vi har detta i vårt samhälle i dag, både i livslängd och i välmående, speciellt hos barn och unga och hos kvinnor.

Regeringen går nu fram med en satsning på fritidskort. Det är ett exempel på en riktad satsning som går just till dem som inte har råd att börja på en fritidsaktivitet, som scoutverksamhet eller fotbollsverksamhet, eller som inte har råd med gympaskor, fotbollsskor eller vad det nu kan vara. Jag undrar hur ledamoten Karin Rågsjö ställer sig till fritidskortet och hur hon ser på det - om det är en bra eller dålig satsning.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till betänkandets förslag till beslut.

Samtidigt vill jag säga att det är första gången jag finns med här i socialutskottets debatt om folkhälsa. Jag ser väldigt mycket fram emot att fortsätta med det här viktiga arbetet, ett arbete som den som lyssnar på debatten hör att det råder stor samstämmighet om. Man vill människor väl. Människan är i centrum, och vi önskar alla människor ett bra liv. Sedan kan vägarna dit vara olika; det är det vi debatterar här i dag.

Personligen, fru talman, bär jag med mig min egen livserfarenhet in i det här arbetet. Jag har ägnat 20 år åt civilsamhällets uppgift att stötta och hjälpa människor i olika skeden.

Jag har en huvudregel när jag möter nya människor. Det kanske låter lite märkligt, men jag brukar tänka att jag ska vara snäll mot dem. Borde man inte alltid vara det?

Det här säger jag inte bara för att jag vill att mina kollegor i utskottet ska vara snälla mot mig här i dag, utan jag säger det för att jag tänker på det när jag möter nya människor. Jag vet ju inte vad denna människa bär på, vilken kamp den bär på, vilken livskamp den bär på. Det är ju så att alla människor bär på något, mer eller mindre, stort eller litet. De bär på en livskamp, och den kan se olika ut. Därför bör man vara snäll.

En av två saker som jag vill lyfta fram här i dag är den ofrivilliga ensamheten, som tyvärr ökar stort i vårt moderna samhälle.

Därför är det mycket viktigt att regeringen nu har gett ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att ta fram en nationell strategi mot ofrivillig ensamhet.

Enligt Folkhälsomyndigheten är nästan var fjärde person över 16 år på något sätt drabbad av ensamhet och isolering. Ofrivillig ensamhet orsakar en tuff kamp för dessa människor och innebär även stora kostnader för samhället. En kartläggning av ofrivillig ensamhet ska genomföras, och en nationell strategi ska tas fram för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Kan det då hjälpa med en strategi? Kan det vara nyckeln och redskapet för ett sådant svårgripbart ämne som ensamheten är? Ja, det är att börja någonstans, och det är att börja i rätt ände med rätt åtgärder. Strategin blir en viktig del i arbetet för att motverka det oerhörda problem för individen och även för omgivningen och samhället som ofrivillig ensamhet utgör. Och detta går endast att göra med alla samhällsaktörer - myndigheter, kommuner, regioner, civilsamhälle och näringsliv - tillsammans för att förebygga och bygga gemenskap och relationer.

Fru talman! Det finns mycket gott som redan görs på detta område ute i våra kommuner som vi ska stärka. I min hemkommun gjorde kommunen ett IOP - en upphandling med civilsamhället - i ett samarbete med en kyrka. Alla äldre män över 80 år som bodde runt den här kyrkan bjöds in till en fika - på kyrkkaffe. Det måste ha varit en speciell upplevelse för diakonen i kyrkan när det plötsligt en vanlig torsdag förmiddag sitter en grupp ensamma män där tillsammans runt ett fikabord, ditbjudna med frågan: Är du ensam? Välkommen på en fika! Allt som behövdes var alltså en inbjudan, en fråga: Vill du komma på en fika? Och redan där har man lyckats bryta den ofrivilliga ensamheten hos äldre män.

Regeringen ger nu Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kommunerna motverka ofrivillig ensamhet bland äldre genom att erbjuda uppsökande hälsosamtal. Den ofrivilliga ensamheten bland äldre har inte minskat under pandemins isolering. Men nu finns det resurser för att på ett högst konkret sätt motverka denna ensamhet. Ibland krävs det bara ett hälsosamtal, en fråga, en inbjudan att komma in till en gemenskap. Det kan vara i kommunal regi eller i civilsamhällelig regi. Jag fick höra att en kommentar i gruppen med de ensamma männen var: "Jag kommer hit för att det är mina skattepengar som betalar den här fikan. Jag har rätt till detta." Det är helt okej, bara man bryter ensamheten.

Fru talman! Jag vill avsluta med att lyfta fram en av de svåraste men kanske viktigaste åtgärderna inom området folkhälsa, nämligen frågan om hur vi bättre kan stoppa och förebygga suicid. Det finns en enorm maktlöshet hos den som har suttit ned med en människa som har bestämt sig för att ta sitt liv. Det mörkret och den bottenlösa hopplösheten går inte att beskriva med ord. Det går oftast inte att göra någonting annat än att sitta där och vara tyst. Det är därför regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området för att dra lärdomar efter att ett suicid har hänt. För när det har hänt är det av högsta vikt att vi frågar oss varför, vad som gick fel och vad som brast i samhällets skyddsnät.

För det är säkert så att det fanns någonting som vi hade kunnat göra bättre. Vi måste ändå tro att det finns någonting som kan förbättras för att förebygga och hjälpa. Vi behöver dra lärdom, inte för att skuldbelägga för att det gick fel, utan för att se vad olika aktörer såsom skola, socialtjänst, vård, polis eller räddningstjänst konkret kan göra för att hindra att det händer igen. Det om något är vad folkhälsa handlar om - att vi ska leva ett gott liv.

Fru talman! Tack, ledamoten, för dina frågor! När det gäller de förslag som ligger på regeringens bord, till exempel om startlån, bereds även de just nu. Vi får absolut återkomma till dem.

Jag delar bilden att vi måste ta ansvar för en bransch som har tvärdött, som ledamoten är inne på. När jag besöker byggaktörer beskriver de exakt det som ledamoten säger här: att det är tvärstopp. Det vore oerhört ansvarslöst att driva på den inflation som har satt dem i den sits de i dag sitter i. Att till exempel avskaffa det skärpta amorteringskravet skulle vara inflationshöjande - inte jättemycket, men varje liten signal om inflationshöjande åtgärder gör att det blir sämre och tar ännu längre tid för byggaktörerna att komma igång igen.

Jag förstår inte riktigt att ledamoten från Socialdemokraterna inte greppar denna bild. Det går inte; vi kan inte. Jag tror i ärlighetens namn att ledamoten förstår detta men kanske inte kommer fram.

Jag delar uppfattningen hos ledamoten, som också är insatt i byggbranschen, när det gäller problembilden: Byggbranschen är tvärdöd nu. Men som jag påpekade tidigare vilar vi på hanen. När vi ser att inflationen går ned behöver vi i det här landet vara beredda på att se till att det kommer igång igen. Vi har tuffa år framför oss när det gäller bostadsbyggandet, fru talman. Vi får återkomma till om det krävs stimulans eller inte.

Men vi behöver börja i rätt ände. Det byggdes 60 000 bostäder per år under föregående mandatperiod. Det var för lite; det byggdes för få småhus. Det kunde ha byggts mer än så. Därför har vi också en skuld från den socialdemokratiska regeringens tid när det gäller småhusbyggande, som vi också måste jobba i fatt. Under lågkonjunkturen 2007, till exempel, byggdes det också mindre - bostadsbranschen är väldigt känslig för detta. Vi får alltså sikta på att ta nya tag.

Fru talman! Tack, ledamoten Leif Nysmed, för bra, relevanta frågor! Vi har i betänkandet flera påpekanden om att det blir avslag på motionerna på grund av att mycket nu bereds i Regeringskansliet. Efter sex månader pågår just nu arbetet med att ta fram lösningar, och jag hoppas få återkomma med konkreta förslag och propositioner och diskutera dem med ledamoten Leif Nysmed framöver.

När det gäller till exempel kostnaden för mark handlar det mycket om att få fram mer mark. Att utgå från tillgång och efterfrågan kan göra att det blir lättare att plocka fram den här marken. Vi har, fru talman, gett länsstyrelserna tillsammans med kommunerna i uppdrag att titta på hur man kan främja bostadsbyggandet och öka tillgången till mark. I olika utredningar, till exempel Bygg i tid som jag vet att ledamoten har varit engagerad i, har det också lagts fram mycket bra förslag om hur man kan få ned tiden för processen att ta fram själva marken. Som jag var inne på i mitt anförande kan detta ta väldigt lång tid, och det är kostnadsdrivande. Därmed får vi också ned priserna på själva marken.

När det gäller byggmaterialpriserna har de påverkats av både pandemin och den kris och det krig vi ser i vår omvärld. Det finns givetvis saker vi inte kan påverka direkt när det gäller materialpriserna.

Vi befinner oss i en tuff tid, med inflation. Vi ser också att vi inte kan driva på inflationen genom att sänka byggkostnaderna med hjälp av subventioner, vilket Socialdemokraterna inte heller har föreslagit i sin skuggbudget.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

I dag upplever de flesta som sysslar med bostadsbyggande att det är en regeldjungel på flera olika plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Personligen har jag suttit med i flera exploateringsarbeten med kommuner för att ta fram nya detaljplaner för bostadsbyggande men då på bostadsföretagens sida. Och tro mig; det är ett ändlöst arbete med år av processer. En detaljplan blir i dag så oerhört detaljerad att all text på själva detaljplanen blir så liten att man behöver ett digitalt verktyg att zooma in med för att se vad det står. Hela processen har liksom svällt. Man behöver en gigantisk skrivare, en A1-skrivare, för att skriva ut en detaljplan. Men man kan ändå inte göra det därför att den har blivit så komplex. Kostnaderna för en detaljplaneprocess blir därför mycket stor. Det tar lång tid, och det är för mycket krångel.

I dag utgör markkostnaden ungefär en tredjedel av byggkostnaden. Redan innan man satt spaden i marken har man alltså lagt ut en tredjedel av byggkostnaden. Därmed inte sagt att denna process inte är viktig. Det är den, för ett hus ska stå där en lång tid. Det är också viktigt ur ett miljöperspektiv att processen får bli bra. Men i dag tar den orimligt lång tid, och den är krånglig och kostnadsdrivande. Därför blir till exempel digitaliseringen på det här området oerhört viktig.

Det är också tillfredsställande att regeringen i budgeten för 2023 har aviserat att regler för att bygga ska förenklas. Det är en viktig åtgärd därför att den slår igenom direkt i det som kan driva ned våra bostadskostnader.

När det gäller bostadsbyggande och var byggnader ska stå, hur de ska utformas och hur marken ska bebyggas är det inte vi i detta rum som är bäst skickade att veta detta. Det sker på en politisk nivå som är lokal, i kommunerna, där man behöver se hur detta bäst ska utarbetas. Våra kommunala nämnder och våra kommunfullmäktige gör ett mycket stort och bra arbete i detta. Däremot finns det ett behov av att de regler som styr deras arbete inte i onödan försvårar och försenar planeringen.

Denna regering har därför i sin budget för 2023 aviserat att kommunerna ska uppmanas och stimuleras till att höja sin planberedskap, särskilt när det gäller småhus. Att vi nu är inne i ett byggstopp för många bostadsaktörer är otroligt tufft, men det kommer alltid ett ljus i tunneln. Det kommer alltid en tid då bostadsplaneringen kan komma igång igen, och då är det viktigt att kommunerna står beredda med byggbar mark så att man kan sätta spaden i marken och börja bygga. Eller framför allt grävskopan - spaden tar för lång tid.

Enligt EU:s statistikorgan Eurostat är de svenska byggkostnaderna med råge högst i hela EU. Även i relation till jämförbara länder är våra byggkostnader väsentligt högre. I Finland, som har samma topografi, klimat och tätortsstruktur som Sverige, är kostnaderna 19 procent lägre. I Tyskland är de 22 procent lägre.

Det finns anledning att ställa sig frågan varför kostnaderna är så mycket lägre i våra grannländer än här. Då kommer vi till att vi behöver börja från början och titta på regelförenklingar och vad som är tidsmässigt kostnadsdrivande innan vi kommer med subventioner och stöd. Vi ska alltså börja i rätt ände.

Fru talman! I dag på morgonen hade vi ett seminarium här i riksdagen om studentbostäder, där bland annat Sveriges förenade studentkårer var med tillsammans med oss politiker.

Det är fler och fler som väljer högre utbildning. Liberalerna som skolparti välkomnar absolut detta för att Sverige ska kunna hålla en hög utbildningsnivå och vara ett land byggt på kunskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Att ordna bostad på en ny studieort har blivit bättre på vissa orter men är fortfarande tufft i de stora lärosätena. Därför behöver vi ta nya krafttag för att se hur vi kan bygga fler och billigare bostäder för studenter.

Det absolut främsta för en student när det gäller boendet är att det ska vara prisvärt, helst så billigt som möjligt, och helst också ha ett attraktivt läge. Det borde inte vara orimligt att det finns en sådan bostad för en student under en begränsad tid.

Därför fann jag det glädjande, fru talman, att jag för några veckor sedan fick besöka ett forskningscentrum för just detta med studentbostäder som Akademiska hus med flera aktörer bedriver på Kungliga Tekniska högskolan här i Stockholm. De co-living- eller delningslägenheter som de har där visar tydligt att dagens byggregler är otroligt stelbenta när det gäller att skapa just co-living- eller delningsbostäder. Det är för mycket krångel, och det hindrar att man bygger sådana studentbostäder som många studenter efterfrågar i dag.

Det är nämligen inte den bästa lösningen för en student som flyttar till en ny ort att bo ensam i en etta. Studenter i dag kanske tänker att det är skönt att bo i en etta, men forskningsarbetet visar att det man efterfrågar som student är gemenskap. Ensamheten är stor även bland studenter. De gamla studentkorridorerna lyfts in bland delningsbostäder som något positivt som efterfrågas av studenter. Man vill alltså inte bo ensam i en liten etta. Man kan tänka sig att dela med andra i de här kompislägenheterna, som de också kallas, som är billigare.

Men kraven på tillgänglighet och brandskydd och reglerna om ljus och buller är inte skapta för att skapa bra studentbostäder. Det visar den här forskningsanläggningen på KTH, som studenter bor i och hela tiden utvärderar.

Det är därför denna regering nu har gett Boverket ett uppdrag att undersöka hur vi kan få till bättre lösningar för just studentbostäder. Det är inte krångligare än så. Det handlar om att se över hur vi kan förbättra och skruva så att vi underlättar för att skapa de studentbostäder som studenterna själva efterfrågar - de som är gemenskapsfrämjande och billigare och kan byggas på platser nära campus.

Uppdraget ska givetvis utföras tillsammans med studentorganisationer och funktionsrättsorganisationer, och det ska påvisas att man kan komma ned i kostnad och skapa bättre studentbostäder baserat på forskning.

Akademiska hus är ett statligt bolag som jobbar mycket med det här med delningslägenheter. En arkitekt därifrån som jag pratade med efter vår annonsering av uppdraget grät av lycka för att vi tar tag i detta stora dilemma som motarbetar deras arbete med delningsbostäder. Det handlar inte om att skapa sämre bostäder. Det handlar om att skapa bättre baserat på forskning tillsammans med berörda parter. Det är detta regeringen tar tag i.

Sveriges bostadsbrist beror till stor del på krångliga regler. Det är en regeldjungel som driver upp priserna och minskar antalet platser där det är lönsamt att bygga. Vi behöver en röjsåg i detta. Det är dags att rensa.

Herr talman! Tack, ledamoten, för dina frågor! Det var flera frågor, och jag ska försöka att svara på dem.

Först vill jag påpeka vad vi inte gör i regeringen. Vi driver inte på inflationen. Stimulanser och ytterligare investeringsstöd skulle ha drivit på inflationen. Därför är det helt kontraproduktivt att göra det just nu i det läge vi i dag är i. Det driver upp räntorna och skapar ännu mer problem för de allra mest utsatta.

Jag har svårt att få ihop politiken från ledamoten från Vänsterpartiet. Det drabbar de utsatta ännu mer, som man säger sig värna väldigt mycket om. Om räntorna går upp, inflationen går upp och det blir dyrare att handla mat blir det tuffare att även betala sin hyra. Hur den ekvationen går ihop för Vänsterpartiets ledamot förstår jag inte.

Vad behovsbostäder är har jag förklarat flera gånger från talarstolen. Jag vill påminna ledamoten igen om att det inte handlar om sämre bostäder och att man ska segregera. De får tvärtom inte vara i de social house-områden som redan i dag finns. Det är särskilt utsatta områden där människor hamnar som behöver komma därifrån. Det handlar till exempel som att bryta kriminalitet genom att man inte ska bo kvar i en trappuppgång.

Som den kristdemokratiske ledamoten Larry Söder påpekade är det av hänsyn till alla som bor i trappuppgången. Om det till exempel finns en gängkriminell i en trappuppgång skapar det inte någon trygghet. Den behöver brytas loss från sitt sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Där är våra behovsbostäder, som lyfts fram tidigare av Liberalerna, ett sätt att flytta till en annan plats, en annan stadsdel, och komma bort från det sociala sammanhanget. Det bryter det kriminella mönstret. Det är en del av behovsbostäderna som vi i Liberalerna har arbetat för.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Den sociala bostadspolitiken var jag inte inne på i mitt anförande. Vi har många ämnen på dagordningen i dag. Men som min kollega från Kristdemokraterna var inne på ligger Karolina Skogs utredning om social bostadspolitik på regeringens bord, och vi tittar nu på detta för att komma med förslag.

Sedan måste jag påminna ledamoten om att Liberalerna under hela förra mandatperioden tydligt lyfte fram det vi kallar för behovsbostäder, vilket inte är ägda bostäder. Jag vill påminna ledamoten om det jag sa i talarstolen nyss - jag lyfte fram hyresrätten som viktig och sa att det är viktigt att det även byggs hyresrätter. Jag vill påminna ledamoten Malcolm Momodou om att mer byggande frigör ett befintligt bestånd av hyresrätter. Vi har påpekat att det är viktigt. Nybyggda hyresrätter kommer aldrig att vara de billigaste. Men bygger vi fler hyresrätter och framför allt fler småhus får vi en flyttkedja, och då frigörs billigare hyresrätter.

Jag vill, herr talman, påminna ledamoten om att vi lyft fram hyresrätten som något bra och viktigt. Jag vill också påminna ledamoten om att vi lägger fram förslag för dem som har det tufft att komma in på den ägda marknaden. Till exempel tittar vi på hyrköp som en bra modell för dem som står långt ifrån bostadsmarknaden. Jag vill påminna ledamoten, herr Malcolm Momodou, om att vi gör mycket på det här området. På ledamoten låter det som att vi inte gör någonting över huvud taget, men det stämmer ju inte alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Jag är lite halt i dag. Min påskledighet bestod i att praktisera det vi i dag ska debattera, nämligen bostadsbyggande. Det påminde mig om att det är ett hårt arbete att bygga bostäder och att det är förknippat med en hel del slit och faror, vilket mitt knä fick erfara.

Det för oss in på dem som i dag sysslar med bostadsbyggande. De snickrar och sliter och har just nu en väldigt svår ekonomisk situation med hög inflation och höga räntor som har satt käppar i hjulet för bostadsbranschen. Man håller andan och inväntar besked om vart inflationen, kärninflationen och räntorna tar vägen och vad Riksbanken gör.

Regeringens finanspolitik innebär åtgärder för att se hur man kan bekämpa inflationen. Det är just nu nummer ett för de barnfamiljer som inte får sin ekonomi att gå ihop, som inte har råd med sin bostad och som kämpar på alla fronter. Det handlar om den höga räntan och den höga inflationen. Det är nummer ett för alla och slår särskilt mot de mest utsatta. Därför är det samtidigt viktigt att regeringen nu har en ny ansats i bostadspolitiken och i detta läge arbetar fram och skapar nya förutsättningar för att bygga de bostäder som efterfrågas när det vänder.

Sju av tio önskar i dag äga sitt boende, enligt många undersökningar. Därför behöver bostadspolitiken ha genomslag just när det gäller det ägda boendet. Av dessa sju av tio drömmer de flesta om ett eget hus, en egen täppa, något stort eller något litet - ett småhus. Med drömmen om en egen villa kommer också det egna ansvaret för att sköta om och ta vara på det man äger för att på så sätt även ha möjlighet att påverka sin boendeekonomi. För den som inte har råd att renovera med hjälp av hantverkare finns ju möjligheten att helt eller delvis göra insatsen själv och på så sätt hålla ned sin boendekostnad.

Därför blir friheten i det ägda boendet annorlunda jämfört med det hyrda. Att finnas på en bostadsmarknad skapar i längden alltid ett billigare boende. Det går att amortera ned sin boendekostnad. I längden behövs detta för att skapa en låg boendekostnad i det ägda boendet. Det är frihetskänslan i att kunna påverka sin boendeekonomi och ta ansvar för sitt ägda boende som nu sju av tio drömmer om. Det är det vi kallar för husdrömmar.

Att människor äger sitt boende motverkar även segregation och trångboddhet, då det blir ett större utbud av boendeformer i ett bostadsområde. Det var därför välkommet att regeringen aviserade att reformer behövs för att de grupper som har svårt att komma in på den ägda marknaden ska kunna göra det. Det ligger nu många sådana arbeten och utredningar på regeringens bord.

Samtidigt finns det en inneboende frihet - nu säger jag det - även i det hyrda boendet. Jag hoppas att alla här inne hörde det. Den här regeringen arbetar för alla boendeformer. Om man är ung, student eller ny på en ort, om människors liv har gått skilda vägar, om ett nytt boende av någon anledning behövs snabbt eller om man helt enkelt värdesätter friheten att inte behöva bry sig så mycket om det praktiska kring ett boende kan det hyrda boendet självklart vara mycket bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Det är därför viktigt att regeringen nu har gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behövs för att samverka med våra kommuner i syfte att öka det totala bostadsbyggandet. Detta kommer att ge en bra och överskådlig bild av vilka nationella åtgärder som sedan behövs för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.

Även i budgeten för 2023 ligger tyngdpunkten på att dessa åtgärder behövs för att möjliggöra för fler att äga sina boenden, och det är mycket välkommet att detta är i fokus. Oavsett boendeform börjar allt bostadsbyggande alltid med markfrågan. Utan kommunernas planberedskap kommer det inte att byggas några bostäder, speciellt inte några småhus.

Enligt statistik från SCB har vi inte haft ett så lågt småhusbyggande på 100 år, trots den högkonjunktur vi har bakom oss. Vi är sämst i Europa på att bygga småhus - det som sju av tio efterfrågar. Hur kommer det sig? Det är bra att vi har byggt hyresrätter; det ska vi fortsätta att göra. Men internationellt sett sticker Sverige ut på ett anmärkningsvärt sätt när det gäller just småhus och ägt boende, trots att sju av tio drömmer om den lilla ägda gräsplätten.

Den som har byggt ett eget småhus vet att det är förknippat med stora utmaningar när det gäller både markfrågor och byggtekniska frågor. Något som alltid är kostnadsdrivande för en byggherre är svårigheter med standardisering och effektivt bostadsbyggande. Det har också att göra med kommuners olika särkrav. Därför är det nu naturligt för regeringen att jobba med till exempel typhusgodkännanden och se vad det kan innebära, framför allt för det industriella byggandet.

Herr talman! Som min kollega från Moderaterna berättade var vi några stycken som besökte Skärholmen. Vi träffade Skärholmens fastighetsägare och fick höra om den platssamverkan de bedriver tillsammans. Det är ett mycket bra initiativ där man använder vetenskapligt beprövade metoder. Det handlar om självklara saker: att ta hand om sitt bostadsområde och skapa trygghet tillsammans. Detta har gjorts med stor framgång.

Det finns dock ett "men". I områden där det finns fastighetsägare som valt att inte ingå i denna mycket bra samverkansmodell, som vi kallar för BID-samverkan, kan det vara så lite som en cykelväg som skiljer ett tryggt bostadsområde från ett otryggt bostadsområde, där madrasser är staplade vid fönstren och barn bor vid trappuppgångar med kriminell verksamhet. För någon vecka sedan föll en ung man offer för gängkriminaliteten i just Skärholmen.

Detta visar på problematiken. Vi gör mycket, men det behövs tuffare krav. Det är tydligt. För att fler ska kunna leva i sin boendedröm, oavsett var den är, i hyresrätt eller i ägt boende, behöver kraftfullare insatser göras. Här vill jag åter nämna BID-platssamverkan. Liberalerna vill tillsammans med samverkanspartierna se obligatorisk platssamverkan i utsatta områden. Hela bostadsområdet ska bli tryggt, inte bara det som finns på ena sidan cykelvägen. Och man ska inte kunna åka snålskjuts på andra. Det får inte vara så att några gör jobbet och de andra inte behöver vara med och skapa ett attraktivt och tryggt område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Vi ser fram emot den mandatperiod vi har framför oss. Vi ska arbeta fram bostadspolitik som gör skillnad för alla människor.

Herr talman! Små och medelstora företag utgör möjligheter för människor att förverkliga sina drömmar och är en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge och vår välfärd. Det är genom företagens möjligheter att växa som jobb skapas och därmed också skatteintäkter till välfärd.

Vi ser att det i dessa svåra tider av både hög inflation och höga räntor är mycket tufft för Sveriges företagare, i synnerhet de små och medelstora företagen. Många bolag går just nu på knäna. Då är det viktigt för politiken att hela tiden leva nära dessa tappra hjältar och göra allt i vår makt för att skapa förutsättningar för dem att nå sina drömmar. Politiken ska bidra till att underlätta.

Som uppvuxen i ett småföretagarhem på ett lantbruk minns jag min fars ständiga kamp med bokföringen. Jag minns tjocka pärmar med fakturor. Framför allt minns jag det höga ränteläget under 80-talet, där vi undrade om det skulle gå ihop. Ihop gick det inte, men vi klarade oss genom hårt slit. Det som är företagarens och entreprenörens stora gåva är att ändå kämpa på.

Trots det hårda ekonomiska läget på 80-talet blev den första datorn ett ovärderligt redskap. Det var en kostsam investering 1987, herr talman - en IBM 286 med en hårddisk på 2 megabyte och 1 megabyte RAM. Den kostade 25 000, och det var stora summor på 80-talet. Men man valde ändå att investera där hemma på lantbruket. Digitaliseringen hade kommit för att stanna och var en ovärderlig hjälp för min far när det gällde att få ordning på just bokföringen.

Digitaliseringen är ett mycket välkommet redskap. Den har sina utmaningar, och det finns även baksidor som vi behöver titta på. Nu ligger en utredning på regeringens bord med förslag för att genom digitalisering underlätta för företag så att dubbelarbete kan undvikas.

Det är samma sak när det kommer till digitala stämmor. Tider av kris driver och tvingar utvecklingen framåt. Pandemin gjorde att vi nu har den tillfälliga lagen fram till utgången av 2023, och regeringen arbetar nu på förslag om hur detta kan fungera på bästa sätt framåt. Här finns det med all säkerhet bra lärdomar att dra av att man har testat digitala stämmor i skarpt läge. Vi får anledning att återkomma just till detta i en annan debatt.

Associationsrätt

Herr talman! I dagens debatt har vi hört att en bolagsstyrelses sammansättning är oerhört viktig, rent av avgörande. Där är vi överens. Det är viktigt att även bolagsstyrelser blir mer jämställda. I dag ligger det på ungefär 35 procent kvinnor över alla bolag, både börsnoterade och icke börsnoterade, och på internationella kvinnodagen är det självklart att säga att 35 procent är för lågt. Det är självklart inte bra. Det behöver ligga högre.

Det pågår ett arbete på grund av EU-direktivet att målet ska ligga på 40 procent, men jag är övertygad om att en ledamot i en bolagsstyrelse vill sitta där först och främst tack vare sin kompetens och inte för att hen är inkvoterad. Det finns otroligt många dugliga personer av båda könen inom det här området. Ett arbete behöver göras, men inkvotering är absolut fel väg att gå.

När det gäller hållbarhet och mångfald - ytterligare ett par viktiga frågor, särskilt för företag i dag - är det saker investerare tittar på. Det gäller att visa upp sitt hållbarhetsarbete för sina investerare. I dag är det ekonomiskt lönsamt för bolag att satsa på just hållbarhet, mångfald och jämställdhet. Därför ska vi inom politiken inte bromsa utan vara med och uppmuntra detta. Givetvis ska små och medelstora företag inte drabbas av för stort regelkrångel, och Sverige har ingen anledning att gå längre än det nya EU-direktivet säger om företags hållbarhetsrapportering.

När det gäller kvinnors möjligheter att driva bolag är utvecklingen i välfärdssektorn mycket glädjande. Där möter jag kvinnor som har skapat fler jobb och nya livschanser för individer, minskat utanförskapet och ökat skatteintäkterna, vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden och även integrationen.

Väl värt att lyfta denna kvinnodag är att Liberalerna har kämpat och kommer att fortsätta kämpa för ekonomisk egenmakt för kvinnor i Sverige - därför att cash is queen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag ber absolut ledamoten att hålla uppe hoppet och tålamodet. De dagar som har gått sedan denna regering tillträdde är inte så värst många än. Jag vill upprepa att detta är en fråga som verkligen bereds. Håll i lite till! Vi får återkomma i en debatt om skarpa förslag när regeringen lägger fram en proposition till riksdagen. Då kan vi tydligare debattera vilka förslag det handlar om och om även Socialdemokraterna vill ställa sig bakom goda lösningar. Jag tror att det finns ett brett samförstånd om att det behöver vidtas åtgärder. Men det räcker inte att bara prata. Vi måste också göra mer.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Begic för frågorna om laddinfrastruktur och annat. Men jag vill poängtera att det inte är ett betänkande från trafikutskottet som debatteras utan civilutskottets betänkande om fastighetsrättsfrågor.

Jag vill återigen hänvisa till att motionerna som väckts har en god ansats, även de från Socialdemokraterna, men att de föregriper det beredningsarbete som just nu pågår i regeringen när det gäller den punkt i Tidöavtalet som jag lyfte fram. Jag gav ändå lite kredd till att man var på tårna även från S-regeringens sida, men det behöver växlas upp och göras mer.

De specifika reformerna ber jag att helt enkelt få återkomma till, herr talman. Jag arbetade själv inom bostadsbranschen den sista tiden innan jag klev in här i riksdagen och såg tydliga problem. Ett problem som man stöter på är att det inte finns tillräckligt mycket kablar i backen. Jag tror att ledamoten var inne på något liknande. Det är inte möjligt att bygga laddstationer, eftersom elbolagen inte har tänkt till där. Detta är en sak vi skulle kunna arbeta på, så att man blir mer föregripande och långsiktig när det gäller kabeldragning fram till fastigheter. Det blir ett nytt hinder om man ska gräva upp gatorna igen för att lägga nya kablar. Man behöver lösa det här mer föregripande.

Herr talman! En välmående bostadsmarknad är en blandning av olika boendeformer: hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och villor i olika lägen och prisklasser. Det ökar valfriheten i boendet och bidrar till att göra området och livet där attraktivt.

Det är särskilt viktigt i våra förorter i dag att utbudet av boendeformer blir mer varierat. Det är för ensidigt med boendeformerna, och då tänker jag främst på hyresrätter. Vill man äga sin bostad i dessa områden behöver man flytta därifrån, och det är inte bra.

Flera av de förslag som tas upp i betänkandet kring fastighetsrätt har goda ansatser, men de föregriper olika utredningar och beredningsarbeten inom Regeringskansliet och avstyrks därför. Därför yrkar jag också bifall till förslaget i betänkandet.

En sak som tas upp är tomträtt, som har varit till stor nytta för att fler ska kunna äga sitt boende. För mängder av bostadsrättsföreningar, tusentals, har detta varit till gagn. Detta är något som vi i Liberalerna uppmuntrar regeringen att arbeta vidare på. Men det behövs en bättre förutsägbarhet för dem som bor på en tomträtt. En sådan sak skulle kunna vara att införa en årlig uppräkning av tomträttsavgälderna och även att kunna ge bostadsrättsföreningarna rätt att köpa loss marken från kommunerna. Detta blir nu tydligare och tydligare när allt ställs på sin spets med hög inflation och hög ränta på rekordnivåer.

Tomträtten i sig har över hundra år på nacken. I stället för att köpa marken kunde man nyttja marken av kommunen mot en årlig avgift, en avgäld till kommunen som grundar sig på markvärdet. Men det baseras på att markvärdet är rimligt. De kraftigt stigande markpriserna, särskilt i våra större städer, som beror på brist på mark riskerar att ge kraftigt höjda avgälder.

Liberalerna och den borgerliga regeringen tillsatte en utredning 2011, vilket min kristdemokratiska kollega också var inne på här. Den landade i att en årlig indexuppräkning skulle kunna vara en bra lösning. Det skulle kunna ge bostadsrättsföreningar en bättre förutsägbarhet när det gäller att planera sin ekonomi. Tyvärr stoppades utredningen i byrålådan och har sedan dess befunnit sig där.

Vi i Liberalerna ser heller inget egenvärde i att just kommunerna måste äga marken om det inte behövs. Efter tio år skulle det kunna vara lämpligt att få köpa loss marken från kommunen. Stockholms stad har nyligen gett tomträttsinnehavare med flerbostadshus möjligheten att köpa loss marken till 85 procent av marktaxeringsvärdet. Detta är ett bra sätt för en bostadsrättsförening att bättre kunna råda över sin ekonomi.

De senaste två mandatperioderna har inte ett finger lyfts för att hjälpa bostadsrättsföreningar som har den här osäkerheten i sina kostnader. Men med tanke på förra regeringens syn på det ägda boendet är det knappast förvånande.

Nu finns det en liberal och borgerlig regering som har detta på sitt bord. Det finns nya möjligheter att göra förbättringar och ge trygghet för många svenskar som bor i en bostadsrätt på en tomträtt. Därför bör detta inte föregripas genom någon åtgärd just nu från riksdagen.

Ytterligare en sak som jag vill lyfta, herr talman, är laddstolpar, som vi har varit inne på. Laddstationer, om man vill kalla det för det, är kanske mer korrekt. Här har vi självklart utmaningar med den elektrifieringsomställning som vårt land genomgår. Och ja - om vi lyfter fram den förra regeringen - en del har gjorts, men mycket mer behöver göras. Mycket högre växlar behövs för att lösa denna elektrifiering. Och det är jag övertygad om att den sittande regeringen är beredd att göra.

Det är oerhört positivt att det vid nybyggnation förbereds för att parkeringsplatser ska kunna fungera med laddstationer. Det dras väldigt många tomma rör just nu, och det är bra. Till varje parkeringsplats ska man kunna koppla in en laddstation vid nybyggnation. Det är jättebra. Men, herr talman, det gäller att det inte bara blir ett tomt rör. Det gäller också att när man drar en ledning i röret ska det inte vara tomt på elförsörjning, men det är en annan debatt.

Angående de utmaningar som laddinfrastrukturen står inför är myndigheterna på den bollen och arbetar tillsammans med marknaden för att se vilka regelförändringar som kan behövas, oavsett boendeform.

Framför allt är denna regering på bollen, då Tidöavtalet tydligt slår fast att vi ska fokusera på laddinfrastruktur där det i dag går långsamt, exempelvis i glesbygden, där man ska riva hinder för att sänka kostnaderna så att fler laddstationer kan bli till. Detta är en väldigt tydlig skrivning i Tidöavtalet. Därför har jag stor tillförsikt till den sittande regeringen och att de kommer att prioritera den här frågan. Den är viktig!

Till sist, herr talman, är jag övertygad om att regeringens kommande reformer för bostadsmarknaden och tomträtter ska kunna bidra till en mer dynamisk bostadsmarknad där färre fastnar i utanförskap och fler får känna frihetskänslan och stoltheten i att stiga in i sin första bostad, oavsett om den är ägd eller hyrd. Bostadsbristen är ingen naturlag utan resultatet av någonting. Den är resultatet av en bristfällig politik. Sverige behöver en liberalare bostadsmarknad och fler bostäder med mer marknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

(Applåder)