Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 2, men jag vill betona att vi står bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Vi debatterar här och nu hushållning med mark- och vattenområden, som är viktiga byggstenar för ett fungerande samhälle.

Det är av stor vikt att vi säkerhetsställer fungerande vattenförsörjning och god tillgång till dricksvatten, i dag och för framtida generationer svenskar. Vårt vatten är en del av ett kretslopp; det påverkas av yttre omständigheter. Ökad förståelse för god och ansvarsfull vattenhushållning bidrar till att minska de effekter som påverkar vårt vattenkretslopp negativt.

Händelser såsom krig i vårt närområde innebär ökat fokus på försvaret och ökad civilberedskap. Krig kan bedrivas i olika dimensioner. Historiskt sett vet vi att det är en del av krigföringen att störa ut ekosystem. Vid ett angrepp på svensk mark är risken för miljöbrott och angrepp mot vår dricksvattenreserv hög. Vi måste se till totalförsvarsaspekten, och ökad medvetenhet när det gäller skyddet av vår vattenförsörjning är nödvändig.

Fru talman! Stora underhållskostnader för vår vatteninfrastruktur väntar inom en snar framtid. De största utmaningarna och kostnaderna kanske inte står för dörren i morgon eller om ett år, men om tio eller tjugo år står va-systemet på många platser i vårt land inför omfattande kostnader. Vi måste arbeta förebyggande så att vi är väl förberedda för denna stora utmaning.

För bara drygt två veckor sedan kunde vi läsa om problem med tillgången på dricksvatten i Gävle på grund av vattenläckor. Det är ett av många exempel som visar på att frågan om vårt va-system är högst relevant.

Det är därför viktigt att kommuner har vatten- och avloppsplaner för att skapa långsiktig hållbarhet och goda samhällsekonomiska effekter och för att värna enskilda fastighetsägares intressen.

Dagens regler om anslutning av enskilda avlopp till kommunala avloppsnät innebär oproportionerligt höga kostnader för en enskild husägare.

Vi ser positivt på delar i utredningen Vägar till hållbara vattentjänster, som handlar om planering för vatten- och avloppslösningar. Där framkommer det bland annat att kommunen ska ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning. En fastighetsägare som redan har investerat hundratusentals kronor i ett fullt fungerande va-system ska inte tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet, under förutsättning att det egna avloppet uppfyller gällande miljö- och hälsokrav.

Vi anser att aktuella regler ska ses över så att enskilda fastighetsägare inte per automatik ska tvingas att överge en befintlig anläggning till förmån för ett kommunalt va-system. Detta, fru talman, är en bra åtgärd för alla oss som vill främja en levande landsbygd där människor vill bo och dit människor vill flytta.

Fru talman! Jag vill även ta tillfället i akt att tala lite om vattenrening. Inte sällan saknas beredskap för stora väderomslag, och det saknas i många kommuner planering för väderbetingade händelser såsom skyfall och översvämning. Avloppssystemen i Sverige är gamla och inte alltid avsedda för att hantera stora vattenflöden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

När det gäller riskerna med skyfall och översvämningar delar vi Svenskt Vattens invändningar om att riskerna för skyfall och översvämningar inte kan hanteras enbart som en va-fråga. Vattenlagstiftningen bör ses över när det gäller dessa aspekter. Den behöver anpassas till nya utmaningar när det gäller hur vattenförsörjningen säkras samt hur vi ur ett resursbejakande perspektiv nyttjar vatten på ett mer miljövänligt och kostnadseffektivt sätt.

Kommuners beredskap för översvämningar behöver hålla en hög säkerhetsnivå då risken att vattenburna bakterier och sjukdomar sprids till vårt dricksvatten är överhängande, vilket i sin tur kan få förödande konsekvenser, inte minst för små barn, gamla och sjuka.

Fru talman! Mindre än hälften av befolkningen får i dag dricksvatten från ett vattenskyddsområde med skydd enligt miljöbalken. Reningen av vattnet måste hålla jämna steg med övrig utveckling för att säkerställa en god vattenrening.

Mängden kemikalier som används i våra dagliga liv ökar, och en stor del av dessa kemikalier hamnar i vattenbeståndet. Det handlar om mediciner, mikroplaster och antibiotika som följer med i avloppsvattnet, och risken är överhängande att de sedan tar sig in i våra kroppar. Vi har sett problematiken i Ronneby, där PFAS-ämnen spreds i dricksvattnet, vilket hade kunnat få förödande konsekvenser. Vi får aldrig glömma att om små barn när de dricker eller badar får i sig vatten som är fullt med bakterier eller kemikalier kan det få förödande konsekvenser inte minst eftersom barn inte har ett fullt utvecklat immunförsvar.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag poängtera att dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. Att behålla kvaliteten och tillgången på dricksvatten är av stor vikt ur hälsosynpunkt, och det är nödvändigt för kommunerna att skydda och förvalta strategiska dricksvattenförekomster och agera skyndsamt om man upptäcker element som kan sprida föroreningar i dricksvattnet eller på annat sätt skada våra vattenskyddsområden.

Fru talman! Det här var ju riktigt roligt! Jag håller inte riktigt med om allt som ledamoten Olofsgård sa, men det var härligt att höra denna lovprisning till rinnande vatten.

Jag tänker också prata om vatten. Först undrar jag dock om det bara var jag som noterade att det rapporterades om en gräsbrand i södra Stockholm i går. Rapporteringen slutade ganska snabbt, men en gräsbrand i maj är en ganska ovanlig händelse.

För mig, som redan har börjat vattna min rabarber på min odlingslott, känns det som en väldigt torr vår i Sverige. Men tittar man på Europa är det faktiskt främst i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland som våren 2023 har varit väldigt torr. EU-kommissionen varnade i en rapport i mars för att torkan kan drabba vattenförsörjningen, energiproduktionen och lantbruket. I rapporten framfördes uppmaningar om att noga följa vattenläget och att hushålla med vattenresurserna redan i februari. Man underströk också vikten av samarbete, då klimat- och väderfenomen väntas bli vanligare i framtiden.

I Frankrike har president Macron det senaste året ofta bett medborgarna att spara energi. Nu vill han också få dem att spara vatten. Vid en lantbruksmässa i slutet av februari fastslog Macron att Frankrike behöver en sparplan för vatten, och hans regering är nu i färd med att arbeta fram just en sådan.

Just i morgon, den 10 maj, förbjuds försäljningen av trädgårdspooler i delar av södra Frankrike. Det blir inte heller tillåtet att tvätta bilen, vattna trädgården eller fylla upp en befintlig pool. Förra året var den torraste sommaren någonsin i Frankrike, och man räknar med att 2 000 byar eller städer i Frankrike kan förlora sin vattenförsörjning nu i sommar. Även Spaniens tredje vice premiärminister Ribera varnar för att Spanien måste förbereda sig långsiktigt på återkommande extremväder, och nu ska man satsa 23 miljarder euro på att skydda och förbättra vattenförsörjningen i hela landet.

Men risken för vattenbrist gäller inte bara Sydeuropa och andra varmare länder i världen. Även i Sverige har vi fått ta till vattensparande åtgärder när det blir varmt och torrt. Vattentillgången ser också väldigt olika ut i olika delar av Sverige. I Örebro letar SGU efter nya grundvattentillgångar medan det i Stockholm i dagsläget mer är kapaciteten på hur snabbt vi kan rena dricksvattnet från Mälaren som avgör när vi behöver vara sparsamma med vattenanvändningen i Stockholm.

Det är väldigt roligt att höra att så många partier lyfter va-frågan i dagens debatt, för det är en väldigt viktig fråga att ta hänsyn till. Vi kan helt enkelt inte ta vårt dricksvatten för givet. Att spara vatten kan bli en väldigt angelägen fråga även i de delar av landet där tillgången till dricksvatten är god. Jag tycker därför att det är hög tid för Sverige att vi tar fram en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat.

Jag skulle också vilja flagga för det lite smalare förslaget om att utreda möjligheten till en differentierad va-taxa där de som använder mer vatten än vad som beräknas vara normal förbrukning för ett hushåll ska betala lite extra för det extravatten de använder. Att vattna gräsmattan och fylla en pool är i dag en möjlighet, men det behöver inte ske till samma kostnad för dem som inte använder vatten i samma omfattning. Det skulle också kunna vara ett sätt att få till en mer rättvis fördelning och betalningsmodell för vårt viktigaste livsmedel vattnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Vi vet i dag att med klimatförändringarna kommer längre perioder med värme, torka och mindre nederbörd än tidigare. I Sverige har vi på många platser mycket vatten av god kvalitet, och det ska vi vara väldigt glada över. Det är otroligt värdefullt. Men när vi lyfter blicken ser vi att systemet är skört. En del av våra dricksvattentäkter har också förstörts av nya och gamla föroreningar.

Grundvattnet i Stockholms stad är otjänligt på grund av gamla föroreningar. I min hemort Kallinge, som Martin Westmont också nämnde, förstördes dricksvattentäkten av den giftiga kemikalien PFAS från brandövningar.

Vi behöver vara rädda om vårt vatten, och det borde vara ett starkt argument för att ge våra befintliga vattentäkter och vårt grundvatten ett starkt skydd för framtiden. Jag anser att vattentäkterna och grundvattnet behöver skyddas mot föroreningar. Att lätta på miljötillstånd i stället för att stärka dem är fel väg att gå när det gäller vårt dricksvatten. Att Försvarsmakten ska få använda Vättern som skjutbana och få fortsätta att släppa ut PFAS från flygplatsen i Karlsborg är i sig en säkerhetsrisk för vattenförsörjning. Vi behöver vidta fler åtgärder för att skydda vårt vatten, inte färre.

Fler våtmarker behöver skyddas och också nyanläggas för att fördröja avrinningen från skyfall, för att förbättra vattenreningen och för att hålla kvar vattnet i marken vid torka. Dessutom behövs fler fungerande reservvattentäkter som kan tas i drift med kort varsel.

Boverket har tidigare genomfört en kartläggning av vilka åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning när det gäller den fysiska planeringen. De har också bedömt att hushållningen med mark- och vattenområden behöver utvecklas. Boverket säger i sin rapport att det behövs en nationell strategi för vattenförsörjningen, att dricksvattenförsörjningen bör ges en tydligare roll vid fysisk planering och att regelverket kring dagvattenfrågor behöver förtydligas. I rapporten föreslog Boverket även ett förtydligande av stärkt skydd av vatten vid fysisk planering genom en översyn av PBL.

Jag skulle därför vilja yrka bifall till reservation 13 om vattenförsörjning, vattenförvaltning och framtagande av en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat.

Våra vatten cirkulerar och hänger ihop. Torka i franska byar kan bero på snöbrist i Alperna. Dålig vattenkvalitet kan bero på minskad tillrinning av vatten. Allt hänger ihop. Därför behöver också frågan om miljöprövning av vattenkraft lyftas. Miljöprövningen av vattenkraften är till för att göra våra vatten friskare och att säkerställa att den biologiska mångfalden i våra vatten kan öka. Det kommer att gynna oss, både nu och på sikt.

Det finns ingen anledning att göra en paus i miljöprövningarna efter år av utredningar. Jag vill också understryka vikten av våra skyddade vatten, till exempel vara nationalälvar. I dag finns det sammanlagt 42 vattendrag som skyddas mot vattenkraftsutbyggnad. Nationalälvarna är en angelägenhet för både nu levande och kommande generationer. Jag anser därför att de orörda älvarna och vattendragen ska bevaras orörda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Jag vill därför också yrka bifall till reservation 9 om vattenkraft.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).

Fru talman! Det är precis som Alireza Akhondi säger. Den svenska underhållsskulden i fråga om va-nätet är brutal, och det kommer att bli en stor utmaning för våra kommunpolitiker att hantera den frågan. Ni i Centerpartiet adresserar detta bland annat i er partimotion. Jag begärde replik eftersom jag är lite nyfiken på hur det rent praktiskt ska gå till med era förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Ni vill införa möjligheten att ta ut en extra tilläggsavgift för offentligt vatten. Ni har exemplifierat med att det runt om i EU finns olika sådana förslag, och ni säger att prismekanismen är ett av de mest effektiva styrmedlen när det gäller att hushålla med en knapp resurs. Detta skulle leda till ökade incitament att välja vattensnåla produkter, skriver ni. Ni jämför med elförbrukningen, och ni vill utreda hur lagen ska kunna ändras. Då undrar jag hur detta rent praktiskt ska gå till.

Vi i Tidöpartierna besökte nyligen Järva tillsammans med bostadsministern. I Järva finns det olika sorters hushåll. Det kan vara en familj i en lägenhet. Det kan vara två personer i en annan lägenhet. Och i någon lägenhet kanske det är åtta personer, en stor barnfamilj. Då undrar jag hur det rent praktiskt ska gå till med er extra tilläggsavgift när det gäller vattenförbrukningen.

I dag är det väldigt rättvist. Den som förbrukar 1 liter betalar för 1 liter. Den som förbrukar 100 liter betalar för 100 liter. Men ni vill i er partimotion ha en extra avgift för storförbrukare. Jag undrar bara hur det är tänkt. Hur ska det systemet vara? Det är jag lite nyfiken på. Hur mycket extra intäkter räknar ni i Centerpartiet med att man ska få med den kraftiga höjning av vattentaxan som ni vill göra?

Fru talman! Alireza Akhondi pratade i två minuter utan att svara på min fråga. Poängen var inte att det var Järva - jag förstår att ledamoten känner till Järva väl. Poängen var att det är olika lägenheter i huset.

Miljöpartiet har tidigare i denna debatt varit inne på liknande tankegångar. Jag är nyfiken på hur detta rent praktiskt ska gå till. Vem bestämmer vad som är normalförbrukning för en familj? Vem bestämmer det? Ska vi ha någon ny myndighet som fastställer vad normalförbrukningen är för två personer? Ska man sedan rapportera det till Skatteverket? Inte vet jag hur ni har tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

I dag har vi en rättvis vattentaxa som betalas efter förbrukning. Det är inte så att någon person slår på kranen och tycker att vattnet är billigt. Jag känner inte någon som tycker det i alla fall. Men vi har alla olika vänner.

Det är naturligtvis viktigt att vi löser finansieringsfrågan för kommunerna. Ett förslag som har cirkulerat i debatten är till exempel att man ska låta AP-fonderna låna ut pengar till kommuner. Lilla Ockelbo kommer inte att ha en chans att finansiera detta. De måste naturligtvis få låna pengar av någon för att renovera va-nätet.

Hur har det kunnat bli så här? Som jag sa tidigare i debatten: Det beror nog på att väljarna har efterfrågat ishallar i stället för va-nät. Det är en viktig debatt, och den ska vi föra. Men nu är jag lite nyfiken på tankarna om att ha en vattentaxa utifrån något annat än faktisk förbrukning. Det är ju det ni i Centerpartiet pratar om.

Vi har en förbrukning, och i dag har vi en vattentaxa som är totalt likvärdig. Men ni vill ha en extra avgift. Då är jag lite nyfiken på hur detta rent praktiskt kommer att gå till. Vem ska räkna ut detta? Hur ska det administreras? Vad kan vara enklare än en rak och ärlig vattentaxa där man betalar efter förbrukning? Ni vill ha en extra avgift på något sätt. Då är jag seriöst nyfiken på hur detta ska gå till praktiskt. Och hur mycket intäkter räknar ni med?