Jakob Olofsgård (L) om Planering och byggande

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

I dag upplever de flesta som sysslar med bostadsbyggande att det är en regeldjungel på flera olika plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Personligen har jag suttit med i flera exploateringsarbeten med kommuner för att ta fram nya detaljplaner för bostadsbyggande men då på bostadsföretagens sida. Och tro mig; det är ett ändlöst arbete med år av processer. En detaljplan blir i dag så oerhört detaljerad att all text på själva detaljplanen blir så liten att man behöver ett digitalt verktyg att zooma in med för att se vad det står. Hela processen har liksom svällt. Man behöver en gigantisk skrivare, en A1-skrivare, för att skriva ut en detaljplan. Men man kan ändå inte göra det därför att den har blivit så komplex. Kostnaderna för en detaljplaneprocess blir därför mycket stor. Det tar lång tid, och det är för mycket krångel.

I dag utgör markkostnaden ungefär en tredjedel av byggkostnaden. Redan innan man satt spaden i marken har man alltså lagt ut en tredjedel av byggkostnaden. Därmed inte sagt att denna process inte är viktig. Det är den, för ett hus ska stå där en lång tid. Det är också viktigt ur ett miljöperspektiv att processen får bli bra. Men i dag tar den orimligt lång tid, och den är krånglig och kostnadsdrivande. Därför blir till exempel digitaliseringen på det här området oerhört viktig.

Det är också tillfredsställande att regeringen i budgeten för 2023 har aviserat att regler för att bygga ska förenklas. Det är en viktig åtgärd därför att den slår igenom direkt i det som kan driva ned våra bostadskostnader.

När det gäller bostadsbyggande och var byggnader ska stå, hur de ska utformas och hur marken ska bebyggas är det inte vi i detta rum som är bäst skickade att veta detta. Det sker på en politisk nivå som är lokal, i kommunerna, där man behöver se hur detta bäst ska utarbetas. Våra kommunala nämnder och våra kommunfullmäktige gör ett mycket stort och bra arbete i detta. Däremot finns det ett behov av att de regler som styr deras arbete inte i onödan försvårar och försenar planeringen.

Denna regering har därför i sin budget för 2023 aviserat att kommunerna ska uppmanas och stimuleras till att höja sin planberedskap, särskilt när det gäller småhus. Att vi nu är inne i ett byggstopp för många bostadsaktörer är otroligt tufft, men det kommer alltid ett ljus i tunneln. Det kommer alltid en tid då bostadsplaneringen kan komma igång igen, och då är det viktigt att kommunerna står beredda med byggbar mark så att man kan sätta spaden i marken och börja bygga. Eller framför allt grävskopan - spaden tar för lång tid.

Enligt EU:s statistikorgan Eurostat är de svenska byggkostnaderna med råge högst i hela EU. Även i relation till jämförbara länder är våra byggkostnader väsentligt högre. I Finland, som har samma topografi, klimat och tätortsstruktur som Sverige, är kostnaderna 19 procent lägre. I Tyskland är de 22 procent lägre.

Det finns anledning att ställa sig frågan varför kostnaderna är så mycket lägre i våra grannländer än här. Då kommer vi till att vi behöver börja från början och titta på regelförenklingar och vad som är tidsmässigt kostnadsdrivande innan vi kommer med subventioner och stöd. Vi ska alltså börja i rätt ände.

Fru talman! I dag på morgonen hade vi ett seminarium här i riksdagen om studentbostäder, där bland annat Sveriges förenade studentkårer var med tillsammans med oss politiker.

Det är fler och fler som väljer högre utbildning. Liberalerna som skolparti välkomnar absolut detta för att Sverige ska kunna hålla en hög utbildningsnivå och vara ett land byggt på kunskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Att ordna bostad på en ny studieort har blivit bättre på vissa orter men är fortfarande tufft i de stora lärosätena. Därför behöver vi ta nya krafttag för att se hur vi kan bygga fler och billigare bostäder för studenter.

Det absolut främsta för en student när det gäller boendet är att det ska vara prisvärt, helst så billigt som möjligt, och helst också ha ett attraktivt läge. Det borde inte vara orimligt att det finns en sådan bostad för en student under en begränsad tid.

Därför fann jag det glädjande, fru talman, att jag för några veckor sedan fick besöka ett forskningscentrum för just detta med studentbostäder som Akademiska hus med flera aktörer bedriver på Kungliga Tekniska högskolan här i Stockholm. De co-living- eller delningslägenheter som de har där visar tydligt att dagens byggregler är otroligt stelbenta när det gäller att skapa just co-living- eller delningsbostäder. Det är för mycket krångel, och det hindrar att man bygger sådana studentbostäder som många studenter efterfrågar i dag.

Det är nämligen inte den bästa lösningen för en student som flyttar till en ny ort att bo ensam i en etta. Studenter i dag kanske tänker att det är skönt att bo i en etta, men forskningsarbetet visar att det man efterfrågar som student är gemenskap. Ensamheten är stor även bland studenter. De gamla studentkorridorerna lyfts in bland delningsbostäder som något positivt som efterfrågas av studenter. Man vill alltså inte bo ensam i en liten etta. Man kan tänka sig att dela med andra i de här kompislägenheterna, som de också kallas, som är billigare.

Men kraven på tillgänglighet och brandskydd och reglerna om ljus och buller är inte skapta för att skapa bra studentbostäder. Det visar den här forskningsanläggningen på KTH, som studenter bor i och hela tiden utvärderar.

Det är därför denna regering nu har gett Boverket ett uppdrag att undersöka hur vi kan få till bättre lösningar för just studentbostäder. Det är inte krångligare än så. Det handlar om att se över hur vi kan förbättra och skruva så att vi underlättar för att skapa de studentbostäder som studenterna själva efterfrågar - de som är gemenskapsfrämjande och billigare och kan byggas på platser nära campus.

Uppdraget ska givetvis utföras tillsammans med studentorganisationer och funktionsrättsorganisationer, och det ska påvisas att man kan komma ned i kostnad och skapa bättre studentbostäder baserat på forskning.

Akademiska hus är ett statligt bolag som jobbar mycket med det här med delningslägenheter. En arkitekt därifrån som jag pratade med efter vår annonsering av uppdraget grät av lycka för att vi tar tag i detta stora dilemma som motarbetar deras arbete med delningsbostäder. Det handlar inte om att skapa sämre bostäder. Det handlar om att skapa bättre baserat på forskning tillsammans med berörda parter. Det är detta regeringen tar tag i.

Sveriges bostadsbrist beror till stor del på krångliga regler. Det är en regeldjungel som driver upp priserna och minskar antalet platser där det är lönsamt att bygga. Vi behöver en röjsåg i detta. Det är dags att rensa.

Fru talman! Tack, ledamoten Leif Nysmed, för bra, relevanta frågor! Vi har i betänkandet flera påpekanden om att det blir avslag på motionerna på grund av att mycket nu bereds i Regeringskansliet. Efter sex månader pågår just nu arbetet med att ta fram lösningar, och jag hoppas få återkomma med konkreta förslag och propositioner och diskutera dem med ledamoten Leif Nysmed framöver.

När det gäller till exempel kostnaden för mark handlar det mycket om att få fram mer mark. Att utgå från tillgång och efterfrågan kan göra att det blir lättare att plocka fram den här marken. Vi har, fru talman, gett länsstyrelserna tillsammans med kommunerna i uppdrag att titta på hur man kan främja bostadsbyggandet och öka tillgången till mark. I olika utredningar, till exempel Bygg i tid som jag vet att ledamoten har varit engagerad i, har det också lagts fram mycket bra förslag om hur man kan få ned tiden för processen att ta fram själva marken. Som jag var inne på i mitt anförande kan detta ta väldigt lång tid, och det är kostnadsdrivande. Därmed får vi också ned priserna på själva marken.

När det gäller byggmaterialpriserna har de påverkats av både pandemin och den kris och det krig vi ser i vår omvärld. Det finns givetvis saker vi inte kan påverka direkt när det gäller materialpriserna.

Vi befinner oss i en tuff tid, med inflation. Vi ser också att vi inte kan driva på inflationen genom att sänka byggkostnaderna med hjälp av subventioner, vilket Socialdemokraterna inte heller har föreslagit i sin skuggbudget.