Patrik Björck (S) om Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

Fru talman! Dagens debatt handlar om förslag till kompensation till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag - skatteutskottets betänkande 23. Här finns det en enighet på det sättet att vi inte har någon reservation i ärendet. Vi har däremot ett särskilt yttrande, fru talman, som jag tänker återkomma till.

För att ge lite historik kring ärendet tänkte jag kort gå igenom bakgrunden. Den så kallade Pensionsgruppen kom i december 2017 överens om ett antal åtgärder i syfte att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. Överenskommelsen innebar förändrade åldersgränser i pensionssystemet. Höjningen av åldersgränserna, fru talman, förenades med övergångsbestämmelser som innebär att personer födda 1957 eller tidigare fortfarande har rätt till exempelvis garantipension och bostadstillägg från 65 års ålder.

Samtidigt med ändringarna i socialförsäkringsbalken höjdes den 1 januari 2023 även åldersgränsen i inkomstskattelagen för att ta del av det så kallade förhöjda grundavdraget från 65 till 66 år. Personer som är skattskyldiga under beskattningsåret och som har haft en förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag. Grundavdraget beräknas till ett högre belopp för personer som har uppnått en viss ålder. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer.

Ändringen i inkomstskattelagen gjordes för att anpassa åldersgränsen till övriga förändringar inom pensions- och trygghetssystemen. Eftersom åldersgränsen gäller åldern vid beskattningsårets ingång innebär ändringen att personer födda 1957 har rätt till förhöjt grundavdrag först 2024.

Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har alltså inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av åldershöjningarna i pensionssystemet och i kringliggande trygghetssystem men omfattas av bestämmelsen om höjd åldersgräns till 66 år för det förhöjda grundavdraget.

Den skillnad som har uppstått i de olika regelsystemen i samband med höjningen av åldersgränserna i socialförsäkringssystemet och höjningen av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget i skattelagstiftningen som beskrivits ovan kommer 2026 även att uppkomma för personer födda 1959. Det beror på att de pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkringsbalken och i kringliggande trygghetssystem från och med 2026 kommer att knytas till riktåldern för pension samtidigt som åldersgränsen i inkomstskattelagen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget detta år kommer att höjas från 66 till 67 år.

Detta är en miss i förslaget från Pensionsgruppen, och denna miss rättas nu till. Vi socialdemokrater stöder förslaget och yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet, fru talman. Som jag sa inledningsvis lämnar vi dock ett särskilt yttrande där vi menar att regeringen kunde ha reagerat snabbare.

Vi socialdemokrater påtalade problematiken när bristerna i förslaget uppdagades, och vi har under en lång tid uppmanat regeringen att agera. Nu reagerar regeringen med den här propositionen, och bättre sent än aldrig.

Vi har dock noterat att regeringens förslag till lösning inte hanterar problematiken kring att egenföretagare och företag har betalat en för hög egenavgift respektive arbetsgivaravgift för personer födda 1957.

Med detta sagt är det viktigt för oss socialdemokrater att vara tydliga med att det finns mycket kvar att göra för att få ordning på våra pensioner. Vi vill ta tillbaka kontrollen över välfärden och säkerställa att alla har en pension som det går att leva på.

Vi har tydliga mål när det gäller pensionen som både gäller nuvarande pensionärer men framför allt kommande löntagare och pensionärer. Ett mål är att den samlade pensionen för vanliga löntagare ska vara minst 70 procent av slutlönen.

Vi socialdemokrater vill bygga ut pensionstillägget för att göra det mer lönsamt att ha arbetat under arbetslivet. Det är en viktig princip i vårt pensionssystem att alla ska få minst 70 procent av slutlönen i pension. Vi socialdemokrater vill höja inbetalningarna till pensionssystemet. Vi vill att inbetalningarna ökar så att de motsvarar de 18,5 procent som var avsikten när pensionssystemet infördes. Vi vill minska de ekonomiska klyftorna och öka jämställdheten bland pensionärer.

Fru talman! Det finns naturligtvis mycket som måste göras när det gäller jämställdheten för pensionärer. Mycket ligger även utanför själva skattesystemet; det har naturligtvis att göra med hur vi hanterar föräldraförsäkringen och jämställdheten på arbetsmarknaden - hela den könsuppdelade arbetsmarknaden. Det finns mycket som ligger utanför själva skattelagstiftningen, fru talman, som är viktigt för att vi ska åstadkomma jämställdhet bland pensionärer. Det är något som vi socialdemokrater självklart vill arbeta med på alla olika områden. I just det här betänkandet, det här ärendet, diskuterar vi dock skattelagstiftningen.

Vi socialdemokrater vill också införa en gas i pensionssystemet, det vill säga att pensionen blir högre när det blir överskott i pensionssystemet, på samma sätt som den så kallade bromsen gör att pensionerna blir lägre när det riskerar att bli underskott i systemet. Pensionerna måste helt enkelt fortsätta att bli bättre, fru talman.

Alldeles för många av Sveriges pensionärer har för låg pension. Den som har varit med och byggt upp vårt land och med sitt arbete lagt grunden för vår gemensamma välfärd har rätt till trygghet under ålderdomen.

Vi socialdemokrater vill ha ett hållbart pensionssystem så att både nuvarande och kommande generationer får tillräckliga pensioner. Men vi inser också att vi lever allt längre, vilket betyder att pensionen ska räcka i fler år än tidigare. Det gör att vi behöver jobba längre, annars blir pensionen för låg. Pensionsåldern måste höjas, eftersom det vi betalar in när vi jobbar helt enkelt inte räcker till när vi behöver pension i fler år. Det är detta som är bakgrunden till överenskommelsen inom Pensionsgruppen, fru talman.

Det är många frågor som sammanfaller i ett sådant här ärende. En viktig fråga som vi socialdemokrater driver hårt är naturligtvis att om alla ska orka jobba längre måste också arbetsmiljön förbättras. Vi måste ha en politik för arbetsmarknad och arbetsmiljö. Det måste finnas ett skydd för den som av olika skäl inte kan jobba ända fram till pensionen. Ett av dessa skydd är den så kallade trygghetspensionen som vi införde i regeringsställning.

Det är viktigt att komma ihåg att detta är en mångfasetterad fråga som måste hanteras på flera olika sätt på flera olika områden. Det är en politik som vi socialdemokrater har god kontroll över och hela tiden ser, och vi kämpar tillsammans med till exempel de fackliga organisationerna för att hantera de här frågorna på bred front.

Jag vill också påminna om att vi socialdemokrater under vår senaste regeringsperiod gjorde mycket för att förbättra för pensionärerna. Vi höjde garantipensionen och bostadstillägget för både ensamstående och sammanboende. Vi förbättrade premiepensionen och införde ett pensionstillägg på upp till 600 kronor i månaden för den som har jobbat ett helt yrkesliv men ändå har låg pension. Jag var också inne på att vi införde trygghetspensionen som innebär att den som är över 60 år, som har slitit ut sig i jobbet och inte klarar att arbeta fram till pensionsåldern enklare kan få sjukersättning.

Vi socialdemokrater vill förbättra pensionssystemen och kommer inte att ge oss förrän allt detta blir verklighet, alltså det jag inledde med att säga om att man ska ha minst 70 procent av sin slutlön och att inbetalningarna till systemet ska höjas. En bra pension är en del av den socialdemokratiska grundidén om ett tryggt och solidariskt samhälle. Det är en idé som vi aldrig kommer att ge upp.

(Applåder)