Crister Carlsson

Fru talman! Vi debatterar nu Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionen har granskat de väsentligaste förändringarna av skatteregler för förvärvsinkomster som genomfördes 2011 till 2023. Granskningen visar att de förändrade skattereglerna har lett till att inkomstskatten har sänkts med sammanlagt nästan 100 miljarder kronor. Detta omfattar flera tidigare regeringar: regeringen Reinfeldt, regeringen Löfven, regeringen Andersson och nuvarande regering.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en delvis förskönad bild, och rekommendationer lämnas om hur konsekvensanalyserna i propositionerna kan förbättras.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det i konsekvensanalyser av inkomstskatteförslag under den aktuella perioden har förekommit brister kring de förväntade effekterna på sysselsättning, antalet arbetade timmar och inkomstfördelning. Regeringen anser också att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen om konsekvensanalyser för inkomstskatteförslag är rimliga och viktiga.

Fru talman! Det är regeringens utgångspunkt att alltid beskriva konsekvenserna av ändrade skatteregler så korrekt och rättvisande som möjligt. Fördelningseffekter av inkomstskatteförslag redovisas i normalfallet för hela befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023

Regeringen delar Riksrevisionens bild att det saknas relevanta modeller för att analysera de äldres arbetsutbud. En sådan modell hade varit önskvärd och användbar i samband med att förslaget togs fram.

Enligt granskningen har förändringarna i inkomstskatterna mellan 2011 och 2023 resulterat i skattesänkningar på cirka 100 miljarder kronor per år, men ändringarna har lett till att incitamenten att arbeta har stärkts.

Riksrevisionens granskning bekräftar att det finns väldigt positiva sysselsättningseffekter av att sänka skatter på lägre inkomster och även se till att marginalskatter minskar. Därför var det bra att regeringen i budgetpropositionen för 2024 tog fram ett förstärkt jobbskatteavdrag som riktar sig främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.

Effekterna blir att drivkrafterna för att arbeta ökar. Den sänkta inkomstskatten har lett till högre sysselsättning och fler arbetade timmar. Till följd av den sänkta skatten bedöms färre hushåll ha en låg ekonomisk standard.

De senaste jobbskatteavdragen på omkring 30 miljarder kronor har resulterat i att 25 000 fler människor har kommit i arbete, enligt Riksrevisionen. Detta ger i sin tur en större skattebas som ökar skatteintäkterna för staten, det vill säga att vi alla kan få en större bit av den stora skatteekonomiska tårta som vi tar av.

Det behöver löna sig bättre att jobba. Vi ser i dag en tudelad arbetsmarknad där vissa grupper hamnar i kläm och inte jobbar i samma utsträckning som andra grupper.

Svenska hushåll har drabbats av det besvärliga ekonomiska läget genom höga räntor och ökade priser. Regeringens ekonomiska plan ligger därför fast: Inflationen ska bekämpas samtidigt som utsatta hushåll och välfärden stöttas, arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att få upp den låga tillväxten.

År 2016 infördes avtrappningen av jobbskatteavdraget, och Riksrevisionen visar att detta haft betydande negativa effekter på antalet arbetade timmar och att det är tveksamt om det har lett till ökade skatteintäkter.

Fru talman! Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbättra konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag, bland annat genom att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar, oavsett i vilken riktning effekterna pekar, och redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson. Sedan den 1 januari 2023 gäller ett nytt avtal för tjänstepension för arbetstagare inom kommuner, regioner och kommunala bolag. Kostnaderna för avtalspensionen har ökat med cirka 60 miljarder kronor under perioden 2023-2024. Av denna summa kan cirka en femtedel, 11 miljarder, härledas till det nya pensionsavtalet, varav 8 miljarder i kommunerna och 3 miljarder i regionerna. Resterande kostnadsökning, cirka 49 miljarder, beror på att flera delar i pensionerna räknas upp med prisbasbeloppet, som följer inflationen. Det nya tjänstepensionssystemet bygger på en överenskommelse mellan SKR, Sobona och de fackliga organisationerna. Beslutet är i övrigt inte förankrat i riksdag och regering - allt detta enligt riksdagens utredningstjänst.

I förlängningen får alltså regeringen delvis stå för fiolerna när det gäller något som man inte haft möjlighet att påverka. Man får kanske prioritera ned eller bort andra viktiga saker som man planerat för, exempelvis inom vården. Hur ser finansministern på den bakbundenhet detta innebär?

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Jakob Forssmed.

De svenska värnpliktiga i 18-årsåldern blir enligt undersökning i snitt ett halvt kilo tyngre för varje år. Unga vars föräldrar har låg utbildning har större problem med vikten. Satsningen som regeringen gör med ett statligt fritidskort för barn och unga i åldern 8-16 år ska ge ökad tillgång till rörelse, idrott och friluftsliv, motverka fysisk och psykisk ohälsa och öka jämlik hälsa i samhället, vilket är mycket bra.

Hur kommer man att följa upp satsningen, och hur kommer man att utvärdera utfallet av satsningen?

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Subsidiaritetsprincipen är en viktig grundregel inom EU och i svensk politik. Den syftar till att garantera att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt. Subsidiaritetsprincipen är en grundläggande princip i EU-fördraget. Den är också fastställd i svensk lagstiftning.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå som är lämplig för att lösa ett visst problem. Den grundar sig på tanken att det är bäst att beslut fattas av dem som är närmast problemet och som har bäst kunskap om det. Genom att beslut fattas på lägre nivåer kan man undvika onödig byråkrati och göra beslutsprocessen mer effektiv.

Fru talman! Kommissionen anser i det här fallet att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och motiverar detta med att problemets gränsöverskridande karaktär kräver ett gemensamt initiativ som omfattar hela den inre marknaden och att en mångfald av regler leder till fragmentering och utgör ett allvarligt hinder för affärsverksamheten.

Syftet med kommissionens förslag i detta fall är att förenkla beskattningen av mikroföretag samt små och medelstora företag och därmed minska den administrativa bördan för både skattebetalare och skattemyndigheter, bland annat i Sverige. Skattemyndigheterna kommer också, enligt kommissionen, att dra nytta av den förväntade minskningen av arbetsbördan, eftersom inlämning av deklarationer, taxering och skatteuppbörd kommer att centraliseras till den medlemsstat där huvudkontoret är beläget.

Fru talman! Tillåt mig tvivla på detta!

Tanken från kommissionen är också att små och medelstora företag som etablerar sig i andra medlemsstater ska kunna göra det men fortsätta att ha kontakt med bara en skattemyndighet, den som finns i hemviststaten. Regeringen är negativ till det förslaget på ett principiellt plan. Regeringen anser att företag som bedriver verksamhet i Sverige bör beskattas enligt svenska skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.

Förslaget innebär att verksamhet som bedrivs i en medlemsstat genom ett fast driftställe inte längre kommer att beskattas på samma sätt som samma typ av verksamhet som bedrivs av ett företag hemmahörande i den medlemsstaten. Förslaget innebär ett avsteg från en vedertagen princip inom internationell beskattning som utgår från att ett fast driftställe ska beskattas som ett fristående företag i det land där verksamheten bedrivs.

Fru talman! Utskottet vill betona att grundprincipen om medlemsstaternas befogenhet på skatteområdet måste värnas när det gäller direkta skatter. Det faller inom varje medlemsstats nationella kompetens att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på ett lämpligt sätt. Risken finns annars att våra skattemedel går till ett annat land och att vi tappar skatteintäkter, vilka vi så väl behöver till skola, vård, omsorg, infrastruktur och så vidare.

Det saknas också en analys i förslaget av hur detta påverkar medlemsstaternas skattebaser.

Utskottet är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att underlätta och förenkla för små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet i andra medlemsstater. Utskottet anser dock att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslaget innebär vidare, enligt utskottet, att det finns risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och snedvriden konkurrens.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att kommissionens förslag inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Fru talman! Jag önskar alla en god jul - ingen nämnd, ingen glömd.

(Applåder)

I detta anförande instämde Alexandra Anstrell, Lars Beckman, Jan Ericson, Mats Green, Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström, Malin Höglund, Marie Nicholson, Thomas Ragnarsson, Jesper Skalberg Karlsson och Boriana Åberg (alla M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Jag drar inte parallellen mellan höjda skatter och högre välfärd och högre löner till vård- och omsorgspersonal. Jag ser fler människor i arbete, och det ser vi genom att vi sänker skatterna så att det blir lönsamt att jobba.

Man tycker att det är bra att ta extra skift. Det har jag själv erfarenhet av. Om du får betala en massa skatter blir liksom intresset eller drivkraften att jobba självklart mindre.

Jag tror på sänkta skatter, och jag tror på att sänkta skatter leder till att fler kommer i jobb. Man kanske jobbar lite extra, och därmed bli skatteintäkterna större.

Så är min tanke, och jag tror verkligen på den.

(Applåder)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

En av regeringens främsta prioriteringar är att bekämpa inflationen och lätta på kostnadstrycket för hushållen. Regeringen jobbar också för att skapa bättre förutsättningar för att ekonomin ska växa på sikt. En god ekonomisk tillväxt lägger grunden för ett samhälle som växer och blir starkare och ett samhälle där fler människor försörjer sig själva och bidrar till de investeringar i rättsväsendet, försvaret och välfärden som är nödvändiga.

Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge med den högsta inflationen på 30 år. Den är visserligen på väg ned, men man ska inte ropa hej än. De stigande priserna pressar hushåll och företag men också välfärden. Om inflationen biter sig fast på en hög nivå under en längre tid kommer människor som redan i dag kämpar för att få ekonomin att gå runt att få det ännu tuffare. Sannolikt skulle det också leda till långvariga skador på ekonomin.

Regeringens plan för att hantera det besvärliga läget i ekonomin består av tre delar. Det handlar bland annat om att bedriva en återhållsam finanspolitik för att inte riskera att inflationen drar iväg och blir ännu högre. Regeringen stöttar också hushållen och välfärden ekonomiskt.

Fru talman! Om Sverige ska lyckas lösa samhällsproblemen behöver arbetsmarknaden fungera bättre än i dag. Alltför många människor riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet, vilket leder till ökat utanförskap, särskilt bland dem som är födda utomlands.

En förutsättning för den svenska välfärdsmodellen är att alla som kan arbeta anstränger sig för att få ett arbete. Därför måste det alltid löna sig mer att arbeta än att försörja sig på bidrag. För att göra det mer lönsamt att arbeta sänker regeringen skatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare. En bidragsreform genomförs också för att motverka att människor hamnar i bidragsberoende.

Sänkt skatt på arbetsinkomster är den reform som regeringen satsar mest på i sin budget för nästa år. Totalt beräknas svenska löntagare betala 11 miljarder kronor mindre i skatt nästa år genom att det jobbskatteavdrag som finns sedan tidigare förstärks.

Den pausade skiktgränsen och satsningen på skattesänkningar riktar sig till låg- och medelinkomsttagare som jobbar heltid. För inkomståret 2023 är den så kallade skiktgränsen 598 500 kronor. Det innebär att du betalar 20 procent i statlig inkomstskatt på dina inkomster över denna gräns. Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga den inkomst som du har efter att grundavdraget har dragits bort.

Det finns två brytpunkter - en för dem som inte har fyllt 66 vid årets ingång och en för dem som har fyllt 66 vid årets ingång. De som har fyllt 66 år har en högre brytgräns än de yngre. Detta blir en extra morot för att få fler äldre att stanna kvar i sitt yrke och bidra till att minska kompetensbristen.

Inflationen, fru talman, är arbetstagarens största fiende. Den gör att maten blir dyrare och räntorna går upp. Den orsakar stora problem för hushållen. Den gröper ur hushållskassorna, och vanliga löntagare får se sina reallöner minska. Vårt främsta fokus är därför att bekämpa inflationen genom en återhållsam och finansierad budget som leder till sänkta räntor.

Vi sänker alltså skatten för vanliga löntagare. Totalt sänker vi skatten brett för dem som jobbar, och som har jobbat, med 13 miljarder kronor. Det leder till betydande tillskott för hushåll. Exempelvis får en familj med en polis och en sjuksköterska mer än 14 000 i sänkt skatt 2024 jämfört med 2023 till följd av jobbskatteavdraget och indexeringarna av tidigare jobbskatteavdrag och grundavdraget.

För att finansiera detta föreslår regeringen att uppräkningen av skiktgränsen pausas. Den uppräkning som genomfördes förra året var helt rätt och riktig men samtidigt historisk hög, vilket innebär att antalet som betalar statlig inkomstskatt i dag är det lägsta någonsin.

Vi måste stimulera även den sjuksköterska som jobbar mycket extra och den som har gått en lång utbildning, har stora studielån och har förlorat lön under utbildningstiden genom att den får behålla en del av den lön som den har förtjänat.

Många kanske tycker att man inte skulle ha pausat uppräkningen av brytgränsen, men faktum är att färre människor kommer att betala statlig inkomstskatt 2024 än vad som var fallet 2022. Detta täcker alltså två år.

Det förra beslutet var rätt. Avsikten med det var att inte göra fler till statliga skattebetalare, och vi uppfyllde detta. Vi får återkomma om hur det ska bli nästa år. Det kan finnas andra uppräkningssätt som är bättre; jag vet att man tittar på detta. Vi får titta på modellen för hur brytgränsen ska räknas upp.

(Applåder)

Fru talman! Nu börjar vi komma in på en sjukvårdsdebatt här, något som egentligen inte var meningen. Men jag måste naturligtvis svara på frågan.

Socialdemokraterna har tidigare talat om vårdslakt och annat. Jag lät RUT räkna på skillnaden i vår region vad gäller den socialdemokratiska budgeten och Tidöpartiernas budget. Det var i våras. Jag tror inte att det är någon större skillnad på budgetarna nu.

För vår region skilde det med 49 miljoner kronor. Vår region går back med ungefär 700 miljoner kronor. Jag ser inte någon större skillnad på Socialdemokraternas budget och på Tidöpartiernas budget för vår region. Jag tror ändå att det generellt sett ser ungefär likadant ut i övriga Sverige beroende på storlek på regionerna.

Vår region skulle ha fått 49 miljoner mer i de generella statsbidragen med Socialdemokraternas budget, och den går back med 700 miljoner. Hur stor skillnad är det, hur stor påverkan mer och hur många fler skulle vi kunna anställa med sossarnas budget kontra Tidöpartiernas budget?

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.

Regeringen föreslår att sekretessen mellan samtliga myndigheter i Sverige tas bort för att komma åt välfärdsbrottsligheten. Effektiv delning av information är en förutsättning för det. En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga och föreslå förbättrade möjligheter att utbyta information inom och mellan myndigheter och andra organ som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen.

Det finns även en internationell brottslighet, som inte känner några gränser. Skatteutskottets betänkande Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter är en del i bekämpandet av den internationella välfärdsbrottsligheten, som är modernt utrustad, förfogar över stora resurser och opererar gränslöst. Det här innebär att en ny skyldighet införs för betaltjänstleverantörer, bland annat banker, kreditinstitut och postgiroinstitut, att redovisa uppgifter till Skatteverket om vissa betalningstransaktioner som genomförs. Skatteverket ska sända vidare uppgifterna till Europeiska kommissionen, som i sin tur samlar dem i ett centralt elektroniskt system kallat Cesop, Central Electronic System of Payment Information. Där kommer man att samla information om gränsöverskridande betalningar.

Nya krav på betal-tjänstleverantörer att lämna uppgifter

Förslaget innebär att en ny uppgifts- och dokumentationsskyldighet införs för betaltjänstleverantörer. De blir skyldiga att rapportera uppgifter om gränsöverskridande transaktioner när samma mottagare mottagit minst 26 betalningar under ett kvartal. Syftet är att motverka och upptäcka momsbedrägerier vid gränsöverskridande transaktioner. Grovt beräknat kommer det att leda till ungefär 500 miljoner kronor i ökade momsintäkter. Dokumentationsskyldigheten innebär att betaltjänstleverantörerna blir skyldiga att dokumentera uppgifter om samtliga gränsöverskridande transaktioner och spara dem i tre kalenderår.

Skatteverket får genom Cesop ett utökat uppdrag att kontrollera dokumentations- och uppgiftsskyldigheten. Skatteverket får också verktygen föreläggande och revision. Om reglerna inte följs får de möjlighet att ålägga leverantörerna två typer av straffavgifter: dokumentations- och rapporteringsavgift. Allt detta görs i syfte att bekämpa momsbedrägerier. Det kommer att införas i hela EU och träda i kraft den 1 januari 2024.

Den 1 december 2022 rapporterade SVT om en jätterazzia mot vad som beskrevs som EU:s största momsbedrägerier någonsin. De samlade förlusterna uppskattades till ungefär 2,2 miljarder euro, och verksamheten hade förgreningar även i Sverige. Vi får hoppas att detta förslag bidrar till att stoppa momsbedrägerierna, som hotar vår välfärd, och se till att de hederliga företagen får bättre konkurrenskraft.

Jag hoppas att jag har hållit mig till ämnet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkandet Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord, skogs- och vattenbruk. Den här tillfälliga nedsättningen gäller bland annat diesel som förbrukas under det andra halvåret 2023.

Varför då detta, fru talman? Jo, den här tillfälliga nedsättningen av skatter på jordbruksdiesel infördes på grund av att priset på flera viktiga insatsvaror, det vill säga varor som används och förbrukas vid tillverkning av andra varor, gått upp markant. Omständigheterna som rådde då - Ukrainakriget, inflation och stigande räntor - råder ju även i dag. Vi har också tidigare haft en pandemi som påverkat hela samhället. Tyvärr verkar oroligheterna hålla i sig i Sverige och övriga världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk

Jordbruksdiesel är för jord, skogs- och vattenbruket en viktig insatsvara som förväntas ha ett fortsatt högt pris under resten av året. Det här stödet innebär att vi stöttar den inhemska livsmedelsproduktionen i en svår tid när matpriserna redan ökat markant. Moderaterna och Tidöpartierna stöttar både hushåll och företag genom detta svåra ekonomiska läge. Detta är den senaste stödåtgärden i raden som bland annat innefattar elstöd, gasstöd, sänkt skatt på drivmedel och en sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå.

Det här är ett omfattande stöd som ger en skattelättnad på cirka 380 miljoner under 2023. Ungefär 25 000 företag inom jord, skogs- och vattenbruksnäringarna beräknas omfattas av beslutet. Främst mindre företag omfattas, med undantag för vissa större företag inom skogsindustrin.

Fru talman! En annan aspekt vi också måste ta hänsyn till är hur detta ska ses ur beredskapssynpunkt. Vi måste stå stabilt vad gäller livsmedelsförsörjningen i en krissituation. Sverige har en självförsörjningsgrad på cirka 50 procent, medan exempelvis Finland har en självförsörjningsgrad på 80 procent. I det kortare perspektivet kan det här förslaget underlätta, men långsiktigt måste vi också titta på andra saker ur den synpunkten.

Fru talman! En del påpekar att vi får en ökad påverkan på klimatet genom beslutet. Men man ska då veta att Sverige i en internationell jämförelse är relativt klimatvänligt och att den svenska mjölk- och köttproduktionen har en avsevärt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion. Sverige bör därför så långt det är möjligt öka sina marknadsandelar på bekostnad av länder där livsmedel som går att odla här i Sverige produceras mer klimatbelastande.

Arbetsmaskiner drivs i dag mestadels på fossila bränslen, och i dag finns det mycket färre alternativ för dem än för lättare fordon. Förhoppningsvis får vi eltraktorer någon gång i framtiden, men det är tyvärr inte aktuellt i dag. Denna temporära lösning är väldigt viktig för många företag men bedöms ha en liten eller försumbar påverkan på klimatet i förhållande till de totala utsläppen, i synnerhet som åtgärden är tillfällig och den föreslagna utökningen av skattenedsättningen endast gäller under andra halvåret 2023.

Fru talman! Som sagt är jordbruksdiesel i jord, skogs- och vattenbruket en viktig insatsvara som förväntas ha ett fortsatt högt pris under resten av året. Det här stödet innebär att vi stöttar den inhemska livsmedelsproduktionen i en svår tid när matpriserna redan ökat markant. Utöver att företagen kompenseras stöttas också våra hushåll i en tuff tid.

Herr talman! Också jag beklagar verkligen att 57:orna har kommit i kläm, men jag har en fråga till Janine Alm Ericson. Jag vänder mig dessutom emot det jag håller med om verkligen är brösttoner. Även Miljöpartiet var ju med och beslutade om detta.

Ni hade inte med detta i ert budgetförslag i höstas, Janine Alm Ericson. Nu vill ni ändra på det, när inkomståret redan har börjat. Hur ska ni göra det? Hur ska ni förändra detta? Kommer ni att göra det genom engångsbelopp, eller hur löser ni situationen?

Herr talman! Jag fick inget svar på hur det här ska finansieras. Det enda Ilona Szatmári Waldau säger är att sänkt skiktgräns är lösningen. Men då tänker man inte på de dynamiska effekter detta får. Om man höjer skatten kanske det sänker ambitionen att jobba. I och med det blir det en sänkt inkomst till statens affärer. Det Ilona Szatmári Waldau säger hänger alltså inte riktigt ihop.

Vi vill sänka skatten för alla, och det stimulerar till jobb. Mer jobb ger mer inkomster till statens kassa. Det är vår filosofi.

Herr talman! Tack, Ilona Szatmári Waldau, för anförandet! Jag har ett påstående och en fråga.

Det är inte regeringen som höjer arvodet för riksdagsledamöterna, som påstods här. Det är Riksdagens arvodesnämnd, som inte innehåller vare sig statsråd eller riksdagsledamöter.

Jag vill gärna veta hur ni har tänkt rätta till problemet med 57:orna mer specifikt. Eftersom ni inte hade med det i budgeten måste väl det här ha varit ett lite yrvaket uppvaknande även för er. Jag vill gärna höra lite mer specifikt om detta. Vad tänker ni göra åt problemet runt 57:orna?

Herr talman! Läkare har en högre lön - eller en hög lön - efter kanske 13 års utbildning. Då får de en högre lön, men de har fortfarande studieskulder och förlorad arbetsinkomst. Jag tycker att läkare är värda en högre lön och att de är värda att inte behöva skatta bort alla pengar.

Vissa människor har hög inkomst och hög lön. Många av dem är entreprenörer. De har lyckats få det bra ställt. Många gånger har de dragit igång företag som har kunnat anställa en massa människor som i sin tur har betalat en massa skatt till staten och därmed till vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi moderater - och Tidöpartierna - är för sänkt skatt för alla. Det tror jag är den bästa drivkraften för att få folk i jobb.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag kan inte dra någon annan slutsats än att ledamoten Eriksson inte tycker att det ska löna sig att utbilda sig. Många har kanske fem, sex eller sju års utbildning och har inte bara dragit på sig stora studielån utan har under dessa år också gått miste om en årlig lön som de människor som har gått direkt från gymnasiet till jobb har fått.

Enligt SCB är medellönen för gymnasieutbildade 32 000 kronor. Under de kanske fem och ett halvt år som en läkare har utbildat sig har personen gått miste om en lön på kanske 1 ½-2 miljoner kronor och dessutom dragit på sig en massa studieskulder. Jag tycker att dessa personer är värda att få en lite högre lön och inte behöva skatta bort en stor del av den.