Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Crister Carlsson (M) om Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Crister Carlsson (M) höll ett anförande om Tillfälligt höjt tak för rotavdraget i debatten ”Protokoll 2023/24:124 Onsdagen den 29 maj” den 29 maj 2024.

Herr talman! Vi debatterar som sagt tillfälligt höjt tak för rotavdraget. Rotavdraget trädde första gången i kraft den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bland annat att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten samt att minska svartjobben.

Med rotavdrag kan du få skattereduktion för hushållstjänster genomförda hemma hos dig eller på ditt lantställe. Man kan få avdrag för arbetskostnaderna men inte för material och resor.

Man får dra av 75 000 kronor per år med rutavdraget per person. Men nu är förslaget att från den 1 juli 2024 ska taket tillfälligt vara 75 000 kronor även för rotavdraget. Dessa är alltså separerade.

Byggbranschen och våra byggnadsarbetare har det tufft. Det höga ränteläget och inflationen har försämrat kalkylen kraftigt för nybyggnationer och renoveringar. Vi har gjort vad vi har kunnat för att släcka inflationsbrasan, och det har gett resultat. Samtidigt har konjunkturen börjat vika, och vi har sett hur arbetslösheten har börjat stiga betydligt mer i byggbranschen än i näringslivet i stort.

För att stötta byggbranschen och minska risken för ökad arbetslöshet föreslår vi därför ett tillfälligt höjt tak i rotavdraget. Det ger incitament för att genomföra reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad redan i år, i stället för att man väntar tills räntor och byggmaterialpriser sjunkit. Det hoppas vi kommer att bidra till att upprätthålla produktionen och sysselsättningen i byggsektorn.

För att inte skada sysselsättningen i rutbranschen föreslår vi alltså separata tak för rot och rut. Det gör att de som använder ruttjänster fortfarande kan göra det, även om de väljer att renovera samma år, utan att minska rotutrymmet.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har visat att sysselsättningen i nischen för rotarbete hade varit 11 000-16 000 personer lägre utan rotavdraget. Det är 11 000-16 000 hantverkare färre som jobbar mot privatpersoner.

Det visar hur otroligt viktigt rot är för att människor ska ha råd att äga sitt boende. Kritik riktas ofta mot att den största effekten av rot landar i Göteborg och Stockholm, eftersom lönerna är högre där. Men rotavdraget är nästan ännu viktigare för oss som bor utanför storstan på landsbygden.

På många orter är bostadsvärdena så låga att det inte lönar sig att bygga nytt. Men med rot minskar i alla fall arbetskostnaderna så drastiskt att det blir möjligt för en vanlig familj att byta tätskikt i badrummet, dra om elen eller dränera runt huset och få hus som håller över tid, vilket bidrar till mindre miljöpåverkan.

Samtidigt som alla som jobbar fått se de senaste årens löneökningar brinna i inflationsbrasan och arbetslösheten i byggbranschen stiger föreslår vissa personer att rot borde avskaffas, vilket är helt fel i det här fallet.

Vid ett seminarium som föreningen Hantverkarna deltog i här i riksdagen sa man att 80 procent anser att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverksbranschen. Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkstjänster.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Tack till Crister Carlsson för anförandet!

Politik är att vilja, men det är också att välja. Precis som många av oss har redogjort för här i debatten befinner sig Sverige i en svår tid och i ett svårt läge. Crister Carlsson var själv inne på det. Det jag vill poängtera är att välfärden blöder och bostadsbristen är skriande, och då har vi olika vägar att välja.

SD-regeringen har uppenbarligen gjort sitt val. Det ska renoveras i fullt funktionella kök och badrum, och det ska ske i stället för att investera i till exempel energieffektivisering, nyproduktion, eller för all del i stället för att lindra plågorna i välfärden eller i hårt pressade hushåll. Därtill är den valda åtgärden enligt Riksrevisionen ineffektiv.

Herr talman! Jag undrar därför hur det gick till när Moderaterna valde väg. Vad ska det höjda taket för rot de facto åstadkomma som gör det värt besväret och utgiften, och mer värt än så oerhört många andra åtgärder som hade kunnat göra större skillnad i Sverige av i dag?

(Applåder)

Herr talman! Regeringen gör nu många saker. Man bekämpar framför allt inflationen. Det har varit prio ett i dag och under perioden.

Socialdemokraterna säger att de vill miljöeffektivisera. De vill såvitt jag förstår att det ska gå att göra högre avdrag för solceller, vattenburen värme och ett antal andra saker. Men det finns också andra saker att göra i ett hus.

För att ett hus ska hålla över tid och för att vi inte ska riva hela huset och bygga ett nytt så småningom måste man naturligtvis renovera. Som jag sa handlar det inte bara om vissa saker utan om hela huset. Det kan vara dräneringar runt ett hus. Om det till exempel luktar mögel i ett badrum eller i ett kök vill man naturligtvis renovera det. Det handlar inte om några lyxrenoveringar, utan det handlar om rent funktionella renoveringar så att man kan bo i och använda sitt hus över tid.

Herr talman! Det som Crister Carlsson anför här är obsolet. Vi verkar leva i helt olika verkligheter och ha helt olika bild av var behoven finns.

Jag vänder mig lite emot beskrivningen av så kallade miljöåtgärder. Det jag pratade om var energieffektivisering, och vi har ganska starka indicier på att det är oerhört gynnsamt både för statskassan och för den enskilde.

Vi socialdemokrater vill att det ska byggas bostäder, att välfärden och barnfamiljerna ska stöttas och att byggbranschen får stimulanser som gör skillnad på riktigt.

Låt oss gå vidare, eftersom jag och Crister Carlsson uppenbarligen lever på olika ställen. Om vi för ett ögonblick stannar upp vid organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet och pratar rot i samma mening undrar jag hur det kommer sig att Moderaterna inte oroas mer av kopplingen mellan organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet.

Riksrevisionen varnar för risken för ökat svartarbete, och jag tycker att det är så oerhört beklämmande att man som moderat och som ledande parti i regeringen inte vidtar åtgärder. Om man höjer taket i rot, varför kompletterar man då inte med åtgärder för att begränsa penningflödet till de kriminella gängen?

Jag kan inte förstå hur det här inte kan oroa regeringen. Jag har själv debatterat arbetslivskriminalitet med finansminister Elisabeth Svantesson, som säger att frågan är oerhört prioriterad. Men när regeringen sedan går fram med det höjda taket i rotavdraget lyser åtgärderna mot arbetslivskriminalitet med sin frånvaro. Det får oerhörda konsekvenser för den svenska statskassan, men det får också oerhörda konsekvenser för de människor som faller offer för arbetslivskriminalitet. Det borde oroa Crister Carlsson. Det oroar mig oerhört.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att Hanna Westerén blandar äpplen och päron. Hon blandar in arbetslivskriminalitet, vilket regeringen vidtar otroligt många åtgärder mot liksom mot välfärdskriminalitet.

Vi höjer rotavdraget så att även vanliga människor, som jag känner från min bakgrund, som jobbar i vården och som absolut inte har några feta löner men som ändå använder sig av rotavdragen ska kunna få renovera sina hus och sina lägenheter. Jag förstår inte motsatsen här.

Arbetslivskriminaliteten i byggbranschen måste naturligtvis företagen, och även vi med de åtgärder som regeringen nu föreslår, kunna motarbeta. Att vi tillfälligt höjer rotavdraget från 50 000 till 75 000 kronor från den 1 juli i år till den 1 januari 2025 berör inte detta. Jag förstår inte riktigt hur Hanna Westerén får ihop sina äpplen och päron.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.