Crister Carlsson (M) om Riksrevisionens rapport Svart på vitt - rotavdragets kostnader och effekter

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionen har i rapporten Svart på vitt - rotavdragets kostnad och effekter granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. Riksrevisionen kommer med både ris och ros i sin rapport.

Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkartjänster men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka arbetsutbud och inkomster. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdrag i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

Riksrevisionen konstaterar i granskningen även att användningen av svarta löner inom byggindustrin har ökat samtidigt som hushållen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster. Det innebär att många rottjänster som uppfattas som vita i konsumentledet i själva verket betalas med svarta löner något eller några led tillbaka.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att problemen med arbetslivskriminalitet har ökat kraftigt i byggindustrin. Man bedömer därför att andra insatser än rotavdrag krävs för att motarbeta och motverka den typ av svartarbete och annan brottslighet som nu finns i flera av rotföretagen och i andra delar av byggindustrin.

Men här förstår jag inte riktigt logiken i det hela. Jag kanske tänker fel, men rotavdragets syfte är ju bland annat att minska attraktiviteten för vanliga människor att anlita svart arbetskraft, vilket Riksrevisionen också säger att det gör. Men vad har rotavdragets storlek och dess vara eller icke vara med svarta löner i andra och tredje led att göra? Så tänker jag. Om man tar bort eller minskar rotavdraget, minskar då den svarta arbetskraften i andra eller tredje led? Nej, troligtvis inte, utan då ska det till andra åtgärder.

Lösningen på de problemen är förstås omfattande, uthålliga och verkningsfulla insatser mot den grova kriminaliteten. Detta behöver kompletteras med en reform som åtgärdar grundproblemen. Här har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till Delegationen mot arbetslivskriminalitet om att analysera byggsektorn för att komma till rätta med problemen.

När man frågar hantverkarna om rotavdraget har betydelse för deras bransch säger 80 procent att avdraget har stor eller mycket stor betydelse. På vidare fråga om vad beslutsfattare bör göra blir svaret bland annat: Höj rotavdraget! Detta kommer från branschen själv.

Sedan hör man allt som oftast om lyx-rot. Jag har inga problem med att det är en del höginkomsttagare som använder rotavdraget och skapar jobb i byggbranschen om det leder till att man betalar vitt i stället för svart. Till exempel har vi överläkaren i onkologiska sjukdomar som säkerligen har en bra lön, går till jobbet, behandlar cancerpatienter och kanske jobbar över för att kapa köer i cancervården i stället för att måla huset, tapetsera eller byta skåp och lådor i köket. Läkaren håller nere vårdköerna, och snickaren får jobb och gör snickerijobbet hemma hos läkaren i stället.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har visat att sysselsättningen i nischen för rotarbete skulle ha varit 11 000-16 000 personer lägre utan rotavdraget. Vi talar alltså om 11 000-16 000 färre hantverkare som jobbar mot privatpersoner. Det visar hur otroligt viktigt rot är för folk ska ha råd att äga sitt boende.

Kritik riktas ofta mot att den största effekten av rot kommer i Göteborg och Stockholm, alltså storstäderna, eftersom lönerna är högre där, men rotavdraget är nästan ännu viktigare för oss som bor utanför storstaden. På många orter är bostadsvärdena så låga att inte lönar sig att bygga nytt, men med rot minskar i alla fall arbetskostnaderna drastiskt, så att det blir möjligt för en vanlig familj att byta tätskikt i badrummet, dra om elen eller dränera runt huset.

Herr talman! Socialdemokraterna har i sin budgetmotion för 2024 föreslagit ett reformerat rotavdrag med höjd subventionsgrad för energieffektiviserade åtgärder, exempelvis bergvärme, vattenburen värme och så vidare. Där föreslås en höjd subventionsgrad med 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Här anser jag man glömmer resten av huset. Ett eftersatt underhåll av huset kan snabbt påverka byggnadens skick, vilket kan få stora konsekvenser för både ekonomi och hälsa. Det skulle öka risken för att man behöver göra akuta reparationer. Ett exempel är ventilationssystem, som kan gå sönder helt om man inte underhåller det regelbundet och byter ut det innan det fungerar dåligt. Då kan det bli dyrt att reparera det akut och byta det. I värsta fall kan det också bli fuktskador på huset och hälsoproblem för dem som är i huset för att systemet inte fungerar.

(Applåder)

Herr talman! Höjningen av rotavdraget är från den 1 juli till den 31 december i år. Den är endast tillfällig. Vi får väl se efter denna period hur det har fallit ut. Men om en person med höga inkomster använder rotavdraget fullt ut och inte betalar svart är väl det egentligen bra.

Jag har en bakgrund inom vården, så jag har inte tidigare haft några direkt feta löner, om man säger så. Mina arbetskamrater där, som inte heller har några feta löner, använder rotavdraget. Rotavdraget är faktiskt något som är bra för gemene man. Vi ser också att det har blivit en hel del fler jobb i rotbranschen.

Jag ser inga problem i detta. Men vi får som sagt naturligtvis avvakta och efter denna period, som sträcker sig året ut, se vad detta har lett till. Då får man helt enkelt göra en utredning om vad det har haft för effekter.

Herr talman! Jag förstod inte riktigt frågan. Men jag kan säga något vad gäller att blanda äpplen och päron. Det gäller just detta med rotavdraget och arbetslivkriminaliteten, som finns bakom detta, och de svartarbeten som görs i andra och tredje led där bakom. Vad har det med rotavdraget i sig att göra? Vanliga människor kan nyttja rotavdraget.

Javisst, om jag anlitar person A för ett vitt arbete kan person A anlita person B svart, men jag förstår inte riktigt kopplingen mellan mitt rotavdrag och den vidare kopplingen bakåt. Det var lite det jag sa i mitt tidigare anförande också.

Vad gäller lyx-rot skulle jag vilja säga att det faktiskt är många äldre människor som använder sig av rotavdrag. De kanske inte orkar med att krypa omkring på golvet och spika lister eller vad de nu ska göra för någonting.

Jag tycker absolut att rotavdrag är bra. Sedan får vi se vad den utökade gränsen kommer att leda till, om vi får ytterligare vita arbeten i stället för svarta.

(Applåder)

Herr talman! Det gällde just den vanliga människan, som anlitar rotföretag i rotbranschen, och att kopplingen längre tillbaka, alltså i andra och tredje led, skulle spela roll för rotavdraget.

Här har faktiskt regeringen ett tilläggsdirektiv för att man ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten. Man ska analysera byggsektorn och komma till rätta med de problemen.

Detta är två olika saker, som jag ser det. Att rotavdraget skulle ha effekt på just andra och tredje led kan jag inte riktigt förstå. Jag skulle gärna vilja att någon förklarar det för mig.

Sedan är det faktiskt så att också äldre människor utnyttjar rotavdraget. Och att personer som har en högre inkomst betalar vitt i stället för svart är väl bra, tycker jag.