Camilla Brodin

Fru talman och ledamoten! Det är bra att vi har ett stort engagemang för Ukraina i det här läget, och det uppfattar jag att samtliga partier i Sveriges riksdag har.

När det handlar om att lyssna på Försvarsmakten tar vi givetvis ansvar och gör det. Med det sagt lägger vi inte alla ägg i en korg. Vi skapar förutsättningar för att den här regeringen ska kunna planera för planerbar och leveranssäker elproduktion. Det innefattar inte enbart kärnkraft. Jag hoppas att ledamoten är så pass påläst att han vet hur elsystemet faktiskt fungerar.

Låt oss se på Tysklands Energiewende och vad det har gjort med tysk energipolitik. Jag vill inte att vi ska göra copy and paste på den, men ibland låter det på ledamoten Rickard Nordin som att det är exakt dit vi ska. Det har visat sig vara helt misslyckat.

Den här regeringen både agerar, lyssnar och tar ansvar.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

När det gäller att mitt parti skulle säga nej till el i södra Sverige gör man väl det för att man ser att det inte är rätt typ av el med de egenskaper som krävs för att vi skulle kunna pressa ned priserna. Här har den förra regeringen medverkat till att vi i den här kammaren röstade om Ringhals 1 och 2.

Jag hade då ett förslag till ett utskottsinitiativ, som jag vet att ledamoten väl kommer ihåg. Det handlade om att vi skulle behålla de leveranssäkra reaktorerna, som ändå skulle kunna se till att tillföra systemen något, fram till dess att det finns något annat på plats. Det är inte mer vindkraft i systemet vi behöver i södra Sverige för att vi ska kunna klara av robusthet och stabilitet. Här har man gjort sin hemläxa lite mer noggrant än vad ledamoten påstår.

Vi kristdemokrater vill inte heller rycka det kommunala vetot. Varje kommun har kommunpolitiker som lyssnar på sina medborgare, och det är något som vi inte vill ta bort, precis som jag vet att Centerpartiet, Rickard Nordins parti, inte vill göra när det gäller exempelvis gruvbrytning. Då är det jätteviktigt med det kommunala vetot. Jag hade önskat att Centerpartiet hade velat ge kommuninvånare denna rätt även inom energipolitiken.

Jag ska inte dra alltför stora växlar, men det ser ut att vara lite si och så med samarbetet inom oppositionen. Miljöpartiet är det parti som säger flest nej. Det kan finnas olika undersökningar, men flera undersökningar visar att det är så.

Vi litar på Försvarsmakten, och vi litar på de samtal vi för med Försvarsmakten. Tidigare regeringar kanske inte har gått till djupet med detta i tillräcklig utsträckning för att kunna ha de goda samtalen och leverera en energipolitik som heter duga.

Fru talman! Tack återigen, ledamoten!

Jag vet inte om ledamoten inte riktigt lyssnade på mitt förra anförande, men vi lägger det lite åt sidan.

Det stämmer att vi har en energiminister som brukar säga att priserna har halverats. Den totala elkostnaden under mandatperioden, eller från 2022 till 2025, har i genomsnitt minskat med 2 000 kronor per år för en lägenhet och med 10 000 kronor per år för ett vanligt hus.

Som jag sa tidigare har över 7 000 megawatt ny installerad produktionskapacitet tillkommit. Effektbalansen har ändå förbättrats med 2 000 megawatt. Fler företag och industrier kan nu få anslutning.

Vi har nu också för första gången i historien sänkt elskatten. Jag är inte säker på att det är vad ledamoten menar, om jag lyssnade rätt på hans anförande innan. Man tittar även på helheten. Man sätter också stopp för effektavgifterna. EU ska inte komma och säga till om att vi ska överimplementera EU-direktiv i svensk lagstiftning.

Här måste vi se till att vi värnar våra medborgares och våra företags pengar. Det är att ta ansvar för energipolitiken och se till att vi ändå har en tillgänglighet men också ett robust och leveranssäkert elsystem. Det har vi inte med oppositionens energipolitik. Tack och lov har vi en regering som tar ansvar för energipolitiken.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Jag börjar med vad energiministern har gjort och vad regeringen har fattat för beslut under mandatperioden.

Vi håller på att städa upp i energipolitiken genom att skapa förutsättningar för att få stabil och leveranssäker el på plats i södra Sverige. Men vi jobbar inte bara med det som är långsiktigt, som en säkerhet för Sveriges skull, utan även med det som är kortsiktigt.

Man tittar exempelvis på den skadliga kraftvärmeskatten och på vad man gör för effektreserven. Det har ändå tillkommit 7 000 megawatt till systemet för att försöka trycka ned priserna, eftersom vi har vår elprisområdesindelning i Sverige. Det var en gång i tiden Danmark som tvingade Sverige till det när man anmälde oss till EU-kommissionen 2011.

Här behöver vi titta på många parallella saker, vilket man inte gjorde tidigare. Det handlar också om att ta ansvar för att priserna pressas ned.

Vi har en energiminister som tar Sveriges intressen ned till EU och sätter stopp för att flaskhalsintäkterna ska gå till den europeiska elmarknaden för att göra andra länders hemläxa när vi i Sverige har gjort vår hemläxa.

Ibland låter det på ledamoten som att vårt elsystem numera, med den här regeringen, inte är där det borde vara. Men allting tyder på att med den energipolitik som tidigare regeringar förde blev Tysklands idé inte så där jätteperfekt.

Tysklands idé om helt förnybar kraftproduktion leder till ganska mycket högre priser och instabilitet i ett osäkert omvärldsläge. Dit ska vi inte gå. Här behöver vi ta till en riktig, reell energipolitik. Den har jag inte sett presenteras på ett ansvarsfullt sätt från Vänsterpartiet.

Fru talman! Sverige är en del av EU och därmed tätt integrerat med den europeiska elmarknaden. Det är i grunden en styrka. Vi är ovanligt bra på att producera el. Det gör att vi ibland kan exportera när vi har överskott och ibland behöver kunna importera framför allt effekt.

Jag vill understryka hur viktig denna integration är, inte minst i en tid när vissa partier i sin alarmism menar att Sverige skulle vinna på att isolera sig från den europeiska elmarknaden och införa nationella Sverigepriser. Verkligheten är en annan. Vi behöver ibland el från våra grannländer, men framför allt effekt, och våra grannländer behöver oss. Precis som många påpekar har vi ett överskott av el på årsbasis. Samarbetet och överföringen av el mellan länder bidrar till både effektivitet och robusthet i systemet. Att tumma på samarbetet skulle inte göra oss starkare utan svagare.

Fru talman! Under tidigare mandatperioder har den planerbara elproduktionen minskat samtidigt som den väderberoende produktionen byggts ut kraftigt. Ett väderberoende elsystem är utmanande redan i fredstid. I ett osäkert säkerhetspolitiskt läge blir det en tydlig sårbarhet i kristid.

Mot den bakgrunden vore det oansvarigt att minska vårt samarbete med våra grannländer, särskilt när delar av den planerbara produktion som tidigare funnits ännu inte har ersatts. Tvärtom behöver vi både stärka vårt eget elsystem och värna den europeiska integrationen. Vi behöver också ställa krav på våra grannländer att föra en ansvarsfull energipolitik där långsiktighet och systemstabilitet väger tyngre än kortsiktig symbolpolitik.

Fru talman! Det betyder dock inte att allt fungerar som det ska. Svenska hushåll och företag förtjänar stabila och mer förutsägbara elpriser. Leveranssäkerhet till rimliga priser är avgörande för både välfärd och konkurrenskraft.

För att få ett robust och leveranssäkert elsystem krävs en bättre geografisk balans. I dag produceras en stor del av Sveriges el i norra delen av landet, medan den största förbrukningen sker i södra delen av landet. Det innebär att el måste transporteras långa sträckor. Dessutom har planerbara kärnkraftsreaktorer avvecklats i södra Sverige av tidigare regeringar. Detta skapar flaskhalsar i elnäten och bidrar till prisskillnader mellan elområden.

Därför behöver vi göra två saker parallellt.

För det första: öka elproduktionen i södra Sverige. Regeringen har under mandatperioden presenterat ett stort antal åtgärder för att stärka elsystemet här och nu, och förutsättningarna för ny planerbar kärnkraft är i princip på plats.

För det andra: bygga ut och förstärka elnäten. Här har Svenska kraftnät en central roll som ansvarig myndighet för transmissionsnätet. Regeringen har också gett myndigheten i uppdrag att utveckla den långsiktiga planeringen för att möta den växande efterfrågan på el med hög leveranssäkerhet.

Utöver detta ses elprisområdesindelningen över i syfte att skapa mer ändamålsenliga och rättvisa prisområden. Svenska kraftnät arbetar med att analysera olika alternativ och kommer att återkomma med sina slutsatser.

Regeringen ser även över elnätsavgifterna och effektavgifterna. Det är rimligt att kunder möts av tydliga, rättvisa och förutsägbara kostnader. Det ska vara lätt att göra rätt. Det ska inte kosta skjortan att hålla hem och hus uppvärmda och fungerande.

Fru talman! Samtidigt pågår nu ett viktigt arbete med att modernisera lagstiftningen. Regeringen lämnade i februari förslag som tydliggör systemansvaret i elsystemet, avvecklar anvisade elavtal och underlättar energidelning.

Förslagen ska öka leveranssäkerheten och främja konkurrenskraftiga priser på både el och nät. Detta är sista steget i regeringens översyn av reglerna på elmarknaden. Nu ska ellagen upphävas och ersättas av en elmarknadslag och en lag om elektriska ledningar.

Fru talman! Det som nu sker är ett långsiktigt arbete för att återupprätta ett robust och leveranssäkert elsystem. Efter många år av ryckighet i energipolitiken läggs nu grunden för stabilitet, förutsägbarhet och ökad leveranssäkerhet.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för att du delar med dig av den oro som finns i norra Sverige!

Oavsett om vi har en riksdagsledamot från norra Sverige eller inte bryr vi oss om hela landet. Regeringen har en politik som står stadigt och som innebär att man får lite mer kvar i sin egen plånbok. Det möjliggör egna val i livet; det har den här regeringen verkligen sett till.

Jag kan upprepa vad jag sa tidigare: Kommunerna måste få något tillbaka. Men vi ser även över exempelvis mineralavgiften, som också skulle kunna vara något som kan möta de olika behoven.

Om vi går in på bostadspolitiken och infrastrukturen – jag antar att infrastrukturen hade kommit upp om vi hade haft ett replikskifte till – behöver vi samlat se till att ge förutsättningar utan att köra över kommuner.

Regeringen har den största infrastrukturbudgeten någonsin, och vi har Norrlandsfonden, som Kristdemokraterna gärna vill se placerad på fler håll i landet eftersom det inte bara handlar om norra Sverige. Det är många delar av Sverige som behöver hjälp av staten, men kommunerna och regionerna måste också dra sitt strå till stacken. Det handlar även om att man som människa ska kunna få välja lite mer när det gäller vad man lägger sina medel på.

Oavsett rut och rot – se det som en möjlighet, och se det inte som ett ont aber! Här sätter vi valfriheten högt, och friheten ska råda. Vi ska ge förutsättningar för att Sverige ska kunna tro på Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågan!

Det här är något som både jag och mitt parti ser som lite oroväckande när vi också ser all den utveckling som sker i norra Sverige. Kompetensförsörjningen är något vi har tittat på under lång tid men inte riktigt kunnat få bukt med.

Vi kristdemokrater har inte legat på latsidan under mandatperioden. Trots att vi sitter i regeringen och har haft fullt upp med att styra landet har vi också utvecklat vår politik. Jag kan som kristdemokrat stolt säga att Birger Lahti gärna får läsa vår samhällsbyggarrapport, där vi har en rad olika förslag. Jag hoppas att vi också kan få möjlighet att driva detta vidare.

Om man öppnar en ny gruva blir det en form av nybyggarkommun. Då vill vi se att de ökade intäkterna när det gäller den allmänna löneavgiften kommer kommunerna till del. Vi vill se en tillväxtbonus till dessa kommuner, där daglönesumman och antalet arbetstillfällen skulle kunna komma kommunerna till del.

Detta är bara några av de förslag vi har. Vi behöver också titta på många av de här fly-in/fly-out-delarna. Det tar vi hand om i och med detta. Oavsett om man ska bygga elledningar, kärnkraft, vindkraft eller vattenkraft, för den delen, måste kommunerna få något tillbaka. Det har varit Kristdemokraternas ursprungssynpunkt under ganska många år.

Kristdemokraterna är dock inte störst i regeringen, och då får man inte igenom allt. Men ge inte upp hoppet! Vi hyser stort hopp om att vi ska kunna tro på Sverige och att Sverige ska kunna tro på sig självt som den välfärdsnation landet ändå är. Vi vet vad både skogen, stålet och gruvorna har bidragit med i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten, för tanken att det eventuellt finns en chans att Kristdemokraterna får över 51 procent efter nästa val! Inte ens jag tror på det.

Däremot råder det ingen tvekan om var Kristdemokraterna står i frågan, för också vi ser den oro som finns hos väldigt många medborgare. Vi ser också att Sverige har en väldigt rigid miljölagstiftning, som egentligen borde räcka. Men det behöver finnas ett kommunalt veto när man ska bryta alunskiffer.

Jag tycker att det är ganska spännande att höra att Miljöpartiet vill införa ett kommunalt veto för just gruvbrytning när man inte vill se ett kommunalt veto för vindkraften. Det är en spännande kombination. Det finns medborgare som är oroliga över både det ena och det andra, så jag förstår inte riktigt hur man kan dra den slutsatsen. Det får vi ta i en annan debatt, men tack för frågan!

Herr talman! Sverige är och har länge varit en stark gruvnation. Vi har unika geologiska förutsättningar i vårt avlånga land, något som svensk innovation och ingenjörskonst har tagit till vara. Vi har byggt en stark gruvindustri som i sin tur har bidragit till svenskt välstånd och vår välfärd.

I dag talar vi om metall- och mineralpolitik på ett annat sätt än för bara några år sedan. Svensk gruvbrytning har tidigare främst nämnts i sammanhang som rör industri och tillväxt som en självklar förutsättning för vår utveckling. Men i dag befinner sig Sverige, liksom resten av världen, i ett alltmer prekärt läge. Mineralpolitiken präglas nu också av ett försvars- och beredskapsperspektiv.

Motgångarna fortsätter att avlösa varandra. Pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det alltmer osäkra världsläget har påmint oss om hur sårbara våra försörjningskedjor är. Världen skakar, och vi har behövt komma ihåg vad det är vi faktiskt håller kärt och vad det är vi vill försvara: vår frihet, vår välfärd och vår miljö.

Dessa värden är inga självklarheter. Därför var det inte en dag för tidigt när Sverige gick med i Nato och tydligt berättade för omvärlden var vår lojalitet ligger.

Fru talman! Viljan till oberoende från främmande makt har aktualiserats inte minst inom mineralpolitiken. Kina dominerar i dag marknaden för metall och mineral, särskilt när det gäller sällsynta jordartsmetaller. Kina har andra lojaliteter än Sverige och Europa och en annan syn på mänskliga rättigheter, miljö och klimat.

Både Sverige och Europa arbetar därför för att öka sin självförsörjning i syfte att värna sin frihet och ta ansvar för klimatet. I denna utmaning finns också möjligheter i form av en marknad där Sverige har goda förutsättningar att konkurrera och där politikens uppgift är att slå vakt om konkurrenskraften.

Fru talman! Sverige har i dag 13 producerande gruvor. Europa står för omkring 3 procent av den globala metallproduktionen men använder cirka 25 procent. Samtidigt ökar efterfrågan kraftigt till följd av elektrifieringen, klimatomställningen, digitaliseringen och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. De gruvor som finns i dag räcker inte för att möta detta behov. För att stärka Sveriges och Europas självförsörjning behöver vi därför öppna fler.

Under denna mandatperiod har regeringen arbetat aktivt för att bana väg för fler gruvor:

Regeringen arbetar just nu med att ta fram en ny mineralstrategi som ska ersätta den som togs fram 2013. Samtidigt anpassas den svenska mineralpolitiken till EU:s Critical Raw Materials Act, som tydliggör behovet av ökad inhemsk produktion av strategiska råmaterial i medlemsstater med goda förutsättningar.

Regeringen reformerar miljöprövningen, bland annat genom förslag om att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet. Detta görs inte för att tumma på miljökraven utan för att samordna och effektivisera tillståndsprocesserna.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har fått ökade resurser och ett uppdrag att kartlägga våra mineralresurser samt stärka forskning och innovation inom gruvsektorn.

Återvinning och cirkularitet främjas för att skapa en mer hållbar gruvindustri. Bland annat har Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram ett nationellt program för cirkularitet av kritiska råmaterial.

Regeringen har också möjliggjort uranbrytning, som framför allt kan ske som biprodukt vid annan gruvbrytning. Samtidigt utreds nu ett kommunalt veto för brytning i alunskiffer.

Fru talman! Jag säger det igen: Det är bättre att öppna gruvor i Sverige, som är ett land med några av världens striktaste miljölagstiftningar, än att vara beroende av metall och mineral som utvinns i länder som Kina och Kongo, där produktionen ofta sker på bekostnad av klimat, miljö och mänskliga rättigheter.

Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sveriges utveckling. Vi har en lång tradition som gruvnation och unika geologiska tillgångar som bör tas till vara och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. En trygg och hållbar tillgång till metall och mineral är nödvändig för klimatomställningen, svensk industriell konkurrenskraft, elektrifieringen av samhället och vår motståndskraft mot främmande makt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och vill samtidigt säga att regeringen bereder ganska många av de frågor som efterfrågas i motionsbetänkandet.

Herr talman! Vi är få vars tankar och hjärtan inte är med det iranska folket. Jag är säker på att detta även är statsministerns uppfattning. På svenska gator och torg, från norr till söder och från väst till öst, har tiotusentals människor samlats för att uttrycka sitt stöd för ett fritt Iran och sin avsky för den islamiska regimen. Bland dessa manifestationer i Sverige och runt om i världen ropas särskilt namnet på en man upp som ett alternativ som skulle kunna leda en sekulär och demokratisk övergångsregering: Reza Pahlavi.

Ovissheten är stor och frågorna många. Med anledning av det undrar jag hur Sverige bäst kan bistå den iranska oppositionen i dess kamp för frihet och hur statsministern ser på riskerna för att denna konflikt får spridningseffekter till Sverige kopplat till islamism och antisemitism.

Fru talman! Jag tackar Linus Lakso för frågorna gällande att det har tillkommit kapacitet och megawatt i systemet.

Som vi alla vet har vi ett kraftverk i södra Sverige som utgör effektreserven. Vi har ändå sett till att den finns på plats och kan stötta upp systemet. Vi vet nämligen att det är ganska sårbart i södra Sverige eftersom planerbar produktion har tagits ur drift i förtid. Det är politiska beslut som har legat bakom detta, vilket det har ordats om här tidigare under förmiddagen.

Vi är i alla fall några som var med vid den omröstningen i kammaren under förra mandatperioden. Då fanns det partier som ändå uttryckte en välvilja och sa: Okej, vi kanske måste ha våra kärnkraftsreaktorer kvar – åtminstone tills det finns någonting annat på plats. Men inte ens det var man beredd att ta i med tång; det avslogs redan innan det hamnade på kammarens bord när jag föreslog ett utskottsinitiativ.

Hade reaktorerna funnits kvar hade det sett helt annorlunda ut, och då hade vi också kunnat säga till våra medborgare att priset blir 30–50 procent högre om detta fasas ut. Det är också något som har kommit fram i en rapport. Hade man vetat det på förhand hade man alltså kunnat vara lite tydligare mot Sveriges medborgare vad det var man tryckte på voteringsknappen om när man i den här kammaren tryckte nej till förslaget att Ringhals 1 och 2 skulle vara kvar. Där är man svaret skyldig.

Vi måste se till att vi ändå har de 7 000 megawatt, men också 2 000 megawatt, som behöver finnas till förfogande för att elsystemet faktiskt ska fungera. Vi är inte färdiga än, utan vi har mycket kvar att göra. Jag ser fram emot att fortsätta debatten.

Fru talman! Tack, Linus Lakso, för frågan! Jag börjar med energiöverenskommelsen. Jag är en av de personer som var med och satt i dessa samtal när vi diskuterade och eventuellt skulle omförhandla. Att omförhandla tror jag inte att någon på din sida av politiken över huvud taget var beredd att göra där och då. Jag satt med vid de samtalen. Däremot fick vi en seminarieserie under en hel höst så att alla hade samma utgångsläge att utgå från. Det tror jag att vi kan vara överens om.

Det fanns sedan ett papper på bordet som ändå gjorde det helt omöjligt att över huvud taget fortsätta de samtalen. Vi blickar tillbaka. Vad gjorde man för att hålla sig till den överenskommelse som gjordes 2016? Värnade man fjärrvärmen och kraftvärmens roll – det som alla pratar sig ganska varma om nu för tiden, när man ser att de egenskaperna behövs? Nej, då höjde man skatten på kraftvärmen åttafaldigt. Miljöpartiet var också med och bidrog till det. Detta gjorde att det var ganska många kraftvärmeverk som fick dras tillbaka för att det inte fanns någon lönsamhet. Man fick tre månader på sig att ställa om.

Bit för bit höll man sig inte riktigt till den överenskommelse som låg på bordet. Det gjorde också att man inte riktigt var där när man i det skedet skulle vara beredd att omförhandla frågorna. Man lyssnade inte, utan det var bara ens egen väg som gällde. Man var inte beredd att ha ett öppet samtal.

Jag kan orda väldigt länge om den här överenskommelsen, och jag är beredd att svara på resterande frågor i nästa anförande.

Fru talman! När jag läser betänkandet slås jag av hur mycket samsyn det trots allt faktiskt finns i energifrågorna. Det energipolitiska samtalet har förändrats till det bättre från att jag klev in i den här kammaren 2018 fram till i dag. Det har gått från känsla till tanke och från ord till handling.

Nu debatterar vi med vissa undantag alltmer finliret i stället. Vi är i kammaren överens om att Sverige inte minst för vår konkurrenskraft, tillväxt och klimatomställning behöver betydligt mer fossilfri elproduktion.

Företagen i Sverige behöver långsiktighet, trygghet och tydliga spelregler för att kunna investera. De flesta är också överens om att vi behöver hela paletten. Jag menar då både vindkraft, vattenkraft, solkraft, kraftvärme, gasturbiner, batterier och kärnkraft. Kärnkraften motarbetades och underminerades tidigare men har i dag ett brett stöd i Sveriges riksdag.

Fru talman! Det är bra för Sverige att den energipolitiska debatten till mångt och mycket har lämnat sandlådan. Vi har inte råd med något annat. Det försämrade säkerhetspolitiska läget har varit ett uppvaknande: Vad vill vi att elsystemet ska leverera i tider av kris eller krig?

Om vi talar allvar om klimatomställningen, vilka förutsättningar behöver då industrin, transportsektorn, företagen och hushållen? Jo, de behöver leveranssäkerhet, fossilfrihet och en stat som planerar utifrån en ökande elkonsumtion. Precis det levererar regeringen. Under den här mandatperioden har den energipolitiska inriktningen lagts om, väg har banats för nya kärnkraftsreaktorer och närmare 80 konkreta åtgärder har vidtagits för att stärka kraftsystemet och effektbalansen här och nu.

Lagstiftning och regelverk förenklas för elmarknaden, och ekonomiskt stöd betalas under våren ut för att öka den lokala acceptansen för vindkraft. Energimarknadsinspektionen ska också utreda effekterna av regleringar av elnätsavgifter. Detta är bara ett axplock. Totalt sett har över 7 000 megawatt ny installerad produktionskapacitet tillkommit under mandatperioden, och effektbalansen har förbättrats med 2 000 megawatt. Energipolitiken har gett resultat. Effektbalansen stärks här och nu samtidigt som vi planerar och bygger för framtidens elsystem.

Fru talman! Som jag nämnde ser vi fortfarande vissa undantag där den energipolitiska debatten förs på sandlådenivå. Vårt väderberoende elsystem genererade mindre el under denna kalla vinter, med lite blåst och höga elpriser i våra grannländer. Detta ledde till högre elpriser över hela Sverige. Oppositionens energipolitiker vet mycket väl att den situation vi kommer att leva med under lång tid är en konsekvens av att planerbar elproduktion avvecklades och ersattes med väderberoende produktion.

Hittills under mandatperioden har elpriserna i snitt halverats jämfört med 2022. Den totala elkostnaden har under samma period i genomsnitt minskat med 2 000 kronor per år för en lägenhet och 10 000 kronor per år för en normalvilla. När vintern och våren 2022–2023 bjöd på liknande väderförhållanden som vi sett den här vintern betalade regeringen ut ett högkostnadsskydd om 44 miljarder kronor till hushåll och företag. Denna regering har även ett högkostnadsskydd framtaget som är färdigt att betalas ut när medelpriset under en månad överstiger 1,50 kronor per kilowatttimme.

Fru talman! Den här vintern har inte varit lätt för svenska hushåll efter år av pandemi, krig i omvärlden och hög inflation. I det läget har vi inte råd med rödgröna politiker som väljer konflikt för konfliktens skull framför att ta ansvar för elsystemets framtid. I stället behöver vi tillsammans erbjuda det svenska folket en vision framåt. En bra början är ett elsystem som levererar oavsett väder.

Avslutningsvis vill jag nämna vattenkraften, som de flesta vet ligger Kristdemokraterna varmt om hjärtat. Det har varit oerhört viktigt att se till att värna den vattenkraft vi har och att göra denna implementering av EU:s vattendirektiv på bästa sätt. Föreslagna lagändringar gör det möjligt att använda sig av undantag och att utgå från EU:s minimidirektiv och nyttja handlingsutrymmet i EU:s regler för att minimera produktionsbortfall och skydda reglerkapaciteten.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Svenska småföretag utgör ungefär 90 procent av alla bolag i landet. Det är i dessa företag som den svenska tillväxten till stor del sker. Det är här de flesta arbetstillfällen skapas. Och de skatteinbetalningar som görs utgör grunden för och finansierar vår gemensamma välfärd.

Samtidigt är det ganska många småföretag som möter onödiga hinder. Nu har vi kristdemokrater gjort ett gediget arbete med en småföretagarrapport. Jag ska ge några konkreta förslag som finns i den för att riva många av dessa hinder. Det handlar om att permanenta de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga, att höja gränsen för revisionsplikten, att göra det obligatoriskt att erbjuda entreprenörskap i kursutbudet och att minska regelbördan med en princip – en regel in, två regler ut – kopplat till administrativa kostnader.

Hur ser statsministern på småföretagarnas roll i Sverige, och vad gör regeringen samlat för att deras förutsättningar ska kunna förbättras?

Fru talman! Jag blir inte riktigt klok på allting, och jag tror att ledamoten från Miljöpartiet och jag pratar förbi varandra.

Miljöpartiet godkände noll ansökningar för havsvindparker. Man lyckades inte få någon havsbaserad vindkraft på plats över huvud taget, samtidigt som man var med och aktivt avvecklade sex av tolv kärnkraftsreaktorer.

Vidare kan vi konstatera att Miljöpartiet vill lägga 13 miljarder mer på det här utgiftsområdet samtidigt som man inte räknar med kärnkraftsprogrammet. Det är alltså borta från Miljöpartiets budget.

Det finns egentligen inte något seriöst beaktande av elsystemet som helhet, av skattebetalarna eller av klimatet när det gäller hur man ska kunna få ihop kalkylen.

Min fråga – eller kanske vädjan – till Linus Lakso är: Varför kan ni inte bli lite mer som i Finland? Vi tar ju ofta upp Finland som ett gott exempel. Det finska miljöpartiet har knäckt koden och insett att kärnkraften är avgörande för klimatomställningen.

Fru talman! Tack, Linus Lakso, för ditt anförande, som innehöll ganska mycket visioner från Miljöpartiets energipolitik! Det gör att skillnaderna gentemot regeringens politik blir tydliga. Det var inte mycket från regeringens sida som var bra, enligt Miljöpartiet.

Låt oss se på hur mycket produktionskapacitet som har installerats i Sverige när det gäller elproduktionen från 2013 till 2024. Den landar på nästan 13 000 megawatt. Det är faktiska basfakta. Man kan också se på hur mycket av den installerade produktionskapaciteten som vi kan nyttja, alltså den maximala elkonsumtionen. Det är 340 megawatt.

Hur är det då med de nästan 13 000 megawatt som har tillkommit i systemet? Hur mycket av det är egentligen faktisk baskraft, när man har plockat bort fyra reaktorer? Det är ganska mycket vindkraft som har tillkommit i systemet, men har det gett pang för pengarna? Nej, vi har inte fått så mycket konsumtion som vi kan använda oss av.

Jag noterar att vi i Miljöpartiets budget kan läsa följande: På regeringens bord ligger över 20 ansökningar om havsbaserad vindkraft och väntar på beslut. På två år har regeringen enbart godkänt två projekt.

Vi kristdemokrater och regeringen välkomnar alla goda kraftslag. Anledningen till att det har gått så trögt med de andra ansökningarna är att de ställs mot Försvarsmaktens intressen eller att de inte har kunnat bära sina egna kostnader. Så blir det ibland. I övrigt har vi bevisat att det är möjligt med mer vindkraft utan att kompromissa med det kommunala vetot, för vi jobbar med att bygga upp en acceptans från lokalbefolkningen.

Min fråga till Miljöpartiet är: Hur många ansökningar godkände ni under era sju år i regeringen?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för att du så förträffligt uttrycker den oro som finns vad gäller både den småskaliga vattenkraften och även vattenkraften i stort, som är en del av hela vår baskraft. Den riskerar att rivas ur, och om det sker i den omfattning som vi hör att många har en oro för skulle det vara en katastrof för Sverige, tror jag.

Jag och mitt parti står orubbligt på vattenkraftsägarnas sida. Vi gör allt vi kan. Vi behöver också, kanske i nästa val, ha några fler procent för att kunna trycka på. Men vi står helt orubbligt på vattenkraftens sida.

Vi är inte framme. Vi gör det vi kan. På energisidan på Klimat- och näringslivsdepartementet jobbar man aktivt med denna fråga och följer den. Min förhoppning är absolut att vi ska kunna se bättre villkor framöver för att kunna omhänderta detta i de förordningsförändringar som finns på bordet. Jag hoppas också att Vattenkraftens miljöfond ska kunna komma igång och öppna igen, något som är ett stort orosmoment för många av den småskaliga vattenkraftens ägare.

Vårt orubbliga stöd för vattenkraften kan man inte tvivla på. Min förhoppning är att vi kommer att kunna gå framåt i den här frågan under denna mandatperiod.

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för en väldigt viktig fråga! Vi är båda insatta i vattenkraftens problematik och har så varit under ganska lång tid.

Regeringen har försökt ta steg för steg för att förbättra framför allt för den småskaliga vattenkraften, som jag vet att också ledamoten har ett stort hjärta för. Vi ser dess betydelse för det kulturarv som finns ute på landsbygden. Det är otroligt viktigt att vi kommer till rätta med den frågan.

Vi är inte helt framme ännu. Det är jag den första att beklaga. Det är ingen tvekan om var vi kristdemokrater finns i frågan. Mer måste göras.

Nu inväntar vi också svar från myndigheterna, som ska komma efter årsskiftet. Någonstans behöver tolkningen göras att man faktiskt är en otroligt viktig resurs för hela samhället i Sverige. Det gäller givetvis den storskaliga vattenkraften men även den småskaliga.

Men tack, Rickard Nordin, för att du lyfter denna fråga!

Fru talman! Energiinfrastrukturen är Sveriges ryggrad – en kritisk infrastruktur. Det är den som gör att vi klarar kris och krig. Det är den som möjliggör ett konkurrenskraftigt näringsliv, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd.

Till syvende och sist är det tack vare vår fossilfria baskraft som familjer och individer kan skapa sig ett gott liv och som det går att bo och leva i hela Sverige. Det svenska kraftsystemet är faktiskt en ynnest, något närmast unikt i ett internationellt perspektiv.

Nästan alla i den här kammaren ser i dag så klarsynt på energiinfrastrukturen att man knappt minns hur det var tidigare. Under många år var energipolitiken ett politiskt slagträ. Symbolpolitik drevs i klimatets namn. Känslostyrda förslag lades fram. Men sådant som låter bra kan fungera väldigt dåligt i praktiken.

Och precis så blev det – dåligt för vårt hem, Sverige. Resultatet blev instabila elpriser och effektbrist. Partier talade stolt om att importera tysk energipolitik till Sverige, för att några år senare stå här, i denna kammare, och klaga över att vi nu fått tyska elpriser.

Fru talman! Ansvarslöst var ordet. Där är vi inte längre i dag.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, hög inflation och pandemi – många har kriserna varit de senaste åren. I allt detta elände har Sverige vaknat upp ur sin fantasivärld, sett verkligheten som den är och börjat fatta mer pragmatiska beslut – beslut som värnar och förvaltar det vi gjort bra, beslut som skärper lagstiftningen där den varit för mjuk och utvecklar regelverk där vi varit för fyrkantiga. Det är politik som gör verklig skillnad för svenska familjer.

Fru talman! Regeringens fjärde budget är en budget som gör det billigare att vara svensk. Den ger mer på kontot för familjerna, mer mat på bordet för pengarna och bättre villkor för familjer, företag och bönder. Det är en budget för alla hårt arbetande föräldrar, för alla unga som söker sitt första jobb och för alla företagare som vill ägna tiden åt sin verksamhet i stället för onödigt pappersarbete.

Vi höjer bostadsbidraget. Vi sänker skatten på mat. Vi sänker avgiften för förskola och fritis. Vi sänker skatten för pensionärer och personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning. Vi höjer jobbskatteavdraget så att fler får behålla mer av lönen.

Detta innebär att en vanlig familj i Sverige med två barn får 5 000 kronor mer i plånboken per månad jämfört med när regeringen tillträdde 2022.

Fru talman! Vi har tagit oss igenom den höga inflationen med hjälp av en ordnad, ansvarsfull finanspolitik. Nu kommer skatteåterbäringen.

På energiområdet fortsätter vi arbetet i linje med den energipolitiska inriktningspropositionen med målet om 100 procent fossilfri el, tydliga planeringsmål och mål för leveranssäkerheten. På tisdag fattar vi beslut som ytterligare stärker den här inriktningen.

Vi stärker både energiberedskap och elberedskap, inklusive cybersäkerhet och elsäkerhet. Svenska kraftnät får omfattande uppdrag och investeringsplaner för att bygga ut och förstärka transmissionsnätet, inte minst i norra Norrbotten, för att möta industrins behov och stärka överföringsförmågan.

Vi sänker skatten på el och inför återigen ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen. De kommuner som missgynnats av tidigare elstöd kompenseras. Vi förlänger och utvecklar stödet till energieffektivisering i småhus, kompletterat med informationsinsatser och kompetenshöjande insatser.

Fru talman! Det är ingen nyhet att regeringen satsar på ny kärnkraft. För att klara klimatmålen och möta industrins växande elbehov, säkra leveranssäkerheten och minska prisskillnaderna mellan elprisområdena behövs det fler reaktorer.

Därför införs ett kärnkraftsprogram med förenklade och snabbare tillståndsprocesser, statliga låneramar upp till 220 miljarder kronor med en lika stor riskreserv, subventionerade statliga lån för att sänka kapitalkostnaderna under investeringsfasen samt dubbelriktade differenskontrakt som ger stabila intäkter, sätter ett prisgolv och ett pristak och skyddar staten mot övervinster, med en ram på upp till 400 miljarder kronor. Därtill avsätts extra medel för planering och samordning av ny kärnkraft, både nationellt och regionalt.

Fru talman! Vi stannar inte där. Nu bereds elmarknadsutredningen i Regeringskansliet. Svenska kraftnät ska dessutom analysera en ny elområdesindelning samt se över anslutningsprocesser och tillträdet till elmarknaden. Fjärr- och kraftvärme lyfts riktigt nog fram som en viktig resurs för både el och värme, särskilt lokalt och regionalt. Vi fortsätter att stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur för el och vätgas, och vi stimulerar fortsatt biogasproduktion.

Fru talman! Det händer saker inom energipolitiken.

Genom framsynt förvaltning kombinerad med en politisk styrning grundad i fysik och verklighet, snarare än i ideologiska önskedrömmar, ser vi till att elen i vägguttagen fortsätter att göra det möjligt att bo och leva i hela Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.