Emma Ahlström Köster

Fru talman! Jag vill i dag börja med att tala om idrottens drivkrafter. De är många. Det är glädje, gemenskap, stolthet, känslan av att bli starkare, att vinna eller att se andra växa.

Idrottsrörelsen vill och kan även fortsatt vara en central pusselbit i ett aktivt och friskare liv för oss som individer. Men den är också en hörnsten i ett hållbart samhälle som gynnar oss alla. Därför behöver idrotten finnas överallt i vårt land,

Jag är stolt i dag när jag ställer mig bakom den satsning som regeringen har gjort på det så kallade fritidskortet. Det innebär att just de som bor i socioekonomiskt utsatta områden har möjlighet att ta del av de förmånerna.

Det möjliggör fler glädjehistorier som denna. Han växte upp under enkla förhållanden och har bland annat berättat om avsaknaden av lagad mat hemma hos familjen och att det ofta var bråk. Men på grusplanen vid Cronmans väg började Zlatan Ibrahimovic att spela fotboll. Han fick sina första fotbollsskor när han var fem år och började spela i den lokala fotbollsföreningen 1988. Ni vet att resten är historia.

Idrottsrörelsen gör oss och Sverige starkare. En tredjedel av oss är engagerade på något sätt i idrottsrörelsen. Det är oerhört positivt. Det har bidragit till förbättrad hälsa, stärkt självförtroende, ökad besöksnäring och bättre integration. Men fler behöver givetvis bjudas in, och fler behöver stanna kvar längre tid.

Fru talman! Det finns någonting alldeles speciellt med den svenska idrottstraditionen. När vi träffas under idrottens fana för att träna eller tävla berättar många att de upplever en känsla av meningsfullhet och gemenskap. Det är en vi-känsla som vi inte bara delar med dem som vi träffas fysiskt där på plan. Det är en känsla av att kroka arm med dem som har gått före.

Fru talman! När jag är ute i Sverige och besöker olika idrottsföreningar ser jag nästan alltid tidningsurklipp på förebilder som har gått före hängande på väggarna. Även om papperet på urklippen ofta är solblekt och slitet är bilderna och minnena där för att inspirera och peppa dagens unga.

Ett sådant exempel är Nils "Mora-Nisse" Karlsson, född 1917 och en av de största Vasaloppsprofilerna genom tiderna. År 1943 var han bara 25 år gammal, ställde upp i sitt första Vasalopp och vann. Sedan vann han ytterligare åtta gånger. I dag kallas han för Hjälten i den röda mössan. Han har sannolikt varit tungt bidragande till att 1,7 miljoner deltagare har slitit men också glatt sig genom de nio milen mellan Sälen och Mora. Förebilder spelar en stor roll, fru talman.

Tillåt mig att stanna kvar vid Vasaloppet ett kort ögonblick till. I år uppmärksammar vi att det var 100 år sedan Margit Nordin som första kvinna åkte just Vasaloppet. Men efter det tilläts kvinnor inte att delta förrän 1979. Dock åkte flera kvinnor Vasaloppet i alla fall. Några åkte utklädda till män, några anonyma, andra startade utan nummerlapp och klev av innan målgång.

Jag är tacksam över att vi i dag har kommit mycket längre när det gäller jämställdhet inom idrotten. Jag är tacksam för alla de kvinnor som gått före och bokstavligen spårat för kommande generationer i såväl den här sporten som i alla andra. Men vi måste ändå erkänna att vi fortfarande har en liten bit kvar innan vi är helt jämställda också inom idrotten.

Med detta sagt har Sverige både i dag och historiskt fantastiska idrottskvinnor som har fått möjligheten att gå hela vägen från bredden där de upptäcks till den absoluta eliten.

Det finns många exempel unga talanger. Jag vill lyfta fram en. Det var en 14-årig tjej som med hårt arbete och gott humör uppnådde en enorm karriär sedan det första loppet. Då var hon 14, i dag är hon betydligt äldre. Det är nog tungt för henne att bära upp alla de 89 medaljer som hon har kammat hem på internationella mästerskap. Jag talar givetvis om Sarah Sjöström, en av de mest medaljhängda europeiska simmarna genom tiderna. Hon bär den svenska flaggan.

Hon och många andra av våra framgångsrika idrottare sätter Sverige på kartan och lär oss alla om hälsa, mental träning, rörelseglädje, teknik, om att sätta mål, om uthållighet och mycket mer.

Alla som har fångats in av breddidrotten inspireras av våra elitidrottsmän. Det är inte säkert att var och en av oss kommer att bli just elit. Men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att vi är med och att vi tränar för att må bra. Vi bidrar till den egna hälsan, men också till ett friskare och starkare Sverige.

Alla ni som ställer upp ideellt för att träna våra barn, för att skjutsa eller för att arbeta ideellt i en föreningskiosk eller liknande är också en del av rörelsen och spelar en viktig roll. Stort tack för ert engagemang!

Bredd och spets behöver lyftas fram i idrottssammanhang. För bredden är givetvis basen och otroligt viktig, men även eliten spelar en viktig roll. Båda behövs och är beroende av varandra. Bredden tar emot oss oavsett nivå och hjälper oss att utveckla spetsen. Den inspirerar och driver utveckling och forskning framåt.

Fru talman! Jag vill också kort nämna friluftsliv. Människors möjlighet att vistas ute och röra sig fritt i skog och mark måste främjas. Det är bevisat att utevistelse i naturen främjar välbefinnande och hälsa. Regeringen ser potentialen på detta område och är redan igång med konkreta åtgärder för att ta till vara den.

I mars i år meddelade regeringen att man nu gör en extra satsning på att öka användningen av just fysisk aktivitet på recept. Det är något som mycket väl kan utföras inom friluftslivet i vår svenska skog och mark. Jag ser fram emot att få läsa om effekterna av den satsningen.

Fru talman! Det är uppenbart att de olika politiska partierna delar synen på idrottens kraft, och vi delar synen på idrottens glädje. Vi ser en outnyttjad kraft och potential. Det är otroligt positivt att regeringen inte bara ser utan också går till handling när det gäller formulerad politik på område efter område. Vi gör tydliga satsningar på barn, unga, elit och bredd. Men det är bara början, fru talman. Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack för dialogen och diskussionen! Jag uppskattar allas engagemang, och det tror jag att vi alla gör, för det har vi nämnt och diskuterat.

Att ledamoten Lind upplever det som att vi svarar på frågor som inte har ställts tror jag beror på att det finns en historia i ärendet. Ja, hyressättningen är ny och har tillkommit nu, men detta är bara ytterligare ett led i en lång diskussion som har funnits kring hur hyrorna ska se ut för de här scenerna och på vilka villkor de ska drivas för att vi långsiktigt ska kunna få ta del av dem.

Därför tycker jag att det är viktigt att vi tittar lite bakåt för att sedan kunna sikta framåt. Jag tycker att kulturministern har svarat väl för det engagemang och det hjärta som finns för kulturen, men hon visar också en verklighetsförankring med två fötter på jorden när det gäller hyror och att det måste ske på ett rättvist sätt utan att hon som minister går in och styr hur hyrorna ska se ut. Ministern har också varit tydlig med vilka bidrag som redan finns till förmån för Musikaliska kvarteret.

Vi får se hur diskussionen landar framöver, och jag vill understryka att dialogen kring hyrorna behöver fortgå mellan hyresgäst och dem som hyr ut. Det är där den bör landa.

Herr talman! Det är ingen tvekan om att frågan om kultur och kulturens mötesplatser och scener engagerar oss från alla politiska håll och kanter.

Men denna fråga är inte ny. Det kan lätt framstå så när man lyssnar på interpellationsdebatten som pågår, men den är gammal och mångårig. Frågan har varit aktuell i decennier. Kulturministern har varit på sin post i knappt sex månader. Jag tycker att det är lite magstarkt att vi i dag förväntar oss en fullständig lösning på ett så mångårigt problem på så kort tid. Inte för att frågan inte är viktig, men vi måste sätta den i relation till hur länge den har varit aktuell.

Jag vill påstå att tidigare regeringar har haft goda ambitioner i frågan. Man har velat lyfta och hitta fram till en långsiktig hyresmodell. Men jag ser inte att utredningarna har landat i ett beslut. Jag tror att det visar på att det är en komplex och svår fråga, som vi delar, och som vi givetvis ska hitta en lösning på.

Jag är glad över att vår minister tar frågan på allvar, utan att på något sätt gå in och styra över de myndigheter som har fått förtroende att verka. Ministerstyre är ingenting som vi praktiserar i Sverige eller vill vara i närheten av. Den nu sittande ministern kan omöjligen bära hundhuvudet för en så långdragen fråga, men jag vill understryka mitt förtroende för henne och för de myndigheter som nu har fått förtroende att lösa frågan. Det är där den måste fortsätta, det vill säga att diskussionen måste pågå mellan hyresgäst och hyresvärd framöver.

Herr talman! Också min fråga riktas till statsrådet Brandberg.

Jämställdhet handlar om alla människors lika värde och möjlighet att leva fria liv. Men för att kunna vara just fri och kunna göra egna val behöver man kunna stå på egna både socialt och ekonomiskt.

I Sverige är det bara drygt 4 miljoner människor som är helt självförsörjande. Sveriges arbetsmässiga utanförskap kostar samhället i storleksordningen 270 miljarder kronor årligen. Arbetslösheten har varit hög under lång tid, och Sveriges arbetsmarknad har också utvecklats sämre än arbetsmarknaden i klart jämförbara länder.

Lägst självförsörjningsgrad har utrikes födda kvinnor. Det är uppenbart att den politik som har varit rådande under de senaste åtta åren inte har fungerat på detta område. Vi har svikit dessa kvinnor. Det påverkar inte bara deras egna möjligheter till självförverkligande och samhället, utan det påverkar givetvis också deras närmaste familj och generationer efter dem.

Jag vet att regeringen tar dessa frågor på stort allvar. Men jag undrar ändå vad regeringen har för konkreta åtgärder för att fler kvinnor som står långt från arbetsmarknaden ska få ett jobb. Detta är en viktig åtgärd.

Fru talman! Kultur är grundläggande för vår identitet. Den omfattar allt som vi ser, allt vi hör, smakar eller känner. Kulturen finns överallt, från musik till den visuella världen, i bild och i former. Kultur berättar om livet och är ofta en väsentlig del av livet. Men kultur skapar också plattformar som öppnar dörrar för filosofiska och existentiella frågor om livet och om världen.

Genom att läsa en bok, lyssna på musik eller titta på konst kan vi konfrontera våra farhågor eller hitta kraft och hopp. Igenkännande kultur förstärker också vår identitet, och den skapar länkar mellan generationer.

Men i mötet med kultur pågår också annat. När vi ägnar oss åt kreativa övningar aktiverar vi vår högra hjärnhalva. Den utvecklar vår förmåga till helhetstänk, sinne för olika dimensioner och fantasi, som i sin tur lägger grunden för uppfinningsrikedom och nyskapande samt i många fall välbefinnande. Det är därför av stor vikt att barn och unga får möta kultur och att de själva får arbeta kreativt.

Det är också viktigt att barn och unga ges möjlighet till inflytande och delaktighet i det demokratiska livet och i samhällsdebatten. Det är viktigt att de blir undervisade i demokratins villkor och att de får uppleva att deras åsikter är viktiga att bli lyssnade på. Våra barn ser möjligheter på ett nytt sätt, och när vi skapar forum så att dessa tankar och input synliggörs kan också samhällsbygget berikas.

Vi lever i en helt unik tid. Jag själv är uppvuxen med datorer och digitala verktyg, men mina barn och dina barn växer upp med en helt annan teknik på en helt annan nivå. Smarta telefoner, spel och tillgång till internet ger nuvarande och framtida generationer fantastiska möjligheter till just kulturkonsumtion, och det gäller också information och kommunikation.

Sverige ligger i framkant när det gäller digital teknik, men i det höga tempot växer det fram en parallell digital värld där lagen inte alltid hänger med i snabba och hysteriska tempon. Det finns därför risker och utmaningar i att vi till exempel hamnar i desinformation, hat och hot eller annat skadligt och olagligt innehåll på våra internetplattformar.

År 2021 fick myndigheterna i uppdrag att identifiera metoder för att motverka detta, med fokus på bland annat rasism och hatbrott. Arbetet måste fortskrida, och vi vill göra fler insatser på området. Det ska självklart vara med i målbilden att alla våra barn och unga ska känna sig säkra på internet och liknande forum samt att bedrägerier eller andra brott ska försvåras och om möjligt helt elimineras.

Fru talman! Vikten av kultur med särskilt fokus på barn och unga, vidare ungas delaktighet och möjlighet till inflytande, är en viktig prioritering för den sittande regeringen. Vi är säkra på att användning av internet är positivt, men vi måste skapa en plattform där det är möjligt att befinna sig utan att vara rädd för att mötas av olika typer av brott eller dåligt klimat. Därför fortsätter vi och ökar tempot på det redan påbörjade arbetet så att insatserna ska göra största möjliga nytta.

Jag ser fram emot att följa detta viktiga arbete, och jag är stolt över de insatser som redan har gjorts och den ambitionsnivå som den nuvarande regeringen sätter på områdena. Med dessa ord vill jag givetvis yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det ledamoten lägger fram här är orättvist. Jag kan inte heller låta bli att notera den siffra på 100 miljoner som ledamoten tror ska rädda hela kulturskolan, som är en liten procent av den stora peng som vi faktiskt satsar på kulturskolan. Det är alltså fråga om 100 miljoner i förhållande till 2,7 miljarder. Jag tror att ledamoten får jobba på ett annat sätt om han vill lyckas med sitt uppdrag.

Kulturskolan är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Jag brinner också för kulturskolan och tycker att den är viktig, men jag tror inte att en liten peng i den storleken löser den typen av problem. Här handlar det om att ha en god dialog med kommunerna, och det har ledamoten en möjlighet att ha. Han kan ta kontakt med sina partikollegor för att lyckas med uppdraget. Lycka till!

(Applåder)

Fru talman! Jag lyssnar ihärdigt på ledamotens engagemang för kulturskolan, som tycks komma tillbaka i alla debatter. Det uppskattas.

Jag vill bara ställa frågan till ledamoten om han vet om att den satsning med utvecklingspengar som togs upp i anförandet faktiskt var en riktad satsning just för att nå nya kulturutövare. Ledamoten kommenterade ju själv att vi faktiskt har uppnått det målet, det vill säga att nå ut till barn och unga som inte hade hittat dit själva.

Pengarna har alltså gått till en viss satsning inte för att bredda verksamheten utan för att uppnå ett mål, och så har också gjorts.

Fru talman! I dagarna har Putin och hans armé i ett helt år orättfärdigt plågat Ukraina. Sverige har under perioden rakryggat stöttat Ukraina såväl ekonomiskt som politiskt, humanitärt och militärt. Det är ett ställningstagande för Ukraina och ett upprop för demokrati och frihet som vi kan vara stolta över.

Man ser också andra svenska goda och generösa initiativ. Till exempel trappar Svenska Lottakåren nu upp sin verksamhet. Men fler vill dra sitt strå till stacken. Hur kan vi - organisationer, föreningar och privatpersoner - vara än mer behjälpliga när det gäller att stötta Ukraina?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

Strax före jul blev det klart att elever runt om i Sverige även fortsatt kommer att kunna få spela sina instrument i kulturskolan på skoltid.

Insikten om att elever som till exempel bor långt från skolan ute på landsbygden inte har möjlighet att ta sig till aktiviteter på eftermiddagar och kvällar har bidragit till att man alltså har ändrat sig i denna diskussion som har pågått under hela föregående år.

Självklart måste ledighet för att delta i kulturskolan beviljas och lämplighetsprövas mot individen och dennes skolsituation. Men det möjliggör ändå att detta kan fortgå.

Jag undrar: Instämmer ministern i att det är positivt att den svenska skolan nu tillåter att kulturskoleelever får spela sina instrument på skoltid?

Fru talman! Det bedöms att cirka 100 000 människor vistas illegalt i Sverige. Tusentals av dem går under jord för att bli en del av ett växande skuggsamhälle. Där riskerar de givetvis att utnyttjas och fara illa.

Samarbetspartierna har redan i dag presenterat en rad åtgärder för att öka tryggheten och säkerställa trovärdigheten i ett myndighetsbeslut. Ett ja ska ju vara ett ja, och ett nej ska vara ett nej.

Det blir än mer upprörande när man hör talas om att många av de som vistas här illegalt som också begår brott men ändå kan stanna kvar i landet. Därför undrar jag vad ministern och samarbetspartierna kommer att göra för att de som begår brott ska utvisas.

Fru talman! Jag vill börja med ensamheten. Man brukar säga att vi svenskar är det mest ensamma folket i hela EU. En del ensamhet är faktiskt självvald, men långt ifrån all. Den stora del som är ofrivillig är den som vi behöver prata om och sätta ljuset på i den liggande budgeten. Jag tror att både du och jag känner någon i vår närhet som sitter helt ensam.

Det har sagts tidigare i dag, men det är fortfarande aktuellt: Forskning visar att den ofrivilliga ensamheten påverkar den psykiska och fysiska hälsan negativt. Vi människor behöver vara en del av ett sammanhang för att må bra och känna mening.

När det gäller den fysiska hälsan går det tyvärr också åt fel håll. År 2021 var andelen överviktiga i Sverige över 50 procent, och andelen som har drabbats av fetma har mer än tredubblats på 50 år. Vi vet att övervikt är vanligare bland vissa grupper såsom män, äldre och dem som bor i socialt utsatta områden. Dessutom slår barnfetman olyckliga rekord. Det är hög tid att vi tar den frågan på allvar.

Svensk idrottsrörelse, vars framgångsrika idrottstradition sträcker sig många generationer tillbaka, ser i dag stora utmaningar. Även om uppemot 80 procent av alla svenska barn och unga har anslutit sig till eller på annat sätt någon gång har varit med i en idrottsklubb droppar de av allt tidigare. Det är också svårt att nå barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden, och det är tufft att engagera ideella som är viktiga för att leda och stötta upp idrottsrörelsen och göra detta möjligt.

Idrott som helhet är oerhört effektivt när det gäller hälsoeffekter, men det är också brottsförebyggande. Idrotten ger inte bara färdigheter som förbättrad kondition, koordination och uthållighet. Idrottsrörelsen och detta att vara med i en idrottsförening lär oss att samarbeta, ta ansvar, komma i tid, sätta upp mål och fungera i en social kontext.

Barn som idrottar regelbundet brukar också vara bättre på att planera sin tid, och ibland lyckas de också bättre i skolan. Därför satsar den här regeringen just på att stötta upp där det behövs som allra mest. Vi ger inte allt till alla, utan vi prioriterar det som behövs just här och nu för att motverka ensamhet, för att stärka folkhälsan och för att fler ska kunna engagera sig i idrotts- och föreningslivet.

Som vi redan har redan pratat om tidigare inför vi en satsning på fritidskortet. Det är lätt att glömma att det är en väldigt effektiv investering. Varje satsad skattekrona på idrotten ger 30 kronor tillbaka till samhället i form av samhällsnytta.

Men pengar ensamt är långt ifrån lösningen. Det behövs också annat som inte kostar pengar men som kräver fokus: information, inspiration och organisation. Kunskap om att till exempel mat, fysisk aktivitet, sömn och stress är faktorer som påverkar vår hälsa och livskvalitet behöver förmedlas. Att idrotta bidrar till bättre hälsa men också till glädje och gemenskap. Därför behöver fler komma till, men fler behöver också stanna kvar och fler behöver återvända och återupptäcka något nytt. Det hade varit fantastiskt att se att fler tränade tillsammans som familj och över generationer.

Jag vill också i det här sammanhanget passa på att lyfta svenskt friluftsliv som en viktig pusselbit till att motverka den ofrivilliga ensamhet och psykiska och fysiska ohälsa som vi ser i Sverige. Tyvärr visar mätningar att vi nyttjar denna stora tillgång allt mindre. Det är färre som regelbundet spenderar tid i skog och mark.

Ute i vår fantastiska svenska natur väntar roliga och lärorika äventyr på fjäll, i vatten, på sjön, på isen och i skogar - året runt, för alla. Det kostar ingenting. Jag vill också passa på att uppmärksamma Skogsmulle, som i år fyller 65 år. Skogsmulle har sedan 1957 inspirerat över 2 miljoner barn att komma ut och upptäcka den svenska naturen. Det är viktigt att också nästa generation barn får upptäcka glädjen i ett aktivt friluftsliv för sin hälsa, men också för förståelsen och respekten för djur, natur och miljö.

Jag är stolt över denna välavvägda budget där vi trots tuffa ekonomiska tider väljer att prioritera viktiga områden: ensamheten, idrottsrörelsen och mycket mer. Att bidra till att stötta idrotten är en positiv kraft som kan motverka dagens utmaningar.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! När man driver ett företag tar man ut vinst av olika anledningar. En anledning kan vara att man vill ha en framtid och kunna investera i någonting som sker framöver. All vinst som tas ut förbrukas alltså inte direkt, utan det kan vara en återinvestering. Därför är en vinst i sig inte av ondo, utan det finns olika argument för att det ska finnas olika vinstuttag.

Med det sagt är det viktigt att kvaliteten alltid går först. Vi kan inte ha en skola där vinstuttag sker utan detta som grund.

Fru talman! Jag hör att ledamoten i debatten fastnar i det som vi ofta fastnar i när det gäller skoldebatten, det vill säga driftsformen. Det är beklagligt, för det är inte så enkelt.

Det är givetvis så att den reform som ligger gällande friskolan behöver ses över, och det har vi också sagt att vi vill göra. Att ta ut vinst är per se ingenting som är dåligt eller ont. Men när kvalitet inte uppnås ska vinster inte heller kunna tas ut.

Jag tycker att den socialdemokratiske ledamoten behöver inse att det finns mycket som kommer att ske här. Håll till godo!

Fru talman! Det är en befogad fråga, och jag tror att ledamoten vet svaret på den. I politik måste vi fokusera på sakfrågor, och det sker en förhandling där vi ger och tar.

Vi har kommit överens om att det är detta vi behöver börja med. Vi har inte kommit överens om vad slutet är eller vad vi ska göra härnäst, utan vi har kommit överens om var vi ska börja.

Jag håller med ledamoten om att det finns mer vi behöver se över. Friskolereformen, som nu står på agendan, är en början. Jag kan lova ledamoten att det kommer att ske en fortsättning utöver detta.

Fru talman! Ja, skola och utbildning engagerar oss alla som är här i dag, och det engagerar hela vårt land.

Skola och utbildning ska inte bara förmedla kunskap och färdigheter. Skola och utbildning lägger grunden för individens utveckling och framtid, och det lägger grunden för vårt samhälle.

Sverige är ett fantastiskt land. Vi har kommit långt i jämställdhetsarbetet, vi ligger i teknikens framkant och våra unga har goda kunskaper i till exempel engelska. Detta för att nämna bara några exempel på gynnande faktorer när det gäller utbildning.

Men den svenska skolan som helhet är tyvärr ingen framgångssaga. Vi har pratat om det tidigare i dag. Vi vet till exempel att var fjärde elev under 2021 inte hade godkända betyg i ett eller flera, i värsta fall många, ämnen när de lämnade grundskolan. Mycket tyder på att vi har en skenande skolfrånvaro i både grundskolan och gymnasiet. Den klättrar dessutom längre ned, ända till förskolan. Lärare vittnar om stökiga klassrum, och var tredje lärare säger att man får ägna en stor del av undervisningstiden bara åt att få arbetsro och lugn. Dessutom upplever man att mandatet att upprätthålla ordning är försvagat.

Fru talman! Jag är säker på att alla regeringar, både den som verkar nu och de som verkat tidigare, har velat väl. Alla vill vi vända den negativa utvecklingen. Men jag beklagar att man ofta tenderar att fastna i skolans driftsform. Så enkelt är det inte.

Det finns mycket som behöver göras för att få ordning på svensk skola, och det viktigaste samtalet, det viktigaste mötet, det som vi behöver prata mest om, är det som sker i klassrummet mellan lärare och elev.

Fru talman! Allt börjar med trygghet, social trygghet som driver på nyfikenhet. Det är då vi kan lära. Men tilltron till att skolan kan leverera de lagda intentionerna behöver också öka. Vi behöver ge rektorer och lärare mandat att göra det som krävs för att varje ung människa ska kunna uppnå sin potential, och framgången stavas förväntningar och samarbete - förväntningar på elever, förväntningar på varandra och förväntningar på skolan men också att myndigheter kan samarbeta och fungera tillsammans.

Fru talman! Att lärande börjar med trygghet vet vi. Vi vet också att kunskapen förmedlas via lärarna, och därför är lärarna nyckelindivider på nyckelpositioner.

Den nya regeringen sätter just lärarens roll i fokus. Vi vill säga till Sveriges skolledare: Vi ser vad ni kämpar med, och vi vill hjälpa er att lyckas bättre.

Vi ser den även fortsättningsvis alarmerande lärarbristen. Vi ser stor rörlighet mellan skolorna. Vi ser också att lärare undervisar mindre och jobbar mer med administrativa och sociala uppgifter. Det är ohållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Den goda nyheten är att vi har en ny politik och en ny inriktning för Sverige som kommer att kunna göra stor skillnad för var och en som jobbar inom skolan. Vi vill möta personalen. Vi vill ge en ny inriktning och nytt hopp. Samtliga punkter kan läsas i Tidöavtalet.

(Applåder)