Fredrik Ahlstedt

Fru talman! Jag blev lite nyfiken efter ledamoten Karlssons anförande. Det var väldigt välformulerat och utbroderande om filosofin bakom och syftet med socialdemokratisk skattepolitik. Men jag blev lite nyfiken, fru talman, på vilka skatter Socialdemokraterna vill höja. Är det skatten på bensin och diesel? Är det skatten på arbete? Är det skatten på kapital? Eller är det några andra skatter?

Vi har i motioner sett att man har förslag om bankskatt, beredskapsskatt och så vidare. Men det var väl ändå inte det ledamoten Karlsson pratade om. Han pratade om en skattereform, och då fick jag uppfattningen att alla skulle få höjd skatt.

Jag tror att det vore värdefullt och intressant, kanske framför allt för medborgarna, att få veta vilka skatter Socialdemokraterna vill höja.

Fru talman! Detta leder mig till att vi behöver börja med det viktiga sambandet när det gäller kapital. Det är kapitalet som möjliggör att vi kan få fler företag i Sverige, att vi kan få tillväxt i Sverige, att Sverige kan fortsätta att utvecklas och få högre bnp och att det blir fler arbeten i Sverige.

Företag bygger på tre huvudkomponenter. Den första är naturligtvis att det ska finnas en jättebra eller i alla fall en bra affärsidé. Den andra är att det ska finnas kompetens - kompetenta medarbetare som kan utveckla företaget. Den tredje är otroligt viktig, nämligen att det inte går att starta ett företag utan att ha kapital.

Det är därför viktigt att vi har kapital i Sverige, så att vi inte blir beroende enbart av kapital utifrån - från andra länder än Sverige. Sverige är i dag ganska kapitalberoende av många andra länder. Sverige har ett framgångsrikt näringsliv, men vi är fortfarande lite undersysselsatta när det gäller kapital. Det är därför kapitalet är så viktigt, och det är därför vi inte kan beskatta kapitalet så att det flyttar till andra länder och gör oss ännu mer beroende av dem.

Det är kapital, det är affärsidé och det är kompetens som bygger nya företag som gör att det blir fler arbetstillfällen i Sverige. Huvudproblemet är dock att vi har för höga skatter på arbete, både för låginkomsttagare och för medelinkomsttagare, men också att vi har marginalskatter som gör att incitamenten för många som har en bra utbildning och har utbildat sig länge inte jobbar tillräckligt mycket. Detta är vår stora utmaning på kort sikt.

(Applåder)

Fru talman! Vi vill sänka skatten på arbete för låg- och medelinkomsttagare. Vi tycker att det är väldigt viktigt att se över marginalskatterna och marginalskatteeffekterna.

Det ledamoten påpekar här är att personer som utbildar sig, som skaffar sig ett bra jobb, som är ambitiösa, som jobbar lite extra och som är anställda i dag drabbas väldigt kraftigt av den marginalskatt vi har på inkomster.

Vi vill fortsätta att ha ett förmånligt skattesystem för dem som är entreprenörer, dem som är innovativa företagare och dem som är företagare och skapar nya arbeten och nya företag.

Grundproblemet är inte att vi har för låga skatter på kapital utan att vi har för höga skatter på arbete, särskilt när vi tittar på marginalskatterna.

Vår huvudlinje är att sänka skatterna på arbete för att det ska löna sig ytterligare att jobba och att det ska löna sig att jobba mer.

Fru talman! Vi har diskuterat denna fråga tidigare. Precis som finansministern har sagt avser vi att återkomma med någon form av klargörande av hur vi ska hantera frågan. Finansministern har även sagt i kammaren att frågan bereds på departementet, och inriktningen är att det ska komma ett förslag.

Om man vill problematisera själva inkomstskattelagen är den generellt uppbyggd. Det är en viktig sak att se till att man gör rätt när man lägger fram eventuella förslag på området.

Vi moderater har hela tiden sagt att i fråga om en skattereform i stort är det viktigt att fortsätta ha fokus på att sänka skatten på arbete. Vi tror inte att den kommer att gynnas av en stor och bred skattereform. Vårt förslag är att fortsätta sänka skatten på arbete och se över vilka andra skatter som ska sänkas.

(forts. § 7)

Herr talman! Ledamoten Vilhelmsson har ju, som hon precis redogjorde för, tagit upp denna fråga tidigare. Detta är ett väldigt bra exempel på varför vi inte tycker att en stor skattereform är det bästa, mest praktiska och smartaste sättet. Om man säger att man ska göra en stor skattereform fryser man alla andra saker.

Vi tror att vi måste vara lite mer snabbfotade och att det behöver göras förändringar i skattesystemet hela tiden. Vi tror inte riktigt på modellen att allting ska inrymmas i en stor utredning som ska resultera i en stor proposition; det var detta jag försökte att visa på. Vi tror att vi ska fortsätta arbetet med att sänka skatten på arbete. Vi tror att vi ska fortsätta arbetet med att se över de delar som vi tycker är lite mindre bra, som inte fungerar eller som ger orimliga konsekvenser.

Det som ledamoten Vilhelmsson tog upp i sitt anförande handlar om en del som vi behöver se över. Precis som ledamoten sa har finansministern sagt att man ska se över detta på departementet. Jag har tyvärr inga andra besked i dag, vare sig om tidsplan eller om något ytterligare innehåll.

(forts. § 5)

Herr talman! I en ekonomi där räntan stiger och inflationen är skyhög drabbas ju alla löntagare, många företag och många andra samhällssektorer. Men även den kommunala sektorn, både regioner och kommuner, drabbas.

Jag tror att regeringens prioriteringar har varit rätt. De flesta externa bedömare menar att det har varit en framgångsrik strategi att i första hand försöka bekämpa inflationen. Genom att bekämpa inflationen får vi ned räntorna.

I det budgetutrymme vi har haft för att göra prioriteringar har sjukvården prioriterats. Sjukvården har fått en väldigt stor del av de medel som har funnits för att stärka välfärden. Jag träffar inte dagligen men säkert minst en gång i veckan medarbetare på i första hand Akademiska sjukhuset i Uppsala, eftersom jag bor i Uppsala. De har också bolån. De har också en hushållsbudget och en matbudget som inte har gått ihop de senaste åren. De flesta förstår att Sveriges ekonomi har varit utsatt för ett väldigt hårt tryck på grund av rekordhög inflation och rekordhöga räntor.

De som jobbar på sjukhuset i Uppsala har också lån som ska betalas. De har matkassar som ska betalas. För dem är det viktigaste att vi får lägre inflation och att vi får ned räntorna. Det är därför regeringens politik är så viktig. Det gäller att skydda löntagarna och att stärka sjukvården genom de extra statsbidrag som regeringen har skjutit till.

(Applåder)

Herr talman! Den nuvarande regeringen fick ärva en ekonomi som mer eller mindre var i fritt fall. Räntorna och inflationen steg, produktiviteten sjönk. Bnp hade under flera år utvecklats negativt. Tillväxttakten var väldigt låg.

Den viktigaste prioriteringen för regeringen, även för att säkerställa att ekonomin i detta land kunde fortsätta att utvecklas, var att få kontroll på inflationen och försöka få ned den. Därigenom kunde man också få kontroll på räntan. Inflationen kan egentligen bara bekämpas på ett enda sätt, nämligen genom att hålla igen på utgifterna. Kostnaderna måste begränsas.

Sedan finns det mängder av tillväxtåtgärder som behöver vidtas för att stimulera och få igång ekonomin. Men prioriteten är att säkerställa att löntagarna skyddas. Löntagarnas värsta fiende är inflationen. Många löntagare har huslån. Många löntagare såg sina reallöner helt eller delvis ätas upp av den inflationsspiral som Sverige befann sig i.

Finansministerns och regeringens enkla budskap var att inflationen måste ned - när inflationen går ned kommer också räntan att gå ned. Alla var tvungna att bidra vid kostnadsminskningarna. Kommuner, regioner, löntagare, enskilda, pensionärer, företag - alla samhällssektorer har varit tvungna att vara med och bidra. Trots det har regeringen prioriterat att ge ytterligare statsbidrag om flera miljarder till regionerna.

Därför är det viktigt att komma ihåg att sänkt inflation och sänkt ränta är nyckeln till en bättre ekonomi i Sverige.

Herr talman! I dag ska vi debattera SkU11 som är ett motionsbetänkande avseende inkomstskatt och de olika delar som berör inkomstskatt och olika avdrag som föreslås i ett antal olika motioner.

Herr talman! Låt mig först säga att för oss moderater är det viktigt att det ska löna sig att arbeta och kunna försörja sig själv. Man ska helt enkelt kunna leva på sin lön. Sänkt skatt på arbete är en hjärtefråga för oss moderater inte bara för att det är bra för ekonomin, utan det är också en moralisk fråga. Den som arbetar ska också känna att det blir något kvar i plånboken.

Herr talman! Införandet av jobbskatteavdraget har varit en mycket framgångsrik reform som har gjort att fler har kommit i sysselsättning och att fler har blivit självförsörjande. För oss är det viktigt att fler ska jobba, att äldre ska kunna jobba och att det ska löna sig att jobba. Arbetslinjen ska vara det normerande i samhället. Vi tror alltså inte på idén att vi ska arbeta mindre i Sverige.

Herr talman! Marginalskatten ser på papperet ut att vara en väldigt bra skatt, det vill säga att de som tjänar lite mer också ska bidra lite mer. Men i själva verket blir det tvärtom. När skatten höjs på de extra timmar man jobbar blir det ofta så att det arbetet inte blir gjort, och då tappar staten och samhället intäkter. Det är intäkter som skulle ha kunnat gå till skola, sjukvård, försvar och så vidare. Det gäller egentligen oavsett vilken bransch vi tar som exempel, men ofta är det produktiviteten eller antalet arbetade timmar för läkare, ingenjörer och programmerare som försämras eller blir lägre.

Herr talman! Detta belystes särskilt i den utredning som har gjorts angående borttagande av den så kallade värnskatten. Där visade det sig att den skatten har tjänat in sig själv två gånger. Det finns stora incitament för att säkerställa att vi ska ha låga marginalskatter.

Marginalskatten är också en extra utbildningsskatt. Det är ju så att den som satsar på en utbildning som är lite längre och lite mer omfattande också måste kunna få tillbaka den insatsen genom att ta ett jobb med en högre lön som inte äts upp av olika skatter. Då är det viktigt att marginalskatten inte har en motverkande effekt.

Herr talman! Vi moderater säger nej till att lägga en extra skatt på lån, det vill säga den så kallade bankskatten. Det är en pålaga som skulle innebära att det skulle bli betydligt dyrare för alla som har lånat till sin bostad eller till någon annan vara - en bil eller liknande.

Men det blir också kännbart för alla företag som behöver låna för att kunna investera och se till att det blir fler jobb i Sverige. En bankskatt gör att Sveriges alla låntagare får högre räntor. Vi tror att det är helt fel väg att gå. Det är däremot viktigt för alla samhällssektorer att det finansiella systemet fungerar väl, har rimliga förutsättningar för att kunna verka och att det finns hög konkurrens på området.

Rut- och rotavdragen utgör en viktig reform för att motverka svartarbete och stödja byggbranschen. Vi stöder denna reform och tycker att den tillfälliga höjning som gjorts avseende rotavdraget är en mycket bra del.

Herr talman! Grön omställning med bland annat ökad elproduktion är en mycket viktig prioritering för denna regering. I detta perspektiv tror vi inte att det bästa är att blanda in hushållens energibesparingar och elproduktion i ett för hushållen komplicerat system med klimatkrediter, som föreslås i en motion från Centerpartiet. Vi tror inte att det vore ett bra system. Redan i dag finns det ett system för hur vi ska vidta elbesparande åtgärder på bästa sätt. Att försöka sätta prismekanismen ur spel med avancerade system för klimatkrediter riskerar att ge stora kostnader för mycket liten vinning.

Regeringen tar ett stort ansvar för elektrifieringen av Sverige. Vi har stärkt skattereduktionen för installation av solceller; det är ett bra sätt att stötta hushållen. I fokus hos regeringen är utbyggnad av elproduktionen och av infrastrukturen för laddning av elbilar. Gällande elbilar gör skattereduktionen det billigt att installera egen laddbox hemma, och den tillfälliga skattefriheten för laddning på arbetsplatser gör det enklare och billigare att erbjuda sina anställda en laddplats. I det här sammanhanget ska det också nämnas att reseavdraget har förbättrats kraftigt för de enskilda och att ersättningen för elbil har höjts.

Herr talman! Vad gäller det här betänkandet vill jag också nämna detta med personaloptioner, eftersom det tas upp i flera motioner. Vi moderater anser att det är viktigt att företag har möjlighet att få tillgång till kapital och att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera och behålla personal. Reglerna har för inte så länge sedan ändrats och omfattar nu även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Herr talman! I detta betänkande finns också motionsförslag om att man skulle försöka ge sig på en ny skattereform i Sverige och att det skulle gynna landet. Vi anser att Sverige inte behöver en ny skattereform utan att det Sverige behöver är fortsatta skattesänkningar, särskilt på arbete. Vi tycker att nuvarande skattesystem i stort fungerar bra, även om det naturligtvis finns enskildheter som behöver diskuteras och reformeras.

Även om vi skulle se olika på vilket skatteuttag vi ska ha - vilken nivå och vilken procentsats - tror vi inte att en skattereform är rätt verktyg. En skattereform tar förvisso ganska lång tid att utreda och att implementera. Vi tror att Sverige behöver ha ett mer snabbfotat och agilt förhållningssätt för att kunna möta de förändringar som sker i vår omvärld. Detta kanske särskilt gäller bolagsskatter och kapitalskatter, där den institutionella konkurrensen mellan stater är hög och rörligheten stor. Vi tror snarare att den vägen är bättre att gå, detta förstås utan att ändra förutsägbarheten eller rättssäkerheten i systemet.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i SkU11.

(Applåder)

Herr talman! Man måste också se hur man kommer vidare med de olika diskussionerna. Regeringen föreslår ju - och jag vill understryka det - att Spelinspektionen ska få ytterligare resurser för att jobba med statistik och uppföljning av kanaliseringsgraden. I dag finns det ingen riktig överensstämmelse när det gäller vad som är den korrekta siffran när man talar om kanaliseringsgrad. Det florerar ju flera olika siffror. Detta tror jag är en sak som är väldigt viktig att jobba vidare med och få ordning på.

Höjd spelskatt

Herr talman! Den andra delen är att om vi nu ser att det olicensierade spelet ökar eller får negativa konsekvenser har Spelinspektionen också fått resurser för att göra något åt det på ett helt annat sätt än tidigare. Lägg därtill att regeringen tidigare har fattat beslut om och också föreslagit riksdagen ett antal andra åtgärder för att stärka arbetet mot illegala och olicensierade spel, inte minst kopplat till de olika betalningsflödena. Det har varit en väldigt viktig fråga att komma åt detta.

Sedan är det naturligtvis otroligt viktigt att vi jobbar vidare med hästnäringen och ATG och fortsätter dialogen och diskussionen för att se hur man kan jobba vidare, liksom också diskussionen om differentierad skatt. Den kommer säkert att fortsätta, och det finns all anledning att följa den noggrant.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 maj.)

Herr talman! I propositionen - på sidan 7, tror jag - utvecklar regeringen ganska tydligt hur man ser på detta med kanaliseringsgraden och hur viktigt det är med uppföljningen. Man refererar där också till de olika remissinstanserna. Bland andra ATG har ju varit remissinstans.

Man skriver också tydligt att man har gett Spelinspektionen i uppdrag att utveckla en metod för att beräkna kanaliseringsgraden och dessutom föreslå eventuella åtgärder för att stärka kontrollen på de olika områdena på spelmarknaden.

Man måste naturligtvis göra en avvägning. Det måste vara väl avvägt. Men vi anser att de riskerna är omhändertagna i propositionen. Vi behöver följa upp detta, och vi behöver se hur det kommer att slå när vi inför denna höjning av skatter.

Med de andra åtgärder som regeringen nu vidtar för att minska det olicensierade och illegala spelandet kan det ju också bli så att fler kommer in i systemet. Det finns ju andra åtgärder som har beslutats tidigare, och Spelinspektionen har dessutom fått ytterligare resurser för att motverka spelandet utanför den licensierade delen.

Fru talman! Föreställ er ett svenskt vardagsrum med en lite för stor tjock-tv på en Ikea-tv-bänk. Där visas engelsk division-1-ligafotboll med det obligatoriska travet i pausen och efter matchen. Det var så det kunde se ut hos många av oss på 80- och 90-talen en vanlig lördagseftermiddag. Där hade naturligtvis Stryktipset för fotboll och V65 för hästar sin givna plats. Förberedelserna under veckan innan innebar ofta många och långa diskussioner innan rätt kryss hamnade i rutan och rätt streck satt på bongen. Det skapade en gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen, med skolkompisarna eller pensionärsklubben.

Dessa spel styrdes av en social kontroll och en begränsning i att det hela var analogt och inte tillgängligt dygnet runt. I dag är spel tillgängligt jämt, dygnet runt, alla årets dagar via den höga digitaliseringsnivån i det svenska samhället. Möjlighet till spel finns i telefoner, paddor och datorer - till och med i våra klockor numera.

Fru talman! Spel har två sidor. Det ska man tänka på. Å ena sidan är det ett stort och uppskattat folknöje som sprider glädje, samhörighet och gemenskap. Å andra sidan kan det vara fruktansvärt jobbigt och innebära en utsatt situation för dem som hamnar i spelmissbruk och skuldsättning.

Många människor kan spela ansvarsfullt, men för andra leder spelandet tyvärr till stora problem. Vi moderater tycker därför att det är viktigt att spelmarknaden är reglerad och att samhället har en strikt hållning gentemot det illegala spelande som tyvärr finns. En höjd spelskatt innebär också att spelandet finansierar en större del av de kostnader spelmissbruket kostar samhället.

Fru talman! Införandet av det nya svenska licenssystemet på spel har fungerat väl. År 2018 genomfördes mindre än hälften av allt spelande i Sverige genom de kanaler det var tänkt att ske. Redan i Statskontorets slutrapport från 2022 påvisades att nära 90 procent av spelandet sker inom det nya licenssystemet. Branschen har också låtit ta fram egna rapporter där kanaliseringsgraden återkommande uppges vara strax under 80 procent.

Det är viktigt att säga att det finns farhågor om att den så kallade kanaliseringsgraden, det vill säga andelen som spelar i licenssystem, har minskat över tid. Detta berörs också i propositionen, och regeringen skriver där att vi måste följa utvecklingen noga över tid. Det kanske inte är det exakta talet som är det viktigaste i sammanhanget utan snarare att det svenska licenssystemet ändå har varit framgångsrikt och lett till en mycket stor ökning av spelandet inom ramen för licenssystemet och den svenska lagstiftningen.

Fru talman! Moderaterna har drivit frågan kring införande av licenssystem för spel länge, sedan 2007, och det är glädjande att se att systemet gör skillnad. Betydligt fler spelföretag följer svensk lagstiftning om spelansvar och marknadsföring, och i och med det står de under tillsyn från svenska myndigheter. Med det goda resultat vi har i ryggen sedan den nya lagstiftningen kom på plats är det kanske rimligt att vi höjer spelskatten.

Av försiktighetsskäl sattes spelskatten till en början lågt. Licensutredningen bedömde att en spelskatt om drygt 20 procent var förenlig med att nå en kanaliseringsgrad om 90 procent, vilket i och för sig kanske inte är en siffra huggen i sten. Det påpekade även föregående talare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjd spelskatt

Ytterligare regleringar för att minska andelen olovligt och olicensierat spel har tillkommit de senaste åren. Vi har också för avsikt att intensifiera det arbetet och se vilka ytterligare åtgärder som kan tänkas behövas för att upprätthålla en hög kanaliseringsgrad. Spelinspektionen har därför fått förstärkningar för att kunna kontrollera och beivra det olicensierade spelet.

Fru talman! I debatten förekommer en diskussion om differentierad spelskatt. Det skulle till exempel kunna vara skillnad på spel på sport och spel på onlinekasinon. Spel på sport är kanske lite mer kontrollerat och har inte det snabba utfall som många onlinekasinospel har. Det skulle kunna tala för att man skulle kunna ha en differentierad spelskatt på sport. Men å andra sidan vet vi att olika skattesatser ofta skapar svåra gränsdragningsproblem och oftast leder till ökad byråkrati, vilket vi helst vill undvika så långt det är möjligt. Det finns dock goda skäl att fortsätta den här diskussionen och se vilka olika alternativ som skulle kunna finnas framöver.

Hästnäringen, som också har varit uppe här i dag, är en viktig del som bland annat sysselsätter cirka 20 000 människor. Vi behöver naturligtvis ha koll på detta och följa utvecklingen och se hur hästnäringen eventuellt skulle kunna drabbas. Hästnäringen är en bransch som naturligtvis kommer att påverkas av den nya spelskatten. Därför finns det också anledning att följa detta ytterligare, precis som vi skriver i propositionen.

Herr talman! Mot bakgrund av detta, den starka utveckling som skett avseende andelen i svensklicensierade bolag och den stabilisering som skett på spelmarknaden framstår ändå en höjning av spelskatten till 22 procent som välavvägd och rimlig. Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Våra skatter på bensin och diesel är bland de högsta. Vi har en väldigt hög punktskatt på dessa varor. Jag tror att denna punktskatt är bland de högsta om vi skulle jämföra med varans värde i förhållande till hur den procentuella skatten ser ut. Skatten fyller naturligtvis ett syfte. Skatten är ganska tydlig, den är ganska enkel, den är bred och den har ett syfte att säkerställa att konsumtionen begränsas. Jag skulle säga att denna punktskatt fungerar alldeles utmärkt i dag. Sedan kan man diskutera om den är för låg eller för hög.

Men vi tycker snarare att vi också måste säkerställa att de personer som behöver använda bilen också kan göra det. Det är därför som vi inte kan ha för höga punktskatter på bensin och diesel.

I detta resonemang om vilka punktskatter som fungerar eller inte har vi inte föreslagit till exempel att punktskatten ska tas bort. Vi tycker att den fyller sitt syfte och att den har en funktion. Bensinskatten har dessutom delvis blivit fiskal, och vi får in väldigt stora intäkter på detta område. Men den fungerar som punktskatt i detta sammanhang. Detta tror jag att alla kan hålla med om i detta sammanhang.

Fru talman! Om man har rätt utformade punktskatter med rätt syfte och rätt målsättning - och om man tonar ned den fiskala delen av punktskatterna, som inte är den viktiga delen - tror jag att man kan få punktskatter som är väldigt effektiva.

Utmaningen - eller problemet, om man så vill - är att det i dag är precis tvärtom med många av våra punktskatter. Jag tog upp några exempel tidigare. Flygskatten var ett av dem. Vi har hamnat i en situation där den är kontraproduktiv. Den är tillväxthämmande och lever inte upp till sitt syfte utan är nästan enbart fiskal. Det tror jag är en väldigt dålig punktskatt. Om en punktskatt ska vara bra måste den ha ett tydligt syfte och vara genomtänkt. Det måste gå att förklara den för att skapa legitimitet. Den ska inte i första hand vara fiskal, för då får man genast ett problem.

Det andra jag tog upp var kemikalieskatten. Jag tror inte att det finns någon som tycker att den nuvarande utformningen av kemikalieskatten är bra. Jag tror dessutom att det finns många som tycker att hela punktskattesystemet kring kemikalieskatten har blivit helt fel och att man egentligen måste börja om från början. Man kanske måste göra det på EU-nivå eller på global nivå för att det ska bli konkurrensneutralt på ett helt annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Dessa typer av punktskatter är naturligtvis väldigt skadliga. Det är därför vi tycker att de ska tas bort så fort som möjligt.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att tänka på att den kostnadskris, inflationskris och räntekris som vi går igenom nu - förhoppningsvis är vi på väg ur den - är skapad under lång tid. Vi har haft en väldigt svag, för att inte säga obefintlig, tillväxt i den svenska ekonomin, vilket har varit väldigt oroande de senaste åtta tio åren.

Om vi inte har tillväxt i ekonomin kommer vi inte heller att få mer resurser att fördela. Det är därför denna regering tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna nu dels måste få ned inflationen och se till att räntorna sjunker och dels måste se till att tillväxten ökar. Utan ökad tillväxt kommer vi inte att få mer resurser att fördela. Då kan vi inte satsa på försvaret, satsa på sjukvården eller sänka skatten. Därför är tillväxtåtgärderna otroligt viktiga. Det finns också skadliga skatter som ska sänkas för att vi ska säkerställa att tillväxten kommer igång.

Det är så, ledamoten Björck, vi kommer att få ett både rikare och säkrare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att se att skattepolitiken har ett viktigt syfte. Varje skatt som sänks innebär att varje enskild medborgare, varje anställd, varje företagare och varje pensionär i Sverige får möjlighet att bestämma över sina egna pengar och resurser.

Det är därför det är viktigt att hitta en bra balans i skattetrycket för att finansiera de gemensamma åtagandena. De gemensamma åtagandena ska finansieras väl. Försvaret ska finansieras. Polisen ska finansieras. Tullen ska finansieras. Vägarna ska finansieras. Det är många saker som ska finansieras gemensamt, och det ska ske på ett ansvarsfullt sätt.

När man får ett reformutrymme ska man dock fundera på vad man kan göra för att se till att medborgarna får mer i plånboken. Medborgarna har ju haft det väldigt tungt de senaste åren. Därför är det viktigt att se till att medborgarna får mer resurser.

Det är också viktigt med en ansvarsfull finansiering, särskilt på de områden som vi behöver bygga ut. Det gäller framför allt rättsväsendet men också försvaret. Försvaret kommer att ta en allt större del av reformutrymmet de kommande åren; det vet vi. Där har ledamoten Björck helt rätt.

Det gäller att hitta balansen. Hushållen ska genom skattesänkningar få möjlighet att få det bättre, men vi ska också finansiera våra gemensamma åtaganden.

Fru talman! I dag diskuterar vi punktskatter och tull.

Punktskatter kan vara effektiva styrmedel för att främja en vara framför en annan vara. En punktskatt bör dock ha ett tydligt syfte om en viss vara ska ha en särskild beskattning. Jag tycker att det är en viktig princip när vi pratar om punktskatter. Vi kan dock konstatera att flera punktskatter i dag helt eller delvis har fått enbart fiskala syften. Det tror vi moderater inte är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Det är naturligtvis väldigt viktigt att värna intäktsbasen, men samtidigt måste syftet med punktskatterna vara tydligt. Vi har i dag skatter som inte längre styr mot det från början definierade syftet. Många av de punktskatter som har divergerat på det sättet saknar därmed legitimitet i dag, och det är en av de farligaste sakerna som kan inträffa i skattesystemet - att skatterna inte uppfattas som legitima.

Fru talman! Vi har i dag en flygskatt som belastar varje flygresa utifrån vart du flyger. Du får betala 76 kronor, 315 kronor eller 504 kronor ovanpå biljettpriset oavsett vilken bränsleförbrukning eller vilka utsläpp planet har. Denna straffskatt på flyget är orimlig. Det är en straffskatt för alla som flyger och inte en skatt som gynnar omställningen i flygbranschen.

Rätt väg borde i stället vara att avveckla vår flygskatt och använda oss av de system som vi har enats om inom Europeiska unionen. Vi borde ge utrymme för flygbolagen att ställa om här och nu, vilket kanske är särskilt viktigt det här året och de kommande åren eftersom även flygbranschen har haft kraftiga kostnadsökningar. Det ser inte heller bättre ut de kommande åren.

Fru talman! På samma tema: Vi har en kemikalieskatt på flamskyddsmedel i elektronik och vitvaror som på grund av sin utformning snarare liknar en produktskatt. Avdragsmöjligheterna är för de flesta konsumentprodukter nära noll då det är få produkter som tillverkas och anpassas för den svenska marknaden. Dessutom leder det här till en stor administrativ börda, och det har fått kritik av Kemikalieinspektionen för att inte vara anpassat till de utmaningar som finns i dag.

Kemikalieinspektionen och Skatteverket har varit tydliga med att skatten inte har minskat förekomsten av flamskyddsmedel. Syftet med kemikalieskatten har till stor del upphört, och kvar finns nästan bara den fiskala delen.

Fru talman! Från Moderaternas sida är vi tydliga: Vi vill avskaffa både flygskatten och kemikalieskatten. Vi tror att de har spelat ut sin roll, särskilt med den utformning de har i dag. Som flera tidigare talare har poängterat befinner sig Sverige just nu i en tuff ekonomisk situation, men när ekonomin blir bättre - när räntorna går ned och inflationen sjunker - finns det möjlighet och utrymme att genomföra de här angelägna skattereformerna.

Flera av de motioner som behandlas i detta motionsbetänkande berör just höjningar och införandet av nya punktskatter som antagligen skulle vara ineffektiva. Det är punktskatter i stil med vad som föreslås i Vänsterpartiets kommitté- och partimotioner, nämligen ett införande av avståndsbaserade och geografiskt diversifierade vägskatter och fordonsskatter samt progressiva flygskatter. Socialdemokraterna har ett förslag om att införa en sockerskatt, och Centerpartiet har ett förslag om nya skattesubventioner för biodrivmedel, till exempel.

Jag tror att det är en farlig väg att gå att inte ha ett tydligt syfte och att den fiskala delen tar överhand över själva syftet med punktskatten. Punktskatter bör ha ett tydligt syfte att styra rätt; de bör inte ha enbart fiskala syften.

Fru talman! Jag ska också säga några ord om tullen. Även tullen drabbas av en del skadliga förslag i olika motioner som behandlas i betänkandet. Jag ska ge några exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Gängkriminaliteten och det våld den föder växer sig allt starkare i Sverige, och en stor del av verksamheten kretsar kring smuggling av illegala varor som narkotika och vapen. Trots detta vill Miljöpartiet lägga ytterligare pålagor på de redan alldeles för få tulltjänstemännen, med ytterligare byråkrati i form av motiveringar och dokumentation vid samtliga ingripanden. Vidare vill Miljöpartiet ge Tullverket större befogenheter gällande utrotningshotade arter, inte bara vid vår gräns utan också inne i Sverige.

Vi gör allt vi kan för att utbilda fler tulltjänstemän, men det tar tid. Det har vi sett och hört när vi har varit och besökt de olika tullstationerna. Medan vi väntar på fler tulltjänstemän behöver man också prioritera inom tullen, och det kanske inte är läge att införa alltför många nya uppgifter. Vi kan inte införa nya uppgifter som tar fokus från arbetet med att stoppa den grova gängkriminaliteten, för där har tullen en väldigt viktig uppgift.

Centerpartiet fortsätter på samma verklighetsfrånvända linje. De vill till exempel avskaffa kravet på hamnar i Sverige att kontrollera innehållet i containrar som ankommer, lämnar tullager eller använder anläggning för tillfällig lagring. Det här kravet finns för att inget gods ska kunna försvinna under ankomsten eller lagringen. Det säkerställer för kunden, och inte minst för tullmyndigheterna, att inget gods har förts in i landet illegalt och utan att varorna har belagts med tull. Att avskaffa detta system utan att grundligt utvärdera konsekvenserna vore inte ansvarsfullt.

Fru talman! En fortsatt utbyggnad och satsning på tullen är viktig och nödvändig för att vi ska klara att arbeta mot den organiserade brottsligheten. Det kommer vi moderater att fortsätta att driva, och därför förstärker regeringen anslagen till tullen med 15 miljoner kronor i vårpropositionen.

Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag i motionsbetänkandet.

Fru talman! Man kan ju fundera, som ledamoten Björck gjorde i sitt inledningsanförande, över hur effektiva olika skatter är. Det var därför jag ville ställa den här frågan. Jag tolkar det som att ledamoten Björck och Socialdemokraterna tycker att även om syftet inte har uppnåtts med någon av de här skatterna - syftet att styra till en lägre konsumtion, till bättre miljömedvetande, till omställning eller till alternativa bränslen eller alternativa funktioner - ska man ändå behålla en skatt för att den ger en fiskal intäkt.

Det är detta som inte riktigt gick ihop i det första anförandet. Det skapar ett system där man kan urholka legitimiteten för skattesystemet. Jag tycker i och för sig att det var ett bra svar från ledamoten Björck, men jag är ändå förvånad. När vi nu har den här typen av punktskatter som är till för att styra och huvudsyftet inte är fiskalt blir det ändå lite konstigt. Borde vi inte ta initiativ till att avskaffa eller förändra de här två skatterna?

Fru talman! Under anförandet som ledamoten Björck höll var det en sak som jag funderade lite på. Jag höll med om ganska mycket när det gäller själva utgångspunkterna kring skattesystemet, inkomstskattedelen och punktskatterna, men resonemanget avtog efter ett tag. Principerna satt där, men när man kom till de enskilda delarna i punktskatterna tog resonemanget slut. Då gick man över i att klaga på regeringen.

Jag känner mig manad att ställa några frågor till ledamoten Björck om hur Socialdemokraterna ser på de punktskatter som kanske inte fungerar så utomordentligt bra.

Ledamoten Björck sa att det var väldigt viktigt att det fanns en bra acceptans och en bra funktion och att det var breda och enhetliga delar i skattesystemet. Tittar man då på kemikalieskatten och flygskatten ser man att de ju inte blivit så träffsäkra. De har kanske inte uppnått sitt syfte när det gäller att styra. De kanske har uppnått sitt syfte när det gäller den fiskala delen, men styrningen har inte varit så perfekt.

Då har jag en liten kort fråga: Tycker Socialdemokraterna att vi ska avveckla flygskatten och kemikalieskatten, eller hur ser ni egentligen på dessa två punktskatter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Fru talman! Om man vill gå in och göra förändringar eller tillägg eller reglera upp det här är det också viktigt att man gör rätt. Jag tror att man måste tänka på det. Som ledamoten Vilhelmsson själv vet är det här ett om inte komplicerat så i alla fall ganska komplext system med olika typer av idrottsarenor, klubbar och verksamheter. Framför allt är det en väldigt stor skillnad mellan olika idrotter när det gäller hur mycket pengar man drar in genom sponsring, vad som är barn- och ungdomsverksamhet och vad som är närbesläktat med kommersiell verksamhet.

Jag har full respekt för att regeringen vill ta lite tid för att verkligen bena ut de här olika frågeställningarna. Det är också därför det finns en sådan formulering i betänkandet. Men som jag sa tidigare i dag har jag egentligen inga ytterligare uppgifter om vid vilken tidpunkt det här skulle kunna vara klart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Fru talman! Detta är en väldigt angelägen fråga. Alla som har varit engagerade i en idrottsklubb, oavsett om det gällt arenaidrott eller något annat, vet att regelverket är synnerligen knöligt och att det är svårt att göra rätt. Vi har hela tiden velat motsatsen, nämligen att det ska vara lätt att göra rätt i de här frågorna.

Sponsring är en väldigt viktig del av den svenska idrottsrörelsen. Det har alltid varit så att man har byggt en förening med ideella krafter och haft medlemsavgifter, men man har också haft sponsring av idrottsverksamheten. Framför allt för lite mer avancerad elitidrottsverksamhet har sponsringen varit avgörande för att Sverige ska kunna ha denna typ av elitklubbar.

Vi ser dessutom en stark vilja och en stor förändring. Många som vill sponsra är väldigt noga med jämställdhetsperspektivet och ställer krav på att idrottsrörelsen ska ha både damlag och herrlag och även barn- och ungdomsverksamhet för att sponsringen i ett bredare perspektiv ska träffa verksamheten.

Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Det förs diskussioner. Det finns en närbesläktad utredning som dessutom tittar på hur gåvor ska hanteras i den här typen av sammanhang. Det handlar alltså inte bara om sponsring med motprestation utan även om hur gåvor ska hanteras.

Jag ser också fram emot att se resultatet när det kommer. Tyvärr kan jag inte säga att det i dag finns något datum för när det ska vara klart.