Fredrik Ahlstedt

Fru talman! Jag misstänkte att ledamoten Tegnér skulle ta replik på mig - jag hade nästan förutsett det. Det var därför jag tyckte att det var viktigt att ha med detta exempel, som inte bara gör att jag som moderat kan övertyga ledamoten Tegnér.

Jag ville ha med det norska exemplet eftersom det visar på att tillgång till kapital är otroligt viktigt för ett land. Tillgång till kapital gör att man kan göra investeringar. Om man har en missriktad skattepolitik - jag skulle vilja kalla det en felaktig skattepolitik, men det kanske jag inte kan säga - och inför till exempel straffskatter på ägande och beskattning av redan intjänade pengar får man en situation där kapitalet med lätthet kan lämna landet. Jag relaterade detta till de motioner som behandlas i betänkandet.

Jag tror att det är väldigt viktigt att vi är vaksamma, håller emot och inte får en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, skadliga arvsskatter, skadliga värnskatter och skadliga gåvoskatter. Det är detta som är viktigt. Vi ska i stället ha fokus på att vara pragmatiska och se till att stärka tillväxten i Sverige genom skattereformer som gynnar företagande och investeringar.

(Applåder)

Fru talman! Jag ägnade egentligen mest tid åt att försöka beskriva och förklara hur det ser ut i Sverige. Det är ju ganska komplicerat att jämföra amerikansk ekonomisk politik med svensk ekonomisk politik. Man får väl i så fall snarare jämföra amerikansk ekonomisk politik med någon form av europeisk ekonomisk politik. Som ledamoten vet är dessa storheter inte helt jämförbara.

Den som tittar på Sverige kan konstatera att tillväxten har varit väldigt låg under de senaste 10-15 åren, framför allt under de senaste 10 åren. Detta är kopplat till att vi har fått ökade skatter. Den starkaste kopplingen - jag tror att ledamoten Tegnér håller med mig om detta - är att det ger effekt på tillväxten om man begränsar kapitalets möjligheter och begränsar investeringar. Tillväxten kan naturligtvis ske via konsumtion, men den kan också ske via investeringar. Begränsar man tillgången på resurser och medel får man också en begränsad tillväxt.

I dessa debatter brukar jag vara väldigt noga med att säga att det naturligtvis även finns andra faktorer som påverkar tillväxten, exempelvis vilka insatser man gör på utbildningssidan och inom arbetsmarknadspolitiken. Det finns dock ett väldigt tydligt samband. Skatter på högre inkomster är särskilt skadliga ur tillväxtsynpunkt eftersom de gör att antalet arbetade timmar minskar.

(Applåder)

Fru talman! Betänkandet berör några av de mest centrala delarna av vårt skattesystem och därmed en mycket stor del av statens inkomster och välfärdens finansiering.

Beskattning av företag, kapital och fastigheter är samtidigt några av de skatteområden där det finns absolut mest forskning och tydligast resultat, men detta verkar oppositionens motionärer strunta i. I stället föreslås en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, arvsskatter, värnskatter och gåvoskatter. Det verkar aldrig ta slut på skatter som man vill införa.

Med tio år av låg tillväxt och fem år av i stort sett obefintlig tillväxt måste vi vara pragmatiska och genomföra skattereformer som gynnar företagande och investeringar. I år befinner vi oss i en ännu värre ekonomisk situation. Vi är mitt uppe i en lågkonjunktur, och arbetslösheten ökar.

Företag, kapital och fastighet

Detta har regeringen förstått, och som vi slår fast i Tidöavtalet måste bolagsskatterna och kapitalskatterna göras mer konkurrenskraftiga för att främja nya och befintliga företag. Detta tydliggörs även i regeringens ekonomiska plan, som i huvudsak består av tre delar. Som finansministern har sagt flera gånger måste vi bekämpa inflationen och stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom nya strukturreformer.

Fru talman! Detta är vad som behövs, inte straffskatter på ägande eller ökad beskattning av redan intjänade pengar. Ett flertal av oppositionens motioner i betänkandet innehåller förslag som är av sådan art att de är samhällsekonomiskt ineffektiva och med stor sannolikhet skulle skada vår ekonomi och välfärd om de genomfördes.

De som drabbas hårdast av de kraftigt ökade skatter som föreslås är inte någon rikemansklass, utan det är alla hårt arbetande svenskar som är i behov av en trygg välfärd och en stark stat.

De som inte blir fullt övertygade av mina och Moderaternas argument kan enkelt följa och se hur det har gått i Norge. Där har man återinfört förmögenhetsskatt med inte så lyckat resultat, och just nu utreder man om man också ska införa arvsskatt igen. Just nu flyr entreprenörer och investerare till andra länder med sitt kapital, vilket gör att Norge går miste om tiotals miljarder norska kronor i investeringar.

Fru talman! Socialdemokraterna verkar tydligt ha svängt i skattefrågan sedan de själva var i regeringsställning. De föreslår i sin kommittémotion att värnskatten, som de själva avskaffade så sent som 2020, ska återinföras samt öppnar för att återinföra fastighetsskatten, vars avskaffande påbörjades av en S-ledd regering.

Värnskatten är en av de genomgående mest kritiserade skatter vi har haft - en skatt som enligt Socialdemokraternas motion ska öka skatteintäkterna med uppemot 8 miljarder kronor. I verkligheten drabbas arbetstagarna av 8 miljarder kronor i ökad skatt, medan staten knappt tjänar något på skatten.

I stället för att öka skatteintäkterna får straffskatter som Socialdemokraternas nya värnskatt och beredskapsskatt som konsekvens att människor i stället arbetar färre timmar, till exempel våra läkare och entreprenörer, som ofta väljer att arbeta mindre. I ett flertal studier som bland andra IFAU har gjort kan man läsa att detta skulle bli konsekvensen av att införa denna typ av skatter.

Fru talman! De svenska företagen utgör ryggraden i vår ekonomi. Genom att växa och utvecklas skapar de jobb och högre skatteintäkter. För att kunna bibehålla och utveckla vår levnadsstandard är tillväxt en nödvändighet och därmed en gynnsam miljö för företagsutveckling.

Det är avgörande att ha ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem. Särskilt viktigt är det att svenska skatter är konkurrenskraftiga på den globala marknaden, där många svenska företag, men även arbetstagare, verkar internationellt.

I stället för att öka beskattningen av företag och arbetsgivare behöver vi gå i motsatt riktning för att stimulera investeringar i våra befintliga svenska företag och attrahera nya investeringar till Sverige.

De små och medelstora företagen är centrala för att säkerställa långsiktig tillväxt och utveckling. Sverige har framgångsrikt frambringat skickliga entreprenörer och livskraftiga företag med tusentals anställda. Det är just inom dessa små och medelstora företag som majoriteten av nya jobb skapas. Att främja övergången från små till stora företag är en viktig del av en återupprättad arbetslinje och möjliggör att fler människor får sitt första jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

Fru talman! För att driva utveckling och tillväxt i hela landet spelar entreprenörsskatten en viktig roll. En attraktiv entreprenörsskatt bör stärka företagande, skapa fler arbetstillfällen och öka Sveriges konkurrenskraft. En sådan beskattning gynnar också den gröna omställningen. För att understryka vikten av detta har regeringen gett nya direktiv till den pågående utredningen om beskattning av fåmansföretag.

I januari 2023 fick utredningen i uppdrag att analysera hur 3:12-reglerna, inklusive utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förbättras för att främja tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag. Utredningen undersöker hur reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften, både mellan närstående och till personal. Vi ser med stor tillförsikt fram emot att utredningen ska avlämnas i maj i år.

Fru talman! Det är genom ökad tillväxt i Sverige som vi får ökad välfärd och ett högre välstånd och klarar den gröna omställningen. Det går inte med straffskatter och symbolpolitik. Många av motionärerna i betänkandet verkar vilja ta oss tillbaka till 80-talets skattepolitik, där arbete inte lönade sig och entreprenörerna var få. Med den drevs återigen kapital och svenska bolag utomlands.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag angående motionsyrkandena.

(Applåder)

Herr talman! De internationella företagen är mycket viktiga för tillväxt och utveckling i hela EU och inte minst i Sverige. De svenska företagen har stor betydelse för svensk ekonomi och svensk tillväxt. Det är viktigt att vi nu står upp för våra svenska företag och för möjligheten för våra företag att konkurrera på den inre marknaden såväl som på den övriga marknaden.

Svenska företag har högt anseende inom Europeiska unionen och är världsledande på många områden. De är kända för sin noggrannhet och höga kvalitet på de tjänster och produkter som produceras. Svenska företag ligger också långt framme när det gäller den gröna omställningen och hållbarhetsambitioner och utmärker sig särskilt när det gäller att sänka koldioxidutsläppen. Många svenska företag arbetar också med att stärka den sociala dimensionen och säkerställa goda arbetsvillkor för sina anställda.

Konkurrenskraft för Sverige och övriga Europa är naturligtvis på många sätt avgörande för att vi ska lyckas öka tillväxten. Sverige har haft en bedrövlig utveckling de senaste åtta till tio åren när det gäller ekonomisk tillväxt, och där måste Sverige verkligen skärpa sig och bli bättre.

Herr talman! Vi moderater anser att det är viktigt och nödvändigt att förbättra funktionen på den inre marknaden särskilt vad avser förenklad administration och regelförenklingar för företagen. Det förslag som vi debatterar i dag är en del av motiveringen för att kunna genomföra det.

Vi moderater vill dock understryka att vi anser att skattepolitiken ska fortsätta att vara en del av den nationella beslutsförmågan. De skatter som behövs för att finansiera nationella åtaganden beslutas bäst nära medborgarna i respektive land, där prioriteringen mellan olika verksamheter och avvägningen kring vilka skatter som ska tas ut kan göras.

Företagsbeskattningen är ofta en viktig del i ett lands ekonomiska och politiska förhållanden och avvägningen mellan olika delar. Sverige bör därför utforma sina egna regelverk och självt avgöra hur företagsbeskattningen ska utformas.

I detta fall har kommissionen en ambitiös agenda och argumenterar för sitt förslag genom att lyfta fram olika delar som skulle kunna bli bättre med förslaget. Kommissionen vill bland annat motverka skatteflykt och skatteundandragande, och detta är naturligtvis bra. Det finns också förslag om en one-stop-shop för företagen för att det ska bli enklare för dem att lämna in deklarationer, som då kan inges på ett enda ställe.

Förslagen får nog anses vara svåra att uppfylla och genomföra, och därför kan vi inte ställa oss bakom dem. Vi anser heller inte att avvägningen när det gäller att flytta beslutskraften till Europeiska unionen motiverar den delen. Därför anser vi, precis som utskottet i övrigt, att vi ska lämna ett motiverat yttrande.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa

Herr talman! I förra veckan beslutade regeringen om en ny strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Sverige och svenskt näringsliv står inför stora utmaningar, särskilt när konkurrenskraften urholkas av sjunkande produktivitet och ökad internationell konkurrens. Så skriver man i den nya strategin. Dessutom är tillväxttakten väldigt låg i Sverige just nu medan den är mycket högre i många andra länder runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet Johan Forssell hur statsrådet ämnar bidra till att andelen utländska direktinvesteringar i Sverige kan öka och hur han tror att han kan stärka arbetet så att den globala konkurrenskraften ökar.

Herr talman! Jag vill lägga till en sak som jag tror är väldigt viktig och som vi ibland glömmer bort.

De senaste tio åren har tillväxten sjunkit. Den är på en av de lägsta nivåerna på många år. Ledamoten Tegnér var inne på att infrastrukturen är viktig och ska finansieras. Där har vi de senaste åren egentligen haft ett haveri. Det gäller infrastrukturinvesteringarna i landet med vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. Vi har också haft ett stort haveri för energisystemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Avvecklingen av kärnkraften har gjort att vi har hamnat i en position så att Sverige inte är lika attraktivt som det har varit tidigare. Det är egentligen den riktiga näringspolitiken. Det gäller att se till att vi har en väl fungerande infrastruktur där man kan investera i och utveckla alla trafikslag och att vi har ett energisystem som kan försörja Sverige med låga och attraktiva energipriser.

Det skapar grunden för ett attraktivt näringsklimat. Detta tillsammans med kapitalet, kompetensen och de otroligt många fina idéer som finns i Sverige skapar utrymme för att vi ska få en bättre och mer framgångsrik näringspolitik och framgångsrika företag i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Tegnér försöker ändå på något sätt att göra sken av det inte bara är attraktiva skatter som skapar välstånd. Det är naturligtvis korrekt.

Det har kanske skett förändringar över åren för vad som är viktigast för olika företag och företagssektorn. Men det är i dag egentligen tre huvudingredienser som gör att vi borde få svensk ekonomi att växa och få svenska företag att växa.

För det första behöver man kompetens. Man behöver ha kompetens som kan jobba i företagen. Det andra är att man behöver kapital. De två delarna är viktiga. Men den tredje delen är att man behöver ha idéer, innovationskraft och entreprenörskraft. När dessa tre samverkar - kapitalet, kompetensen och idéerna eller innovationskraften - skapar man framgångsrika företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

För att säkerställa kapitalet behöver man också ha attraktiva skatter. De senaste 30 åren, kanske till och med lite drygt, har Sverige gjort en resa där man har sänkt bolagsskatten som vi debatterar i dag. Jag tror att det har varit väldigt viktigt för den svenska konkurrenskraften. Det stärks och styrks också i flera olika oberoende rapporter som har tagits fram på det området.

Det är naturligtvis inte bara skatter som skapar ett bra företagsklimat. Det är en massa andra olika beståndsdelar. Men när man konkurrerar på en global marknad är ändå bolagsskatten väldigt viktig i det sammanhanget.

(Applåder)

Herr talman! Denna debatt ska handla om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Jag tänkte inleda med en liten reflektion om vikten av de svenska internationella och globala företagen.

De svenska företagen har stor betydelse för svensk ekonomi och för svensk tillväxt. Det är viktigt att vi står upp för våra svenska företag och för deras möjlighet att konkurrera på den globala marknaden. Svenska företag har ett högt anseende på världsmarknaden och är världsledande på många områden. De är ofta kända för sin noggrannhet och för den höga kvaliteten på de tjänster och produkter som produceras.

Svenska företag ligger också långt fram när det gäller den gröna omställningen och hållbarhetsambitionerna. Kanske utmärker de sig särskilt på så sätt att många svenska företag jobbar med att sänka koldioxidutsläppen. Många har visioner om att kunna helt avskaffa sina koldioxidfotavtryck. Många svenska företag arbetar också med att stärka den sociala dimensionen och säkerställa goda arbetsvillkor för sina anställda runt om i världen.

Sveriges och övriga Europas konkurrenskraft är naturligtvis på många sätt avgörande för att vi ska lyckas öka tillväxten. Sverige har haft en bedrövlig utveckling de senaste åtta till tio åren när det gäller den ekonomiska tillväxten, och vi befinner oss nu i bottenligan i Europeiska unionen. Här måste det till en rejäl skärpning och rejält höjda ambitioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

När det gäller bolagsskatten är införandet av en så kallad global minimiskatt naturligtvis bra i grunden, eftersom det skapar en trygghet i att de globala företagen kan konkurrera på lika villkor. Det skapar också en möjlighet för de olika länderna att se till att det inte sker något skatteundandragande. Konkurrenskraftiga skatter och regelverk är naturligtvis viktigt för att ge företagen bästa möjliga förutsättningar att växa och skapa fler arbetstillfällen i Sverige och globalt.

Minimiskatten är beslutad till 15 procent. Vad är då rätt nivå - den bästa nivån - när det gäller bolagsskatten i Sverige? Det är naturligtvis ingen enkel fråga, och det finns inget enkelt svar på den. Dock tycker jag att det är en viktig debatt som bör föras i Sverige. Sverige är nämligen ett relativt litet land med en öppen ekonomi, och vi utsätts ständigt för den globala konkurrensen. Många andra globala företag har en mycket större hemmamarknad än våra svenska globala företag, särskilt de amerikanska, tyska, franska, brittiska och kinesiska bolagen. Detta gör Sverige mer utsatt än många andra länder.

Sverige har under de senaste cirka 30 åren kontinuerligt och framgångsrikt sänkt sin bolagsskatt till dagens 20,6 procent. Detta har gett ett bra investeringsklimat för svenska bolag och gett dem stor möjlighet att konkurrera på den globala marknaden.

Som jag nämnde tidigare står vi inför utmaningen att skapa mer tillväxt i Sverige, både under de närmaste åren och framför allt på lång sikt. Vi måste hitta sätt att få den svenska ekonomin att börja växa. Växer ekonomin får vi möjlighet att göra fler investeringar i både privat och offentlig sektor. Det ger oss möjligheten att fortsätta att stärka rättsväsendet och försvaret och att klara av den gröna omställningen. Det är nämligen i företagen allting börjar - har vi inte framgångsrika företag, vilket ger en tillväxt och vinster, har vi inget gemensamt att fördela. Då måste ekonomin börja växa igen.

Personligen tror jag att man behöver se över detta med bolagsskatten ytterligare för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att investera i och ett land som det är möjligt att locka kompetens till. Vår ekonomi är relativt liten, och vi behöver ha ett attraktivt skattesystem för våra företag.

Herr talman! Tilläggsskatten som vi debatterar i dag bygger på förslaget om en global minimiskatt och de direktiv som rådet har tagit fram och som vi har beslutat om. Dessa direktiv bygger på de så kallade modellregler som har arbetats fram inom ramen för samarbetet i OECD.

Tanken är att vi utgår från den globala minimiskatten, som ska vara 15 procent för nationella och internationella företag som har en årlig intäkt om minst 750 miljoner euro. Vi inför nu en nationell tilläggsskatt för de koncerner som inte lyckas betala en effektiv skatt om 15 procent; det är liksom vår nationella del i detta. Tilläggsskatten ska betalas i Sverige av de koncerner som inte kan visa att de har betalat en effektiv skatt om 15 procent.

För att förenkla för företagen föreslås en förenklingsregel som vi tycker är väldigt bra. Den innebär att koncernerna under en övergångsperiod om tre år kan använda de befintliga uppgifter som de redan i dag rapporterar. Det kommer att innebära att de inte behöver starta upp ett nytt administrativt system från dag ett. Detta har varit ett starkt önskemål från de globala företagen och inte minst från svenskt näringsliv, och jag tycker att det är glädjande att vi har kunnat tillmötesgå detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Herr talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag om en ny lag och de ändringar som föreslås avseende allmän erkänd redovisningsstandard.

(Applåder)

Fru talman! Den svenska tullens verksamhet är mycket viktig för att säkerställa dels att vi får in våra tullavgifter, dels att vi har kontroll över de varor som förs in i Sverige. Därtill kommer uppdraget om brottsbekämpning, som särskilt i dessa tider har varit väldigt viktigt.

Uppdraget om brottsbekämpning har tullen tillsammans med bland annat Skatteverket och Kronofogden, och det handlar även om att kunna motverka de kriminella gängens ekonomiska verksamheter. Därför har tullen en särskild roll också där. Den svenska tullen gör i dag ett mycket bra jobb tillsammans med sina europeiska kollegor när det gäller att bekämpa kriminell verksamhet. Detta gäller inte minst narkotikahandeln men naturligtvis även andra kriminella verksamheter.

Låt mig uppehålla mig lite kring detta med narkotikahandeln och narkotikainförseln. Den har ju blivit väldigt omfattande, eller snarare har tullen gjort stora beslag. Hittills i år har tullen gjort rekordbeslag av narkotika - bara som ett exempel har tullen under det första halvåret beslagtagit drygt 850 kilo kokain. Det är en mycket kraftig ökning jämfört med förra året och åren dessförinnan.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå

Detta viktiga arbete måste fortsätta, och ett samarbete med andra länders tullmyndigheter är en avgörande del i det arbetet. Den nya tullkodexen och många av förslagen är viktiga för att man ska kunna komma åt den omfattande narkotikahandel som finns i Europa. Själva sakfrågan i detta ärende, som vi alltså egentligen inte behandlar, är av stor vikt. Det visar på att detta snarast bör genomföras.

Kommissionens förslag till ny tullkodex är i stora delar ett väldigt bra förslag för att förbättra samarbetet och stärka den inre marknaden samt öka förmågan till brottsbekämpande åtgärder. Det eniga utskottet, och även vi moderater, anser dock att det förslag om sanktioner som de tidigare talarna har berört skulle kunna beslutas på nationell nivå - detta främst för att de olika nationella förutsättningarna ska kunna tas till vara på ett bättre sätt. Vi anser därför att ett motiverat yttrande ska lämnas till kommissionen, rådet och parlamentet.

Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen kan tyckas vara en liten fråga, men den berör ändå ganska många personer och kan komma att beröra fler framöver; ledamoten före mig redogjorde för hur många olika elbilar och elhybridbilar som finns i dagens Sverige.

I regeringens arbete för att stärka arbetslinjen och hitta vägar för att fler ska komma i arbete är även detta en viktig pusselbit. I dag är löntagarnas marginaler små, och ibland har de stora kostnader för att pendla till jobbet. Många har lång väg att resa, och fler vill komma närmare sin arbetsplats. I många fall kan detta vara ett hinder för att ta ett nytt jobb på annan ort. Därför är det viktigt att man ska kunna ladda sitt elfordon på jobbet utan att behöva bli förmånsbeskattad. Med detta förslag gynnas arbetsresor med elfordon oavsett om det är hybridbilar, elbilar eller andra typer av elfordon.

Regeringen har särskilt fokus på att försöka lätta på den regelbörda och det regelkrångel som finns för företag i dagens Sverige och i viss mån även för enskilda. Därför är detta förslag välkommet. Det innebär att de administrativa kostnaderna både för enskilda och för företag minskar avsevärt. Om vi skulle behålla ett system med förmånsbeskattning av el på arbetsplatsen skulle det innebära mängder av olika administrativa arbetsuppgifter med både insamling, analys och beräkningar för att kunna hålla rätt på vilka kostnader som ska förmånsbeskattas den enskilde och vilka kostnader som ska tillfalla företag. Dessa stora administrativa kostnader för företagen och den stora byråkratin för den enskilde vill vi såklart undvika.

Denna regering har stort fokus på omställningen från fossila fordon till eldrivna fordon. Det har varit en av huvudinriktningarna i den gröna omställningen. Förslaget gynnar även omställningen till en fossilfri fordonsflotta. I framtiden kommer antagligen inte själva fordonet att vara den stora frågan utan mer hur och när vi får konkurrenskraftig el. Där är möjligheten att ladda på arbetsplatsen en viktig del.

Fru talman! Den relativt sett lilla skatteförändring som detta innebär visar sig dock stödja flera viktiga delar i regeringens grundläggande politik. Med detta förslag stöder vi omställningen av fordonsflottan till fossilfritt, minskar regelkrånglet för både enskilda och företag och stärker arbetslinjen genom att underlätta pendling.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)

Fru talman! OECD har vid ett flertal tillfällen påpekat att Sverige inte bör ha för höga skatter på arbete. OECD har också påpekat att det var väldigt bra när Sverige tog bort gåvoskatten, förmögenhetsskatten och arvsskatten, eftersom det skapade en bättre kapitalanskaffning för Sverige som land.

Socialdemokraterna har ju försökt sig på tre olika försök utanför läroboken. Man utsatte Sverige för en skattechock på 70-talet. Det slutade i total katastrof. Sedan utsatte man Sverige för en ny skattechock på 90talet. Det gick inte så jättebra då heller. Och även de senaste åtta åren har man försökt utsätta Sverige för en skattechock. Jag skulle inte säga att den var i paritet med de tidigare regeringsperioderna, men det var ändå 46 skatter och ett antal miljarder. Det gick inte så bra då heller.

Det finns många andra viktiga faktorer än skatter, vilket jag var väldigt noga med att påpeka i mitt anförande. Särskilt utbildningsnivå och tillgången till högre utbildning är viktiga tillväxtfaktorer, men det finns även andra delar som bostäder, socialförsäkringssystem och så vidare.

Men det är i grund och botten så att en bra kapitalanskaffning ger livskraftiga företag, och livskraftiga företag ger nya arbeten. Det är detta samband som man hela tiden måste ha med sig, så att man inte beskattar bort kapitalet, beskattar bort företagen eller beskattar bort löntagarna, för då får man ett mischmasch i systemet. Det är därför som vi behöver lägre skatter för företagen på sikt. Vi behöver det redan i dag, men det går inte att genomföra med tanke på hur den ekonomiska situationen ser ut.

Fru talman! Tack till ledamoten Tegnér för ett intressant inlägg!

Jag skulle vilja kommentera några saker. I mitt anförande försökte jag koppla ihop sambandet mellan kapital, företag och jobb. Är det något som forskningen ändå har bevisat - till skillnad från att forskningen skulle ha bevisat att höjda skatter leder till högre tillväxt - är det ändå att en god kapitalanskaffning leder till framgångsrika företag, vilket leder till fler jobb, vilket i sin tur leder till en hög sysselsättning.

Det är inte så att höjda skatter leder till ökad tillväxt, och det har vi väl sett ganska bra bevis på under de senaste två mandatperioderna. Bara den senaste mandatperioden föreslog den dåvarande regeringen en höjning av 46 olika skatter, något som också genomfördes.

Jag tror att jag i mitt anförande sa att tillväxten de senaste åren inte har varit speciellt bra. Under regeringsåren 2006-2014 var det däremot bra skjuts i tillväxten i Sverige, för då sänkte vi skatten på arbete och förändrade skatten på kapital och även bolagsskatten.

Jag tror att det finns ett väldigt viktigt svar kring det här, nämligen att vi måste komma ihåg att om ska vi ha ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige kan inte våra skatter sticka ut. Sänkt skatt för företagsamhet är otroligt viktigt.

I mitt anförande påpekade jag även att det finns andra ingredienser som är viktiga, till exempel kompetensförsörjning, utbildning med mera.

Fru talman! Jag kan försäkra Helena Vilhelmsson om att vi kommer att jobba med frågan.

Jag har själv haft ett stort engagemang i frågan. Jag har skrivit flera debattartiklar om detta och hur det är missvisande att över huvud taget införa skatten men att det slog särskilt illa när det träffade Kommuninvest. Jag delar den uppfattningen och är också orolig då det finns många kommuner - och till och med en del regioner - som är mer eller mindre beroende av finansieringsmöjligheterna från Kommuninvest. Jag kommer alltså att bevaka frågan framöver.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

När det gäller riskskatten och många andra skatter vet ledamoten mycket väl att Moderaterna har en linje som innebär att vi vill sänka flera av dem, och vissa skatter vill vi till och med ta bort. Men i den ekonomiska situation vi befinner oss i, med hög inflation och höga räntor, är det inte perfekt läge att sänka vissa skatter just nu.

Frågan om riskskatten bereds fortfarande på departementet. Vi hade redan när den infördes synpunkter på hela bankskatten, och vi hade särskilda synpunkter på detta att blanda in Kommuninvest i det hela. Riskskatten missar ju sitt syfte när den drabbar Kommuninvest, för det är inte där som risken i sektorn uppstår. Det riskerar bara att påföra en massa extra avgifter i kommuner och regioner.

Vår ambition är att återkomma så fort som möjligt med ett förslag när det gäller detta.

Fru talman! Företagen är ryggraden i Sveriges ekonomi. Företag som växer och utvecklas skapar fler jobb och därmed högre skatteintäkter. Ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem är naturligtvis också en viktig del och viktiga förutsättningar för att utveckla våra företag i Sverige.

Då många svenska företag verkar på en internationell marknad behöver svenska skatter också vara konkurrenskraftiga för att svenska företag inte ska missgynnas i den globala konkurrensen. Det är därför välkommet att vi nu har en regering och ett Tidöavtal som slår fast att såväl bolagsskatter som kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv och därmed främja företagsamheten i Sverige.

Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i hela landet. En skattesänkning från 22 procent till 20,6 procent har genomförts, bland annat på moderat initiativ. Det kan finnas skäl att se över nivån på bolagsskatten i framtiden för att hitta en än mer konkurrenskraftig nivå ur ett internationellt perspektiv - detta inte minst för att för att vi ska få fart på investeringarna för de befintliga företagen i Sverige men också för att vi ska vara attraktiva för nya investeringar.

Företag, kapital och fastighet

Våra små och medelstora företag är viktiga för att säkra långsiktig tillväxt och utveckling i Sverige. Vi har genom åren på ett enastående sätt lyckats få fram duktiga entreprenörer och därmed livskraftiga företag med flera tusen anställda. Det är i små och medelstora företag som majoriteten av de nya jobben skapas, och om vi kan få fler företag att gå från små till stora är det ett sätt att öka antalet jobb och återupprätta arbetslinjen.

Fru talman! Vi måste nu igen fokusera på att öka Sveriges tillväxt, för vi har under de senaste tio åren halkat efter övriga Europa och världen. Sverige har de senaste fem åren i praktiken haft nolltillväxt. Detta år är prognosen till och med minus. Detta måste vi ändra på.

Den så kallade entreprenörsskatten är i detta sammanhang en viktig ingrediens för att få fart på utveckling och tillväxt i hela Sverige. En attraktiv entreprenörsskatt ska stärka och få fart på företagande, jobb och Sveriges konkurrenskraft. Även den gröna omställningen gynnas av en attraktiv beskattning av dessa företag.

För att understryka vikten av detta gav regeringen Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag ett antal viktiga tilläggsdirektiv till sin utredning i januari 2023. Utredningen fick som tilläggsuppdrag att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna, bland annat utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förändras för att villkoren för små och medelstora företag ska förbättras, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital. Vidare ska utredningen analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan förenklas för att ägarskiften både till närstående och till personal ska underlättas, och i övrigt lämna förslag till ändringar av 3:12-reglerna som kommittén anser är lämpliga.

Fru talman! Skattefrågorna är, som jag har beskrivit det, många gånger viktiga för företags utveckling och tillväxt. Självklart är inte skattesituationen eller skattesystemet det enda som avgör om Sverige skulle kunna öka sin tillväxt. Andra områden som har betydande påverkan är kompetensförsörjning, utbildning och forskning vid våra universitet och forskning och utveckling inom företagen, vilket nu har blivit mer fördelaktigt genom det FOU-avdrag som nyss har utökats. Utöver detta behövs hög effektivitet i tillståndsprocesser och administrativa system som hanteras av stat och kommun.

Fru talman! Kapitalanskaffning är en grundläggande del för all företagsamhet. Utan kapital inga företag, och utan företag inga jobb. I detta perspektiv får inte kapitalbeskattningen hämma möjligheten för företag att hitta kapital för investeringar och expansion. Banker, börsen och privat kapital är viktiga när det gäller att få företag att växa, anställa och utvecklas. Vi får då inte ha skatter som motverkar eller inte är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.

Riksdagen beslutade 2021 att införa den så kallade bankskatten, som fick namnet riskskatt för kreditinstitut. Jag tänkte inte dra igång en debatt om riskskatten här, men jag vill ändå slå fast att den borde avskaffas på sikt. I samband med behandlingen av betänkandet 2021 riktades ett tillkännagivande om att Kommuninvest borde undantas från denna beskattning eftersom syfte och mål inte träffar Kommuninvest och dess verksamhet. Den frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Fru talman! Investeringssparkonto har blivit en succé sedan det infördes 2012 och har gjort att vi har förenklat sparandet i aktier och fonder för många småsparare i Sverige. Vi tycker att det är rimligt att alla som sparar i ett investeringssparkonto också ska ha möjlighet att delta i nyemissioner och börsintroduktioner oavsett vilket institut som handhar ISK-kontot. Vi ser därför positivt på förslaget om att göra ett förtydligande i lagstiftningen.

Fru talman! Den svenska skattepolitiken avseende företag och kapital ska vid sidan av att säkra goda och stabila skatteintäkter också skapa förutsättningar för en ökad tillväxt och fler jobb samt bidra till den gröna omställningen och ett hållbart samhälle. Skattepolitiken ska uppfattas som legitim och rättvis, med öppenhet och transparens som viktiga ledord.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag tycker också att det är viktigt att vi håller oss till en engångsföreteelse, men givet den svåra ekonomiska situation vi befinner oss i med hög inflation och stigande priser på flera områden kan man inte utesluta någonting när det gäller vilka typer av förslag som kommer fram.

Jag delar ledamoten Karlssons grundprincip gällande den hierarki vi har, men det kan finnas tillfällen då man kommer att göra undantag. Jag tyckte att jag ändå var ganska tydlig.

Fru talman! Den andra frågan handlade om att säkerställa - det finns ju ganska komplexa företagskonstruktioner, och det här elstödet ska gå till både småföretag och stora, internationella multikoncerner - att handlingsfriheten finns, det vill säga att man i vissa lägen måste kunna kräva tillbaka pengar om det har blivit fel.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att tänka på att det finns både hushåll och företag där ute som behöver det här elstödet. Det är ju utifrån den principen som vi har jobbat hela tiden: att säkerställa att så snabbt som möjligt, så rättssäkert som möjligt och så träffsäkert som möjligt införa elstöd till både hushåll och företag. Utifrån den principen är det otroligt viktigt att säkerställa de olika delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Ledamoten Karlsson frågade om man kommer att se liknande förslag framöver, och jag kan meddela ledamoten Karlsson att för tillfället kan det bli så att det kan komma andra förslag, men det kan också bli så att man i stället inte ska använda sig av den här formen. Det är väldigt svårt att svara på hur det blir framöver.

Fru talman! Jag tror att vi kommer att få se - beroende på att vi befinner oss i en väldigt svår ekonomisk situation - att det kommer att behövas ytterligare elstöd framöver. De förslagen kommer man att försöka anpassa, och möjligheten finns ju hela tiden att göra förändringar av vilken form man använder sig av.

Med det sagt, fru talman, tror jag att vi kommer att se den här typen av förslag i väldigt begränsad omfattning.

Fru talman! Låt mig inleda med att säga några ord om den svenska ekonomiska politiken och hur regeringen ser på denna. Här är givetvis elstöden en viktig del.

Vi befinner oss i ett ansträngt läge med hög inflation, låg tillväxt och en stor andel människor som inte kan försörja sig själva. I detta läge krävs en plan, vilket finansminister Elisabeth Svantesson mycket väl beskrev i debatten i samband med vårbudgeten.

Regeringens ekonomiska plan är att bekämpa inflationen, stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom strukturreformer. Denna regering har stakat ut en tydlig färdriktning för att ta Sverige ut ur krisen. Det är en utmanande tid, och det är viktigt att stötta dem som har det svårast. Detta är ett tydligt exempel på att Sverige numera har en handlingskraftig regering. Så har det inte alltid varit.

Socialdemokraterna här i huset verkar numera nästan ha som sport att försöka övertyga svenska folket om att regeringen inte infriar sina vallöften. Regeringen har inte ens suttit sitt första år, men det har inte stoppat oppositionen från att redan från första dagen hitta på diverse olika löftesbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Låt oss därför dra oss till minnes hur det såg ut för den förra regeringen. Vad som utlovades skulle bli Europas lägsta arbetslöshet blev efter åtta års socialdemokratisk politik i stället en av Europas absolut högsta. Man lovade att vända på varje sten för att bekämpa brottsligheten, men det krävdes ett regeringsskifte för att ett flertal avgörande reformer för att knäcka den organiserade brottsligheten skulle börja utredas.

Detta står i stark kontrast till vår nya regering som redan efter hundra dagar beslutat om ett elstöd till de svenska hushållen, sänkt drivmedelspriserna och gett uppdraget att ta fram det elstöd till företagen som förverkligas i och med morgondagens beslut.

Hushållen har redan fått sitt första stöd. Det har fungerat bra och har verkligen varit välkommet för många hushåll. Försäkringskassan har på ett utomordentligt sätt skött utbetalningarna, och alla kraxande korpar fick fel. Regeringen levererade elstöd till hushållen och gör nu detsamma till landets företag.

Det är dags för företagen att få sitt efterlängtade och välbehövliga elstöd. Planen är att det från och med den 30 maj kommer att bli möjligt att söka stödet. Skatteverket kommer att vara den myndighet som sköter om utbetalningarna av stödet. Skatteverket har som ambition att kunna automatisera så många av ansökningarna som möjligt. Under förutsättning att ansökan är komplett ska stödet då kunna betalas ut inom en vecka.

Precis som när det gäller stödet till hushållen är det viktigt att detta sköts av en myndighet som har rutiner, it-stöd och erfarenhet av att göra stora utbetalningar, vilket bland andra Skatteverket har. Även på detta område levererar regeringen.

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att än en gång beskriva varför det är viktigt med elstöd till både hushåll och företag. Det finns i grunden två anledningar till att regeringen beslutat att kompensera hushållen och företagen för de höga elpriserna på detta sätt.

För det första har Sverige ett annat system för kapacitetsavgifter än vad andra länder i Europeiska unionen har. De svenska kapacitetsavgifterna stod för cirka 40 procent av vad alla länder tog in under 2021. Det innebär att vi i Sverige har en annan möjlighet att kompensera elkunder utan att behöva ta det över statsbudgeten. Dessa pengar går inte heller att använda till något annat. Vi hade kunnat välja att ta detta över statsbudgeten, men då hade det kanske trängt ut andra angelägna satsningar på polis, rättsväsen, försvar och, inte minst, sänkt skatt på drivmedel.

Det har också varit viktigt att hitta en åtgärd som inte stimulerar ökad användning av el utan tvärtom ger incitament att hushålla med elen. Det har också visat sig att Sverige faktiskt har lyckats minska användningen av el under det senaste året med drygt 12 procent.

Fru talman! Jag vill också påminna om varför befinner vi oss i denna situation. Hur kunde det bli brist på el? Hur kunde ett av världens mest stabila elsystem helt plötsligt inte leverera el när kunderna ville ha el till rimliga priser?

Under de senaste åtta åren har de tidigare regeringarna konsekvent och systematiskt monterat ned det svenska stabila elsystemet.

Den tidigare regeringen hade en beröringsskräck för kärnkraft och de nya tekniska möjligheter som växt fram de senaste åren. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har stängt väl fungerande kärnkraftreaktorer i flera omgångar. Så sent som 2020 togs beslut i denna kammare om nedläggning av Ringhals, ett beslut som togs med en enda rösts övervikt. Men redan 2015 slogs en stor spik i kistan för svensk kärnkraft när man höjde effektskatten, vilket ledde till kraftigt höjda kostnader för kärnkraften som kraftslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Fru talman! Det är alltså till stor del därför vi befinner oss i en situation där vi tvingas ge elstöd till både hushåll och företag.

Denna regering är dock handlingskraftig och vet vad den vill. Det är därför vi har ett elstöd på plats för hushållen där utbetalning redan har skett och ett elstöd till företagen som nu är på väg fram. Vi lämnar varken hushåll eller företag i sticket, utan denna regering står bakom och stöttar svenska hushåll och företag.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Karlsson har på ett mycket intressant och informativt sätt beskrivit hur Socialdemokraterna resonerar om elstöd. Han var också lite inne på svensk ekonomi och inflation över huvud taget.

Vi fick ju svar på många frågor, men jag tycker ändå att ledamoten Karlsson inte riktigt svarade på alla frågor. Därför, fru talman, skulle jag vilja få ett litet förtydligande från ledamoten Karlsson. Är Socialdemokraterna för ett elstöd, eller är de emot ett elstöd? Jag kan mycket väl tänka mig ett kort svar - ja eller nej.