Herr talman! I dag ska vi debattera SkU11 som är ett motionsbetänkande avseende inkomstskatt och de olika delar som berör inkomstskatt och olika avdrag som föreslås i ett antal olika motioner.

Herr talman! Låt mig först säga att för oss moderater är det viktigt att det ska löna sig att arbeta och kunna försörja sig själv. Man ska helt enkelt kunna leva på sin lön. Sänkt skatt på arbete är en hjärtefråga för oss moderater inte bara för att det är bra för ekonomin, utan det är också en moralisk fråga. Den som arbetar ska också känna att det blir något kvar i plånboken.

Herr talman! Införandet av jobbskatteavdraget har varit en mycket framgångsrik reform som har gjort att fler har kommit i sysselsättning och att fler har blivit självförsörjande. För oss är det viktigt att fler ska jobba, att äldre ska kunna jobba och att det ska löna sig att jobba. Arbetslinjen ska vara det normerande i samhället. Vi tror alltså inte på idén att vi ska arbeta mindre i Sverige.

Herr talman! Marginalskatten ser på papperet ut att vara en väldigt bra skatt, det vill säga att de som tjänar lite mer också ska bidra lite mer. Men i själva verket blir det tvärtom. När skatten höjs på de extra timmar man jobbar blir det ofta så att det arbetet inte blir gjort, och då tappar staten och samhället intäkter. Det är intäkter som skulle ha kunnat gå till skola, sjukvård, försvar och så vidare. Det gäller egentligen oavsett vilken bransch vi tar som exempel, men ofta är det produktiviteten eller antalet arbetade timmar för läkare, ingenjörer och programmerare som försämras eller blir lägre.

Herr talman! Detta belystes särskilt i den utredning som har gjorts angående borttagande av den så kallade värnskatten. Där visade det sig att den skatten har tjänat in sig själv två gånger. Det finns stora incitament för att säkerställa att vi ska ha låga marginalskatter.

Marginalskatten är också en extra utbildningsskatt. Det är ju så att den som satsar på en utbildning som är lite längre och lite mer omfattande också måste kunna få tillbaka den insatsen genom att ta ett jobb med en högre lön som inte äts upp av olika skatter. Då är det viktigt att marginalskatten inte har en motverkande effekt.

Herr talman! Vi moderater säger nej till att lägga en extra skatt på lån, det vill säga den så kallade bankskatten. Det är en pålaga som skulle innebära att det skulle bli betydligt dyrare för alla som har lånat till sin bostad eller till någon annan vara - en bil eller liknande.

Men det blir också kännbart för alla företag som behöver låna för att kunna investera och se till att det blir fler jobb i Sverige. En bankskatt gör att Sveriges alla låntagare får högre räntor. Vi tror att det är helt fel väg att gå. Det är däremot viktigt för alla samhällssektorer att det finansiella systemet fungerar väl, har rimliga förutsättningar för att kunna verka och att det finns hög konkurrens på området.

Rut- och rotavdragen utgör en viktig reform för att motverka svartarbete och stödja byggbranschen. Vi stöder denna reform och tycker att den tillfälliga höjning som gjorts avseende rotavdraget är en mycket bra del.

Herr talman! Grön omställning med bland annat ökad elproduktion är en mycket viktig prioritering för denna regering. I detta perspektiv tror vi inte att det bästa är att blanda in hushållens energibesparingar och elproduktion i ett för hushållen komplicerat system med klimatkrediter, som föreslås i en motion från Centerpartiet. Vi tror inte att det vore ett bra system. Redan i dag finns det ett system för hur vi ska vidta elbesparande åtgärder på bästa sätt. Att försöka sätta prismekanismen ur spel med avancerade system för klimatkrediter riskerar att ge stora kostnader för mycket liten vinning.

Regeringen tar ett stort ansvar för elektrifieringen av Sverige. Vi har stärkt skattereduktionen för installation av solceller; det är ett bra sätt att stötta hushållen. I fokus hos regeringen är utbyggnad av elproduktionen och av infrastrukturen för laddning av elbilar. Gällande elbilar gör skattereduktionen det billigt att installera egen laddbox hemma, och den tillfälliga skattefriheten för laddning på arbetsplatser gör det enklare och billigare att erbjuda sina anställda en laddplats. I det här sammanhanget ska det också nämnas att reseavdraget har förbättrats kraftigt för de enskilda och att ersättningen för elbil har höjts.

Herr talman! Vad gäller det här betänkandet vill jag också nämna detta med personaloptioner, eftersom det tas upp i flera motioner. Vi moderater anser att det är viktigt att företag har möjlighet att få tillgång till kapital och att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera och behålla personal. Reglerna har för inte så länge sedan ändrats och omfattar nu även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Herr talman! I detta betänkande finns också motionsförslag om att man skulle försöka ge sig på en ny skattereform i Sverige och att det skulle gynna landet. Vi anser att Sverige inte behöver en ny skattereform utan att det Sverige behöver är fortsatta skattesänkningar, särskilt på arbete. Vi tycker att nuvarande skattesystem i stort fungerar bra, även om det naturligtvis finns enskildheter som behöver diskuteras och reformeras.

Även om vi skulle se olika på vilket skatteuttag vi ska ha - vilken nivå och vilken procentsats - tror vi inte att en skattereform är rätt verktyg. En skattereform tar förvisso ganska lång tid att utreda och att implementera. Vi tror att Sverige behöver ha ett mer snabbfotat och agilt förhållningssätt för att kunna möta de förändringar som sker i vår omvärld. Detta kanske särskilt gäller bolagsskatter och kapitalskatter, där den institutionella konkurrensen mellan stater är hög och rörligheten stor. Vi tror snarare att den vägen är bättre att gå, detta förstås utan att ändra förutsägbarheten eller rättssäkerheten i systemet.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i SkU11.

(Applåder)

Herr talman! Den nuvarande regeringen fick ärva en ekonomi som mer eller mindre var i fritt fall. Räntorna och inflationen steg, produktiviteten sjönk. Bnp hade under flera år utvecklats negativt. Tillväxttakten var väldigt låg.

Den viktigaste prioriteringen för regeringen, även för att säkerställa att ekonomin i detta land kunde fortsätta att utvecklas, var att få kontroll på inflationen och försöka få ned den. Därigenom kunde man också få kontroll på räntan. Inflationen kan egentligen bara bekämpas på ett enda sätt, nämligen genom att hålla igen på utgifterna. Kostnaderna måste begränsas.

Sedan finns det mängder av tillväxtåtgärder som behöver vidtas för att stimulera och få igång ekonomin. Men prioriteten är att säkerställa att löntagarna skyddas. Löntagarnas värsta fiende är inflationen. Många löntagare har huslån. Många löntagare såg sina reallöner helt eller delvis ätas upp av den inflationsspiral som Sverige befann sig i.

Finansministerns och regeringens enkla budskap var att inflationen måste ned - när inflationen går ned kommer också räntan att gå ned. Alla var tvungna att bidra vid kostnadsminskningarna. Kommuner, regioner, löntagare, enskilda, pensionärer, företag - alla samhällssektorer har varit tvungna att vara med och bidra. Trots det har regeringen prioriterat att ge ytterligare statsbidrag om flera miljarder till regionerna.

Därför är det viktigt att komma ihåg att sänkt inflation och sänkt ränta är nyckeln till en bättre ekonomi i Sverige.

Herr talman! I en ekonomi där räntan stiger och inflationen är skyhög drabbas ju alla löntagare, många företag och många andra samhällssektorer. Men även den kommunala sektorn, både regioner och kommuner, drabbas.

Jag tror att regeringens prioriteringar har varit rätt. De flesta externa bedömare menar att det har varit en framgångsrik strategi att i första hand försöka bekämpa inflationen. Genom att bekämpa inflationen får vi ned räntorna.

I det budgetutrymme vi har haft för att göra prioriteringar har sjukvården prioriterats. Sjukvården har fått en väldigt stor del av de medel som har funnits för att stärka välfärden. Jag träffar inte dagligen men säkert minst en gång i veckan medarbetare på i första hand Akademiska sjukhuset i Uppsala, eftersom jag bor i Uppsala. De har också bolån. De har också en hushållsbudget och en matbudget som inte har gått ihop de senaste åren. De flesta förstår att Sveriges ekonomi har varit utsatt för ett väldigt hårt tryck på grund av rekordhög inflation och rekordhöga räntor.

De som jobbar på sjukhuset i Uppsala har också lån som ska betalas. De har matkassar som ska betalas. För dem är det viktigaste att vi får lägre inflation och att vi får ned räntorna. Det är därför regeringens politik är så viktig. Det gäller att skydda löntagarna och att stärka sjukvården genom de extra statsbidrag som regeringen har skjutit till.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Vilhelmsson har ju, som hon precis redogjorde för, tagit upp denna fråga tidigare. Detta är ett väldigt bra exempel på varför vi inte tycker att en stor skattereform är det bästa, mest praktiska och smartaste sättet. Om man säger att man ska göra en stor skattereform fryser man alla andra saker.

Vi tror att vi måste vara lite mer snabbfotade och att det behöver göras förändringar i skattesystemet hela tiden. Vi tror inte riktigt på modellen att allting ska inrymmas i en stor utredning som ska resultera i en stor proposition; det var detta jag försökte att visa på. Vi tror att vi ska fortsätta arbetet med att sänka skatten på arbete. Vi tror att vi ska fortsätta arbetet med att se över de delar som vi tycker är lite mindre bra, som inte fungerar eller som ger orimliga konsekvenser.

Det som ledamoten Vilhelmsson tog upp i sitt anförande handlar om en del som vi behöver se över. Precis som ledamoten sa har finansministern sagt att man ska se över detta på departementet. Jag har tyvärr inga andra besked i dag, vare sig om tidsplan eller om något ytterligare innehåll.

(forts. § 5)