Serkan Köse

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Under en pressbriefing inför 2024 sa finansminister Elisabeth Svantesson att vi skulle räkna med ännu fler konkurser och ett utsatt läge för regionerna. Därefter har vi fått pressmeddelande efter pressmeddelande och nyhetsklipp efter nyhetsklipp om läget på svensk arbetsmarknad.

Den 14 maj gick Arbetsförmedlingen ut med att arbetsmarknaden försvagades. I augusti intervjuades Johan Pehrson i tidningen Arbetet, och det talades om den högsta arbetslösheten på tio år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 15 oktober kunde vi se att Arbetsförmedlingen meddelade att långtidsarbetslösheten fortsatte att öka. Den 22 oktober talade Arbetsförmedlingen om rekordstora utbetalningar från akassan under tredje kvartalet, då 34 procent fler fick ersättning från akassan. I oktober talade även regeringen själv om att arbetslösheten fortsatte att stiga, och Arbetsförmedlingen berättade om stora skillnader mellan arbetslösheten i olika delar av Sverige.

Nu i november har Arbetsförmedlingen sagt att arbetslösheten fortsätter att stiga och att nästan 362 000 människor är utan arbete.

Därför har vi den här debatten i dag, fru talman. Jag hade förväntat mig att statsrådet i interpellationssvaret skulle visa att han förstod allvaret på svensk arbetsmarknad. Men tyvärr kan vi konstatera att det är tydligt i regeringens svar att man inte inser att vi har en kris på svensk arbetsmarknad. Låt mig konstatera, Mats Persson, att vi har en arbetsmarknadskris i dag. Sedan statsrådet tillträdde har arbetslösheten ökat för alla grupper, fru talman: ungdomar, långtidsarbetslösa och till och med de som tidigare stod nära arbetsmarknaden.

Fru talman! Regeringen skyller ofta på inflation och lågkonjunktur. Men andra länder i Europa har samma utmaningar. Ändå lyckas de vända trenden. Problemet är inte omvärlden utan regeringens passivitet.

Fru talman! För att tala klarspråk: Sverige står i dag inför den högsta arbetslösheten på tio år, om vi bortser från pandemin. Det är fråga om siffror som regeringen själv bekräftat. Vi har i dag över 361 000 människor som står utan arbete. 145 000 har varit arbetslösa i över ett år. Bland dessa finns 45 000 ungdomar som fortfarande väntar på sitt första jobb. Bakom den här statistiken, fru talman, finns det en människa, en familj som kämpar för att få ekonomin att gå ihop och ett samhälle som riskerar att slitas isär av klyftor och hopplöshet.

Samtidigt, fru talman, visar EU-kommissionens senaste prognos att Sverige hör till länderna med sämst tillväxt i EU. Med en förväntad bnp-ökning på endast 0,3 procent under 2024 placerar vi oss bland unionens svagaste ekonomier. Det är uppenbart att detta inte bara är ett resultat av global inflation eller lågkonjunktur. Det är också ett resultat av politiska beslut - eller snarare brist på politiska beslut.

Statsrådet nämner att regeringen förstärker Arbetsförmedlingens stöd till arbetssökande med stora stödbehov och att man vill återupprätta arbetslinjen. Men låt oss titta på verkligheten! Jag har budgeten med mig här. 79 miljoner kronor föreslås till förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader och stöd till personer som är långt ifrån arbetsmarknaden. Vad statsrådet inte nämner, fru talman, är att dessa pengar tas från anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser; vi ser en minskning med 160 miljoner kronor i budgeten. Det innebär att man omfördelar resurser snarare än tillför nya medel. Då är frågan: Hur ska det kunna hjälpa fler människor tillbaka till arbetsmarknaden att de program och insatser som behövs för att rusta människor minskar? Man drar ju ned på resurserna.

Det som statsrådet säger om utbildningsplatser är inte heller riktigt sant, men det får jag komma tillbaka till i nästa inlägg.

Återigen, fru talman: Jag vill gärna ha en seriös diskussion om läget på svensk arbetsmarknad, och jag förväntar mig att statsrådet kommer tillbaka med konkreta reformer för hur vi ska få fler människor i arbete.

Fru talman! Nystartsjobben var tänkta att vara en bro tillbaka till arbetsmarknaden, men i dag ses de ofta som en bakdörr för fusk och missbruk. Jag delar statsrådets analys kring subventionerade anställningar och deras betydelse för att få ut fler människor på arbetsmarknaden, men just nystartsjobben - som är en rättighetsbaserad åtgärd - innehåller massor av problem. Det har belysts väldigt tydligt i Riksrevisionens rapport att bristande kontroller och krav har gjort nystartsjobben till en subvention med hög risk för oseriösa aktörer och att de leder till mycket arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Det som oroar oss är att regeringen verkar ignorera Riksrevisionens varningar. Trots kritiken i rapporten har regeringen valt att lämna problemen olösta, vilket också framgick tydligt av svaret. Man har försvagat de viktiga skyddsmekanismerna. Jag nämnde tidigare att man tar bort de fackliga yttrandena nästa år. Det var en av de mest effektiva metoderna för att granska arbetsgivarnas villkor och förhindra missbruk.

Arbetsförmedlingen får mindre resurser till kontroller. De menar att över 1 miljard betalas ut felaktigt. Där behövs också mer resurser till att se till att arbetsmarknadsåtgärderna hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Därför tog jag tidigare upp att vi socialdemokrater flera gånger har tagit initiativ till och krävt skärpta krav på arbetsgivare, tydligare arbetsmarknadspolitisk prövning och återinfört stöd för fackliga yttranden. Det vore bra om statsrådet sa något om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet svarade inte på frågorna jag ställde om hur man tänker gå vidare med Riksrevisionens rapport och hur man ser på arbetsmarknadspolitisk prövning, stöd för fackliga yttranden och krav på att anställningar ska följa kollektivavtal. Det vore bra om statsrådet kunde svara på hur man tänker hantera nystartsjobben.

Fru talman! Nystartsjobben, som infördes av den borgerliga regeringen 2007, har varit högerns favoritåtgärd och skiljer sig från vanliga arbetsmarknadspolitiska program genom att insatsen inte kräver anvisning av Arbetsförmedlingen. Subventionen är en rättighet så länge den anställda uppfyller vissa kvalifikationskrav, såsom att ha varit arbetslös under en viss tid eller vara nyanländ i etableringsprogrammet. Syftet när detta infördes av högerregeringen 2007 var att göra det enklare och billigare för företag att anställa. Med facit i hand kan vi dock konstatera att systemet har allvarliga brister, och det är de arbetssökande och samhället som får betala priset för dessa brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksrevisionen har som sagt granskat nystartsjobben och har i en rapport pekat på omfattande brister. Missbruket är utbrett, kontrollen är otillräcklig och risken för fusk och arbetslivskriminalitet är här högre än i någon annan subventionerad anställningsform.

Fru talman! Arbetsförmedlingens siffror visar att felaktiga utbetalningar för subventionerade anställningar överstiger 1 miljard kronor årligen och att en majoritet av dessa fel beror på arbetsgivarna. Dessa pengar hade kunnat användas till att skapa riktiga jobb, förbättra arbetsvillkor och stärka välfärden, men i stället ser vi hur systemet utnyttjas, ofta av kriminella aktörer som använder nystartsjobb för att gömma pengar, mjölka staten eller utnyttja människor under oacceptabla arbetsförhållanden.

Fru talman! Samtidigt har regeringen valt att försvaga kontrollen ytterligare. Från och med 2025 tar man bort stödet till fackligt yttrande, en av de viktigaste funktionerna för att säkerställa att arbetsgivare följer regler och erbjuder anständiga arbetsvillkor. Detta sker i en tid då arbetslösheten ökar och behovet av effektiva arbetsmarknadsåtgärder är akut.

Fru talman! Detta är ett hån mot alla dem som kämpar för att ta sig in på arbetsmarknaden.

Med anledning av att systemet är felkonstruerat och resultatet därav har Socialdemokraterna lagt fram ett utskottsinitiativ. Vi vill att nystartsjobben ska bli en del av arbetsmarknadspolitiken, med tydliga krav och starkare skydd. Vi vill se en arbetsmarknadspolitisk prövning, det vill säga att alla subventionerade anställningar ska bedömas utifrån individens och arbetsmarknadens behov. Vi vill ha kollektivavtal som grund; endast arbetsgivare anslutna till kollektivavtal ska få tillgång till subventionen. Vi vill se förbättrad kontroll; Arbetsförmedlingen ska ges resurser att granska arbetsgivare och säkerställa att villkoren följs.

Fru talman! Varje krona som slösas bort på fusk är en krona som inte går till de verkligt behövande. Regeringens passivitet i denna fråga riskerar att urholka tilltron till hela arbetsmarknadspolitiken.

Min fråga till statsrådet Mats Persson är enkel: När tänker regeringen ta Riksrevisionens kritik på allvar och införa de reformer som krävs för att städa upp i systemet med nystartsjobb?

Fru talman! Jag måste ändå säga att läget på svensk arbetsmarknad är oroväckande. Det är faktiskt lite tråkigt att vi bara är tre anmälda talare till en debatt om en så viktig fråga. Jag ville inleda med att understryka detta. Det är ännu tråkigare att ingen från Liberalerna är här, med tanke på att man är med och styr arbetsmarknadspolitiken och leder Arbetsmarknadsdepartementet. Jag vill ändå ha det sagt, fru talman.

Inledningsvis vill jag yrka bifall till våra reservationer i betänkandet, fru talman.

En av de mest grundläggande principerna för oss socialdemokrater är att alla som kan arbeta ska arbeta. Vi tror på en arbetsmarknad där alla oavsett bakgrund får möjlighet att bidra och försörja sig själva, men för att detta ska bli verklighet måste människor få de verktyg och den utbildning som krävs för att de ska lyckas.

Det är här Riksrevisionens rapport lyfter fram ett allvarligt problem: Endast 30 procent av de kortutbildade som anvisas till reguljär utbildning påbörjar sina studier. Detta visar tydligt att systemet inte fungerar som det borde.

Fru talman! Vi socialdemokrater anser att den som bedöms behöva utbildning för att bli anställbar ska genomgå utbildning. Riksrevisionen menar att träffsäkerheten i anvisningarna måste förbättras. Det är en uppfattning vi socialdemokrater delar.

Arbetsförmedlingen behöver ta ett större ansvar för att bättre matcha individer till rätt utbildningar, med fokus på de bristyrken som finns på arbetsmarknaden i dag. Det handlar inte bara om att skicka människor till utbildningar utan även om att säkerställa att dessa utbildningar faktiskt passar individens specifika förutsättningar och behov. Dessutom måste stödet för att arbetslösa ska ta sig in på en utbildning utökas.

Fru talman! Regeringen har lagt fram ett förslag om att avveckla studiestartsstödet. Till skillnad från regeringen och Sverigedemokraterna vill vi i stället reformera studiestartsstödet och göra det tillgängligt för fler. Om man sänker den nuvarande gränsen på sex månaders arbetslöshet - precis som vi gjorde under pandemin - kan fler börja studera snabbare och därmed få en kortare tid i arbetslöshet. Det här handlar om att ge människor de verktyg de behöver för att återvända till arbetsmarknaden, inte om att försvåra för dem.

Fru talman! Många kortutbildade och långtidsarbetslösa känner osäkerhet inför att börja studera, och här har Arbetsförmedlingen en nyckelroll. Myndigheten måste ge tydlig information om vilka försörjningsmöjligheter som finns, exempelvis studiestartsstöd och CSN-lån. Genom bättre vägledning kan fler våga ta steget till utbildning och förbättra sina chanser att få ett jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om kort-utbildade arbets-sökandes övergång till reguljär utbildning

Men vad gör regeringen? I stället för att stärka de verktyg som hjälper människor att komma i arbete ser vi att regeringen går åt motsatt håll. Vi hör ofta företrädare för högerpartierna tala om arbetslinjen, men har de

verkligen förstått vad som krävs för att göra den till något mer än bara ett slagord? Det känns som om högern har dammat av en gammal lp-skiva från Alliansens dagar - samma retorik snurrar om och om igen, och den är lika tom på innehåll nu som då. I stället för att göra arbetslinjen till ett verkligt verktyg för att hjälpa människor in i arbete har man gång på gång dragit ned på resurserna till Arbetsförmedlingen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Högerns arbetslinje är full av ord men tom på handling.

Fru talman! Läget på den svenska arbetsmarknaden är oroväckande, för att inte säga alarmerande. Vi har i dag 360 000 människor som är arbetslösa. Bortsett från pandemin är det den högsta arbetslösheten på tio år, enligt regeringen. Sveriges a-kassors senaste siffror visar att nästan 150 000 människor nu får ersättning från a-kassan. Det är en ökning med 34 procent jämfört med samma period förra året. Hittills i år har 5,6 miljarder kronor betalats ut från a-kassan, vilket är en ökning med 43 procent. Dessa rekordstora utbetalningar visar tydligt hur allvarlig situationen är på svensk arbetsmarknad.

Vad är då regeringens svar? Jo, trots detta väljer regeringen med stöd av Sverigedemokraterna att införa en kraftig avtrappning av a-kassan efter 100 dagar. Detta är ett hårt slag mot de arbetslösa, särskilt mot dem som har svårt att snabbt komma tillbaka till arbetsmarknaden. Denna förändring riskerar att skapa ännu större ekonomisk otrygghet för de arbetslösa, samtidigt som den inte adresserar de strukturella problem vi har i dag på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Finanspolitiska rådet har också varnat för denna politik. De har påpekat att nedskärningar av arbetslöshetsersättningen riskerar att leda till ökad ekonomisk ojämlikhet. Rådet betonar att arbetsmarknadens utmaningar kräver långsiktiga investeringar i utbildning och matchningsinsatser snarare än nedskärningar i skyddsnäten. Vi känner igen detta från tidigare högerstyren - man straffar dem som redan befinner sig i en svår situation i stället för att ge människor de verktyg och det stöd de behöver för att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Det här problemet blir ännu tydligare när vi tittar på utvecklingen inom industrin och byggsektorn. Samtidigt som arbetslösheten stiger ser vi en oroande trend med ett ökande antal konkurser och varsel. Under 2024 har antalet konkurser ökat nio månader i rad, och antalet varsel fortsätter att stiga. Trots detta förblir regeringen passiv och agerar inte. Propositionslistan är hittills tom, fru talman.

Vad gör då regeringen? Jo, man skär ned på de aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna, som vi anser är viktigare nu än någonsin.

Varje gång högern har haft möjlighet att styra har de systematiskt urholkat arbetsmarknadspolitiken och lämnat dem som behöver arbetsmarknadspolitiken mest. Hittills har deras lösning varit att fortsätta med stora skattesänkningar för dem som tjänar mest. De tror någonstans att skattesänkningar automatiskt genererar fler jobb, men den krassa verkligheten är att även Finanspolitiska rådet sågar denna politik. Rådet har varnat för att regeringens fokus på skattesänkningar - särskilt för höginkomsttagare - riskerar att underminera nödvändiga satsningar på arbetsmarknadspolitiken. Man har också påpekat att detta försvagar viktiga insatser för arbetslösa, såsom utbildning och kompetensutveckling, vilket gör det svårare att skapa långsiktigt hållbara lösningar på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om kort-utbildade arbets-sökandes övergång till reguljär utbildning

Fru talman! Regeringens vägval är tydligt. Det handlar om fortsatta nedskärningar och skattesänkningar. Vi kan konstatera att detta inte löser de utmaningar som finns på svensk arbetsmarknad i dag.

Till skillnad från regeringen står vi socialdemokrater fast vid att utbildning och aktiva insatser är vägen framåt. Vi vill därför stärka Arbetsförmedlingen med de resurser som behövs för att man ska kunna fortsätta att ge människor det stöd de behöver. Vi vill också säkerställa att människor får rätt verktyg för att komma in på arbetsmarknaden.

Jag kan, avslutningsvis, konstatera att läget på svensk arbetsmarknad är oroväckande. Antalet varsel ökar. Exempelvis har, som jag nämnde, 840 arbetare och 338 tjänstemän nyligen varslats om uppsägning från Northvolt. Det behövs konkreta insatser för att människor ska få möjlighet att få ett arbete och inte fastna i långvarig arbetslöshet. Det handlar i det här fallet inte bara om att rädda jobb här och nu utan även om att rusta Sverige för framtidens arbetsmarknad. Vi behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik, fru talman, som ger människor möjligheter och trygghet i omställning. Vi behöver inte den passivitet som den här regeringen står för.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om kort-utbildade arbets-sökandes övergång till reguljär utbildning

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det var ändå ett intressant svar, faktiskt - allt är sossarnas fel, allt är myndighetens fel och Sverigedemokraterna tänker inte ta något ansvar. Allt är också invandrarnas fel; vi har för många invandrare.

Låt oss konstatera, fru talman, att vi har 360 000 arbetslösa i dag. Regeringen säger själv att arbetslösheten är den högsta på decennier om vi bortser från pandemin. I går gick Northvolt ut med att man varslar över 800 arbetare. Redan tidigare har man varslat över 300. Det är inte riktigt ett svar att skylla på invandrare. Nu varslas människor. Vi har byggnadsarbetare som varslas, och vi har byggföretag som går i konkurs.

Jag hade förväntat mig att Sverigedemokraterna skulle ta ansvar - man har ändå varit med och styrt arbetsmarknadspolitiken i två år - och peka på hur Sverigedemokraterna tänker agera för att se till att de 360 000 människor som är arbetslösa i dag, oavsett bakgrund, får stöd och insatser. Det Sverigedemokraterna gör är att ta bort en utbildningsmöjlighet för väldigt många, det vill säga korttidsstudiestödet. Den frågan hänvisar Magnus Persson till ett annat utskott. Man sänker a-kassan och försämrar villkoren för människor som kommer att bli arbetslösa, vilket Sverigedemokraterna före valet ganska heligt lovade att man inte skulle göra.

Frågan kvarstår alltså: Vad tänker Sverigedemokraterna göra för alla de människor som väntar på åtgärder och insatser nu när man tar bort möjligheterna till korttidsstudiestöd och sänker a-kassan? Lägg inte ansvaret på någon annan, Magnus Persson - du är ordförande för arbetsmarknadsutskottet och är med och styr arbetsmarknadspolitiken! Jag skulle gärna vilja höra hur man ser på dessa nedskärningar i arbetsmarknadspolitiken och hur man tänker agera för att se till att alla dessa arbetslösa människor kan känna en viss trygghet i att de får möjlighet till stöd.

Fru talman! Tack för ditt anförande, Magnus Persson!

Jag måste bara säga att det är lite märkligt att vi står här med den högsta arbetslösheten på decennier och att ordföranden för arbetsmarknadsutskottet inte nämner det med ett ord. Han säger inte heller någonting om läget på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens rapport om kort-utbildade arbets-sökandes övergång till reguljär utbildning

Vi har en ökande arbetslöshet, och vi har ökande varsel. I detta läge kan man konstatera att Sverigedemokraterna är med och tar bort studiestartsstödet och sänker a-kassan - åtgärder som Socialdemokraterna anser slår direkt mot dem som redan har det svårt. När jag ändå har möjligheten måste jag ställa frågan hur Magnus Persson ser på möjligheten för långtidsarbetslösa, unga eller personer med kort utbildning att få chansen när SD är med och drar ned på de resurser som ger unga kortutbildade möjlighet att få ett jobb.

Fru talman! Jag är inte förvånad, men det är som sagt djupt oroande att den ansvarige för arbetsmarknadspolitiken, Magnus Persson, inte adresserar de här utmaningarna och de strukturella problemen. I stället kan vi konstatera att man skyller väldigt mycket på den förra regeringen och på Arbetsförmedlingen. Nu när man ändå har haft möjlighet att styra tillsammans med regeringen i två år hade jag ändå förväntat mig lite mer av utskottets ordförande. Jag hade förväntat mig att han skulle säga någonting om läget på arbetsmarknaden, situationen på Arbetsförmedlingen och om att man väljer att ta bort möjlighet och verktyg för de människor som behöver det som mest i dag.

Jag skulle alltså väldigt gärna vilja höra utskottets ordförande säga någonting om detta.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag delar helt uppfattningen att pengar som är avsatta för verksamhet inom Arbetsförmedlingen och den typen av ändamål ska användas. Jag kan också konstatera att från 2006 fram till i dag har Arbetsförmedlingen kontinuerligt skickat tillbaka medel, och det finns det förklaringar till, vilket även statsrådet vet. Det är inte så att man inte vill förbruka pengarna och därför skickar tillbaka medel, utan det är konjunkturella, strukturella och andra typer av orsaker som har bidragit till att alla destinerade medel till arbetsmarknadspolitiska insatser inte används. Förvaltningsanslaget kanske inte kan användas därför att man har haft mindre personal, vilket påverkar andra typer av åtgärder. Det finns alltså en historik, och det har statsrådet koll på.

Jag delar som sagt uppfattningen att pengarna ska användas, och där har regeringen möjlighet att tänka om. Finns det sätt att använda pengarna inne i systemet på ett annat sätt? Jag menar att regeringen borde komma tillbaka med någon typ av plan: Vad gör vi med de pengar som ändå blir över?

När vi ändå pratar om krismedvetenhet och så vidare tog ju regeringen bort investeringsstödet mitt under bostadskrisen. Var det riktigt smart av regeringen att ta bort investeringsstödet i stället för att stimulera bostadsbyggandet så att byggnadsarbetare kunde behålla sina jobb? I stället väljer man att sänka skatten med 27 miljarder. 45 procent av de 60 miljarderna har gått till skattesänkningar. Jag, Mats Persson, Jimmie Åkesson med flera får flera tusen kronor i skattesänkningar medan väldigt många svenskar och svenska hushåll inte får ta del av dessa skattesänkningar. Barnfamiljer och ensamstående förlorar också väldigt mycket på detta, inte minst när man tittar på hur regeringen har prioriterat när det gäller bostadsbidraget, där man tar bort tillägget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså väldigt stora ideologiska skillnader när det gäller hur 60 miljarder ska fördelas. Men jag förväntar mig återigen, kopplat till diskussionen om arbetsmarknadspolitiken, att regeringen tar den här krisen på allvar. Jag förväntar mig också att statsrådet kommer tillbaka med en tydlig plan för hur Sverige ska sig ur krisen. 360 000 människor är för många, statsrådet!

Tack för debatten!

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag upplever utifrån statsrådets svar att statsrådet inte tar krisen på den svenska arbetsmarknaden på allvar. Jag upplevde inte riktigt att statsrådet sa någonting om detta. Detta framkom också tydligt i statsrådets första svar.

Jag nämnde att vi har den högsta arbetslösheten på tio år - det är inte mina ord utan regeringens ord - och att vi befinner oss i toppskiktet inom EU. Samtidigt nämnde jag att varslen och konkurserna ökar. Och den myndighet som ska hjälpa människor tillbaka i arbete säger upp personal. Även om det är andra kompetenser kommer det att ha betydelse för myndighetens verksamhet och prioriteringar. Väldigt mycket av de kompetenserna och de arbetsuppgifterna kanske kommer att ligga på arbetsförmedlare. Det vet vi inte. Det pågår en diskussion om hur man ska hantera det.

Men detta är inte något som har dykt upp nu, utan så har det varit sedan 2019. Varje gång högern har haft makten och möjligheten har man dragit ned på resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken och till Arbetsförmedlingen. Man har halverat de arbetsmarknadspolitiska insatserna från 2018 till i dag.

I detta läge, när krisen är så djup på svensk arbetsmarknad, hade jag förväntat mig tre saker av statsrådet: att regeringen visar krismedvetenhet, att det finns en tydlig handlingsplan och att regeringen presenterar reformer och insatser för att få fler i arbete.

Herr talman! Låt mig påminna om att både reformlistan och propositionslistan ekar tomma.

Sedan delar jag helt statsrådets uppfattning, som framkommer i svaret, att alla som kan arbeta ska arbeta. Det säger jag också på tal om tidigare diskussion om bidragslinjen. Men för att man ska lyckas arbeta krävs det en aktiv arbetsmarknadspolitik, och det krävs reformer. Det krävs också politiska idéer och förslag och en handlingsplan för hur man ska få fler människor i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan konstatera att i stället för att statsrådet kommer till denna diskussion med konkreta förslag lyfter regeringen fram, vilket också lyftes tidigare, sänkta skatter och försämrad akassa. Skattesänkningar presenteras som en lösning på alla problem, men verkligheten visar något helt annat.

Låt mig också konstatera, herr talman, att Finanspolitiska rådet har varit tydligt i sin senaste rapport, som jag tror att statsrådet har tagit del av. Den handlar om regeringens strategi med skattesänkningar och ekonomiska incitament. Det har väldigt liten eller ingen påverkan på sysselsättningen. Det rådet lyfter och konstaterar är att vad som behövs är en förbättrad matchning mellan arbetsgivarnas behov och de arbetssökandes kompetens. Trots det kan vi se att regeringen helt ignorerar detta och inte kommer med några konkreta förslag på hur man ska rikta satsningar på utbildning, omställning och stöd till dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Statsrådet har tidigare sagt att man satsar väldigt mycket på yrkesvux och yrkeshögskoleutbildning. Det gör man visserligen, och det är viktigt, tycker även jag, för att möta specifika behov på arbetsmarknaden. Men samtidigt kan vi se att andra delar av vuxenutbildningen har drabbats av nedskärningar. Både 2022 och 2023 drog man ned på vuxenutbildningen med över 1 miljard. Sedan gjorde man en viss återställning i 2024 års budget, men det ligger fortfarande under behovet.

Här står vi i dag, och jag hoppas och förväntar mig att statsrådet kan säga något mer konkret om hur man ska hantera utvecklingen på svensk arbetsmarknad och få fler människor i arbete. Kommer vi att kunna se någon tydligare reform från regeringen?

Herr talman! Jag tackar statsrådet Mats Persson för svaret.

Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur, och arbetslösheten är nu den högsta på tio år om vi bortser från pandemin. Det här är inte mina ord, herr talman, utan det är regeringens egna uppgifter.

Vi har i dag över 360 000 människor som står utan jobb i Sverige, vilket placerar Sverige bland de länder med högst arbetslöshet i Europa. Endast Spanien och Grekland har högre siffror, enligt Eurostat.

Kort sagt, herr talman, har vi en arbetslöshetskris i Sverige. Vi har också en regering som inte verkar ta detta på allvar. Jag har också lyssnat på tidigare debatter. Jag kan konstatera att fallet är så att regeringen inte inser att vi har en kris på svensk arbetsmarknad i dag.

Herr talman! Bara på ett år har arbetslösheten ökat med 29 000 personer, och det är ungdomar som drabbas allra hårdast. I dag är 46 000 unga människor arbetslösa, vilket är en tydlig och oroande ökning jämfört med förra året.

Men detta är bara toppen på isberget. Varslen ökar överallt. Senast gick Northvolt ut och meddelade att man varslar 1 600 personer. Vi ser en liknande utveckling inom byggbranschen, handeln, transport och flera andra sektorer. Vad gör då regeringen i denna arbetslöshetskris? Det korta svaret är, herr talman: ingenting.

Det är oroande att vi har en regering som helt saknar en plan för att hantera den växande arbetslösheten. Situationen blir bara värre, arbetsmarknadsministern.

Som om inte detta vore nog varslar nu den myndighet som ska jobba med dessa frågor om uppsägningar - igen. Det är inte första gången Arbetsförmedlingen tvingas varsla eller säga upp personal. Det har hänt flera gånger under resans gång, de senaste åren. Det är en konsekvens av regeringens nedskärningspolitik inom arbetsmarknadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte bara en omstrukturering. Det är en försvagning av en myndighet som redan är under press, i en tid när arbetsmarknaden står inför stora utmaningar att hantera.

Herr talman! Det är en mycket oroande utveckling på svensk arbetsmarknad. Allt fler människor behöver hjälp av Arbetsförmedlingen, och Arbetsförmedlingen varslar och anser inte att man har tillräckligt med kapacitet för att klara av detta.

Men, herr talman, detta är inte en isolerad händelse. Varslen ökar inte bara inom industrin och byggsektorn utan även inom offentlig sektor och i våra regioner. På våra sjukhus tvingar stora underskott nu fram både anställningsstopp och uppsägningar. Samtidigt som arbetslösheten stiger levererar denna regering inga lösningar. Man drar tvärtom resurser från den myndighet som, som sagt, har i uppgift att hjälpa människor tillbaka in på arbetsmarknaden. Detta är en politik som slår hårdast mot de mest utsatta - ungdomar, långtidsarbetslösa och de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Herr talman! Varje gång högern har haft möjlighet har man slaktat arbetsmarknadspolitiken. I budgeten 2019, när M, KD och SD gick ihop, fick man igenom drastiska nedskärningar på arbetsmarknadsprogram och insatser men också på förvaltningsanslag.

Mats Persson säger i sitt svar att man ökar förvaltningsanslaget med 79 miljoner kronor nästa år. Men låt oss vara ärliga mot varandra, statsrådet. Det är inga nya pengar. Det är en omfördelning från andra viktiga program. Regeringen flyttar bara runt medel, vilket också står i budgeten, från arbetsmarknadspolitiska program och insatser till förvaltningsanslaget.

Med tanke på läget vill jag gärna fråga statsrådet: Hur ska Arbetsförmedlingen klara sitt uppdrag att hjälpa människor tillbaka till arbete när regeringen och Sverigedemokraterna systematiskt har dragit ned på resurserna de senaste åren?

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Ja, jag var med på mötet. Det var jag som ställde frågan till generaldirektören om resurserna. Jag hade nämligen läst en artikel där man hade kommenterat budgetunderlaget som Arbetsförmedlingen lämnat till regeringen för perioden 2024-2026, och i det budgetunderlaget står det tydligt och klart att man inte kommer att klara av sitt uppdrag med de befintliga resurser man har till sitt förfogande.

Det blev intressant, men vi ska kanske inte gå in på vad som diskuterades och sades på ett utskottsmöte. Men jag uppfattade det inte riktigt som att man är helt nöjd med de resurser man har. Det kändes som att det blev lite som att man svarade på frågan men inte tänkte ta en diskussion med utskottet. Budgetunderlaget kanske ska vara en diskussion mellan gd:n och ministern, eftersom det ska lämnas till regeringen. Men vi kan lämna det åt sidan.

Jag upplever fortfarande att myndigheten i svaret om Riksrevisionens rapport konstaterar att man inte kommer att klara av det med de resurser man har.

Det är 1 miljard i felaktiga utbetalningar. Ska vi stoppa det? Vi har som sagt frågat ledamotens partis regeringskompisar och frågar nu hur Liberalerna ser på vårt utskottsinitiativ i dag. Det vi kan göra är väldigt enkelt. Vi kan stoppa, pausa, nya nystartsjobb. Det är ingen budgetfråga. Det gäller att sätta stopp för det nu, tills vi vet hur systemet kan konstrueras och kan göra det lite bättre.

Min fråga till Liberalerna är, återigen: Kommer Liberalerna att ställa sig bakom Socialdemokraternas initiativ om att pausa beviljande av nya nystartsjobb tills vi ser något konkret från regeringen?

Fru talman! Tack för ett engagerande anförande, Camilla Mårtensen!

Ledamoten nämnde flera gånger kontrollmyndigheten och Arbetsförmedlingen och Arbetsförmedlingens resurser. Jag har tittat på Arbetsförmedlingens svar till regeringen där de kommenterar den här rapporten. Arbetsförmedlingen är tydliga med att myndigheten prioriterar arbetet med kontroll och att motverka felaktiga utbetalningar och att de försöker utveckla sin kontrollapparat utifrån de förvaltningsmedel de har till sitt förfogande. De skriver också att det här tar resurser i anspråk och att samverkan med Utbetalningsmyndigheten kräver mer operativa resurser.

Min fråga är ganska enkel. Ledamoten pratar om fusket, om 18 miljarder till subventionerade jobb och 1 miljard i felaktiga utbetalningar. Jag undrar om ledamoten, vars parti nu styr Arbetsmarknadsdepartementet, är nöjd med resurserna till Arbetsförmedlingen. Är de tillräckliga för att komma åt detta problem, med tanke på att Arbetsförmedlingen själva menar att de inte kommer att klara av det?

Fru talman! Alla som kan arbeta ska arbeta, och de som behöver stöd för att komma i arbete ska få den hjälpen. För dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden kan subventionerade anställningar, som jag har nämnt tidigare, vara ett effektivt sätt att skapa varaktig sysselsättning.

Även om vägen till självförsörjning ser olika ut för olika individer är det tydligt att subventionerade anställningar, när de används på rätt sätt, spelar en viktig roll inom arbetsmarknadspolitiken.

Fru talman! Det är dock avgörande att dessa anställningar används klokt och ansvarsfullt. Tyvärr har vi sett att detta inte alltid är fallet.

Fru talman! Vi socialdemokrater har länge varnat för att oseriösa och kriminella företag utnyttjar dessa system, vilket leder till slöseri med skattepengar och snedvridning av branscher. Detta slår mot seriösa företag och de arbetslösa som verkligen behöver stöd för att komma i arbete.

Fru talman! Riksrevisionen rapport om kontrollen av subventionerade anställningar bekräftar vår oro. Rapporten visar att nystartsjobben på grund av otillräckliga kontroller och svaga krav på arbetsgivare har lett till ökat fusk och ökad arbetslivskriminalitet.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risk för missbruk. Det gäller särskilt nystartsjobben, som har en hög ersättningsnivå men få kontroller. Det är svårt för Arbetsförmedlingen att kontrollera löner och försäkringar när arbetsgivare saknar kollektivavtal.

Fru talman! Granskningen visar att kontrollen av dessa anställningar inte är effektiv. Problem med eftersatt it-system, tungrodd administration och otillräckliga kontroller lyfts fram. Varje felaktig utbetalning är inte bara ett slöseri med skattemedel utan också en misslyckad insats för de individer som verkligen behöver stödet.

Fru talman! Nystartsjobben, som infördes av den borgerliga regeringen 2007 och har varit högerns favoritåtgärd, skiljer sig från vanliga arbetsmarknadspolitiska program genom att de inte kräver anvisning från Arbetsförmedlingen. Subventionen är en rättighet så länge den anställde uppfyller vissa kvalifikationsvillkor såsom att vara arbetslös under en viss tid eller att vara nyanländ i etableringsprogrammet. Syftet var att göra det enklare och billigare för företag att anställa, vilket har bidragit till att fler har anställts jämfört med andra typer av subventionsformer.

Fru talman! I dagsläget har 30 000 personer nystartsjobb med ett budgetutrymme på omkring 5 miljarder kronor. Detta skiljer nystartsjobben avsevärt från andra subventionerade anställningar. Men denna enkelhet har också lett till större dödviktseffekter, som vi brukar säga, det vill säga att subventionen går till personer som sannolikt skulle ha fått jobb ändå, och till ett ökat missbruk.

Fru talman! Nystartsjobben är särskilt utsatta för fusk eftersom de inte föregås av samma prövning och regelverk som andra subventionerade jobb. Det slapphänta regelverket leder till ett stort slöseri med skattepengar och snedvridning av branscher, vilket riskerar att slå ut seriösa företag.

Fru talman! Vi socialdemokrater kräver nolltolerans mot fusk med lönestöd för att garantera att pengarna går dit de ska. Dessutom noterar Riksrevisionen att de som har en subventionerad anställning sällan omfattas av kollektivavtal, vilket försvårar övervakningen av arbetsvillkor. Vi anser att regeringens insatser inte är tillräckliga för att bekämpa fusket med nystartsjobben. Alla tillgängliga medel måste användas för att motverka arbetslivskriminalitet och den gängkriminalitet som den ofta göder.

Regeringens nedskärningar på det arbetsmarknadspolitiska området får nu allvarliga konsekvenser för kontrollen av subventionerade anställningar.

Fru talman! Riksrevisionens granskning visar att Arbetsförmedlingen saknar tillräckliga resurser för effektivt kontrollarbete. Förvaltningsanslaget har minskat under de senaste åren, och i budgetpropositionen för 2024 har vi fått ytterligare neddragningar. Detta påverkar myndighetens förmåga att hantera beslut om subventionerade anställningar och att utveckla nödvändiga kontroller. Antalet ärenden som kontrollutredare behöver hantera kommer sannolikt att öka både i antal och komplexitet. Dessutom framhåller Riksrevisionen att Utbetalningsmyndigheten kommer att skicka underrättelser om misstänkta fel till myndigheterna, vilket kommer att kräva ytterligare resurser.

Detta rimmar illa med regeringens nedskärningar som alltså redan har försvagat Arbetsförmedlingens kapacitet att utföra effektiva kontroller. Med minskade förvaltningsanslag och ytterligare budgetneddragningar framöver riskerar vi att stå inför en situation där myndigheten inte kan hantera den ökande mängden och, återigen, komplexiteten i ärenden. Regeringens nedskärningar underminerar därmed kampen mot arbetslivskriminalitet och försämrar möjligheten att säkerställa att skattepengar används på rätt sätt. Detta är inte bara ineffektivt utan också oacceptabelt i en tid när varje skattekrona måste användas ansvarsfullt.

Fru talman! Att införa en arbetsmarknadspolitisk prövning inför beviljandet av nystartsjobb är en enkel åtgärd som skulle göra stor skillnad. I linje med Riksrevisionens rekommendationer föreslår vi socialdemokrater därför att Arbetsförmedlingen ska få förbättra kontrollen av företag utan kollektivavtal. Vi föreslår också en översyn av systemet för återkrav av felaktigt utbetalda lönestöd, och vi vill också återinföra det statliga stödet för fackligt samråd.

Fru talman! Jag vill höja ett varningens finger för risken för ökat fusk med subventionerade anställningar när regeringen från nästa år avvecklar stödet till facken för samråd. Bedömningen av arbetsplatsers lämplighet kommer att bli mycket sämre, och facken kommer att behöva stå för kostnaden för att handlägga samrådsyttranden, vilket jag anser är helt orimligt.

Arbetet med att besvara förfrågningar om yttranden innebär en stor arbetsbörda för många arbetstagarorganisationer, särskilt för dem som organiserar branscher med en stor andel subventionerade anställningar såsom vård och omsorg, handel samt hotell- och restaurangbranschen. När ersättningen till arbetstagarorganisationerna tas bort finns en risk att färre förbund kan besvara Arbetsförmedlingens förfrågningar. Detta innebär att myndigheten kan gå miste om värdefull information inför beslut om subventionerade anställningar.

Fru talman! Vi kan inte se på när medborgarnas skattepengar läcker ut ur statskassan. För att få ordning på nystartsjobben behövs en behovsprövning likt den som gäller för andra subventionerade jobb. En arbetsförmedlare ska i varje enskilt fall bedöma om det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat att ge individen och företagen skatterabatt. Vi anser också att endast företag med kollektivavtal ska kunna anställa med nystartsjobb.

Fru talman! För att förhindra missbruk och säkerställa att medlen når dem som behöver dem mest måste kontrollen av de subventionerade anställningarna stärkas. Vi har i dag genom ett utskottsinitiativ i arbetsmarknadsutskottet krävt ett omedelbart stopp för alla nya anvisningar till nystartsjobb tills regeringen har vidtagit åtgärder för att få tillräcklig kontroll över vart pengarna tar vägen.

Jag hoppas verkligen, fru talman, att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna stöder vårt förslag. Jag menar att det är dags att ta kontroll över det här systemet så att det en gång för alla blir ordning och reda på nystartsjobben.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 1.

Fru talman! Eftersom det här är den sista debatten innan sommaren vill jag avslutningsvis passa på att tacka arbetsmarknadsutskottets fantastiska kansli för deras hårda arbete och stöd. Jag vill även tacka mina kollegor i utskottet för deras samarbete och engagemang. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till talmannen och talmanspresidiet för deras insatser. Jag önskar även er som sitter på läktaren en fantastisk och skön sommar!

(Applåder)

Fru talman! Vi kan konstatera att vi är överens om problembeskrivningen, men det känns som att vi inte är riktigt överens om hur vi ska hantera problemet.

Det är 18 miljarder i subventioner och 1 miljard, vad vi vet, i felaktiga utbetalningar. Det här göder i dag arbetslivskriminalitet på svensk arbetsmarknad. Det missbrukas. Riksrevisionen är väldigt hård mot det skattesystem som vi har med nystartsjobb och subventioner.

Vi behöver göra någonting, och det verkar som att jag och Magnus Jacobsson är överens om det. Här finns ett förslag. Det handlar inte om att stoppa dem som har insatsen i dag, utan det handlar om beviljande av nya nystartsjobb. Det handlar om att sätta stopp för fusket, det vill säga att våra skattepengar inte ska gå ut till kriminella verksamheter eller kriminella företag.

Jag håller med Magnus Jacobsson om att subventionerade anställningar behövs och kommer att behövas för vissa grupper. Men det är inte det vi diskuterar. Vi ska inte stoppa några subventionerade anställningar, utan vi ska sätta stopp för ett system som är felkonstruerat och som göder kriminalitet och där våra skattepengar pumpas ut till företag som fifflar med våra pengar.

Ett sätt att kunna göra det är att sätta stopp och pausa det här tills vi får någon typ av konkret förslag från regeringen på hur vi ska hantera detta och få kontroll över hela systemet.

Återigen är min fråga till Kristdemokraterna: Är Kristdemokraterna villiga att i dag ge ett besked om huruvida man tänker sätta stopp för fusket och göra gemensam sak med oss socialdemokrater och pausa det nya inflödet av nystartsjobben?

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, för anförandet!

När vi tittar på de subventionerade anställningarna kan vi konstatera att 18 miljarder kronor betalas ut varje år. Av dem bedöms enligt Arbetsförmedlingen vad vi vet nästan 1 miljard vara felaktiga utbetalningar.

Med tanke på att Riksrevisionen i sin rapport kritiserar nystartsjobben väldigt hårt vill jag fråga om ledamoten anser att de åtgärder som nu finns från regeringens sida är tillräckliga för att hantera missbruket.

Jag vill också veta om ledamoten kan säga någonting om vad som mer behöver göras för att dessa subventionerade anställningar verkligen ska hjälpa dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Jag tror på de subventionerade anställningarna och att de är viktiga. Rätt utformade kan de innebära att människor får stöd för att komma in på arbetsmarknaden.

I dag på utskottets möte lade vi fram ett förslag till utskottsinitiativ. Jag tror att både jag och ledamoten är överens om att sätta stopp för fusket.

Vi menar att ett sätt att göra det är att pausa alla nya beviljanden av nystartsjobb tills vi ser något konkret från regeringens sida för att se över hela systemet med nystartsjobben.

Jag vill helt enkelt fråga ledamoten från Kristdemokraterna: Är ledamoten redo att ställa sig bakom det socialdemokratiska initiativet att sätta stopp för fusket med nystartsjobben?

Fru talman! Svaret från Sverigedemokraterna är tydligt: De tänker inte göra någonting när det gäller den här viktiga frågan. Så tolkar jag ledamotens svar.

Det här är ingen budgetfråga. Vi menar att vi kan stoppa nya anvisningar. Det kan vi göra här och nu.

Jag undrar fortfarande om Sverigedemokraterna är beredda att stödja ett förslag som innebär att alla nya beviljanden ska stoppas tills vidare, eftersom både jag och ledamoten är överens om att det här systemet inte funkar. Det göder kriminalitet. Pengarna går till fel insatser, och miljarder försvinner ut i det svarta.

Här och nu kan vi göra någonting, Magnus Persson.

Då är återigen frågan till Magnus Persson: Tänker ledamoten ställa sig bakom Socialdemokraternas initiativ i dag att sätta stopp för nya nystartsjobb tills vi har rett ut systemet, eller tänker ledamoten vänta till nästa budget samtidigt som pengarna rullar ut i det svarta?

Fru talman! Tack, Magnus Persson, för ditt anförande! Jag vet inte om forskningen i Sverige håller med ledamoten när det gäller ineffektiviteten hos de subventionerade anställningarna. Det påstås även i den här rapporten att subventionerade anställningar rätt utformade kan ge resultat.

Men Sverigedemokraterna har i sin följdmotion konstaterat att nystartsjobben är felkonstruerade. Trots detta har Sverigedemokraterna inte agerat för att åtgärda problemet. Sverigedemokraterna har bland annat sagt nej till våra förslag om prövning i varje enskilt fall och krav på kollektivavtal.

I dag har vi i arbetsmarknadsutskottet lagt fram ett skarpt förslag om att stoppa alla nya beviljanden av nystartsjobb tills regeringen har vidtagit åtgärder för att få tillräcklig kontroll över vart pengarna tar vägen. Ledamoten nämnde det också i sitt anförande.

Arbetsförmedlingens handläggare behöver som sagt också bedöma att lön och försäkringar är i nivå med kollektivavtal. Det är en tidskrävande insats. Det kräver mer resurser, och det leder också till felaktiga bedömningar och missbruk. Därför vill jag ställa frågan till ledamoten Magnus Persson: Är ledamoten beredd att stödja vårt förslag att stoppa alla nya beviljanden av nystartsjobb tills regeringen har hanterat det här systemet?

Jag och ledamoten är ju överens om att systemet är felkonstruerat. Vi behöver göra någonting, och nu har vi chansen att få ordning och reda på detta. Därför undrar jag om ledamoten är redo att ställa sig bakom det socialdemokratiska initiativet i dag.

Fru talman! Jag upplever inte riktigt att jag fick svar på mina frågor. Jag kommer att återkomma till dem, men jag kan som svar på ledamotens fråga kort redogöra för vad Socialdemokraterna gjorde under sin tid för att hantera nystartsjobben.

Vi försökte förstärka samverkan med fackförbunden. Vi såg till att fackförbunden fick bättre förutsättningar att lämna yttranden till Arbetsförmedlingen om en arbetsplats lämplighet för nystartsjobb. Det innebär att man har koll på arbetsförhållandena på arbetsplatsen, vilket är viktigt. Det här ledde bland annat till att risken för missbruk av bidragen minskade.

Vi har ställt krav på kollektivavtal. Vi arbetar för att företag med nystartsjobb ska kunna omfattas av kollektivavtal. Men det har ni sagt nej till, Saila Quicklund. Vi föreslog att man ska göra en arbetsmarknadsprövning i varje enskilt fall då man beslutar om nystartsjobb. Det har ni också sagt nej till.

Tyvärr planerar ni även att nästa år riva upp det som handlar om att ge stöd till de fackliga organisationerna så att de kan lämna in yttranden till bland annat Arbetsförmedlingen. De resurserna drar ni undan.

Ledamoten var väldigt stolt över insatserna och satsningen på arbetsmiljöområdet, inte minst mot arbetslivskriminaliteten. Men vi kan väl konstatera inför alla som lyssnar att ingenting fanns på bordet gällande arbetslivskriminaliteten när vi tog över regeringsmakten 2014. Det var den socialdemokratiska regeringen som satte igång strategin. Det var också den socialdemokratiska regeringen som började med de a-krimcenter som ledamoten nämnde. Vi har sju center på plats. Jag är glad att den nuvarande regeringen har fortsatt med den socialdemokratiska strategin och den socialdemokratiska inriktningen för att bekämpa arbetslivskriminaliteten.

Men frågorna kvarstår. Tror ledamoten att rättssäkerheten och effektiviteten i systemet skulle öka om man införde arbetsmarknadsprövning? Varför säger Moderaterna nej till att detta ska omfattas av kollektivavtal?

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för ett engagerande anförande!

Jag tänkte ställa några frågor till ledamoten för att bättre förstå hur Moderaterna tänker. Ledamoten nämnde att det här är en granskning som omfattar den förra regeringens mandatperiod. Det stämmer ju, men det ledamoten kanske borde ha sagt är att reformen med nystartsjobb infördes av den borgerliga regeringen. Det är den reformen som Riksrevisionen nu formligen slaktar. De menar att det saknas tillräckliga kontroller och att den öppnar för missbruk och fusk.

Ledamoten nämnde också att man har gjort kraftfulla insatser mot fusk.

Jag skulle gärna vilja höra hur Moderaterna tänker sig att man ska göra. Vi har gång på gång föreslagit att man ska införa en arbetsmarknadsprövning för dessa anställningar. Tror ledamoten att detta kanske skulle stärka rättssäkerheten och effektiviteten i systemet? Hur ser ledamoten på att införa kollektivavtal för arbetsgivare som anställer med nystartsjobb för att säkerställa goda arbetsvillkor och minska risken för missbruk?

I sin rapport är Riksrevisionen väldigt tydlig med att styrningen av Arbetsförmedlingen under senare år har präglats av budgetneddragningar som lett till att Arbetsförmedlingen inte klarar av sitt uppdrag. Riksrevisionen konstaterar även, som ledamoten också nämnde, att Utbetalningsmyndigheten kommer att skicka sitt underlag till Arbetsförmedlingen, vilket kommer att kräva ytterligare resurser. Hur rimmar det med de neddragningar som Moderaterna har gjort under alla dessa år på resurserna till Arbetsförmedlingen?

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag tänkte: När kommer kritiken mot den förra regeringen? Det gjorde den nu. Biträdande arbetsmarknadsministern har ett stort ansvar för arbetsmiljöpolitiken och för kampen mot arbetslivskriminaliteten. Allt det som regeringen har på sitt bord i dag är vad den förra regeringen levererade. Det är allt från strategin till de a-krimcenter som finns i dag.

Om vi bortser från den diskussionen har statsrådet varit ansvarig för de här frågorna i snart två år. Frågan är: Vilka konkreta förslag till åtgärder finns det på statsrådets bord för att vi i dag ska kunna bekämpa arbetslivskriminaliteten på svensk arbetsmarknad?

Företrädare för taxibranschen vill inte höra statsrådet skylla på den förra regeringen. De vill veta vad statsrådet själv har på sitt bord och hur statsrådet tänker agera för att bekämpa arbetslivskriminalitet inom taxinäringen och svarttaxibranschen, som jag bland annat nämnde. Den fortsätter att blomstra, och seriösa företag drabbas hårt.

I Stockholmsregionen har vi Taxi Stockholm, som är en stor arbetsgivare som erbjuder sina anställda sjysta villkor och kollektivavtal. Det skapar många arbetstillfällen och fungerar som ett bra exempel på hur företag i taxibranschen kan drivas på ett ansvarsfullt sätt. Men det utmanas av de oseriösa företag som bidrar till arbetslivskriminalitet.

Herr talman! För att säkerställa en rättvis och hållbar framtid inom taxibranschen måste regeringen agera nu med de utmaningar vi har i dag vad gäller svarttaxiverksamheten och de oseriösa aktörerna. Jag menar på att det är hög tid för regeringen att presentera några konkreta förslag på reformer.

Återigen: Väntar statsrådet på februari 2025 för att konkret leverera några förslag, eller finns det i dag någonting på bordet? Det vore bra om taxinäringen kan få höra vad statsrådet har på sitt bord för att stoppa de problem som finns i dag.

Tack för debatten!

Herr talman! Tack till statsrådet för svaret och för engagemanget!

Återigen: Det här är viktiga frågor. Ska vi bekämpa arbetslivskriminaliteten inom taxibranschen krävs det som sagt starkare samverkan mellan olika myndigheter samt fler förebyggande åtgärder och mer resurser.

Svarttaxiverksamheten underminerar inte bara den ekonomiska stabiliteten i branschen utan försämrar också de anställdas villkor och säkerhet. Det var också statsrådet inne på. Det här har eskalerat, och jag menar att det är dags för regeringen att peka ut med hela handen hur man ska ta tag i problemen som finns inom den här näringen.

Låt oss titta på Danmark, herr talman! I Danmark har man sedan 2017 infört en taxilag som ställer krav på årliga inspektioner av taxibilar, obligatorisk insamling av gps-baserade kördata för bättre skatteövervakning samt att alla taxibilar måste vara utrustade med taxametrar och sätessensorer. Det vill säga att när man sätter sig i taxibilen drar de här sensorerna igång.

Dessa regleringar, herr talman, har stärkt grunden för skatteövervakning och förbättrat kontrollen över taxitjänster. Efter införandet av lagen har det skett en betydande förändring på den danska taximarknaden. Bland annat har flera appbolag valt att lämna marknaden på grund av de strikta regleringarna. Det visar hur effektiva hårda regleringar kan vara för att bekämpa svarttaxiverksamhet och arbetslivskriminalitet och förbättra arbetsvillkoren inom den här branschen. Jag menar att regeringen bör titta på den danska modellen och se om man kan inspireras av det som händer i Danmark.

Jag träffade i förra veckan representanter för de danska taxibolagen och för de norska, finska och svenska taxibolagen, bland annat Taxi Stockholm. Det finns väldigt mycket att lära oss av vad som händer bland annat i Danmark.

Jag undrar återigen om statsrådet kan säga något mer om hur man tänker hantera den utveckling vi ser inom taxibranschen. Svenska Taxiförbundet och de seriösa taxibolagen skriker efter att politikerna ska kunna agera. De förväntar sig att statsrådet och regeringen ska ta tag i det som nu händer i dag på svensk arbetsmarknad.

De oseriösa och svarttaximarknaden slår ut de stora seriösa taxibolagen. De tappar andelar, men de tappar också kunder. Vi ser hur utvecklingen ser ut. Många väljer att åka med appbolagen, där en resa till en förort kostar 150 spänn. Åker du med Taxi Stockholm kostar det minst 500 spänn.

Vi ser vad som händer i dag på den svenska marknaden och framför allt inom taxinäringen. Jag undrar vad regeringen tänker göra för att stoppa utvecklingen. Finns det några konkreta förslag från regeringens och statsrådets sida om hur man ska bekämpa arbetslivskriminaliteten inom taxinäringen och också skapa lite ordning och reda i branschen?